Investeringsstöden ger resultat

Investeringsstöden ger resultat Rapport från enkätsvar om företagsstöd 2007-2011 Landsbygdsprogrammets investeringsstöd bidrar till ökad sysselsättning på landsbygden Nästan 60 % av företagen säger att stödet i hög grad bidragit till att deras företag eller verksamhet finns kvar idag Med högre stödandelar är det troligare att pengarna går till sådant som inte skulle ha gjorts annars Rapport 2013:37

Rapport om Landsbygdsprogrammet 2007-2011 Landsbygdsprogrammets sjuårsbudget är omkring 36 miljarder kronor, vilket utgör en stor del av svenskt landsbygdsstöd. Därför är det viktigt att utvärdera programmet. Den här rapporten är en del av Jordbruksverkets interna utvärdering av programmet och den bygger på en enkät till stödmottagare inom fem av åtgärderna inom axel 1 och axel 3. En stor del av arbetet i den här rapporten används även i rapporteringen till EU kommissionen. Landsbygdsanalysenheten 2014-01-07 Författare Gustav Helmers Ingrid Nilsson Åsa Andersson Foto omslag: Stor bild Mats Pettersson Små bilder (från vänster till höger) Jessica Svärd, Shutterstock, Shutterstock, Jessica Svärd

Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen med den svenska landsbygdspolitiken. De övergripande målen för den svenska landsbygden är hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling. På grund av att programmet är så pass mångfacetterat behövs grundliga studier av programmets resultat. Rapporten sammanfattar stödmottagarnas syn på vissa åtgärder inom landsbygdsprogrammet och redogör för stödens utfall baserat på en enkät som besvarats av ca 3900 respondenter. Respondenterna har mottagit stöd inom någon av fem åtgärder, från modernisering av jordbruksföretag till turism (axel 1 och axel 3 i landsbygdsprogrammet 2007-2013). Enkäten är uppdelad i olika verksamhetsområden där det traditionella jordbruket står för ca två tredjedelar av mottagna stödbelopp. De övriga kategorier består främst av häst, turism, hantverk, detaljhandel, mat, tillverkning och tjänster samt klimat och energi. I rapporten framgår att regionala skillnader, åtgärder med olika mål och stödsökande med olika förutsättningar förekommer. En majoritet av stödmottagarna upplever att stödet är viktigt, bland annat med avseende på företagets fortlevande (59 %) och förbättringar i arbetsmiljön (68 %). Enkäten frågar även detaljerat om hur investeringar påverkas av stödet, vilket målar upp en nyanserad bild av den så kallade dödviktsproblematiken. Det handlar om i vilken utsträckning pengar betalas ut till företag som skulle genomfört sina investeringar även utan stöd. En knapp tredjedel (29 %) av respondenterna uppger att de inte hade genomfört sina investeringar om de inte fått investeringsstöd. Nästan hälften (45 %) anger att de inte hade kunnat göra lika stora investeringar och/eller att de hade fått göra investeringarna vid ett senare tillfälle om företaget inte fått investeringsstöd. Svaren tyder därför på att en fjärdedel (26 %) av investeringarna i landsbygdsprogrammet leder till total dödvikt. Det finns även regionala skillnader i hur respondenterna besvarar frågor om dödvikt. I län där stödnivåerna är högre, verkar respondenterna uppleva att behovet av stöd är större. Även programmets påverkan på sysselsättningen är komplex; stödkostnaden för en ny anställning är låg, men relativt få företag inom landsbygdsprogrammet har som mål att öka sysselsättningen. Inom Modernisering av jordbruksföretag syftar stödet till stor del i att öka jordbrukets konkurrenskraft medan stöd inom axel 3 är ofta relaterade till säsongsbaserade verksamheter. Enligt enkäten så har det totalt skapats omkring 2 700 nya arbetstillfällen (eller 3 000 nya årsarbetsverken, vilket baseras på antal arbetade timmar), bland de ca 4000 respondenterna. Den genomsnittliga kostnaden för att skapa ett nytt sysselsättningstillfälle genom investeringsstödet är omkring 400 000 kronor. Beräkningar på kvinnors arbetstid varierar kraftigt beroende på åtgärd och verksamhet.

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Landsbygdsprogrammet... 1 1.2 Bakgrund... 1 1.3 Undersökningens syfte... 2 1.4 Metod... 2 1.4.1 Bortfallsanalys... 4 1.5 Sammanfattning av maxbelopp och stödnivåer... 5 1.6 Antaganden, avgränsningar och felkällor... 5 2 Sammanställning av enkätsvar... 6 2.1 Hur har företaget förändrats?... 6 2.1.1 Driver företaget fortfarande den verksamhet som det fick stödet för?... 6 2.1.2 Har investeringsstödet bidragit till att verksamheten finns kvar?... 7 2.2 Företagarnas syn på stödet... 8 2.2.1 Åtgärd 121, Modernisering av jordbruksföretag... 8 2.2.2 Åtgärd 123, Högre värden i jord- och skogsbruksprodukter... 9 2.2.3 Åtgärderna 311 Diversifiering, 312 Mikroföretag och 313 Turism...10 2.3 Har företagen nått målen i sina affärsplaner?...10 2.3.1 Hur lång tid tar det innan målen i affärsplanen uppnås?...11 2.4 Dödvikt...12 2.4.1 Stödprocentens påverkan på dödvikten...13 2.5 Stödets storlek...16 2.6 Årsarbetsverken och arbetstillfällen...16 2.6.1 Antaganden och felkällor...16 2.6.2 Bruttoförändring av årsarbetsverken och nyanställningar...18 2.6.3 Hur är arbetstiden fördelad?...21 2.7 Produktivitet...22 2.8 Företagets ekonomi...23 2.9 Turism...24 2.9.1 Varifrån kommer besökarna?...25 2.9.2 Har stödet ökat antalet övernattningar och dagsbesökare?...26 2.10 Respondenternas kommentarer...26 3 Slutsatser...29 4 Litteraturförteckning...30 5 Bilagor...31 Bilaga 1...31 5.1 Teknisk rapport...31 5.1.1 Inledning...31 5.1.2 Omfattning...31 5.1.3 Datainsamling...32

5.1.4 Bortfall...33 5.1.5 Statistikens tillförlitlighet...34 Bilaga 2...35 Bilaga 3...39 Bilaga 4...40 Bilaga 5...41 Bilaga 6...43

