Tillsyn över utbildningen vid Kristet Center Syds fristående skolor i Höörs kommun (som motsvarar grundskolan och gymnasieskola)

SKOLVERKET RAPPORT 1(20) Cecilia Hanö Tillsyn över utbildningen vid Kristet Center Syds fristående skolor i Höörs kommun (som motsvarar grundskolan och gymnasieskola) 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Fristående skolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 anges vad som krävs för godkännande av skolor för skolpliktiga elever: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter, som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 3. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 4. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs, och 5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. I 8 anges vad som krävs för att en fristående skola för utbildning på gymnasial nivå skall vara berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner: Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutformade program, skall Statens skolverk förklara

SKOLVERKET 2 skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a i fråga om utbildningen. Förklaringen får dock lämnas endast om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och 3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Skolan är från och med den 1 november 1997 enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skyldig att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar, som visar dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. 1.2 Genomförande Enligt 9 kap. 11 och 13 skollagen står utbildningen vid fristående skolor under tillsyn av Statens skolverk. Med anledning av detta har tillsyn genomförts vid Kristet Center Syds grundskola och gymnasieskola i Höörs kommun. I samband med tillsynen har Skolverket fått anmälningar från elever vid Kristet Center Syds gymnasieskola avseende missförhållanden på skolan (dnr 52-2001:4040). Tillsynen avser att pröva om skolorna uppfyller kraven för fortsatt godkännande respektive fortsatt rätt till bidrag. Tillsynen har bestått av dokumentstudier samt ett besök vid skolorna den 23 november 2001 av undervisningsråden Cecilia Hanö och Ulf Lindberg och ett oanmält besök vid skolorna den 5 december 2001 av enhetschefen Björn Persson tillsammans med undervisningsråden Cecilia Hanö och Barbro Nässén. Vid besöken har representanter för styrelsen, personal, föräldrar och elever intervjuats. Dessutom gjordes lektionsbesök. Styrelserna för skolorna har fått möjlighet att sakgranska vad som framkommit vid utredningen innan beslut har fattats. Vissa korrigeringar har därefter gjorts i texten.

SKOLVERKET 3 1.3 Tidigare genomförda tillsyner Skolverket har tidigare gjort två tillsyner av Kristet Center Syds kristna grundskola. Vid den första tillsynen 1993/94 ansåg Skolverket att den samlade lärarkompetensen vid skolan inte var sådan att den kunde anses uppfylla erforderliga krav för att förmedla en godtagbar undervisning. Skolan förelades vid två tillfällen under 1994 att rätta till bristerna avseende lärarkompetensen. Vid den andra tillsynen 1996 konstaterades att skolan alltjämt uppfyllde villkoren för godkännande. Skolverket har gjort en tillsyn av Kristet Center Syds kristna gymnasium 1996, varvid konstaterades att skolan uppfyllde kraven för att vara berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Höörs kommun har utnyttjat sin rätt till insyn i grundskolan våren 2000. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten som skall uppfyllas 2.1 Skola Kristet Center Syds kristna grundskola startade sin verksamhet i Helsingborgs kommun. Skolan godkändes den 5 februari 1990 av länsskolnämnden i Malmöhus län. Skolan flyttade 1992 sin verksamhet till Höörs kommun. Skolan bytte namn till Segrande Liv Kristet Center Syds grundskola 1999. Huvudmannen för grundskolan har ansökt om godkännande för utbildning som motsvarar förskoleklass. Skolverket har ännu inte tagit ställning till ansökan. Gymnasieskolan började sin verksamhet hösten 1995 efter tillstånd av regeringen samma år. Skolan är berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Skolan anordnar utbildning, motsvarande ett specialutformat treårigt program, som kallas församlingsbyggarprogrammet. Antal elever per skolår i grundskolan framgår av nedanstående sammanställning. Skolår Elevantal Flickor Pojkar 1 5 1 4 2 3 3 3 3 2 1 4 3 1 2 5 1 1 6 3 2 1

SKOLVERKET 4 7 0 8 1 1 9 3 1 2 Summa 22 10 12 Eleverna bildar tre undervisningsgrupper, en omfattar åren 1 3, en åren 4 6 och en åren 7 9. Eleverna byter grupp när de går från år 3 till 4 och från år 6 till 7. 9 av eleverna har föräldrar som undervisar i KCS grundskola. Elevernas kommuntillhörighet är följande. Kommun Antal Hässleholm 1 Hörby 3 Höör 8 Klippan 3 Osby 4 Perstorp 3 Summa 22 Antal elever i gymnasieskolan är följande. Årskurs Svenska Elever Flickor Pojkar Utländska elever Flickor 1 8 7 1 5 2 3 2 1 1 3 2 1 3 2 1 1 11 7 4 Summa 11 9 2 19 11 8 Pojkar De svenska eleverna i gymnasieskolan kommer från 7 olika kommuner. 6 av eleverna har föräldrar som undervisar i KCS grundskola eller gymnasieskola. Gymnasieskolan uppbär inte bidrag från svenska kommuner för de utländska eleverna. De utländska eleverna erhåller stipendier från KCS församling för utbildning och vistelse.

