Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag skapar arbete åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och inbjuder till delaktighet, inflytande och engagemang. Forskning visar att de som får anställning i ett socialt företag har bättre chanser att inkluderas på arbetsmarknaden, har färre sjukdagar och bättre ekonomi i framtiden, än personer som finns i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 1 Enligt rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg från 2014 är sysselsättning och arbete av stor betydelse för en persons hälsa. Rapporten beskriver hur personer i arbetslöshet eller med svag förankring på arbetsmarknaden har sämre hälsa än andra. Föräldrars arbetslöshet påverkar också barn på ett negativt sätt och kan få följder för deras framtidsutsikter. Ett av de förslag som arbetats fram för att tackla den ojämlikhet som finns i staden handlar om att stimulera utveckling av sociala företag och arbetskooperativ 2. För att stimulera socialt företagande krävs, enligt detta förslag, stödstrukturer för både start- och driftskede, och även beslut i form av styrdokument. Detta dokument kan ses som ett sådant styrdokument. Sociala företag är inte enbart en värdefull aktör för de personer de sysselsätter; de är också en aktör på marknaden som kan ge socialt mervärde samtidigt som de erbjuder en affär. Göteborg och Västra Götalandsregionen har 2015 flest sociala företag i Sverige. Här finns fördelen att ha flera starka konsortier och resursorganisationer som kan stötta och inspirera nya företag. Det är en bra drivkraft som vi bör dra nytta av för att ytterligare stärka utvecklingen av sociala företag. Under våren 2015 har den kommunala verksamheten Kooperatörshuset avvecklats. Den främsta anledningen till detta är att det nu till skillnad från då verksamheten startade finns resursorganisationer inom social ekonomi som kan ta sig an det handledarstöd och den rådgivning som förut erbjudits via Kooperatörshuset. Beslutet är fattat i enlighet med den Handlingsplan för att implementera Överenskommelsen som finns, vilken bland annat säger att staden ska undersöka vilka verksamheter som lika väl eller bättre kan utföras av social ekonomi 3. Politisk vilja Göteborgs Stad har i Kommunfullmäktiges budget tydligt visat att vi vill se fler starka sociala företag växa fram och det är också därför Social resursnämnd arbetar aktivt med att stödja sektorn. Däremot har det inte funnits någon tydligt strategi för hur det stödet ska se ut. Denna strategi beskriver hur stödet ska utformas för att möta behov hos sociala företag på ett sätt som bidrar till att stadens egna mål för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet möts. 1 2014 Temagrupp Entreprenörskap & Företagande Gör arbetsintegrerande sociala företag en skillnad 2 Förslag 23: Inför sociala krav vid upphandlingar och stimulera utveckling av sociala företag och arbetskooperativ. 3 KS 2014-02-05 Dnr 0729/13 1
I Kommunfullmäktiges budget för 2015 står det: Metoder ska utvecklas för att ge personer med försörjningsstöd möjligheter till anställning, praktik, studier/utbildning och att starta sociala företag. Samverkan mellan stadsdelarna och arbetsförmedlingen ska stärkas Entreprenörskap ska stimuleras och uppmuntras, särskilt bland unga. Små, lokala företag är en viktig del för en levande stad. Staden ska också bidra till att fler sociala företag växer fram. Den sociala ekonomin ska stimuleras. Individernas möjligheter att delta på den vanliga arbetsmarknaden är första prioritet. Verksamheterna ska bättre matcha individer mot arbete utifrån förmåga och kompetens, men också till att ta emot personer som inte kan förvärvsarbeta. Individerna ska ha rätt att välja daglig verksamhet över hela staden liksom att välja externa aktörer som är upphandlade och ickevinstdrivande. Överenskommelsen Sedan 2012 har Göteborgs Stad en överenskommelse med social ekonomi om hur vi ska arbeta tillsammans. Social resursnämnds stöd till sociala företag ska utformas i enlighet med de principer som fastslagits i Överenskommelsen. Även arbetet att ta fram denna strategi har skett i enlighet med dessa principer. Princip