1 Inledning I detta kapitel ges en kort introduktion till det nuvarande landsbygdsprogrammet med en fördjupning i investeringsstödet. Dessutom presenteras syfte, metod samt antaganden, avgränsningar och felkällor. 1.1 Landsbygdsprogrammet Det nuvarande Landsbygdsprogrammet startade år 2007 och gäller fram till och med år 2013. Landsbygdsprogrammet är en del av Sveriges implementering av den EU gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen med den svenska landsbygdspolitiken. De övergripande målen för den svenska landsbygden är hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Mer konkret är målen för programmet att stimulera företagande, öka sysselsättningen och tillväxten samt stärka konkurrenskraften på landsbygden. Åtgärderna som genomförs inom landsbygdsprogrammet ska ta miljöhänsyn och genomföras med hjälp av lokalt engagemang. I programmet används olika åtgärder, projektstöd, företagsstöd och miljöersättningar. I den här rapporten är det resultaten av utbetalade investeringsstöd, en del av företagsstödet, som undersöks närmare. 1.2 Bakgrund Genom att följa upp och utvärdera landsbygdsprogrammet kan man se om målen nås och om pengarna används på rätt sätt. Landsbygdsprogrammet övervakas och utvärderas på ett liknande sätt inom hela EU. Sverige är som medlemsland i EU skyldigt att följa upp resultaten av landsbygdsprogrammet. Detta görs bland annat genom att mäta resultatindikatorer som antal nyskapade jobb, ny teknik och bruttoförädlingsvärde. Sverige följer upp de resultat indikatorer som anges i den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen (CMEF) samt nationella tilläggsindikatorer. De indikatorer som ingår i CMEF rapporteras årligen till EU i årsrapporten för landsbygdsprogrammet. Resultaten av en investering uppstår ofta långt efter att investeringen är genomförd. Det är därför inte möjligt att få en rättvisande bild av resultaten direkt efter att investeringen har genomförts genom att titta på slutrapporten eller göra en uppföljning direkt efter det att investeringen är slututbetald. När det gäller större investeringar inom till exempel mjölkproduktionen tar det ofta 4-5 år innan investeringen når fullt resultat. När det gäller investeringsstödet (åtgärder se avsnitt 1.4) samlar landsbygdsanalysenheten på Jordbruksverket in affärsplaner för att i ett första skede ska få en bild av företagen. Affärsplanen anger alltid ett utgångsläge före investeringen och en prognos på hur man tror att situationen i företaget kommer att vara efter investeringen. Däremot saknas information om vilket faktiskt utfall investeringen gett. I rapporteringen till EU-kommissionen har därför bara ett prognostiserat utfall av resultaten för investeringarna angetts. 1

Nu har det gått 6 år sedan landsbygdsprogrammet implementerades i sin nuvarande form och det är möjligt att göra en uppföljning för att undersöka faktiska resultat. Att följa upp faktiska resultat är något som varit planerat ända sedan programmet lanserades. 1.3 Undersökningens syfte Anledningen till att Landsbygdsanalysenheten på Jordbruksverket tog initiativet till denna rapport är att få fram faktiska resultat för resultatindikatorerna. Sverige har också fått kritik från EU i form av effektivitetsrevisionen 1. Revisionen avser åtgärder i programmet som omfattas av vissa investeringsstöd samt projektstöd. Revisionen anser inte att de svenska myndigheterna har tillräcklig information om uppnådda projektresultat för att kunna bygga tillförlitliga analyser på dem. Jordbruksverkets svar till Revisionsrätten är att vi kommer att göra en uppföljning av resultaten, detta är därför ytterligare en anledning till att studien genomförts. Då undersökningen genomfördes kompletterades enkäten med frågor för att även kunna få en bild av stödmottagarnas syn på stödet. I enkäten ställdes därför förutom frågor med anledning av resultatindikatorerna till exempel frågor om investeringsstödet bidragit till att företaget finns kvar och hur arbetstiden i företaget förändrats. Enkätstudien är den största studien som gjorts av resultaten av landsbygdsprogrammets investeringsstöd. Även om det huvudsakliga målet med insamlingen av materialet är att ge EU uppgifter om resultatindikatorerna som bygger på faktiska resultat, är det intressant att i en rapport djupare beskriva resultaten av investeringsstödet. Rapportens syfte är att utifrån enkätsvaren ge läsaren en bild av resultaten som uppnås med landsbygdsprogrammet investeringsstöd samt förklara stödmottagarnas syn på investeringsstödet. Det sker bland annat genom att presentera hur investeringsstödet bidragit till att skapa nya jobb och hur resultatet av stödet skiljer sig åt mellan olika regioner i landet och mellan olika stödkategorier. 1.4 Metod Undersökningen genomfördes som en enkät som under våren 2013 skickades ut till alla som fått en slututbetalning av investeringsstöd under åren 2007-2011, alltså de företag som fått stöd inom följande åtgärder: Axel 1 Åtgärder som syftar till att stimulera konkurrenskraften hos företag inom jord- och skogsbrukssektorn, rennäring, livsmedelsproduktion och förädling. 121- Modernisering jordbruksföretag (Modernisering av jordbruksföretag) Stöd till modernisering, som ges i form av stöd till investeringar, ska bidra till att påskynda företagens anpassning till nya marknadsförutsättningar, men ska samtidigt ge positiva effekter för biodiversitet, miljövänlig produktion, djurvälfärd och arbetsmiljö. Moderniseringsåtgärden omfattar förutom jordbruksföretag även trädgårds- och renskötselföretag. Under åtgärden ingår även stöd för anläggning av energigrödor på åkermark. 1 avseende artikel 52 i rådets förordning (EG) nr 1698/2008: axel 3 av landsbygdsutveckling åtgärder för att diversifiera ekonomin på landsbygden 2

123- Förädling (Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter) Förädlingsstödet är ett investeringsstöd som kan lämnas för förädling och saluföring av produkter från jord- och skogsbruk inklusive rennäring och trädgårdsnäring. Prioritering sker av de företag som bedöms bidra mest till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin. Axel 3 Åtgärder som syftar till att skapa ett mer diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv och en bättre livskvalitet på landsbygden. 311- Diversifiering (Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk) Stöd lämnas som företagsstöd till en medlem av ett jordbruks- eller rennäringsföretag för investeringar eller köp av tjänster för att utveckla nya verksamhetsgrenar utanför jordbruket eller renskötseln och på så sätt stärka lönsamheten inom dessa företag. Syftet med stödet är att genom ett större utbud av tjänster och produkter stärka lantbruksföretagen och öka landsbygdens attraktionskraft för boende, företagande och turism. 312 - Mikroföretag (Affärsutveckling i mikroföretag) Åtgärden mikroföretag får lämnas som företagsstöd till enskilda mikroföretagare i form av investeringsstöd eller köp av tjänster för utveckling av företaget. Syftet med stödet är att företagen ska bli långsiktigt konkurrenskraftiga och lönsamma genom att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden. 313 - Turism (Främjande av turistnäringen) Åtgärden turism får lämnas som företagsstöd till enskilda turistföretagare i form av stöd till investeringar eller för köp av tjänster för utveckling av företaget. Syftet med åtgärden är att företagen ska bli långsiktigt konkurrenskraftiga och lönsamma genom att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden. Sammanställningen av denna rapport bygger på de 6 125 beviljade och slututbetalade ärenden mellan 2007 och 2011 som behandlats i åtgärd 121 - Modernisering jordbruksföretag, 123 - Förädling, 311 - Diversifiering, 312 - Mikroföretag och 313 - Turism. När ett ärende slututbetalats ska den stödsökande redovisa alla fakturor för investeringen, vilket betyder att investeringen måste vara klar vid tidpunkten för slututbetalning. Efter det att en investering är genomförd tar det vanligtvis en viss tid innan företagaren uppnår målen med sin nya investering. Då denna rapport avser att redovisa resultaten av investeringsstödet har enkäten skickats ut till alla företag inom de ovan nämnda åtgärderna som enligt Jordbruksverkets kundregister inte är nedlagda. Den aktuella populationen för rapporten är 6 112 ärenden, se tabell 1. För en detaljerad syn på det inkomna materialet, se bilaga 1. Ett företag kan under programperioden söka flera stöd, totalt är det 4 803 unika företag som fått stöd under perioden, se bilaga 4. En viss felmarginal inträder i antalet unika företag, eftersom vissa respondenter kan ha svarat på två enkäter, både den allmänna och klimatenkäten. Eftersom resultatindikatorerna till EU redovisas per ärende, har en enkät per slututbetalt ärende skickats ut till stödmottagarna. Det betyder att vissa företag har fått flera enkäter. 3