SKOLVERKET 5 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Enligt Skolverkets uppgifter är den ideella föreningen Kristet Center Syd, organisationsnummer 842000-9238, grundskolans huvudman. Styrelsen anger att den ideella föreningen Segrande Liv KCS Grundskola, organisationsnummer 843001-7593, är huvudman för grundskolan och att föreningen Kristet Center Syd är huvudman för föreningen Segrande Liv KCS Grundskola. Enligt stadgarna är den senare föreningens ändamål att, med församlingen Kristet Center Syd som huvudman, verka för kristna skolor och förskolor. Huvudman för gymnasieskolan är den ideella föreningen KCS Kristna Gymnasium, organisationsnummer 842001-1267. 2.3 Stabilitet Antalet elever i grundskolan har minskat. Vid Skolverkets första tillsyn läsåret 1993/94 fanns det 63 elever i grundskolan. Vid den andra tillsynen 1996 fanns det 30 elever i grundskolan och 21 elever i gymnasiet. Enligt huvudmannens prognos för grundskolan kommer elevantalet att öka till ca 35 st läsåret 2002/03 för att sedan öka till ca 40 st läsår 2003/04, 55 st läsår 2004/05 och ca 70 st läsår 2005/06. Prognosen grundar sig på det antal barn som redan nu finns i föreningen Kristet Center Syds verksamheter, kontakter med intresserade av skolan samt ökad och mer riktad marknadsföring. Huvudmannen för gymnasieskolan redovisar en prognos med drygt 30 elever 2001, ca 35 st 2002, 45 st 2003, 50 st 2004 och 55 st 2005. Prognosen grundar sig på klassernas storlek i dagsläget samt ökad och mer riktad marknadsföring. Enligt budgeten 2001/02 för grundskolan beräknas intäkterna, i form av kommunala bidrag, uppgå till 975 559 kr och utgifterna beräknas uppgå till 975 362 kr, varav 495 460 kr avser personalkostnader. Enligt årsredovisningen för 1999/00 redovisade föreningen Segrande Liv KCS Grundskola intäkter om 932 555 kr, varav 865 388 kr var bidrag från stat och kommun. Utgifterna uppgick 935 126 kr, varav 316 052 kr avsåg lön och ersättningar till anställda. Medelantalet anställda var 3 st. Enligt gymnasieskolans budget för 2001/02 beräknas intäkterna uppgå till 857 000 kr, varav bl.a. kommunala bidrag 579 000 kr och sponsring från Kristet Center Syd 228 000 kr. Utgifterna beräknas uppgå till 867 000 kr. Av årsredovisningen för 1999/00 framgår att intäkterna uppgick till 539 786 kr, varav bidrag från stat och kommun 506 000 kr. Utgifterna uppgick till 767 559 kr, varav lön och ersättningar till övriga anställda var 394 914 kr. Medelantalet anställda var 3 st.

SKOLVERKET 6 2.4 Principer för intagning Huvudmannen för grundskolan uppger att skolan är öppen för alla. Elever antas efter ansökan och personligt samtal, där skolans vision och arbetssätt presenteras. Antagning sker i turordning efter datum då ansökan kom in. Förtur ges till den som har syskon i skolan. Huvudmannen för gymnasieskolan uppger att till KCS Kristna Gymnasium är alla välkomna att söka efter avslutad grundskola. Eleverna sänder in en ansökan och avgångsbetyg. Skolan har personliga samtal med eleven, och om möjligt föräldrarna, där de går igenom skolans vision och sätt att arbeta. Därefter fattas antagningsbeslutet av styrelsen. Skolverket har tagit del av ansökningsformulären för båda skolformerna. Utöver nödvändiga uppgifter om barnets namn, personnummer, föräldrarnas namn och adress på ansökningsblanketten till grundskolan, efterfrågas föräldrarnas civilstånd, sysselsättning, arbetsplats och medlemskap i församling samt syskons namn, födelseår, skola. Högst upp på blanketten finns plats för foto med uppgift om att ansökan är inte fullständig utan foto. Utöver detta skall föräldrarna skriva en kort förklaring varför de vill att barnet ska gå i KCS kristna skola. Liksom grundskolan kräver gymnasieskolan ett foto för att ansökan skall vara fullständig. Utöver nödvändiga uppgifter för antagningen skall den sökande beskriva sina intressen utanför skolan och ange om han/hon tillhör eller går till någon församling regelbundet och i så fall vilken, är uppvuxen i ett kristet hem samt har tagit emot Jesus som sin personlige frälsare. Den som svarar ja på sistnämnda fråga skall också beskriva sin omvändelse. Vidare finns frågor om hälsotillstånd, narkotikamissbruk, hur boendet skall lösas och varför man vill gå på KCS Församlingsbyggargymnasium. Styrelserna för de båda skolorna har angett att ansökningar godtas utan foto och att uppgifterna aldrig används för att selektera. 2.5 Bedömning Skola Skolverkets tillsyn av utbildningen vid gymnasieskolan avser att pröva om villkoren för fortsatt rätt till bidrag är uppfyllda. Tillsynen omfattar i det avseendet enbart utbildningen för de svenska eleverna som berättigar skolan till bidrag. Det förhållandet utesluter dock inte att Skolverket i sin bedömning beaktar gymnasieskolans totala verksamhet eftersom de utländska elevernas närvaro påverkar utbildningen för de elever som berättigar skolan till bidrag. Huvudmannens rättskapacitet Av ovan gjorda beskrivning, avsnitt 2.2, framgår att det är oklart vilken förening, Kristet Center Syd eller Segrande Liv KCS Grundskola, som är

