Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige

SIGNERAD 2014-10-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-10-24 Vår referens Ilona Holmgren Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse ilona.holmgren@malmo.se Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625 Sammanfattning I ärendet som sändes på remiss i juni 2014 förslås gemensam policy för arbetskläder. Remissinstanserna uttrycker positiv ställning till en gemensam policy och införande av arbetskläder vid brukarnära arbete. Det föreslås i inriktningsbeslut att arbetskläder införs inom vård och omsorg från 1 januari 2017, med gemensam policy i Malmö stad, förutsatt att ekonomiska medel tillförs. Former för tvättservice och nämndernas eventuella behov av medel hänskjuts till budgetöverläggningarna för 2016. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna inriktningen att all vård- och omsorgspersonal i brukarnära arbete utrustas med arbetskläder enligt vad som redovisas i ärendet från 1 januari 2017, att ge gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att i samråd med servicenämnden återkomma till budgetberedning 2016 med förslag till driftsform och finansiering för arbetskläder enligt modell A, inklusive tvätt enligt beskrivning i ärendet, att uppdra åt berörda nämnder att i sina budgetskrivelser inför budget 2016 redogöra för förväntade ekonomiska konsekvenser av införande av modell A med arbetskläder, inklusive behov av lokalanpassningar, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram gemensam policy med anvisning för arbetskläder inom Malmö stads vård- och omsorgsverksamheter, samt att uppdra åt stadskontoret att återkomma med rapport i ärendet till kommunstyrelsen i december 2015. Beslutsunderlag Bilaga inventering Bilaga beräkningar G-Tjänsteskrivelse

Beredningsbrev från vård- och omsorgsberedningen Protokollsutdrag AU II nr 182/14 Remissvar från Vision G-Tjänsteskrivelse_V&Oberedning 6/11-2014_Arbetskläder Remissvar från Kommunal Remissvar från Saco Remissvar från sociala resursnämnden Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden Remissvar från stadsområdesnämnd Norr Remissvar från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med reservation (SD) Remissvar från stadsområdesnämnd Söder Remissvar från stadsområdesnämnd Väster Reservation från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (M) (FP) Remissvar från stadsområdesnämnd Öster Reservation från stadsområdesnämnd söder (M och FP) 2 (10) Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-06-02 KS Arbetsutskott II 2014-06-09 Vård- och omsorgsberedningen 2014-11-06 KS Arbetsutskott 2014-11-10 Kommunstyrelsen 2014-11-26 Kommunfullmäktige 2014-12-16 Ärendet Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena. I remissärende föreslås en gemensam policy för arbetskläder inom vård och omsorg i Malmö stad. Det föreslås att kortärmade överdelar och byxor (eller motsvarande) används vid arbetsuppgifter i brukarnära arbete, oavsett anställningsform. Utgångspunkt tas i den förväntade skärpningen kring föreskriften från Socialstyrelsen om basal hygien (SOSFS 2007:19). Det föreslås även att arbetskläder införs för profilering av medarbetare vid brukarmöten för att underlätta brukarens identifiering av personalen. Två ekonomiska förslag presenteras och beräkningarna baseras på 4 400 anställda. Stadskontoret förordar förslag A. Båda förslagen anges nedan. Förslag A Hyra av kläder med cirkulationstvätt och upphandling med tre års kontrakt. I priset ingår kläder och tvätt, transporter, slätningsbehandling (strykning) och vissa reparationer. Kostnad per person är omkring 3 000 kr eller ca 13,4 miljoner kr för Malmö stad. Förslag B Inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen. I förslaget ingår tvätt i respektive verksamhet, i anslutning till arbetsplatsen. Beräkningarna tar inga hänsyn till lokalernas förutsättningar. Plaggen bedöms ha en livslängd på mellan ett till två år. Första året görs inköp av alla plagg och fortsättningsvis, årligen, inhandlas och byts hälften av plaggen. Kostnad för B år 1 per person: 4 700 kr eller 20,5 mkr för Malmö Stad Kostnad för B år 2 och därefter per person: 3 400 kr eller 14,8 mkr för Malmö stad Varav kostnad för plagg år 1 per person: 2 620 kr eller ca 11,5 miljoner kr för Malmö stad. Varav kostnad för plagg år 2 per person: 1 300 kr eller ca 5,8 miljoner för Malmö stad.

3 (10) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombads att i sitt remissvar ge förslag på hur en tvättservice kan organiseras och finansieras som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Vård- och omsorgsberedningen uppmanade också stadsområdena att redogöra för sina kostnader kring arbetskläder och tvätt av dessa. Nedan sammanfattas remissinstansernas synpunkter. Remissinstanser Sv. Kommunalarbetareförbundet avdelning Skåne län sektion 4 Vård och Omsorg i Malmö tycker att det är bra att Malmö stad inför en gemensam policy för arbetskläder och menar att policyn bör träda i kraft tidigare än föreslaget datum. Förbundet anser att arbetskläder ska hanteras via cirkulationstvätt för att säkerställa att tvätten inte bidrar till smittspridning samt att personella resurser används till brukare och inte till tvätt. Förbundet ställer sig även bakom förslag om en tvättservice som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Vidare anses LSS-verksamheter ha samma behov och tillgång till arbetskläder i omvårdnadsarbete som övriga inom vård och omsorg. Slutligen förutsätter förbundet att framtagandet av policy och rutiner sker tillsammans med Kommunals representanter. Centrala SACO-rådet i Malmö stad ställer sig bakom förslag att medarbetare som dagligen möter brukare ska ha arbetskläder och förordar förslag A med hänvisning till att dyrbar arbetstid går förlorad när okvalificerade uppgifter ska utföras. SACO menar att policyn ska tas fram i dialog med berörda. Förslaget om arbetskläder i olika omfattning åt SACOs medlemmar välkomnas. Slutligen anses det olyckligt att LSS-verksamheter exkluderas med hänsyn till kostnadseffektivitet, samsyn och likabehandling. Visions Malmöavdelning har inget emot att arbetskläder införs, de framhåller vikten av att det alltid ska finnas rena kläder till hands och anser att administration kring kvittens av kläder behöver lösas. Om alternativet tvätt på arbetsplatsen blir aktuellt behöver tid avsättas i schemat. Stadsområdesnämnd Norr ställer sig i huvudsak positiv till gemensam policy för arbetskläder i Malmö stad och anser att förslag A är mest fördelaktigt men skriver också att nämnden saknar förutsättningar att följa den förväntade föreskriften förrän tidigast 2017 och att budgeterade medel är en förutsättning för ett införande. Nämnden belyser brukarperspektivet i förhållande till personal inom avlösning, ledsagning och boendestöd och föreslår att dessa yrkesgrupper undantas samt att profilering kan tillgodoses med fotolegitimation. Obligatoriska kläder anses leda till stor omställning för personalen samt svårigheter med eventuella sanktioner om personal inte vill använda exempelvis arbetsbyxor. Nämnden poängterar att förslaget innebär stora förändringar gällande lokaler, möjligheter att ta emot och hantera leveranser, förvaring, förvaringsskåp och ombyte. Förutsättningar för ombyte finns på särskilda boende men saknas inom hemtjänsten. Nämnden uttrycker med tydlighet att budgeterade medel är en förutsättning samt föreslår att kostnader som uppstår för lokalhyror, ombyggnation och förvaringsutrymmen också ska beaktas i budgetberedningen. På särskilda boenden anges kostnader om totalt 0,78 mkr på helårsbasis för arbetskläder. Inga kostnader nämns inom hemtjänsten. Stadsområdesnämnd Öster ställer sig bakom den föreslagna policyn och föredrar förslag A. Det förordas att stadskontoret tydliggör användningsområden för skyddskläder respektive ar-