Enkäten (bilaga 2) skickades ut till respondenterna den 7 januari 2013 med missivet (bilaga 3). Två påminnelser skickades därefter ut och hela insamlingen avslutades den 31 maj 2013. Se även den statistikenhetens tekniska rapport i bilaga 1 för mer detaljerad information. Några av enkäterna som kommit in har varit tomma eller saknat svar på en eller flera frågor. Detta gör att antalet svarande varierar mellan frågorna och inte uppgår till de totalt 3 986 inkomna enkäterna. För att utnyttja högsta möjliga svarsfrekvens bygger urvalet för varje enskild fråga på antalet respondenter som har svarat på den enskilda frågan. De kompletta enkätsvaren motsvarar ungefär mer än hälften av den totala populationen i samtliga relevanta åtgärder, se tabell 1. Tabell 1 redovisar den totala populationen, vilket är urvalet samt antalet inkomna enkäter som åtminstone svarat på frågan om företaget fortfarande driver den verksamhet som det fick stöd för. Tabell 1. Enkätsvarsfrekvens, per åtgärd Totalt antal beviljade stöd 2007-2011 Åtgärder 121 123 311 312 313 Moderniserinfiering Förädling Diversi- Mikro-företag Turism Totalt 3 953 504 483 797 378 6 115 Antal utskickade enkäter 6 112 Antal inkomna kompletta 2 191 301 283 471 235 3 481 enkäter Svarsfrekvens 56 % 60 % 59 % 60 % 63 % 57 % Skillnaden mellan de Totalt antal beviljade stöd 2007-2011 och Antal utskickade enkäter beror på att vissa adresser inte var möjliga att hitta. Enkätfrågorna samanställdes av Landsbygdsanalysenheten och har kvalitetsgranskats av både statistikenheten på Jordbruksverket och av Henrik Hall på Jönköpings Undersökningsverkstad. Innan enkäten färdigställdes genomfördes en provstudie där ett antal företag fick lämna synpunkter på frågorna. Den utsända enkäten presenteras i bilaga 2. Respondenterna som gjort investeringar i klimat- och energisatsningar har utöver de ordinarie frågorna i enkäten fått frågor bland annat gällande deras energibesparingar och produktion av förnybar energi. Frågorna som är specifika för de ärendena kommer vid senare tillfälle att sammanställas i en separat rapport av klimatenheten på Jordbruksverket. 1.4.1 Bortfallsanalys För att indikera ett representativt urval jämförs föredelningarna mellan stödbeloppen hos de som svarat med de som inte besvarat enkäten (tabell 2). Den relativa fördelningen av antalet svar per åtgärd skiljer sig inte nämnvärt. Däremot noteras höga stödnivåer inom åtgärd 121 Modernisering tenderar att svara enkäten i större omfattning än de som har lägre stödnivåer. Detta resultat återfinns inte i underlaget för de övriga åtgärderna. 4

Tabell 2. Bortfallsanalys Ej svarat Svarat Antal Medel Antal Medel 121 Modernisering* 3 804 366 719 2 191 440 461 123 Förädling 575 342 100 301 357 804 311 Diversifiering 493 309 612 283 268 876 312 Mikroföretag 745 237 576 471 225 258 313 Turism 336 250 998 235 292 189 Total 5 953 336 918 3 481 380 236 * Enligt Kolmogorov-Smirnovs test är stödbeloppet högre hos de svarande i åtgärd 121. 1.5 Sammanfattning av maxbelopp och stödnivåer Det finns olika nivåer på maxbeloppen mellan de olika åtgärderna inom landsbygdsprogrammet. Inom t.ex. åtgärd 121 - Modernisering varierar maxbelopp mellan 480 000 kr (Östergötlands län) och 3 500 000 kr (Västerbottens läns fjällkommuner). Den totala utbetalningen påverkas även av hur ofta en ansökande kan få upp till max beloppet i stöd, vilket beror på regionala föreskrifter. Den relevanta perioden för stöd i Blekinge län är 2 år, medan perioden är 4 år i Uppsala län. Detta medför att man i Blekinge län kan söka upp till maxbeloppet 3 gånger på en 6 års period, medan motsvarande frekvens i Uppsala län är 2 gånger. Stödandelen av det totala investeringsbeloppet varierar även den markant mellan olika regioner. I Västra Götalands län kan den sökande få stöd för 25 % av investeringsbeloppet, medan för vissa åtgärder i Jämtlands län kan sökande få upp till 50%, beroende på vad investeringen avser. 1.6 Antaganden, avgränsningar och felkällor När ett investeringsstöd beviljas på någon av Länsstyrelserna eller Sametinget skickas ansökan och affärsplan in till Jordbruksverket och Landsbygdsanalysenheten för att uppgifter nödvändiga för utvärderingen ska registreras. Registreringen sker manuellt i Jordbruksverkets interna system (EVALD) för ärendehantering där data om företagets inriktning, arbetsbehov, geografiska läge med mera registreras. Information som registreras används för att ta fram underlag till den årliga årsrapporten och för att utvärdera landsbygdsprogrammet. Sedan landsbygdsprogrammet startade 2007 har både ansökningshandlingarna och registreringsproceduren till viss del förändrats. Det är i stort sett samma material som samlas in men formuleringarna i ansökningshandlingarna har förändrats och också kravet på att den stödsökande måste fylla i alla uppgifter. Vid sammanställningen av rapporten har viss data om företagets ursprungsläge och prognostiserade förändringar hämtats från EVALD. Med tanke på den höga svarsfrekvensen anses inte kvaliteten på resultaten påverkas av de eventuella felaktigheter som finns i ursprungsdata. 5