SKOLVERKET 7 grundskolans huvudman. Enligt de uppgifter som finns registrerade hos Skolverket är det föreningen Kristet Center Syd som är huvudman för grundskolan. Skolverket utgår ifrån dessa uppgifter. När huvudmannen för en fristående skola är en juridisk person, t.ex. ideell förening, så skall det framgå av stadgarna för föreningen att ändamålet är att driva skolverksamhet. Detta framgår inte av föreningen Kristet Center Syds stadgar. Skolverket bedömer att huvudmannen för grundskolan inte följer kraven för godkännande i detta avseende. Upplysningsvis vill Skolverket framhålla att byte av huvudman för en fristående skola skall anmälas till Skolverket. Stabilitet Elevantalet vid de båda skolorna har sjunkit. Grundskolan har för närvarande 22 elever varav 3 slutar år 9 innevarande termin. Gymnasieskolan har 11 svenska elever som skolan erhåller kommunala bidrag för. Elevprognoserna för båda skolorna anger att elevantalet kommer att öka kraftigt. Huvudmännen har emellertid inte närmare redovisat ett underlag för prognoserna. Skolverket bedömer prognoserna som mycket osäkra och att det är tveksamt om grundskolan har en tillräcklig stabilitet för att leva upp till skollagens bestämmelser. Båda skolorna redovisade underskott för verksamhetsåret 1999/00. När det gäller gymnasieskolans verksamhet översteg utgifterna intäkterna med närmare 230 000 kr, eller med 42 procent. Med beaktande av att gymnasieskolan har ett fåtal svenska elever och ett stort ekonomiskt underskott bedömer Skolverket att gymnasieskolan saknar förutsättningar att kunna lämna utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutformade program. Principer för intagning I både grundskolans och gymnasieskolans ansökningsformulär efterfrågas ett flertal uppgifter som inte borde vara nödvändiga för en skola som är öppen för alla. Formulärens utformning tillsammans med de personliga samtal som genomförs ger skolorna möjlighet att välja ut vilka elever som skall tas in. Skolverket har i ett beslut den 14 januari 2002 bedömt att Livets Ords skolor, som använder liknande ansökningsformulär och samtal, inte uppfyller kravet att stå öppna för alla barn och ungdomar. Skolverket gör samma bedömning beträffande Kristet Center Syds skolor.

SKOLVERKET 8 3 Krav på att utbildningen väsentligen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar grundskolans och gymnasieskolans 3.1 Skolornas organisation och ledning Skolorna är organisatoriskt indelad i två skilda delar, grundskola och gymnasieskola. Enligt stadgarna för föreningen Segrande Liv KCS grundskola antas elever efter skriftlig ansökan vilken behandlas av föreningens styrelse. Gymnasieskolans styrelse är styrelsen för föreningen KCS kristna gymnasium. Styrelserna för de nämnda föreningarna är identiska och består av 8 ledamöter som samtliga undervisar i skolan. Skolorna leds av en rektor, Christer Segerliv. Han är också församlingens pastor samt ordförande i skolornas styrelser. Rektorn saknar pedagogisk utbildning och erfarenhet. På grundskolan finns två studierektorer, varav en har grundskolelärarutbildning (1-7) och en har pedagogisk erfarenhet och har påbörjat rektorsutbildningen 2000. På gymnasieskolan finns också två studierektorer, varav en har gymnasielärarutbildning. Båda studierektorerna på gymnasieskolan har avslutat rektorsutbildningen hösten 2001. En studierektor från varje skola ingår i ovannämnda styrelser. Rektorn har varit bortrest under större delen av höstterminen 2001. 3.2 Lärarkompetens I grundskolan tjänstgör 21 lärare. Samtliga är medlemmar i församlingen. En lärare, Annika Savelind, har grundskolelärarutbildning 1-7. Hon undervisar i svenska. Två lärare har gymnasielärarutbildning, Nils Malmström och Olof Vinnardag, och undervisar i religionskunskap, matematik och fysik. Därutöver finns en lärare i biologi, historia och geografi med längre erfarenhet som lärare i det offentliga skolväsendet. Barnen är, som beskrivits under 2.1, indelade i tre grupper. Det finns inte särskilda klasslärare utan barnen undervisas av olika lärare i olika ämnen från skolår 1. Enligt schemat höstterminen 2001för klass 1-3 undervisar Annika Savelind 2 timmar och 40 minuter/vecka i svenska (vilket är halva antalet veckotimmar i svenska) och Olof Vinnardag har samtliga veckotimmar i matematik. Enligt schemat för klass 4-6 undervisar Annika Savelind 2 timmar och 40 minuter av totalt 4 timmar och 40 minuter/vecka i svenska. Olof Vinnardag har samtliga veckotimmar i matematik och fysik. Enligt schemat för klass 7-9 undervisar Annika Savelind samtliga veckotimmar (utom 1 timme och 40 minuter för årskurs 8) i svenska. Olof