betskläder för att förhindra eventuell osäkerhet om när de ska användas. Nämnden bedömer att arbetskläder för profilering, där endast brukarmöten sker, ska vara situationsbundna. Vikarier med kortare anställningstid anses inte behöva personliga arbetskläder. 4 (10) Nämnden anser att förslaget behöver åtföljas av ekonomiskt tillskott från kommunfullmäktige och menar att kostnader för att införskaffa ändamålsenliga lokaler bör inkluderas i den ekonomiska beräkningen. Kostnader för arbetskläder och tvätt uppskattas till ca 0,73 mkr per helår och summor specificeras på olika enheter. Stadsområdesnämnd Väster Nämnden ställer sig positiv till gemensam policy för arbetskläder i Malmö stad vid brukarnära arbete och ställer sig bakom förslag A men poängterar att budgeterade medel är en förutsättning för att det ska vara möjligt att införa. Nämnden anser att tidpunkten för införandet måste beakta andra förändringsprocesser inom vård och omsorg och att det kommer att tas betydande resurser i anspråk vid införande av nytt verksamhetssystem under 2014 och 2015. Nämnden skriver att arbetskläder i möjligaste mån ska tillgodose olika kulturers önskemål. Arbetskläder för profilering och för personal inom avlösning, ledsagning och boendestöd samt för chefer och annan personal föreslås undantas i den gemensamma policyn. Det anges vidare att tillfällen kan uppstå där personalen behöver avväga om arbetskläder ska användas eller inte, med hänsyn till den enskildes integritet och trygghet. Legitimation och namnskyltar med Malmö stads logga bedöms kunna tillgodose behovet av profilering och ställningstagandet besparar förvaltningen kostnader för kläder och cirkulationstvätt. Det poängteras även att kläder till kockar och köksbiträden, med krav enligt livsmedelslagstiftningen, behöver hanteras i särskild ordning. Nämnden beskriver förutsättningarna kring lokaler och påtalar utmaningar främst inom hemtjänsten där det saknas ytor för omklädningsrum och skåp. Budgeterade medel anses vara en förutsättning för införandet. Kostnader för nya skåp och omklädningsrum i Hemtjänstens hus uppskattas till omkring 0,5 mkr/år i drift och 1 mkr i inköp. Kostnader för kläder under 2014 har bedömts till omkring 0,09 mkr på helårsbasis men det poängteras att många verksamheter inte köper kläder varje år samt att omkring 300 medarbetare inom hemtjänsten inte använder arbetskläder. Stadsområdesnämnd Söder Nämnden är positiv till att Malmö stad inför en gemensam policy för arbetskläder som bidrar till lika förutsättningar för personalen och förespråkar förslag A samt att cirkulationstvätten hanteras och drivs inom Malmö stad. De menar att slitstarka byxor i jeansmodell krävs vid färd mellan olika arbetsplatser och att huvudduk bör ingå för personal som använder sådan i sitt arbete. Mörkt färgval anses viktigt till enheten för teckenspråkiga för att skapa så tydliga kontraster som möjligt. Nämnden uttrycker att det är viktigt att Malmö stad har ett övergripande perspektiv kring exempelvis krav på omklädningsrum. Kockarnas kläder anses behöva ingå i cirkulationstvätt och kostnader för vikariernas arbetskläder, motsvarande 100 vikarier i stadsområde Söder, behöver ingå i beräkningarna. Tillskott av ekonomiska medel bedöms som nödvändigt vid införande av arbetskläder. Nämnden listar varierade kostnader för arbetskläder mellan 2012 och 2014 på totalt 0,81 mkr. Första halvåret 2014 anges kostnader på omkring 0,13 mkr. I summorna ingår inköp av nya arbetsklä-

der och kompletteringar vid slitage. Förvaltningen gör bedömningen att helårskostnaden för 2014 är omkring 0,2-0,25 mkr. 5 (10) I ärendet har M och FP reserverat sig. Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiv till införande av arbetskläder, ställer sig bakom gemensam policy och stödjer förslag A men uttrycker stora svårigheter kring lokaler, ombyte på eller i anslutning till arbetsplatserna. Nämnden menar att det är viktigt att policyn anpassas till socialtjänstens intentioner om normalisering och integritet samt att arbetskläderna utgår från professionernas arbetsområde och föreslår att arbetskläder undantas vid promenader och för ledsagare, avlösare, boendestödjare och biståndshandläggare. Arbetskläder föreslås endast i brukarnära arbete och nämnden anser att Malmö stad bör se över möjligheterna att personalen själva tvättar kläderna hemma. Vidare betonas behovet av ekonomiskt tillskott både för införande av arbetskläder och för kostnader kring lokaler och förvaring, för att minska risker för ytterligare nedskärningar. Nämnden har inga utrymmen i anslutning till arbetsplatsen för förvaring och ombyte och tillhandahåller endast vissa profilkläder. Inga kostnader anges. Sociala resursnämnden ställer sig positiv till att göra en särskild utredning kring arbetskläder inom LSS-verksamheten och anser att stadskontoret bör vara ansvarig för en sådan utredning. Det anses att medarbetare, som arbetar med brukare med omfattande omvårdnadsbehov, borde ha arbetskläder. Nämnden menar att det är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv att arbetskläder utreds och att de även bör beaktas utifrån miljö- och rättvisemärkning. Nämnden instämmer i förslaget om att ekonomiskt tillskott ska tillföras nämnderna ifall en gemensam policy antas. Kostnader för 2014 på helårsbasis gällande arbetskläder specificeras på gruppboende, daglig verksamet och inom individ- och familjeomsorgen och summeras till omkring 0,1 mkr. I kostnaderna ingår enbart inköp av kläder. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden välkomnar initiativet om att inkludera arbetsmarknadspolitiska målsättningar kring tvättservice och menar att stadens ökade kostnader för tvättservice delvis kan kompenseras av minskade kostnader för försörjningsstöd. Arbetsuppgifterna bedöms vara lämpliga för många arbetssökande som har svårigheter att konkurrera på arbetsmarknaden. Det föreslås tre alternativ till organisering av tvättservice, inklusive lagning och transport. Inom den egna nämnden, inom servicenämnden eller via upphandling med särskilda sociala villkor. Ombyggnad av ett kommunalt tvätteri innebär investeringskostnader som behöver tillföras berörd nämnd. Drift föreslås ske genom centrala driftsanslag, vilket anses administrativt effektivare än löpande interndebitering av berörda vård- och omsorgsenheter. Gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen kan organisera en tvättservice men ställer sig tveksam till inriktningen för förvaltningen - att ta driftsansvar av en tvättservice. Det bedöms att uppgifterna kan bedrivas med ett arbetslag bestående av två arbetsledare och cirka 50 deltagare i åtgärdsanställning eller i praktik/arbetsträning. Investeringskostnaderna beräknas till 20 mkr för anpassning av befintliga lokaler, inköp av kläder och utrustning. För att kunna beräkna driftskostnader behöver nämnden information om förväntad förbrukning, antal vårdenheter etc. Nämnden anser att de tre förslagen bör ställas mot varandra och att extra ekonomiska anslag ska tillföras för uppbyggnad och drift i berörd nämnd.