2 Sammanställning av enkätsvar I kapitel två har resultatet av de flesta enkätfrågorna sammanställts. Vi rapporterar inte frågor som enbart används för att separera relevanta enkätsvar från de svar som bör uteslutas ur det för rapporten relevanta urvalet. För att urskilja stödets resultat i de aktuella företagen från andra (indirekta) påverkansfaktorer behövs en analys av hur företagen förändrats, företagarnas syn på stödet samt andra observerbara indikatorer. Rapporten innefattar en sammanställning av enkätsvaren. Mer djupgående analyser av enskilda frågor i enkäten kommer att genomföras i framtida studier. 2.1 Hur har företaget förändrats? För att kunna belysa frågor angående stödets inverkan ställs frågor om hur företaget har förändrats sedan det fick stöd. Om företaget i enkätsvaren uppger att det inte längre är i drift filtreras det företagets svar bort från övriga frågor i rapporten. Vid bedömningen av stödets faktiska effekt måste det även vara känt om företagets mål med investeringen har uppnåtts. Detta är nödvändigt för att beräkna vilka stödmottagare som har uppnått syftet som företaget har angivit i affärsplanen, vilket kallas för full effekt. 2.1.1 Driver företaget fortfarande den verksamhet som det fick stödet för? Som beskrivs i avsnitt 2.1 rensades utskicket från de företag som lagt ner sin verksamhet. Men för att säkerställa att alla företagen fortfarande aktivt bedriver verksamhet som de fått stöd för ställdes en fråga för att klargöra det. Av respondenterna uppgav 95 % att de fortfarande bedriver den verksamhet de sökt stöd för, se tabell 3 nedan. Att verksamheten lagts ner beror antingen på att den har sålts, att det skett ett generationsskifte i verksamheten eller på grund av annan orsak. Enbart svaren från de företag som har svarat ja på frågan inkluderas som underlag i den resterande analysen. Tabell 3. Driver företaget fortfarande den verksamhet som det fick investeringsstöd för? Svarsalternativ Antal Procent av svarande Ja 3 744 95 % Nej, det har skett ett generationsskifte i verksamheten 57 1 % Nej, på grund av annan orsak 33 1 % Nej, verksamheten har sålts 61 2 % Nej, verksamheten är nedlagd 31 1 % Totalt 3 926 100 % Av respondenterna är det 3 % vars verksamheter drivs vidare av någon annan. Investeringarna som gjorts i de företagen utnyttjas alltså fortfarande men inte av den personen som från början sökte stödet. Om informationen som respondenterna i tabell 3 lämnat räknas upp till den totala populationen samt om de ärenden som sorterades bort innan enkätutskicket adderas, skulle det vara 297 företag eller 5 % av den totala populationen som inte längre bedriver den verksamhet som de fått stöd för. 6

2.1.2 Har investeringsstödet bidragit till att verksamheten finns kvar? En ytterligare dimension i hur mottagarna påverkas av stödet är hur viktigt stödet anses vara för att företaget finns kvar i relation till om företaget hade gjort investeringen utan stöd. Tabell 4 visar svarsfördelningen på de båda aspekterna tillsammans. Av respondenterna upplever 59 % att investeringen i hög grad bidragit till att deras företag eller verksamhet finns kvar idag. Andelen av de som angivit att investeringen i hög grad bidragit till att företaget/verksamheten finns kvar och svarat att investeringen hade genomförts även utan stöd är 20 % (424/2 105) av alla som svarat i hög grad. Dessa respondenter har genomfört investeringar som de anger är viktiga för företagets överlevnad men verkar ha haft ekonomi för att göra det utan att erhålla pengar från landsbygdsprogrammet. Samtidigt anger 35 % av de som svarat att investeringen i hög grad bidragit till att företaget/verksamheten finns kvar att de inte skulle gjort investeringen om de inte fått stöd. Detta indikerar att många företag genom landsbygdsprogrammet fått möjligheten att driva sitt företag/verksamhet vidare vilket annars inte skulle varit möjligt. Tabell 4. Investeringen har bidragit till att företaget/verksamheten finns kvar och investeringen hade gjorts även utan stöd. Investeringen hade genomförts även utan stöd Ja Ja, men i mindre utsträckning Ja, men vid ett senare tillfälle Ja, men vid ett senare tillfälle och i mindre utsträckning Nej Totalt Investeringen har bidragit till att företaget/ verksamheten finns kvar I hög grad I liten grad Inte alls 424 462 268 215 736 2 105 265 227 116 122 203 933 174 78 43 48 77 420 Inte 41 35 9 15 32 132 aktuellt Totalt 904 802 436 400 1 048 3 590 Totalt är det 59 % (2 105/3 590) procent som svarat att stödet i hög grad bidragit och bara 12 % (420/3 590) som svarat att stödet inte alls bidragit till att företaget/ verksamheten finns kvar enligt tabell 4. Av de som uppger att stödet inte varit aktuellt för att företaget/verksamheten finns kvar tillhör de flesta stödkategorin Klimat och energi. Investeringar i den kategorin görs ofta av hänsyn till miljön och företaget i övrigt påverkas många gånger inte så mycket av investeringen. En bred majoritet av de företag som svarar att de inte skulle genomfört investeringen utan stöd uttrycker att investeringen bidragit till att företaget finns kvar. Tabell 4 visar att respondenterna anser att landsbygdsprogrammet genom stöd till investeringar bidragit till att företag och verksamheter finns kvar på landsbygden. 7

2.2 Företagarnas syn på stödet Respondenterna ombads i enkäten att ta ställning till olika påståenden angående investeringsstödets bidrag till verksamheten. Påståendena berör till exempel om företaget investerat i ny teknik, eller om stödet bidragit till att ett nytt företag eller en ny verksamhetsgren har startats. Två av tre respondenter anger att investeringen har bidragit till att arbetsmiljön i företagen förbättrats i hög grad. Av respondenterna uppger 59 % att stödet i hög grad har bidragit till att verksamheten finns kvar och 19 % att det i hög grad bidragit till bildandet av nya nätverk och/eller samarbeten, se figur 1. Figur 1. I vilken grad har stödet påverkat verksamheten? Av den data som samanställts i figur 1 finns en indikation på respondenternas uppfattning om att landsbygdsprogrammet bidragit till uppstart av nya företag och att befintliga företag kunnat fortsätta drivas, vilket bland annat leder till att jobb bevaras och att nya samarbeten skapas. Svaren på hur företagarna uppfattar stödet beror till viss del på vilken åtgärd de fått stöd för. I följande avsnitt presenteras därför svaren på åtgärdsnivå. 2.2.1 Åtgärd 121, Modernisering av jordbruksföretag Av figur 2 framgår att respondenterna som fått stöd i åtgärden 121 - Modernisering uppger att arbetsmiljön och djurmiljön i hög grad förbättrats i och med att de gjort sina investeringar. Däremot har inte stödet i någon större utsträckning bidragit till att företagen utvecklat nya produkter och/eller tjänster, att nya företag och/eller verksamheter startats och inte heller till att nya samarbeten och/eller nätverk bildats. Många av de investeringar som görs i åtgärd 121 - Modernisering avser renovering eller nybyggnation av djurstallar samt investeringar i ny teknik. Investeringarna resulterar vanligtvis i att tidigare tunga arbetsmoment automatiseras och att stallmiljön förbättras för både djur och människor. 8