SKOLVERKET 9 Vinnardag undervisar samtliga veckotimmar i matematik och Nils Malmström har samtliga veckotimmar i religionskunskap. I gymnasiet tjänstgör 16 lärare. Två har gymnasielärarutbildning, Nils Malmström och Olof Vinnardag. De undervisar i matematik, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap. Enligt skolornas fortbildningsplan har två lärare sökt till en kurs i pedagogik med inriktning mot lärarkompetens med start vårterminen 2002. Huvudmännen uppger att sex lärare har påbörjat kursen vårterminen 2002. 3.3 Lokaler och utrustning Skolans lokaler är inrymda i en före detta nöjesanläggning. Tillsammans med skolan ligger församlingens samlings/restauranglokal och vildmarkscenter. Klassrummen/undervisningslokalerna är spridda i olika byggnader. Det är endast eleverna i 1-3 och 4-6 som har tillgång till kapprum i anslutning till klassrummen. Undervisningslokalerna är få och dåligt utrustade. Det finns inga särskilda grupprum. Enligt elever i gymnasieskolan benämns deras klassrum som deras kontorsplatser före och efter lektionstid. I ett av gymnasieskolans klassrum står det ett foto av pastorn och hans fru tillägnat eleven på de flesta bänkarna. Vid Skolverkets första besök anvisas plats i restaurangen för Skolverkets intervjuer. Vid Skolverkets andra besök får en gymnasieklass byta lokaler för att erbjuda Skolverket en avskild plats för intervjuer. Det finns en mindre laborationslokal för naturorienterande ämnen. Lokalen är dåligt utrustad för laborationer. Enligt huvudmannen används omkringliggande natur för en del experiment och så gör de studiebesök på olika företag och Experimentarium i Köpenhamn i de naturorienterande ämnena. Det finns lokaler för träslöjd och textilslöjd. Dessa var vid Skolverkets besök inte uppvärmda och syntes av ordningen att döma inte ha använts den senaste tiden. Enligt styrelsen är lokalerna inte uppvärmda hela tiden på grund av att undervisningen äger rum varannan vecka. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap sker i restaurangens och hotellets kök. Skolan har ingen egen lokal för idrott. Undervisningen bedrivs utomhus under början och slutet av läsåret. Enligt uppgift från styrelserna hyr grundskolan en gymnastiksal i Norra Rörum under vinterhalvåret och gymnasieskolan hyr lokal i Ljungbyhed. Vid intervjuerna framkommer att gymnasieskolan inte har hyrt någon lokal under höstterminen 2001. Undervisningen har i stället förlagts till elevinternatets motionsrum eller varit teoretisk. En del elever uppger att de har arbetat i församlingens verksamhet under idrottstimmarna.

SKOLVERKET 10 Skolornas boksamlingar är fördelade på de olika klassrummen. Det finns inget skolbibliotek. Skolorna har en gemensam datasal. Datorerna är uppkopplade i ett nätverk. De är inte uppkopplade till internet. Det finns datorer i församlingens verksamhet som är uppkopplade till internet. 3.4 Undervisningens innehåll och organisation Skolorna följer Lpo 94 och Lpf 94 samt nationella kursplaner utom i fråga om skolans val i grundskolan och vissa karaktärsämnen i gymnasieskolan. För dessa ämnen finns egna kursplaner. Grundskolan I den lokala arbetsplanen för grundskolan 2001-02 står bl.a. följande. Undervisningens syfte att lära för livet förstärks av att den kopplas till en konkret verklighet. Vår målsättning är att undervisningens teori mer och mer omsätts i praktiska experiment och exempel i alla ämnen. För att detta skall bli en verklighet ska lärarna mer och mer använda centret, där skolan är belägen, till varierande undervisningsmiljö och verklighetsanknuten undervisning... De beslutade temadagarna ska komma igång och utvecklas. Temadagarna infaller varannan vecka.. Samarbetet mellan en del av de praktiska ämnena och verksamheterna som drivs på platsen ska utvecklas, t.ex. samarbetet mellan hem- och konsumentkunskapsämnet och Restaurang Country House. Grundskolans timplan överensstämmer i huvudsak med det offentliga skolväsendets timplan med de avvikelser för skolans val som accepteras inom det offentliga skolväsendet. Inom ramen för skolans val erbjuds fler antal timmar än inom det offentliga skolväsendet. Som skolans val läser eleverna bl.a. två kurser som heter Discovery Time och Segerrika Projekt. Av kursplanen för Discovery Time framgår bl.a. följande. Skolans uppgift är att stimulera och locka fram den upptäckarlust och det forskarintresse som finns nerlagt i varje individ. Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga till att självständigt söka nya kunskaper och få svar på sina frågor. Av kursplanen för Segerrika Projekt framgår bl.a. följande. Förmågan att genomföra projekt är väsentlig för alla individers framgång och självförtroende. Många människor har under hela livet stora visioner men har aldrig kraft och förmåga att förverkliga dem. Ämnet segerrika projekt skall med kreativ och praktisk tillämpning stimulera och träna denna förmåga. Vid Skolverkets intervjuer framkommer att Discovery Time oftast består av filmvisning, t.ex. om någon viktig upptäckt eller samhällsföreteelse. I Segerrika Projekt har eleverna utfört arbete inom församlingens verksamhet.