Reservation från SD och en gemensam reservation från M och FP har inkommit i gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden. 6 (10) Överväganden kring arbetskläder Gemensamma synpunkter i remissvaren Samtliga instanser uttrycker i sina remissvar en positiv inställning till en gemensam policy för arbetskläder och att införa arbetskläder i brukarnära arbete. Modell A med cirkulationstvätt anses mest fördelaktigt. Fyra av fem stadsdelsnämnder menar att arbetskläder för profilering kan undantas för biståndshandläggare, personal som utför sociala aktiviteter samt ledsagare, avlösare och boendestödjare. Stadsdelsnämnderna poängterar att budgeterade medel är en förutsättning för att möjliggöra införandet. Fyra av fem stadsdelsnämnder anser att kostnader som har att göra med behov av nya lokaler och förvaringsutrymmen bör ingå i de budgeterade medlen. Policy För att nå samsyn, föreslår stadskontoret att anvisningar, upphandling och ägandeformer gällande arbetskläder i brukarnära arbete tas fram i dialog med företrädare för berörda områden. Arbetskläder ska kunna tas i bruk i samband med att reviderad föreskrift från Socialstyrelsen kring basal hygien träder i kraft eller från 1 januari 2017. I samband med framtagande av en gemensam policy och anvisningar om arbetskläder bör andra aktuella arbetskläder beaktas exempelvis kockarnas kläder vilka lyder under livsmedelslagstiftningen. Arbetskläder i brukarnära arbete Arbetskläder i brukarnära arbete har att göra med förväntade ändringar i föreskriften om basal hygien från Socialstyrelsen. Arbetskläder ska utifrån smittskyddsskäl i nuläget vara kortärmade överdelar och enligt förslaget omfattas även långbyxor. Föreskriften omfatta all personal i brukarnära arbete och har att göra med hygienskäl, därför ska arbetskläder vara obligatoriska, alltid utgå från arbetsplatsen och ska inte föras hem för att minska risker för smittspridning. Kläderna ska tvättas i minst 60 grader enligt basala hygienriktlinjer. Frågan om fritt val kring kläder är inte aktuell eftersom utgångspunkten för arbetskläder är hälso-och sjukvårdsaspekter och patientsäkerhet. Stadskontoret bedömer att huvudduk, i de fall den kommer på fråga, eventuellt ska tillhandahållas till klädedräkten. En arbetsgrupp bestående av representanter från stadskontoret, stadsområden och berörda verksamheter inom sociala resursförvaltningen föreslås ta fram gemensamma anvisningar gällande arbetskläder för basal hygien och andra aktuella arbetskläder, samt underlag till upphandling. I samråd med berörda verksamheter och nämnder ska det klargöras huruvida det ska tillhandahållas personliga kläder eller inte och vilken/vilka nämnd/nämnder som ska äga kläderna. LSS-verksamheten LSS-verksamheten är mångfacetterad men anvisningarna gällande basal hygien i remissutgåvan från Socialstyrelsen föreslås gälla all vård- och omsorgsverksamhet såväl hälso-och sjukvård, socialtjänst som LSS-verksamheter. Arbetskläder för basal hygien inom LSS-verksamheter bör i möjligaste mån länkas nära policyn och till den införandeprocess som rör övrig vård- och omsorgsverksamhet. Omfattningen av anställda som berörs av basal hygien beror på andelen som arbetar med brukarnära arbete. Exempelvis arbetar enligt uppgifter från förvaltningen omkring 1 100 anställda och 500 vikarier på LSS-boenden. Avgränsningar och andelen anställda som utför brukarnära

arbete behöver tas fram. Förslag på arbetskläder inom LSS-verksamheten föreslås ingå i rapport till kommunstyrelsen december 2015. 7 (10) Omvärld Göteborgs stad har avsatt budget och har beslutat att införa arbetskläder i hemtjänsten från hösten 2014 med två typer av kläder. Vårdkläder, vilka består av kortärmade överdelar och byxor till en kostnad av 2 500-3 200 kr/individ med skötsel via cirkulationstvätt. Dessa är knutna till föreskriften kring basal hygien. Dessutom föreslås profilkläder som omfattar inköp av kläder till medarbetare, vilka de själv förfogar över, exempelvis jacka, långärmade tröjor, regnkläder och vattentåliga skor till en kostnad av 2000 kr/individ. Tvätt Två ekonomiska förslag benämnda A och B har beaktats av remissinstanserna. Förslag A med cirkulationstvätt förordas av samtliga. Cirkulationstvätt föreslås av några instanser ske i Malmö stads regi. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bedömer att tvätt kan ske på olika sätt, exempelvis kan ett tvätteri anordnas inom Malmö Stad till en investeringskostnad av omkring 20 mkr. I summan ingår uppstart av tvätteri med kapacitet att tvätta 2 000 kg tvätt/dag, inköp av arbetskläder till 4 400 anställda för 11,5 mkr samt industritvättmaskiner, torktumlare, anpassning av befintliga lokaler med ventilation, vatten, avlopp, el, golv och kringutrustning. Förvaltningen uppskattar att driftskostnaderna för ovanstående omfattning kan bli omkring 1,2 mkr per år eller 2,80 kr/kg tvätt. I summorna ingår drift, vatten, uppvärmning och el, tvättmedel, hyra för fordon till transporter, drivmedel, service/reparationer och övriga förbrukningskostnader. Arbetsmarknad & Social hållbarhet Malmö stads kommissionsrapport uttrycker två övergripande rekommendationer, att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika samt att förändra de processer som dessa system ingår i genom att demokratisera styrningen. Stadskontoret tar utgångspunkter i ovanstående och bedömer att ett tvätteri som kan ta hänsyn till långsiktiga lösningar kring arbetsmarknadsåtgärder samt utbildning åt de berörda, vore mest fördelaktigt för Malmö stad på sikt. Beräkningar från gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt från stadskontoret visar att en ensamstående person med försörjningsstöd erhåller närmare 100 000 kr/år från kommunen. Om exempelvis 50 personer med försörjningsstöd erbjuds en åtgärdsanställning leder det till välfärdsvinster och ekonomiska intäkter för kommunen på motsvarande 80 800 kr/år/person eller totalt 4 mkr/år. Alternativet med försörjningsstöd leder till utgifter på 5 mkr för samma grupp. Kostnader för investering, drift och inköp av kläder till anställda och vikarier uppskattas av gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen och stadskontoret till omkring 25 mkr. Därefter antas kostnaderna vara omkring 10 mkr/år. Å andra sidan bedöms 50 personer i åtgärdsanställningar ge intäkter i kommunen på omkring 9 mkr/år.