Figur 2. I vilken grad har stödet påverkat verksamheten? Åtgärd 121 Modernisering av jordbruksföretag 2.2.2 Åtgärd 123, Högre värden i jord- och skogsbruksprodukter De som gör investeringar i åtgärd 123 - Förädling, syftar till att förädla gårdens produkter, till exempel investeringar i gårdsslakterier och sågverk. Andelen respondenter som svarar att investeringen har bidragit till att ett nytt företag eller en ny verksamhetsgren har startats är högre i denna åtgärd än i åtgärd 121 - Modernisering. Då många av de sökande från början bedriver rena lantbruks- eller skogsföretag leder investeringar i åtgärd 123 - Förädling ofta till att företaget startar upp ytterligare en driftsgren. Detta kan vara en förklaring på att antalet respondenter som upplever att investeringen bidragit till att ett företag eller en ny verksamhetsgren har startats är högre än i åtgärd 121 - Modernisering. På grund av djurproduktionen inte ingår i åtgärd 123 blir antalet investeringar i förbättrad djurmiljö är av naturliga skäl procentuellt färre medan svarsfrekvensen på övriga påståenden visar ungefär samma trend i figur 1 som i figur 2. Figur 3. I vilken grad har stödet påverkat verksamheten? Åtgärd 123 Förädling 9

2.2.3 Åtgärderna 311 Diversifiering, 312 Mikroföretag och 313 Turism Åtgärderna i axel 3 visar ett relativt enhetligt mönster och svaren för åtgärderna har därför sammanställts i figur 4. Investeringarna i åtgärderna är trots det varierade och kan röra sig om allt från till exempel restauranger till verkstäder (se bilaga 5, tabell 18). Svarsfördelningen för åtgärderna följer ungefär den för åtgärd 123 Förädling med undantaget att det är färre nya produkter och/eller tjänster som utvecklats på grund av investeringarna. Många av investeringar är tilläggsinvesteringar till redan befintliga företag och verksamheter. Figur 4. I vilken grad har stödet påverkat verksamheten? Åtgärd 311- Diversifiering, 312- Mikroföretag och 313 -Turism 2.3 Har företagen nått målen i sina affärsplaner? För att ett företag ska få en ansökan om investeringsstöd beviljad krävs det att den sökande bland annat skickar in handlingar, däribland en affärsplan. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av företagets utgångsläge och målet med investeringen. En majoritet av de svarande, 90 %, anger på frågan Har investeringen uppnått målen i affärsplanen? att de helt och hållet gjort det eller att de har gjort det i stor utsträckning. Andelen respondenter som anger att de endast i mindre utsträckning eller inte alls uppnått målen i affärsplanen är högre för de svarande i åtgärd 311 - Diversifiering, 312 - Mikroföretag och 313 - Turism än för åtgärderna 121 - Modernisering jordbruk och 123 - Förädling, se tabell 5. För en uppdelning i kategori, se bilaga 6, tabell 20. 10

Tabell 5. Respondenternas uppfattning om i vilken grad målet i deras affärsplaner uppnåtts fördelat på åtgärd Åtgärd Helt och hållet I hög utsträckning Endast i mindre utsträckning Inte alls Antal svarande per stödkategori 121 45 % 50 % 5 % 1 % 2 454 123 38 % 52 % 9 % 1 % 316 311 26 % 57 % 16 % 1 % 298 312 32 % 52 % 14 % 1 % 476 313 32 % 57 % 10 % 1 % 213 Antal svar 1494 1886 280 31 3757 Stödkategorierna Detaljhandel, Hantverk, och Häst är de som utifrån enkätsvaren verkar ha svårast att nå målen i affärsplanen. De som i högst utsträckning uppger att de helt och hållet eller i hög utsträckning uppnått målen i affärsplanen är stödkategorierna inom jordbrukssektorn samt stödkategorin Mat. Vad det beror på har inte undersökts närmare i enkäten, men en möjlig anledning till att företag som gör investeringar inom jordbruket i högre grad når sina mål, kan vara att de kan använda sig av mer standardiserade kalkyler. För investeringar i till exempel ett nytt stall eller en ny gödselbrunn finns framtagna kalkyler och också rådgivare specialiserade på branschen som företagaren kan ta hjälp av vid sina beräkningar. Dessutom är andelen nystartade företag och verksamheter högre för åtgärd 311 - Diversifiering, 312 - Mikroföretag och 313 - Turism jämfört med åtgärd 121 - Modernisering jordbruk, vilket också bidrar till att det förväntade resultatet av investeringen är svårare att bedöma. 2.3.1 Hur lång tid tar det innan målen i affärsplanen uppnås? Företagarna har i enkäten fått uppge när deras investering har/ kommer ha uppnått målen i affärsplanen. Detta gör att vissa av siffrorna i tabell 6 bygger på respondentens uppskattningar och andra på faktiska resultat. Hur lång tid företagarna uppger att det tar innan målen i affärsplanerna uppnås varierar, framförallt beroende på stödkategori som avses. Investeringar i Jordbrukfjäderfä och Jordbruk-foder och gödselvårdsanläggning ospecificerad uppnår målen i affärsplanen redan de första åren medan det för investeringar som gäller Hästverksamhet, Detaljhandel och Turism tar längre tid, se tabell 6. Det är även tydligt att det inom kategorin Hantverk tar flera år innan målen nås. Investeringarna avseende Klimat och energi avser dels värmepannor vars resultat uppstår så fort pannan är installerad, dels avses energiskog, som kräver flera års tillväxt innan den kan skördas för första gången. I snitt uppger 5 % av respondenterna att målen i deras affärsplaner aldrig kommer att nås. Det är framförallt en hög andel av respondenterna inom stödkategorin Övrigt axel 3 som anger att de aldrig kommer uppnå målen i affärsplanen. I den kategorin är dock antalet svarande lågt. Fler svarande respondenter finns det i kategorierna Häst och Tillverkning/tjänst/övrig produktion där andelen av de svarande som anger att de inte kommer nå målen i sina affärsplaner uppgår till 8 %. Förklaringen till varför just de kategorierna inte kommer uppnå målen i sina är troligen den samma som förklaringen till varför vissa kategorier har svårare att nå målen i sina affärsplaner i avsnitt 2.3. 11