SKOLVERKET 11 Som exempel har eleverna angivit kratta löv på gården, rusta upp toaletterna i restaurangen, ha hand om bokningar i vildmarkscentret och hjälpa till i baren. Eleverna uppger att som elevens val kan de välja att arbeta i tryckeriet, i baren eller i vildmarkscentret. Valet förnyas varje termin. Styrelsen anför att det är svårt att erbjuda elevens val vid en mindre skola. Eleverna uppger också att vid något tillfälle har skolorna med kort varsel haft temadag för att hjälpa till med en stor bokning i vildmarkscentret. Därutöver har framkommit att skolorna har haft temadagar om staden, film och hemmet. Eleverna har vidare uppgett att de arbetar någon timme/vecka i församlingens verksamhet under skoltid. Det har också hänt att lektioner har ställts in för att de ska hjälpa till vid bokningar. I träslöjden har de hjälpt till med byggnationer i Country House. Gymnasieskolan Av den lokala arbetsplanen för gymnasieskolan 2001-02 framgår bl.a. följande. Undervisningen i skolans karaktärsämnen skall i största möjliga utsträckning anpassas till verkliga situationer bl.a. genom att anslutas till de övriga verksamheter som Kristet Center Syd bedriver t.ex. vildmarkscenter, restaurang, förlag, missionsarbete, musik, dans, barnarbete m.m. Gymnasiet har många lokala kurser. Totalt erbjuds 3 200 p. Förutom kärnämneskurser och andra obligatoriska kurser kan eleverna välja olika kurser, t.ex. musik, praktiskt ledarskap, språk eller matematik C. De utländska eleverna läser tillsammans med de svenska, förutom i ämnena svenska som andraspråk och engelska, där de utländska eleverna undervisas för sig. 3.5 Arbetssätt och arbetsformer Vid de lektionsbesök som gjordes sågs prov på olika arbetssätt, både i form av lärarledd undervisning och gruppövningar. 3.6 Skolornas resultat Enligt beslut från Skolverket den 29 april 1998 medges grundskolan att utfärda betyg i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. grundskoleförordningen. Vårterminen 2001 fick fem elever slutbetyg för årskurs 9. I svenska fick en elev väl godkänt och fyra fick mycket väl godkänt. I engelska fick en elev godkänt, en väl godkänt och tre mycket väl godkänt. I matematik fick en elev godkänt, två väl godkänt och två mycket väl godkänt. Samtliga elever fick minst godkänt i övriga betygsgrundande ämnen. Betygsdokumenten är inte utformade i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. grundskoleförordningen.

SKOLVERKET 12 Skolan deltar i de nationella proven i årskurs 9. Vårterminen deltog fem elever i de nationella proven. I svenska fick tre väl godkänt och två mycket väl godkänt. I matematik respektive engelska fick en elev godkänt, en väl godkänt och tre mycket väl godkänt. Vårterminen 2001 deltog gymnasieskolan i nationella kursprov i svenska B, svenska som andraspråk B, matematik A, B och C samt engelska A och B. Både de svenska och de utländska elever deltog och samtligas resultat rapporterades till Skolverket. I svenska B deltog två svenska elever, varav en fick mycket väl godkänt och en fick väl godkänt. I engelska A deltog två svenska elever som fick väl godkänt. I engelska B deltog två svenska elever som fick mycket väl godkänt. I matematik A deltog en svensk elev som fick väl godkänt. I matematik B deltog två svenska elever, varav en fick mycket väl godkänt och en fick icke godkänt. Skolverket har tagit del av proven i engelska A. Skolverket har tagit del av resultat från gymnasieskolans egna prov från höstterminen 2001 i matematik A, B och C. Skolverket har tagit del av samtliga (5) elevers slutbetyg från grundskolan vårterminen 2001 och samtliga (9 varav 2 svenska) elevers slutbetyg från gymnasieskolan vårterminen 2001. Skolverket har också granskat samlade betygsdokument från den 8 december 2001 för gymnasieskolans samtliga elever. Av de samlade betygsdokumenten framgår att samtliga betyg satts den 5 juni 2000 och den 5 juni 2001. Skolverket har också granskat lärarnas dokumentation av elevernas arbeten i svenska och engelska i klass 7 9. 3.7 Bedömning Skolornas organisation och ledning Skolverket har i avsnitt 2.5 bedömt att det är föreningen Kristet Center Syd som är huvudman för grundskolan. Det är huvudmannen som skall ansvara för bl.a. antagning av elever till skolan. Skolverket bedömer att huvudmannen för grundskolan inte följer kraven för godkännande i detta avseende. Författningarna ställer krav på att det för ledningen av utbildningen skall finnas en rektor. Rektorn har ett särskilt ansvar för verksamheten. Skolverket anser att det är olämpligt att en rektor inte finns i verksamheten under större delen av en termin. Det kan inte anses tillräckligt att ha kontakt via telefon eller andra kommunikationsmedel. Grundskolan Skolverket har i tidigare beslut förelagt huvudmannen för grundskolan att förbättra lärarkompetensen vid skolan. Vid den nu aktuella tillsynen finns det en utbildad grundskolelärare vid skolan. I övrigt sköts undervisningen av