8 (10) Uppskattning av kostnader och intäkter baserat på helår. Cirkulationstvätt i egen Kostnader år 1, regi investeringsår Intäkter år 1 Kostnader år 2, Intäkter år 2 Investering uppstart tvätteri 9 000 000 kr Inköp av kläder 4 400 pers. 11 500 000 kr 5 800 000 kr Driftskostnader, 2 000 kg 1 234 000 kr 1 234 000 kr tvätt/dag Anställning av två arbetsledare 1 200 000 kr 1 200 000 kr Åtgärdsanställning, 50 4 040 000 kr 4 040 000 kr personer Minskning av försörjningsstöd 5 000 000 kr 5 000 000 kr Totalt 22 934 000 kr 9 040 000 kr 8 234 000 kr 9 040 000 kr Kläder vikarier (+900) 2 358 000 kr 1 565 000 kr Total inkl. vikarier 25 292 000 kr 9 799 000 kr Barnperspektiv Vid särskilt fokus på barnfamiljer samt anställningar kopplat till tvätteri, kan åtgärder ske i linje med tankegångarna kring sociala investeringar. Andra vinster kan då tillkomma i form av ökad känsla av delaktighet, minskning av hälsogapet och minskad barnfattigdom. Socialstyrelsen skriver så här i Ekonomiskt bistånd handbok för socialtjänsten hänsyn till barns bästa kan också innebära att barnfamiljer får del av särskilda satsningar, om familjen har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Målet med dessa särskilda satsningar är att hjälpa föräldrarna att komma igång med ett arbete och bli självförsörjande. Att ta hänsyn till barns bästa i det sociala arbetet handlar alltså inte bara om pengar utan rymmer en mängd andra aspekter. Barnperspektivet bör beaktas i vidare ställningstagande kring målgruppen för anställningar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås få i uppdrag att i samråd med servicenämnden projektera och kostnadsberäkna en driftsform för tvätt som kan gå i full drift 1 januari 2017 och som kan beaktas i budgetöverläggningarna för 2016. Driftsformen ska ta utgångspunkt i vad som är bäst utifrån arbetsmarknadsåtgärder, målgruppen för åtgärder och anställningsformer samt beakta behov av utbildningsinsatser utifrån målgruppens behov. Vidare ska driftsformen beakta en kostnadseffektiv hantering för vård- och omsorgsverksamheterna med miljöhänsyn och hygienkrav. Kostnader för arbetskläder ska inkluderas i gymnasie-och vuxenutbildningsnämndens projektering. Vid ett förslag som innebär att ansvar för tvätt och inköp av arbetskläder ska särskiljas, ska ekonomiska medel tillfalla berörda nämnder. Ekonomi Nämndernas kostnader för arbetskläder och tvätt har angetts till närmare 2 mkr på helårsbasis 2014, varav 0,1 miljon kronor på Sociala resursförvaltningen. Summan omfattar i varierad grad arbetskläder i delar av vård- och omsorgsverksamheten, tvätt har delvis utförts av personalen och inköp har skett med oregelbundenhet. Den prognos för helåret 2014 som nämnderna lämnade i samband med delårsrapporten för januari till augusti pekar mot ett underskott för vård och omsorg på omkring 68 miljoner kronor. Enligt gällande riktlinjer för ekonomistyrning måste nämnderna därmed vidta åtgärder i verk-

samheten för att komma till rätta med underskottet, vilket innebär besparingar i verksamheten. 9 (10) Med hänsyn till rådande ekonomiska läge föreslår stadskontoret att det i första hand tas ett inriktningsbeslut kring införandet av arbetskläder och att behov av kommunbidragstillskott därefter beaktas i samband med beredning av budget för 2016 och 2017. Nya förutsättningar kring förvaring och ombyte på arbetsplatsen Arbetskläder med ombyte på arbetsplatsen ställer nya krav på verksamheterna rörande lokaler och utrymmen för förvaring. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) och omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18) anger anvisningarna för omklädningsrum och förvaringsutrymmen. I remissvar från nämnderna uttrycks med tydlighet att rådande förhållanden behöver anpassas för att klara nya villkor med ombyte och förvaring. Samtliga stadsområdesnämnder bedömer att tillskott av kommunbidrag är en förutsättning för införande av arbetskläder. Fyra av fem stadsområdesnämnder poängterar att det tillkommer kostnader som har att göra med behov av nya lokaler och förvaringsutrymmen, utöver stadskontorets beräkning för plagg och tvätt, och uttrycker ett behov av kommunbidragstillskott för omställning till ändamålsenliga lokaler. Behovet av omställning kring lokaler och omklädningsrum varierar i de olika nämnderna och det förefaller vara störst behov inom hemtjänstens verksamhet. Stadskontoret föreslår att nämnderna uppmanas att i sina budgetskrivelser inför 2016 återkomma med beräkningar och beskrivning av sina kostnader för att införa arbetskläder och för att bereda förvaringsutrymmen och omklädningsrum. På så sätt kan eventuellt behov av kommunbidragstillskott behandlas av kommunstyrelsen vid beredning av budget för 2016. Överväganden kring arbetskläder Berörda yrkesgrupper av arbetskläder inom brukarnära arbete och basal hygien är omvårdnadspersonal, undersköterskor, vårdbiträden samt yrken inom hemsjukvård och rehab, omkring 4 100 anställda. Ursprungliga beräkningarna har gjorts enligt de ekonomiska förslagen A och B, vilka omfattade 4 400 anställda. Ett stadsområde har i sitt remissvar uppgett behov av arbetskläder åt vikarier. Uppskattningsvis finns detta behov i all verksamhet och omkring 1 200 vikarier, eller totalt 5 300 anställda anses i så fall bli berörda. Stadsområdena föreslår att arbetskläder för profilering, räknas bort för biståndshandläggare, ledning och administratörer, liksom för ledsagare, avlösare och boendestödjare. Gruppen uppskattas till omkring 400 anställda, med utgångspunkt i yrken som förekom i stadsområdena januari 2014. Det finns ytterligare en grupp med olika yrkesbenämningar inklusive kockar och måltidspersonal där det är oklart huruvida kläderna ska omfattas av enhetlig policy eller inte. Kostnaden för denna grupp med omkring 100 anställda bedöms till omkring 0,3 mkr. Stadskontorets slutsats Stadskontorets bedömning är att modell A med cirkulationstvätt och hänsyn till arbetsmarknadsåtgärder är den mest fördelaktiga modellen för vård och omsorg. Modellen förväntas leda till jämlika förhållanden kring arbetskläder för alla anställda i samtliga verksamheter. För Malmö stad bidrar förslaget till att ge möjligheter för Malmöbor att etablera sig på arbetsmarknaden och det skapas andra välfärdsvinster när möjligheter ökar för personer med försörjningsstöd att komma in på arbetsmarknaden. Stadskontorets slutsats är att införande av arbetskläder inom vård och omsorg inte endast hand-