Tabell 6. Antal år innan investeringen når målen i affärplanen, på kategorinivå 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6-29 år Målen kommer aldrig nås Antal Jordbruk mjölkproduktion 22 % 20 % 24 % 12 % 9 % 6 % 4 % 4 % 576 Jordbruk köttproduktion 20 % 23 % 19 % 14 % 11 % 4 % 4 % 5 % 446 Jordbruk svin 31 % 28 % 20 % 8 % 4 % 3 % 4 % 3 % 118 Jordbruk foder och 43 % 24 % 13 % 7 % 3 % 4 % 6 % 1 % 286 gödselvårdsanläggning ospecificerad Jordbruk fjäderfä 38 % 28 % 14 % 9 % 5 % 3 % 2 % 2 % 58 Jordbruk får 13 % 11 % 27 % 20 % 14 % 4 % 5 % 7 % 56 Jordbruk trädgård 19 % 23 % 20 % 20 % 7 % 6 % 5 % 2 % 123 Jordbruk växtodling 31 % 19 % 18 % 7 % 10 % 8 % 7 % 2 % 91 Klimat och energi 22 % 24 % 13 % 10 % 8 % 6 % 12 % 5 % 403 Detaljhandel 9 % 17 % 26 % 17 % 9 % 9 % 9 % 6 % 35 Hantverk 10 % 15 % 10 % 40 % 15 % 0 % 10 % 0 % 20 Häst 7 % 17 % 12 % 13 % 18 % 14 % 11 % 8 % 192 Mat 13 % 23 % 16 % 16 % 13 % 6 % 5 % 7 % 324 Tillverkning/tjänst/ 11 % 19 % 16 % 16 % 12 % 10 % 8 % 8 % 288 övrig produktion Turism 9 % 14 % 12 % 24 % 15 % 9 % 12 % 5 % 241 Övrigt axel 1 14 % 20 % 18 % 7 % 14 % 11 % 7 % 9 % 44 Övrigt axel 3 12 % 18 % 18 % 12 % 12 % 6 % 12 % 12 % 17 Total 20 % 21 % 17 % 14 % 10 % 7 % 7 % 5 % 3 318 2.4 Dödvikt Dödvikt uppstår om pengar betalas ut till företag som även utan stöd skulle genomfört sina investeringar. Investeringsstöd betalas ut i syfte att stimulera investeringar på landsbygden. Men då pengar betalas ut till investeringar som skulle ha skett även utan stöd är utbetalningen att betrakta som en samhällsförlust och därmed dödvikt. Frågan Hade investeringen genomförts även om företaget inte fått investeringsstöd? ställs för att få en indikation för hur viktigt investeringsstödet är för att företag på landsbygden ska investera och på så vis underhålla och utveckla sina företag. Tabell 7 visar att 29 %, av respondenterna, uppger att de inte hade genomfört sina investeringar om de inte fått investeringsstöd. Ytterligare 45 %, anger att de inte hade kunnat göra lika stora investeringar och/eller att de hade fått göra investeringarna vid ett senare tillfälle om företaget inte fått investeringsstöd. Svaren tyder alltså på att 26 % av investeringarna i landsbygdsprogrammet leder till total dödvikt. Mittenalternativen Ja, men i mindre utsträckning, Ja, men vid ett senare tillfälle och Ja, men vid ett senare tillfälle och i mindre utsträckning leder också till viss dödvikt. Den exakta graden av dödvikt för de som valt något av de alternativen går dock inte att fastställa i den här studien. För att göra det måste djupintervjuer göras med respondenterna som valt något av ja-alternativen. Det enda som med säkerhet går att säga är att svaren i den här studien visar på att mellan 26 och 71 % av alla beviljade ansökningar har viss dödvikt. Se tabell 18 för en uppdelning på kategorinivå. 12

I halvtidsutvärderingen av landsbygdsprogrammet som gjordes av SLU framkommer det att dödvikten kan uppgå till så mycket som 90 % av det totala antalet beviljade stöd (SLU, 2010). I halvtidsutvärderingen används en kontrafaktisk analys där de som fått stöd (stödgruppen) jämfördes med en kontrollgrupp som inte fått stöd. Detta gjordes för att undersöka eventuella skillnader mellan grupperna som beror på att den ena gruppen fått investeringsstöd och den andra gruppen inte fått det. Tabell 7. Hade investeringen genomförts även om företaget inte fått stöd, per åtgärd Åtgärd Ja Ja, men i mindre utsträckning Ja, men vid ett senare tillfälle Ja, men vid ett senare tillfälle/ mindre utsträckning Nej Antal 121 Modernisering 27 % 19 % 11 % 11 % 32 % 2 405 123 Diversifiering 25 % 26 % 11 % 14 % 24 % 310 311 Diversifiering 23 % 29 % 12 % 8 % 27 % 291 312 Mikroföretag 23 % 28 % 17 % 15 % 17 % 468 313 18 % 34 % 15 % 6 % 27 % 212 Turism Totalt 26 % 22 % 12 % 11 % 29 % 3 686 Antal 944 820 444 412 1 066 3 686 Jordbruksverket har tidigare analyserat investeringsstödets betydelse för investeringar i lantbruket i rapporten Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande (Jordbruksverket, 2012b). Studien omfattade 188 företag som fått stöd i åtgärd 121 - Modernisering av jordbruksföretag under perioden augusti 2009- maj 2011 vilket är ungefär 10 % av den totala populationen. Uppgiftsinsamlingen genomfördes av auktoriserade rådgivare på LRF Konsult på uppdrag av Jordbruksverket som gjorde intervjuer med utvalda jordbrukare i samband i samband med att dessa anlitade rådgivare för att göra ansökningar om investeringsstöd. I studien framkommer det att 70 % av företagen skulle genomföra sina investeringar även om de inte får stöd. I den här studien är det 27 % av respondenterna i åtgärd 121 - Modernisering av jordbruksföretag som skulle genomfört sin investering även utan stöd. Ytterligare 41 % av respondenterna i åtgärden anger att de skulle genomfört investeringen men i mindre utsträckning och/eller vid ett senare tillfälle om de inte fått stöd. Sammantaget innebär det att dödvikten för åtgärd 121 - Modernisering av jordbruksföretag enligt enkätsvaren är mellan 27 och 68 %. Den här studien belyser att dödviktsfrågan inte är så enkelsidig som den kan tyckas. Frågan om ett stöd är dödvikt är inte nödvändigtvis ja eller nej, utan kan ses på skala som har visats ovan. 2.4.1 Stödprocentens påverkan på dödvikten I Jordbruksverkets rapport Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande (Jordbruksverket, 2012b) framkommer det att ju högre stödbeloppet är i förhållande till den totala investeringsutgiften desto lägre blir dödvikten. Genom att studera svaren på frågan Hade investeringen genomförts även om företaget inte fått investeringsstöd? så blir det tydligt att resultaten pekar i samma riktning även i denna studie. 13

Enligt enkätsvaren är det respondenterna i norra Sverige som i högst grad anger att de inte hade genomfört sina investeringar om de inte fått stöd. Länen i norra Sverige är också de län som betalt ut högst stödbelopp i förhållande till total investeringsutgift, se figur 5. I kartan är det tydligt att respondenterna från Jämtlands och Västernorrlands län och vidare norrut är de som i störst utsträckning anger att de inte genomfört sina investeringar om de inte fått stöd. De har i genomsnitt fått mellan 30 och 41,5 % av den totala utgiften för investeringen i stöd. Längre söderut i landet sjunker stödets andel i förhållande till den totala investeringsutgiften. I till exempel Kalmars län anger mellan 21,2 och 22,9 % av respondenterna att de skulle gjort investeringen även om de inte fått stöd. Kalmar tillhör ett av de länen i Sverige där stödets del av den totala investeringsutgiften är lägst, mellan 20,4 och 24 %. De 21 länen i Sverige har i det nuvarande landsbygdsprogrammet egna länsstrategier som bland annat styr hur stort stödbelopp som betalats ut till olika projekt. Utbetalningarna har dels styrts av vilken stödandel (stödbelopp i förhållande till total investeringsutgift) och vilket stödtak (maximalt stödbelopp) länet valt. För en sammanställning av de olika länens stödandelar och takbelopp se avsnitt 1.5. Detta gör att stödbeloppet i förhållande till investeringens storlek varierar kraftigt mellan olika län i landet. Den vänstra kartan i figur 5 visar hur stor andel av respondenterna i respektive län som uppger att de inte genomfört sin investering utan investeringsstödet. Kartan till höger visar respondenternas genomsnittliga stödandel i förhållande till den totala investeringsutgiften för respektive län. Procentuell andel av respondenterna som inte genomfört investeringen utan stöd Stödets andel i förhållande till den totala investeringsutgiften Figur 5. Andel respondenter som inte hade genomfört insatsen utan stöd (vänster) och stödets andel av den totala investeringsutgiften (höger) 14