SKOLVERKET 13 två lärare med gymnasielärarutbildning och 18 lärare utan formell behörighet. Skolverket ser mycket allvarligt på detta förhållande. Barnen undervisas redan från år 1 av flera olika lärare. Med tanke på den grundläggande läs- och skrivinlärning som sker de första skolåren är det särskilt angeläget att det finns lärare med adekvat lärarutbildning för de yngre barnen och att undervisningen sköts av en eller ett fåtal lärare. Med hänsyn till att det endast finns 22 elever i grundskolan är det också svårbegripligt att undervisningen skall skötas av 21 lärare. Det torde vara mycket svårt, både för elever och lärare, att ha en samlad bild av elevens individuella utveckling. Detta kan medföra att eleverna inte kan vara med och påverka innehållet i utbildningen i enlighet med läroplanens bestämmelser eller att en elevs behov av stöd inte uppmärksammas. Skolverket har i tillsynen bl.a. tagit del av lärarens pärm avseende elevernas arbete i engelska år 7 9. Av denna framgår att eleverna har bristande kunskaper i ämnet och behov av stödåtgärder för att kunna nå de nationella målen samt att läraren, som saknar lärarutbildning, inte har förutsättningar att göra riktiga bedömningar av elevernas kunskaper. Det senare tar sig bl.a. uttryck i att läraren inte gör korrekta rättningar av elevernas uppgifter. Den kompetenshöjande satsning som sker genom att fem lärare har påbörjat en kurs i pedagogik är inte tillräcklig. Det krävs väl utbildade lärare i skolan med utbildning för att undervisa i de årskurser och i de ämnen som ingår i lärarens tjänst. I de naturorienterande ämnena samt trä- och textilslöjd saknas ordentlig utrustning och lokaler. Detta medför att eleverna inte kan nå de nationella målen i dessa ämnen. Skolverkets besök visade att det också är brist på lokaler för enskilda studier, grupparbeten m.m. Sammantaget bedömer Skolverket att undervisningen i grundskolan, på grund av bristande lärarkompetens samt bristande utrustning och lokaler, inte ger kunskaper och färdigheter som väsentligen svarar mot de som skolan skall förmedla. Gymnasieskolan Även på gymnasieskolan undervisas eleverna endast i ett fåtal ämnen av lärare med adekvat utbildning. Det nationella provet i engelska A visar att eleverna har fått genomgående högre resultat i den del som läraren har varit mer fri att bedöma. Också dessa prov visar att läraren inte har förmåga att göra korrekta bedömningar av elevernas kunskaper. Vid lektionsbesök i engelska i en grupp med både svenska och utländska elever var undervisningsnivån anmärkningsvärt låg. De utländska elevernas kunskapsnivå, i t.ex. engelska, är inte jämförbar med de svenska elevernas. Det får till följd att de svenska eleverna inte kan nå målen för utbildningen. Skolverket vill även beträffande gymnasieskolan påpeka vikten av lärare med erforderlig utbildning för undervisning i de ämnen som ingår i lärarens tjänst.

SKOLVERKET 14 Skolverket har under avsnitt 2.5 bedömt att gymnasieskolan inte har förutsättningar att ge kunskaper och färdigheter som väsentligen svarar mot de som skolan skall förmedla. Den bristande lärarkompetensen och den låga nivån på viss undervisning stärker ytterligare denna bedömning. Betyg Enligt 1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor skall en fristående skola som fått medgivande att utfärda betyg tillämpa bestämmelserna i 7 kap. grundskoleförordningen, bl.a. i fråga om utformning av betygsdokumentet. Skolverket bedömer att huvudmannen för grundskolan inte följer gällande bestämmelser i detta avseende. Enligt 2 kap. 9 förordningen om fristående skolor skall eleverna få betyg enligt bestämmelserna i 7 kap. gymnasieförordningen. Enligt sist nämnda förordning skall betyg sättas på varje avslutad kurs. En kurs kan omfatta olika antal poäng och pågå under olika lång tid. Skolverket bedömer att huvudmannen för gymnasieskolan inte följer gällande bestämmelser om betygssättning när samtliga kurser betygssätts den 5 juni 2000 respektive 2001. 4 Krav på att utbildningen väsentligen skall motsvara grundskolans och gymnasieskolans allmänna mål 4.1 Öppen för alla Enligt styrelsernas uppgifter är skolorna öppna för alla. Man behöver inte vara troende för att gå i skolan. Om en elev upphör att vara troende är det inget hinder för att fortsätta skolgången. I ansökan till gymnasieskolan anges tros- och lärosatser för skolan. I anslutning till dessa skall tre frågor besvaras med ja eller nej. Jag inser att detta är grunden för Kristet Center Syds Församlingsbyggargymnasium. Jag är villig att som elev på gymnasiet låta mig tränas av församlingens tjänstegåvor och rätta mig efter de ordningsregler och rutiner som gäller för skolan. Jag är medveten om att det liv som finns i församlingen Kristet Center Syd kommer att ha påverkan på min skolgång i gymnasiet och att gymnasiets huvudinriktning är att vara ett församlingsbyggargymnasium. 4.2 Skolans mål Enligt stadgarna för föreningen Segrande Liv KCS grundskola och föreningen KCS kristna gymnasium är grundvalen för verksamheten den kristna etik som framkommer i bibeln och uttrycker sig i tro, normer och värderingar som främjar en kristen livsstil.