lar om arbetskläder utan är en omfattande process med många åtgärder och kritiska punkter. Tidplanen med drift i januari 2017, förutsätter att det finns ekonomiska underlag till budgetberedningen 2016, att det sker anpassning av arbetsplatser till nya förhållanden, att överenskommelser, upphandlingsprocesser och ombyggnationer samt underlag kring gemensam policy behöver slutföras. Det föreslås att kommunstyrelsen får information om införandet och den pågående processen i rapport under december 2015. Stadskontoret anser att ett inriktningsbeslut med åtföljande ekonomiska medel är en förutsättning för att det ska kunna ske ett införande av arbetskläder med gemensam policy. 10 (10) Tidplan Område Beslut från KF Budgetskrivelser kring lokala förutsättningar Budgetskrivelser kring förslag om tvättservice/arbetskläder Budgetöverläggningar/beslut kring budget 2016 Medel för upphandling av utrustning och arbetskläder Rapport till KS kring policy och pågående process. Klart senast December 2014 Mars 2015 Mars 2015 Maj 2015 Hösten 2015 December 2015 Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

Malmö stad Vård- och omsorgsberedningen 1 (1) Datum 2014-06-02 Diarienummer STK-2014-625 Kommunstyrelsen Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625 Vård-och omsorgsberedningen behandlade rubricerat ärende vid sitt sammanträde den 2 juni och beslutade föreslå kommunstyrelsen besluta att sända ärendet på remiss till samtliga stadsområdesnämnder, Sociala resursnämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och till arbetstagarorganisationerna Kommunal, SACO, Vision, Ledarna och Vårdförbundet, med svarsdatum 2014-09-24. För vård- och omsorgsberedningen Ordförande Carina Nilsson Sekreterare Ingegerd Kling

SIGNERAD 2014-05-22 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-05-22 Handläggare Ilona Holmgren Utredningssekreterare ilona.holmgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625 Sammanfattning Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder och föreslår att Malmö stad inför gemensam policy för arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena. Förslaget innebär att vård och omsorgsverksamheterna ska tillhandahålla en miniminivå av arbetskläder, oavsett anställningsform. Ärendet tar utgångspunkt i den förväntade skärpningen i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19, om basal hygien. Arbetskläder, kortärmade överdelar och byxor, föreslås vid uppgifter som har att göra med brukarnära arbete samt för att underlätta brukarens identifiering av personalen. Två ekonomiska alternativ presenteras. Införandet sker senast 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Finansieringen föreslås beaktas i budgetberedning. Förslag till beslut Vård och omsorgsberedningen föreslås att sända ärendet på remiss till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, gym nasie- och vuxenutbildningsnämnden och till arbetstagarorganisationerna Kommunal, SACO, Vision, Ledarna och Vårdförbundet, med svarsdatum 2014-09-24. Beslutsunderlag G-Tjänsteärende förslag på arbetskläder inom vård och omsorg Bilaga beräkningar Bilaga inventering Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-06-02 KS Arbetsutskott II 2014-06-09 Vård- och omsorgsberedningen 2014-11-06 KS Arbetsutskott 2014-11-10 Kommunstyrelsen 2014-11-26 Kommunfullmäktige 2014-12-16 Ärendet Bakgrund Hösten 2012 fick Stadskontoret i uppdrag att göra en inventering och beskriva hur det förhöll sig med kläder och basal hygien i hemtjänsten. Bakgrunden var att vård- och omsorgscheferna