Ytterligare en aspekt som påverkar dödvikten är vilken stödkategori som avses, vilket går att utläsa av bilaga 5, tabell 18. Det är tydligt att det är köttdjurs- och mjölk producenter som i störst och näst störst utsträckning inte skulle genomföra investeringarna om de inte fått stöd. Resultatet kan eventuellt förklaras av att nötköttsproducenter i Sverige under flera år haft lönsamhetsproblem (Törnquist, 2011; www, Taurus, 2013) och det sjunkande mjölkpriset under åren 2011-2012 (Jordbruksverket, 2013). Att stödkategorin Klimat och energi blir trea på listan beror troligen på att många investeringar i den kategorin som till exempel gödselbrunnar inte bidrar till ökad lönsamhet i företaget. För de som svarar att de inte skulle gjort investeringen om de inte fått stöd är stödandelen i genomsnitt 28 % medan de som ändå skulle ha gjort investeringen har en genomsnittlig stödandelen på 24 %, se figur 6. Figur 6. Medelvärde för stödets andel av företagets totala investeringsutgift fördelat på olika svarsalternativ Som redovisas under avsnitt 2.4 visar denna undersökning att 26 till 71 % av alla beviljade investeringsstöd i landsbygdsprogrammet resulterar i viss dödvikt. Läggs fokus istället på hur stor andel av de utbetalda pengarna som genererar dödvikt fås ett annat resultat. De som svarar att de inte gjort sin investering utan stöd har mottagit 39 % av de utbetalda pengarna medan bara 20 % av pengarna betalts ut till de som gjort investeringen även utan investeringsstödet. Detta visar alltså att dödvikten i monetära termer för respondenterna i den här rapporten är mellan 20 % och 59 %. Att investeringsstödets andel av den totala investeringsutgiften har betydelse för storleken på dödvikten är logiskt. Ju högre stödandel företagaren får desto mindre del av det totala investeringsbeloppet utgörs av lånat eller eget kapital vilket minskar både investeringsrisken och framtida kostnader för investeringen. 15

2.5 Stödets storlek Hur stor stödandelen är påverkar i vilken utsträckning landsbygdsprogrammets pengar kan sägas ha påverkat investeringen. Den totala investeringsutgiften för de som fått stöd varierar från 3700 till 50 000 000 kronor och det utbetalda stödbeloppet varierar från 720 till 13 185 001 kronor. Variationen i utbetalningar är alltså stor. I tabell 8 är det tydligt att det är i åtgärden121 - Moderinsering jordbruksföretag som de dyraste investeringarna sker. Stödandelen varierar dock inte i någon större utsträckning mellan de olika åtgärderna. Tabell 8. Genomsnittligt stödbelopp och total investeringsutgift samt stödandelen, per åtgärd Åtgärd Stödbelopp Total investeringsutgift Stödandel 121 Modernisering 441 918 kr 2 471 224 kr 25 % 123 Förädling 397 261 kr 2 307 633 kr 24 % 311 Diversifiering 288 286 kr 1 136 819 kr 27 % 312 Mikroföretag 297 093 kr 1 365 583 kr 26 % 313 Turism 300 885 kr 1 271 883 kr 27 % 2.6 Årsarbetsverken och arbetstillfällen Ett av målen i landsbygdsprogrammet är att det ska bidra till att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden. I enkäten har dels information om nyanställningar och dels om hur arbetstiden i respektive företag har förändrats samlats in. 2.6.1 Antaganden och felkällor 1. Synen på en ökning av årsarbetsverken och nyanställningar i effektivitetsförhöjande åtgärder Förväntningarna om ökad arbetstid och nya arbetstillfällen beror på vilken åtgärd som avses. Modernisering av jordbruksföretag (åtgärd 121) syftar till stor del att öka jordbrukets konkurrenskraft. Det är rimligt att anta att den isolerade effekten av denna åtgärd bör ha en begränsande (negativ) effekt på total arbetstid eftersom företaget effektiviserar sin produktion. En eventuell sänkning av arbetstid eller arbetstillfällen i åtgärden borde betyda att investeringen öppnar upp tid och resurser för annan verksamhet istället, men förväntningarna på positiva effekter är blygsamma. 2. Arbetstillfällen för säsongsarbetare Stöd inom axel 3 är ofta relaterade till säsongsbaserade verksamheter. En ökning av antalet arbetstillfällen behöver alltså inte betyda att antalet årsarbetsverken ökar i samma grad. Beroende på vilket mått som väljs för att belysa effekten av stöd inom axel 3, nyanställningar eller ökning av årsarbetsverken, är det möjligt att olika resultat nås. I rapporten visas därför både nya arbetstillfällen enligt EUkommissionens definition på axel 3, samt årsarbetsverken. 16

3. Har företaget gjort andra investeringar? Ett företags sysselsättning och omsättning påverkas naturligtvis av andra faktorer än stöd. Däremot är det svårt att isolera precis vilken relativ effekt som stödet har när andra faktorer är okända. Det finns metoder för att göra detta, bland annat så kallade difference in differences modeller, men de ställer ofta starka krav om antaganden (Bertrand, Duflo, & Mullainathan, 2004). Respondenterna besvarar frågan ifall de har gjort andra investeringar och resultatet presenteras i figur 7. Frågan ställdes för att kunna jämföra svaren från de som inte gjort andra investeringar med de som gjort det. Då skulle resultatet av investeringens påverkan på sysselsättningen och bruttoförädlingsvärde i högre grad kunna isoleras. Antalet respondenter som besvarat den frågan i kombination med information om arbetstid är dock liten jämfört med det totala urvalet för frågan, varför svaret på frågan inte räcker som underlag för några vidare analyser eller slutsatser. häst mat jordbruk - fjäderfä jordbruk - foder-gödselvårdsanl ospec jordbruk - köttproduktion jordbruk - mjölkproduktion klimat o energi tillv/övr prod/entreprenad jordbruk - får jordbruk - trädgård jordbruk - svin jordbruk - växtodling övrigt - axel 1 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Figur 7. Har företaget gjort andra investeringar som påverkar omsättning eller sysselsättning? 4. Går det att göra en objektiv bedömning av stödkostnaden för ett nytt årsarbetsverke eller arbetstillfälle? Givet diskussionen ovan är det inte möjligt att ge ett enkelt svar på stödbelopp för ett nytt arbetstillfälle. Istället presenteras stödkostnaden per skapat årsarbetsverke och nytt arbetstillfälle Årsarbetsverken definieras enligt följande formel: Δ Årsarbetsverken = arbetstid, h 1 800 h Hur många timmar en heltidsarbetande person arbetar varierar mellan olika företag. I vissa företag arbetar ägaren till företaget upp emot 2 500 timmar men det finns också exempel på där företagen räknar ett heltidsarbete på cirka 1 600 17