SKOLVERKET 15 4.3. Grundläggande demokratiska värderingar Vid Skolverkets första besök den 23 november 2001 gjordes intervjuer med av skolorna utvalda elever. Några utländska elever på gymnasieskolan, som inte ingick i intervjugrupperna, ville också lämna upplysningar. Enligt andra elever hindrades de av styrelsen som skickade i väg dem till internatet. Detta bekräftas av anmälningarna i Skolverkets ärende dnr 52-2001:4040. Vid Skolverkets andra besök den 5 december 2001 var 5 elever av de 14 elever i gymnasieskolan som Skolverket valde att intervjua sjuka. Enligt styrelsen för gymnasieskolan behandlas de svenska och utländska eleverna lika. All undervisning sker på svenska. Under första terminen i åk 1 tolkas lektionerna till ryska. Det finns inga arbetskrav för de utländska eleverna. Det är frivilligt att hjälpa till i församlingens verksamhet. De utländska eleverna är fria att gå vart de vill på fritiden. Elevernas insats är inte nödvändig för den övriga verksamheten. De svenska eleverna i gymnasieskolan uppger att det inte görs någon skillnad på svenska och utländska elever i skolan. Det är frivilligt att hjälpa till i verksamheten men har man valt att gå på den här skolan så vill man också ställa upp i verksamheten. Alla som inte sköter sig får ju tillsägelser. Ett flertal av de utländska eleverna har uppgett bl.a. följande. Det har förekommit att elever under lektionstid har blivit hotade att göra det som sägs annars får de åka hem. De fick inte veta när de ansökte till skolan att den var så kraftigt kopplad till församlingens verksamhet. Man går i skolan, i tjänst och i gudstjänster. I det ovan nämnda ärendet, dnr 52-2001:4040, har anmälarna skickat in bandinspelningar av samtal mellan styrelsemedlemmar och utländska elever i gymnasieskolan. På dessa bandinspelningar säger representanter för styrelsen bl.a. följande. Skolan utbildar församlingsbyggare som bygger församling. - Eleverna är först och främst församlingsbyggare. Okej, jag vill bli en församlingsbyggare i och med du sitter här har du sagt ja till att bli en församlingsbyggare och sitta i denna skola, bli tränad och utbildad. Inte på det sättet du har tänkt ut utan på det sätt Gud har tänkt. Gud har tänkt igenom denna skola. - Elevernas ansvarstagande är att komma i tid, att prata svenska, att ha ordning på sin kontorsplats. - De ska bygga en stor församling. - Sen finns det utbildning i det, inte matematikutbildning, inte samhällsvetarutbildning, historia, religion, det är inte det vi först har sagt ja till, först församling och allt vad det innebär först, sedan kommer denna utbildningen. - Skolan tar inte slut, den är 24 timmar om dygnet hela dagen lång, det finns ingen ledig tid för dig ingen. 24 timmar jobbar du åt Gud, det finns ingen tid över. Nu ska jag vara mig själv och får jag mina saker, 24 timmar om dygnet tjänar du Gud. Och gör du inte din del så gör du det utanför Gud och då ska du bort. - Det är inte meningen att man ska ta andra jobb efter utbildningen. Man får med sig svenska och matte i utbildningen att bygga församlingen. Du är inte här för att studera i första hand. Det är fel, då finns det andra skolor. - Gymnasiet har vissa premisser. Det handlar om att

SKOLVERKET 16 bygga församlingar. Jag är ledare i denna församling, jag bestämmer över dig. På skolan bestämmer jag över er. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Enligt de uppgifter som lämnats vid Skolverkets intervjuer ger skolorna en allsidig och saklig undervisning i religionskunskap, biologi och familjekunskap. Skolorna använder de läromedel som vanligen används i det offentliga skolväsendet. 4.5 Elevernas ansvar och inflytande Varje klass har klassråd en gång/vecka. Klassrådet leds av en lärare. Klassrådet lämnar t.ex. förslag på förbättringar av skolmiljön. Eleverna deltar också i planeringen av olika skolresor. Eleverna tycker att de har bra kontakt med sina lärare och kan vara med och påverka vad som händer i skolan. En utländsk elev uppger att hon begärt ut ett samlat betygsdokument utan att få det. En annan utländsk elev uppger att han inte har fått välja sitt specialarbete utan blivit styrd till att bygga något i församlingens verksamhet. 4.6 Elever i behov av särskilt stöd Enligt styrelsen finns det en elev i grundskolan som behöver särskilda stödåtgärder. Det finns inget skriftligt åtgärdsprogram för eleven. De har en muntlig överenskommelse om åtgärder. Enligt styrelsen är behovet av speciella insatser ganska litet eftersom de har så små undervisningsgrupper. De har möjlighet att ge individuell undervisning inom ramen för grupperna. 4.7 Individuella studieplaner i gymnasieskolan Av elevernas studieplaner framgår vilka valbara kurser eleven följer och om de följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Utökning och reducering av programmet sker på grund av elevens val av kurser. 4.8 Bedömning Allmänna mål och värdegrund I propositionen 1995/96:200 Fristående skolor m.m. (s. 31) framförs bl.a. följande. De grundläggande värden som skall prägla utbildningen inom det offentliga skolväsendet finns angivna i 1 kap. 2 tredje stycket skollagen.