ville reda ut begreppen kring kläder som tillhandahölls för medarbetare i hemtjänsten. Under 2012 drev arbetstagarorganisationen Kommunal aktivt frågan om att arbetsgivaren skulle tillhandhålla arbetskläder. Samtidigt hade arbetsmiljöverket ett särskilt fokus på arbetskläder och basal hygien vid inspektion i Malmös hemtjänst under sommaren 2012. Arbetsmiljöverket drev frågorna om att Malmö stad skulle säkerställa att kortärmade arbetskläder alltid används, att arbetskläderna endast används på arbetsplatsen, att det finns ombyte i de fall arbetskläderna blir smutsiga eller våta, att tvätt av arbetskläder sker i minst 60 grader och att arbetsgivaren ansvarar för tvätt avkläderna. De drev också att Malmö stad skulle säkerställa att alla arbetstagare hade kunskaper om hanterings och skyddsinstruktioner avseende hygien för att förebygga smittorisker som kan uppstå i nära kontakt med vårdtagare samt säkerställa att instruktionerna följdes. Malmö stad fick i detta sammanhang föreläggande om vite och processen pågår i skrivande stund. Vård- och omsorgcheferna och kommunalrådet för vård och omsorg uttryckte samtidigt en positiv inställning till att införa arbetskläder. Det uttalades även en viljeinriktning att ta fram ett förslag som skapade en gemensam modell för hantering och användning av arbetskläder. 2 (7) I inventering 2012 inom hemtjänsten framkom vilka kläder som tillhandahölls. Olika plagg tillhandahölls i varierad omfattning i nio av tio stadsdelar. Någon generell hållning kunde inte utläsas. Svaren antydde att kläder köpts in när det funnits tillfälliga ekonomiska möjligheter. Resultatet visade att plagg tillhandahölls i olika omfattning, benämndes med olika namn och att det saknades en gemensam policy. Vanligtvis tillhandhölls något eller några plagg med Malmö stads logotyp och personalen tvättade kläderna hemma. Vård och omsorg Under februari 2014 intervjuades vård och omsorgs ledning om deras syn på arbetskläder. Frågorna rörde profilering med kläder samt vilka plagg och regler de ansåg kunde ingå i en gemensam policy. Cheferna uttryckte en enad positiv bild kring införande av arbetskläder. Det framfördes olika åsikter om vad en grunduppsättning av arbetskläder skulle kunna innehålla och bestå av. Hur ombyte, förvaring och tvätt kunde ske samt för- och nackdelar med profilering. Alla uttryckte att det saknades ekonomiska resurser för satsningar i stadsområdena. De framförde också att ett införande av arbetskläder gav andra ekonomiska konsekvenser utöver inköp av kläder. Exempelvis tidsaspekter vid hantering av tvätt, brist på utrymme, avsaknad av förvaringsskåp och tvättmaskiner. Ju fler plagg som planeras ingå i en grundutrustning, desto mer utrymme kommer att behövas till förvaring. Det framkom även synpunkter om vikten av att investera för framtidens omsorg samt att kläder med Malmö stads logotyp på olika sätt kunde skapa trygghet för brukare, personal och Malmöbor. Malmö stads förvaltningar I början av 2014 ställdes några frågor till 20 av Malmös förvaltningar för att överblicka det generella läget kring arbetskläder i Malmö stad. Svaren visade att kläder tillhandahölls åt vissa grupper, i alla förvaltningar. Förutom skyddsutrustning förekom profilkläder vid utearbete, vid städ, vaktmästeri, kök och inom vård och omsorg. Kläder tillhandahölls vid krav på skyddsåtgärder, vid andra skyddsaspekter eller vid profilering av personal som kom i kontakt med berörda Malmöbor eller allmänheten. Kläderna sköttes vanligtvis av personalen eller via upphandlad tjänst för tvätt. Förvaltningarna tillhandahöll vanligtvis tröja/t-shirt, byxor, jacka och skyddsskor. Begrepp kring kläder

Kläder som rör arbetslivet benämns med olika begrepp. Benämningen profilkläder förekommer främst i förhållande till kläder med logotyp. I klädbranschen används begreppen yrkeskläder, arbetskläder och personalkläder. Begreppet skyddsutrustning finns i arbetsmiljöföreskrifter och är förenat med regler vid risk för smitta. Skyddsutrustning inom vård och omsorg har till syfte att skydda både brukare och personal och är inte ett alternativ till arbetskläder. 3 (7) Socialstyrelsens föreskrift Vårdhygien är ett sammanfattande begrepp för kunskap och åtgärder som leder till att vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården förebyggs (hur man skyddar brukaren mot smitta). Basal hygien är ett begrepp som syftar på de åtgärder som beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19 (vilken teknik som används). I gällande föreskrift om basal hygien i hälso-och sjukvården mm, SOSFS 2007:19, kan man läsa om hälso-och sjukvårdspersonalens ansvar för att följa rutiner som förhindrar vårdrelaterad smitta i direkt kontakt med patienter. I föreskriften listas viktiga åtgärder för att begränsa risker för vårdrelaterade infektioner och de handlar om handhygien, om skyddsutrustning och om klädernas skötsel och utformning. Hygienrutiner anges kring hår, smycken, handhygien och kläder. Om kläder står även följande: Kläder ska ha korta ärmar och ska bytas dagligen eller vid behov oftare, kläder ska kunna tvättas i 60 grader. Arbetsmiljöverkets föreskrift I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:1 anges bestämmelser vid risker för smitta och vid andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Här finns särskilda bestämmelser kring skyddsutrustning som alltid ska följas vid smittrisk eller vid risk för spridning av smittämnen. Skyddsutrustning i vård och omsorg utgörs ofta av engångshandskar och skyddsförkläde och tillhandahålls av arbetsgivaren. Skyddsutrustning ska alltid användas när det finns risker för smitta eller ohälsa. Förändringar i regler I februari 2013 presenterade Socialstyrelsen ett remissförslag med ny förändrad föreskrift kring basal hygien. I förslaget har hygienkraven förtydligats ytterligare och föreskrifterna anges framöver även gälla verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och av lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Om kläder föreslås följande: Arbetskläder för inomhusbruk ska bytas dagligen eller oftare, om det behövs. Förorenade kläder ska bytas snarast. Arbetskläder får endast bäras på arbetsplatsen. Vid genomförande av insatser på flera platser får arbetskläderna även bäras vid färd mellan de platser där arbetet ska utföras. Arbetsklädermas ärmar ska sluta ovanför armbågen. Vid kontakt med Socialstyrelsen definieras arbetskläder som både över- och underdelar. Föreskrifterna är under revidering och väntas komma under 2014. Skattelagstiftning Inom serviceyrken i samhället tillhandahålls vanligtvis någon form av enhetlig arbetsklädsel. Kläderna tillhandahålls oftast i syfte att skydda eller profilera. Arbetskläder är förenat med skattelagstiftning. För att kläderna inte ska anses vara löneförmån och beskattningsbara, bör de endast användas under arbetstid. Nedan finns Skatteverkets definition av skattefria kläder: Om arbetsgivare vill tillhandahålla sina anställda ordinära klädesplagg, t.ex. jackor, kostymer, dräkter, skjortor, blusar och byxor, utan att skatteplikt ska uppkomma bör vissa krav vara uppfyllda. Kläderna bör A) utgöra arbetskläder, dvs. de tillhandahålls för att användas i tjänsten, B) vara obligatoriska att använda i tjänsten för den anställde,