timmar om året. I den här rapporten definieras ett årsarbetsverke till 1 800 timmar. Det är den definitionen som handläggarna använt när de registrerat information från affärsplanerna i databasen EVALD. I enkäten ombeds respondenten också ange hur många nya arbetstillfällen som skapats i och med investeringen. Enligt EU:s definition är nya arbetstillfällen sådana som inte funnits tidigare och som företagaren bedömer kommer finnas kvar i framtiden och för vilka lön eller ersättning betalas ut, även underentreprenörer. Arbete som företagaren gör i företaget räknas också om företagaren inte tidigare jobbat eller fått lön för sitt arbete i företaget. Hur många timmar den nya tjänsten omfattar har ingen betydelse så länge arbetstillfället är tillsvidare eller återkommer varje år, till exempel säsongsarbeten. Ett nytt arbetstillfälle är det däremot inte när en ny person rekryteras för att ersätta någon eller då en redan anställd får ökad tjänstgöringsgrad. 2.6.2 Bruttoförändring av årsarbetsverken och nyanställningar I tabell 9 nedan sammanställs förändringen av antalet årsarbetsverken och antalet nya arbetstillfällen som skapats genom investeringsstödet i relation till utbetalt stödbelopp. Förändringen av antalet årsarbetsverken har räknats ut genom att arbetstiden som företaget uppgett i enkäten har subtraherats med uppgifter från EVALD om företagets arbetstid innan investeringen. Förändringen har sedan dividerats med 1 800 för att få fram förändringen uttryckt i årsarbetsverken. Den totala stödbelopp för varje åtgärd har dividerades med förändringen av antalet årsarbetsverken för att få fram utgiften för varje skapade 1 800 timmar. Uppgifter om nya arbetstillfällen har hämtats från enkäten. För att beräkna stödkostnaden per nytt arbetstillfälle har den totala stödkostnaden per åtgärd dividerats med uppgifter om antalet nya arbetstillfällen från enkäten. Tabell 9. Förändring av årsarbetsverken och nya arbetstillfällen i relation till stödkostnaden, per åtgärd Åtgärd Antal svarande Förändring av antal årsarbetsverken Standardavvikelse årsarbetsverke Antal nya arbetstillfällen Stödkostnad per nytt arbetstillfälle 121 Modernisering 1 929 1 679 2,4 1 309 619 328 123 Förädling 240 588 5,7 406 214 059 311 Diversifiering 228 154 1,3 249 251 487 312 Mikroföretag 340 432 2,6 501 162 897 313 Turism 147 159 1,6 225 203 647 Totalt 2 884 3 011 2,8 2 689 404 365 Enligt tabell 9 är landsbygdsprogrammets genomsnittliga kostnad för att skapa ett nytt arbete genom investeringsstödet, som årsarbetsverke eller nytt arbetstillfälle, ungefär 400 000 kronor. Enligt riksrevisionen (Riksrevisionen, 2008) är bruttokostnaden för ett nytt arbetstillfälle ca. 900 000 kronor. Trots att det är svårt att direkt jämföra stödkostnaden för ett arbetstillfälle med andra offentliga insatser kan resultaten från landsbygdsprogrammet tyckas låga. Att kostnaden för att skapa ett årsarbetsverke är lägre beror på att det skapats fler årsarbetsverken än nya 18

arbetstillfällen. Ett årsarbetsverke enligt den definition som använts innebär inte att det måste vara någon ny person som anställts i företaget. Istället för ny arbetskraft kan företags redan anställda och ägarens arbetstid öka. Exempel på investeringar som ger ökad arbetstid är till exempel företag som gör en mindre utbyggnad för att kunna hålla några fler djur eller turismanläggningar som gör investeringar för att förlänga sin säsong. I åtgärd 121 - Modernisering av jordbruksföretag är kostnaden per skapat årsarbetsverke och nytt arbetstillfälle klart högst av åtgärderna som ingår i investeringsstödet. I bilaga 6, tabell 22 presenteras samma material som i tabell 9 på stödkategorinivå. Stödkategorier där det är relativt resurskrävande att skapa arbetstillfällen är till exempel Jordbruk mjölkproduktion där många investeringar såsom mjölkrobotar syftar till att öka produktiviten i företaget, inte sysselsättningen. Ett annat exempel är stödkategorin Jordbruk växtodling i den kategorin är många av investeringarna nya torkanläggningar för spannmål vilket ofta har en mycket liten påverkan på företagets sysselsättning. Investeringsstödet påverkan på produktiviteten för de som svarat på enkäten presenteras i avsnitt 2.6. Enligt enkätsvaren är kostnaden för ökad sysselsättning lägst i åtgärd 123 - Förädling, vilket beror på att många av investeringarna i den åtgärden gett många nya anställningar. Exempel på företag som sökt stöd har varit större charkuterier och andra företag verksamma i livsmedelskedjans processled. De har bland annat sökt stöd för nya produktionslinjer, vilket kräver en sysselsättningsökning i företagen och klassas in i stödkategorin Mat. Kostnaderna för skapade årsarbetsverken och nya arbetstillfällen är ungefär jämförbara i åtgärderna 311- Diversifiering, 312 - Mikroföretag och 313 - Turism. Företagen i kategorierna har ofta förhållandevis få anställda, upp till cirka 10 personer. Kostnaderna för att skapa sysselsättning skiljer sig också mellan de olika länen i Sverige, se bilaga 6, tabell 24. Generellt är det länen som betalar ut högst stödbelopp som stödbeloppet per skapat årsarbetsverke och nytt arbetstillfälle är högst. Standardavvikelsen för både skapade årsarbetsverken och nya arbetstillfällen är hög. I genomsnitt är standardavvikelsen för förändringen i årsarbetsverken 4,53 och för nya arbetstillfällen 3,1 vilket visar att variansen i datamaterialet är hög. Den höga standardavvikelsen gör det problematiskt att dra slutsatser om den totala populationen som fått investeringsstöd. Resultaten som presenteras i rapporten gäller alltså enbart för enkätrespondenterna. I bilaga 6, tabell 26 visas standardavvikelsen för både tabell 9 och tabell 10. I tabell 10 presenteras data för att ytterligare bredda resonemanget om programmets bidrag till ökningen av sysselsättningen på landsbygden och programmets kostnad för det. I tabellen är det bara företag som svarat på enkäten och i sina affärsplaner prognostiserat att arbetstiden ska öka med mer än 1 799 timmar per år, alltså med ett årsarbetsverke eller mer som inkluderats. 19