SKOLVERKET 17 De nya läroplanerna för det offentliga skolväsendet (Lpo 94 och Lpf 94) tydliggör denna värdegrund Den värdegrund som kommer till uttryck i skollagen och läroplanerna är så grundläggande för vårt samhälle att den också måste prägla utbildningen vid en fristående skola, oavsett vilken inriktning skolan har. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) framgår bl.a. följande avseende skolans värdegrund och uppdrag. Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjlighet till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framgår bl.a. följande om skolans värdegrund och uppgifter. Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, skall det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar i skolan skall dock alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Både i grundskolans och gymnasieskolans arbetsplaner anges som ett mål att samverka med församlingens verksamhet. Detta visar sig på flera olika sätt i skolornas undervisning. Eleverna i grundskolan anger att de som elevens val kan välja att arbeta i någon av församlingens olika verksamheter och att skolan har temadagar för att hjälpa till vid större arrangemang i församlingens verksamhet. I kursen Segerrika Projekt utför eleverna både i grundskolan och gymnasieskolan olika projekt i eller till gagn för församlingens verksamhet. Skolverket bedömer att skolorna på detta sätt styr eleverna och att eleverna blir ensidigt påverkade till förmån för församlingens åskådning. Detta strider mot författningarnas bestämmelser om de allmänna målen och värdegrunden. De uttalanden som gjorts på bandinspelningarna som Skolverket tagit del av strider också, oavsett i vilket sammanhang de tillkommit, mot läroplanernas krav på att alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skolförfattningarna. Uttalandena, tillsammans med de tros- och lärosatser som anges i gymnasieskolans ansökningsformulär, visar också att gymnasieskolan inte är öppen för alla. Elever i behov av särskilt stöd Enligt 1 kap. 5a och 2 kap. 7 a förordningen för fristående skolor skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas, om det genom uppgifter från

SKOLVERKET 18 skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder. Detta gäller elever både i grundskola och gymnasieskola. I grundskolan finns det en elev som behöver särskilda stödåtgärder. Något åtgärdsprogram har inte utarbetats för eleven. Skolverket har vid genomgången av insamlade dokument uppmärksammat att fler elever kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Skolverket bedömer att skolorna inte lever upp till kraven på åtgärdsprogram för elever som behöver särskilda stödåtgärder. 5 Samarbete med hem och samhälle 5.1 Samarbete med hemmen Föräldrarna uppger att de har en öppen relation till lärarna. De har ett bra inflytande i skolan. Problemen hinner inte bli så stora i en liten verksamhet. De deltar i planering av undervisning, temadagar och resor. Föräldraengagemanget är starkt. I grundskolan har lärarna utvecklingssamtal med föräldrarna en gång/termin. Skolverket har tagit del av dokumentation från utvecklingssamtalen höstterminen 2001. 5.2 Kontakter med samhälle och arbetsliv Skolorna gör många studiebesök. Eleverna i 7-9 gör en prao-vecka på höstterminen. 5.3 Bedömning Skolverket bedömer att skolorna lever upp till författningarnas krav när det gäller samarbete med hem och samhälle. 6 Kvalitetsredovisning Både grundskolan och gymnasieskolan har upprättat kvalitetsredovisningar för läsåret 2000/01. 7 Sammanfattande bedömning Grundskolan Sammanfattningsvis bedömer Skolverket att Segrande Liv Kristet Center Syds grundskola inte uppfyller villkoren för fortsatt godkännande på grund av följande brister.

SKOLVERKET 19 - Det är oklart vem som är huvudman för skolan. Det finns inte någon anmälan om byte av huvudman. Det framgår inte av den registrerade huvudmannens, föreningen Kristet Center Syd, stadgar att den har som ändamål och tar ansvar för att bedriva skolverksamheten. - Skolan har ett minskande elevantal och går med ekonomiskt underskott. Huvudmannen har inte redovisat underlag för att förbättra verksamhetens stabilitet. - Det tillämpade ansökningsförfarandet innebär att skolan inte är öppen för alla. - På grund av bristande lärarkompetens samt bristande utrustning och lokaler ger utbildningen inte kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla. - Skolans verksamhet är integrerad med församlingens verksamhet i sådan omfattning att skolan inte svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. - Skolan saknar åtgärdsprogram för elever som behöver särskilda stödåtgärder. - Skolan tillämpar inte bestämmelserna i 7 kap. grundskoleförordningen vid utformningen av betygsdokumenten. Gymnasieskolan Sammanfattningsvis bedömer Skolverket att Kristet Center Syds kristna gymnasium inte längre uppfyller villkoren för rätt till bidrag på grund av följande brister. - Det tillämpade ansökningsförfarandet samt de uttalanden som gjorts av styrelsemedlemmar innebär att skolan inte är öppen för alla. - Skolan har med hänsyn till ett litet antal elever för vilka skolan är berättigad till bidrag, ett stort ekonomiskt underskott samt bristande lärarkompetens inte förutsättningar för att ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på specialutformade program. - Skolans verksamhet är integrerad med församlingens verksamhet i sådan omfattning att skolan inte svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. - Eleverna får inte betyg enligt bestämmelserna i 7 kap. gymnasieförordningen.

SKOLVERKET 20 Anmälan mot gymnasieskolan Enligt anmälningarna i Skolverkets ärende dnr 52-2001:4040 utsätts elever för kränkande behandling. I och med Skolverkets bedömning att gymnasieskolan inte svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet samt beslut i nu aktuellt tillsynsärende, dnr 54-2001:3449, avslutas anmälningsärendet. Föreläggande Enligt skollagen skall huvudmannen beredas tillfälle att rätta till eventuella brister. Om bristerna inte avhjälps efter påpekande skall godkännandet respektive rätten till bidrag återkallas. Av denna anledning skall huvudmännen ges ett föreläggande med påpekanden om att rätta till ovan angivna brister.