4 (7) C) vara avpassade för tjänsten, dvs. plaggen bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap, och D) vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart avviker från vanliga plagg. För skattefrihet för sådana plagg räcker det således inte att de är försedda med logotyp, eller att plaggen enligt avtal inte får användas privat, utan samtliga nämnda förutsättningar bör vara uppfyllda. Logotypen bör således ha en sådan placering och vara av en sådan storlek och färgsättning som gör att en besökare tydligt uppfattar märkningen. Detta innebär att vissa klädesplagg normalt inte kan komma i fråga för skattefrihet, t.ex. underkläder och skor. Andra kommuner Det finns olika exempel på kommuner som avsätter årlig budget inom vård och omsorg för inköp av arbetskläder. Göteborgs kommun är i process att införa kläder med cirkulationstvätt inom hemtjänsten. Processen har föregåtts av politiskt beslut om finansiering. I förslaget om de plagg som planeras ingå tas stor hänsyn till den förväntade skärpningen av Socialstyrelsens hygienföreskrift. Förslag till policy Ärendet om arbetskläder utgick från början från hemtjänsten. Inför denna policy har även särskilda boende inom äldreomsorg och verksamhet som bedrivs enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, beaktats. Utgångspunkten är att brukarnära arbete utförs i all verksamhet. Personalens arbetsuppgifter har att göra med omsorg, omvårdnad och/eller service. Brukare ges stöd i sin vardag oavsett var de bor. Inom äldreomsorgen ges brukare stöd under en begränsad period av livet och oftast i samband med sjukdomstillstånd. Denna policy föreslås gälla hela den verksamhet som bedrivs inom vård och omsorg i stadsområdesförvaltningarna. Grundtanken i LSS-verksamheten är att brukare som får hjälp i dagliga aktiviteter ska stödjas till normalisering genom hela livet och ha ett liv som alla andra. Allt brukarnära arbete ska ske i enlighet med lagar, föreskrifter och regler. LSS-verksamheten har att följa gällande basala hygienföreskrifter och arbetsmiljölagar men stadskontoret bedömer att LSS inte ska omfattas av föreslagen generell policy i denna skrivelse. I LSS bör policyn ta utgångspunkt i det brukarnära arbetet i enskilda verksamheter och föreslås därför hanteras i särskild utredning. Stadskontorets förslag är att Malmö stad inför obligatoriska arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena med en grundnivå som har att göra med den förväntade skärpningen från Socialstyrelsen. Policyn innebär att arbetskläder alltid används när arbetsuppgifter relateras till basal hygien och brukarnära arbete. Malmö stad ska genom policyn kunna säkerställa att rätt kläder används i brukarnära arbete. Arbetskläder ska även profilera personalen vid brukarmöten och användas av all personal som möter brukare. Arbetskläder ska signalera professionalism, kunskap och kompetens, visa att användaren är i tjänst i Malmö stad och underlätta brukarens identifiering av personalen. Alla plagg ska vara försedda med Malmö stads logotyp Policyn innebär också att alla arbetskläder ska hanteras och förvaras i anslutning till arbetsplatsen. Stadskontoret föreslår att tvätt av arbetskläder i första hand sker via cirkulationstvätt med professionell hantering och med ökad kontroll över tid och kostnader. Arbetskläder ska tillhandahållas oavsett anställningsform eller yrke.

Tillhandahållande av arbetskläder vid dagligt brukarnära arbete. Varje medarbetare som dagligen möter brukare bedöms behöva tillgång till en grunduppsättning för dagligt byte av plagg. Med arbetskläder avses kortärmad bussarong och långa byxor, eller motsvarande. Utrustningen består av överdelar och byxor (eller motsvarande). All användning av arbetskläder kopplas till arbetstid och förvaring av kläderna sker i anslutning till arbetsplatsen. 5 (7) Tillhandahållande av arbetskläder för profilering vid brukarmöten som inte innebär brukarnära arbete I vissa yrken inom vård och omsorg sker brukarkontakter i form av möten eller tillfälliga servicetjänster, exempelvis vid biståndshandläggning och hjälpmedelsservice eller liknande. Det föreslås ingen skillnad mellan arbetskläder vid profilering och arbetskläder vid dagligt brukarnära arbete. I yrken där endast brukarmöten sker, kan profilering utgöras av endast överdel. Vid dagliga servicetjänster eller liknande bör överdel och underdel tillhandahållas i samma omfattning som vid brukarnära arbete. Tillgången till arbetskläder vid profilering bör utgå utifrån behov. Utgångspunkten är att Malmö stads vård och omsorg bör visa enhetlig profil mot brukare. Kläderna Kläderna ska fungera och lämpa sig för kvinnor och män. De ska vara bekväma och praktiska utifrån arbetets karaktär samt ge ett modernt och professionellt intryck. Logotypen ska vara synlig men diskret. Plagg ska vara tvättbara i minst 60 grader. Med hänsyn till genus och väderförhållanden bör det ges möjlighet att välja mellan byxor, lång bussarong eller liknande. Plagg ska vara slitstarka och utrustade med fickor för att fungera för arbetsuppgifterna, de bör tillhandahållas i ett utbud av några beslutade färger/mönster, modeller och storlekar för att stödja passform och variation. De valda modellerna och färgerna ska ha enhetligt utseende över alla stadsområden. Helvita plagg ska inte förekomma eftersom de är associerade med sjukhusarbete. Vid profilering kan överdel utgöras av tröja med logotyp, som alternativ till bussarong, eller tillhandahållas i kombination med byxor när arbetet även innebär servicearbete. Rutiner för kläder Kläder med Malmö stads logotyp ska endast användas i tjänsten. Kläderna tillhör arbetsgivaren och ska alltid utkvitteras och därefter återlämnas, oavsett skick, vid anställningens slut. Skriftliga rutiner kring utkvittering, återlämning och ansvar för kläder ska utarbetas stadsgemensamt för att omfatta hela Malmö. Rutiner för förvaring på arbetsplatsen ska tas fram med bakgrund i den förväntade skärpningen från Socialstyrelsen kring basal hygien.arbetskläder får endast bäras på arbetsplatsen och skatteverkets uppfattning För att kläderna inte ska vara löneförmån och beskattningsbara, bör de endast användas under arbetstid. Malmö stads gemensamma rutiner kring utkvittering och återlämning av arbetskläder behöver utarbetas. Enhetliga arbetskläder med gemensamma beslutade rutiner införs senast 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. All hantering och förvaring av rena och smutsiga arbetskläder sker därefter på arbetsplatsen. Underlag ska även tas fram för upphandling av vård och omsorgs gemensamma färgval och modeller. Anställda Det fanns 32 yrkesbenämningar och 4 697 anställda (januari 2014) inom avdelningarna bistånd och vård och omsorg enligt uppgift från HR-strategiska avdelningen. Stadskontoret bedömer att 27 yrkesbenämningar eller omkring 4 400 kan komma att bli berörda av policyn. De största yrkesgrupperna som utför brukarnära arbete är i första hand undersköterskor, vårdbiträde, sjuksköterskor, distriktsköterskor och i viss mån arbetsterapeuter och fysioterapeuter, omkring 4 100

anställda. Yrken som berörs av brukarkontakter eller serviceuppgifter kan vara biståndshandläggare, personal som arbetar med hjälpmedel och liknande. Grupper som sällan eller aldrig berörs av policyn är exempelvis administrativa yrken och ledare omkring 300 anställda. 6 (7) Ekonomi Kostnadsberäkningar Beräkningarna baseras på 4 400 anställda. Marknadsundersökning har gjorts för att få fram uppgifter om plaggen. Beräkningarna har tagits fram med i samarbete med olika avdelningar på Stadskontoret. Slutliga kostnader har att göra med upphandling och lokala förutsättningar. Nedan beskrivs två ekonomiska alternativ i vilka plagg och tvätt ingår, benämnda A och B. I båda beräkningarna ingår byte av överdel och byxor varje dag samt tvätt. Vid införande av arbetskläder tillkommer kostnader som har att göra med beredning av förvaringsutrymme, lokaler och förutsättningar i respektive verksamhet. Dessa kostnader har inte beräknas. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombeds i remissvar lämna förslag på huruvida en tvätt-service kan organiseras och finansieras, som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Stadskontoret förordar förslag A vilket ger ökad kontroll över kostnader och tid för skötsel. Alla summor baseras på 2014 års värde och är beräknade på årsbasis. Alternativ A Hyra av kläder med cirkulationstvätt. Kostnadsberäkningen baseras på upphandling med tre års kontrakt. I priset ingår kläder och tvätt, transporter, slätningsbehandling (strykning) och vissa reparationer. Kostnad per person är omkring 3 000 kr eller ca 13,4 miljoner kr för Malmö stad. Alternativ B Inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen Kostnad år 1 per person: 4 700 kr eller 20,5 milj kr för Malmö Stad Kostnad år 2 och därefter per person: 3 400 kr eller 14,8 milj kr för Malmö stad I ovanstående kostnadsberäkningar i B ingår inköp av plagg och tvätt på arbetsplatsen. Inköp av plagg. Två företag som säljer yrkeskläder uppger att arbetskläder inom vård och omsorg håller för ca 50 tvättar, om skötselråd följs. Plaggen bedöms ha en livslängd på mellan ett till två år vid inräknad semester, annan frånvaro och lediga dagar om utgångspunkten är att kläder används alla dagar året runt. Första året görs inköp av alla plagg, andra året och fortsättningsvis, årligen, behöver hälften av plaggen inhandlas och bytas. Kostnad för inköp år 1 per person är omkring 2 620 kr eller ca 11,5 miljoner kr för Malmö stad. Kostnad för inköp år 2 per person är omkring 1 300 kr eller 5,8 miljoner för Malmö stad. Tvätt på arbetsplatsen I kostnadsberäkningen ingår förbrukningsmaterial och personaltid för tvätt. Beräkningen omfattar även inköp av tvättmaskin, torktumlare samt installation och avskrivning av dessa inom hemtjänst, för legitimerad personal och övriga (utom vårdboende). På vårdboende finns rum för klädvård och därför har maskinkostnader inte inräknats. I praktiken innebära en ökad tvättmängd ett högre slitage med kortare livslängd på maskinerna som följd. Kostnad för tvätt blir omkring 2 000 kr/person eller ca 9,1 milj kr för Malmö stad enligt stads-

kontorets beräkning vilket omvandlat till tjänster motsvarar 17 årsarbetare. 7 (7) Ekonomiska förutsättningar Stadskontoret bedömer det att med rådande ekonomiska förutsättningar inom vård- och omsorgsverksamheten är svårt att genomföra en satsning på arbetskläder utan att extra ekonomiska resurser tillförs berörda nämnder. Den första utfallsprognosen för 2014 pekar på underskott inom vård och omsorg med omkring 40 Mkr, vilket medför att nämnderna är tvungna att vidta åtgärder under året för att komma i balans med budget. Inför 2015 innebär det att utrymmet för ytterligare satsningar inom befintliga ramar är litet. Risken är därmed att en satsning på arbetskläder, utan tillskott av erforderliga medel, medför ytterligare neddragningar i verksamheten. Stadskontoret förordar därför att ett beslut om införande av arbetskläder åtföljs av ett ekonomiskt tillskott till stadsområdesnämnderna från kommunfullmäktige. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

Bilaga beräkningar Tabell 1. Marknadsundersökning av plagg och kostnader Förslag Plagg Artikel Pris Antal A: Hyra med Bussarong 109353 BUSSARONG 169 kr 9 cirkulationstvätt LBLÅ MELERAD P/B Byxa Byxa Nobel 4 169 kr 9 Tabell 2. Kostnadsberäkning, ansvarar för tvätt på arbetsplatsen Delberäkning Kostnader kronor Antal personer Hemtjänst 2 100 Arbetstid (lönekostnader) 3 357 670 Maskiner, tvättmedel, el, vatten 947 035 Ekonomisk livslängd 3 år Antal personer 1 Pris 1 521 kr 3 år 1 1 521 kr 1 3 042 kr A Totalt 4 400 13 384 800 kr B: Köp av plagg Bussarong 378166 Bussarong Turkos 270 kr 5 50 tvättar 1 1 350 kr 1940-15 Byxa 378471 Byxa Vit 995-0 254 kr 5 50 tvättar 1 1 270 kr B Totalt Med två års livslängd 1 4 400 4 400 2 620 kr 11 528 000 kr 5 764 000 kr Äldreboende 1 400 Arbetstid (lönekostnader) 2 238 447 Maskiner, tvättmedel, el, vatten 631 357 Legitimerad personal/ handläggare/ övriga 900 Arbetstid (lönekostnader) 1 439 002 Maskiner, tvättmedel, el, vatten 405 872 Totalkostnad 9 019 383 4 400 Tabell 3. Jämförelse av alternativ Jämförelse vid kläder med skötsel Kostnad år 1 Kostnad år 2 Summa kronor Alternativ A Hyra 9 bussaronger + 9 byxor inkl. skötsel/tvätt 13 384 800 13 384 800 26 769 600 Alternativ B inköp med egen tvätt Köp av 5 bussaronger + 5 byxor med skötsel/tvätt av personalen 20 547 383 14 783 383 35 330 766 Tabell 4. Anställda och beräknade kostnader per stadsområde januari 2014 Yrken Sof Norr Sof Öster Sof Söder Sof Väster Sof Innerstaden Totalt Malmö Anställda i vård & omsorg + bistånd (antal) 804 520 740 1416 1254 4734 anställda Fördelning/Sof av totalt anställda (%) 17 % 11 % 16 % 30 % 26 % 100 % Kostnad för hyra & cirkulationstvätt vid %-fördelning (miljoner kronor) 2,3 1,5 2,1 4,0 3,5 13,4 milj kr Kostnad för inköp av plagg vid %-fördelning (miljoner kronor) 2,0 1,3 1,8 3,4 3,0 11,5 milj kr Kostnad för inköp och egen skötsel, år 1 vid %-fördelning (miljoner kronor) 3,5 2,3 3,3 6,1 5,3 20, 5 milj kr Kostnad för inköp och egen skötsel, år 2 och därefter vid %-fördelning (miljoner kronor) 2,5 1,6 2,4 4,4 3,8 14,7 milj kr 2014-05-20