om integritet och oberoende: Kommunens stöd och stimulans till den sociala ekonomin utformas med hänsyn till organisationernas integritet och oberoende. Princip om dialog: Dialogen är viktig som medel för förändring och kan bland annat innebära att organisationer inom den sociala ekonomin tidigt är delaktiga i kartläggning och planering av hur invånarnas behov tillgodoses. Princip om långsiktighet: För att samverkan ska ge bästa resultat behöver det finnas kontinuitet i hur effekter, resultat, engagemang och idéer tas tillvara på ett hållbart sätt. Princip om mångfald: Det är viktigt att nya organisationer inkluderas i samverkan, också de som antar nya organisations- och föreningsformer. Det är angeläget att stadens förhållningssätt möjliggör en stor variation av organisationer och att båda parter verkar för en bred representation i olika typer av samverkan. Definition av sociala företag I regeringens Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag 4 använder man följande definition: Företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle, som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt, 4 Näringsdepartementet N2010/1894/ENT/2010-04-22 2
som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter, företag som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Det är också den definition Social resursnämnd använder och som denna strategi brukar. Avgränsning Det finns sociala företag vars syfte inte nödvändigtvis är att skapa arbete, utan vars verksamhet har andra samhälleliga mål som drivkraft. Dessa är liksom de arbetsintegrerande sociala företagen oftast organiserade som ekonomiska föreningar och eventuell vinst återinvesteras i verksamheten. I dagsläget ger Social resursnämnd i regel inte ekonomiskt stöd till denna typ av sociala företag, men Business Region Göteborg har genom sitt uppdrag att stödja affärsutveckling inom socialt företagande, möjligheter att göra det 5. Gränsdragningen mellan dessa olika företag är inte exakt och inte heller uppdragen att stödja dem. Det är därför något som kan komma att förändras med tiden, men denna strategi gäller i första hand arbetsintegrerande sociala företag. Målgrupp Andelen personer som står utanför arbetsmarknaden ökar i Sverige och i Göteborg, framförallt bland unga, utrikes födda och de som har en funktionsnedsättning. Det här är prioriterade målgrupper för staden. Arbetsintegrerande sociala företag vänder sig till denna målgrupp och erbjuder arbetsträning och i vissa fall anställning. Det är kopplingen till dessa personer som gör att stödet till sociala företag är en viktig verksamhet och en angelägenhet för Social resursnämnd. Mål för stöd Målen med att stödja sociala företag är flera: Skapa arbete; flera av de arbetsmarknadsinsatser som finns genom kommuner och Arbetsförmedling når inte dem som står längst från arbetsmarknaden. Sociala företag har som tradition varit öppen för denna målgrupp och har visat sig kunna erbjuda stöd och en väg tillbaka till sysselsättning. Skapa social hållbarhet; genom deltagande och inkludering skapas bättre hållbarhet, både för individ, stad och samhälle. Främja en mångfald av aktörer på marknaden; detta kan vara som leverantörer av tjänster som staden upphandlar, men också som konkurrent på en privat marknad. Tillväxtverket skriver i sin rapport Verksamma strategier för ökat och hållbart Arbetsintegrerande socialt företagande 6 att möjligheterna till långsiktighet för initiativ som syftar till att främja arbetsintegrerande socialt företagande ökar om följande faktorer kan säkras: Att arbetsintegrerande socialt företagande lyfts fram i policydokument En lyckad konkretisering och implementering av policydokumentens innehåll Målet för denna strategi är att skapa en tydlighet runt varför Social resursnämnd stödjer sociala företag, hur detta stöd ska se ut, vilka behov som finns och hur arbetet ska tas vidare. 5 KS Handling 2.2.1 Dnr 0729/13. Beslut fattat 2014-02-05 6 Temagrupp Entreprenörskap och Företagande (2012) 0131-2012 3
Samråd med sociala företag Dialog har förts med sociala företag i staden under arbetet med denna strategi. Förvaltningen har bjudit in till dialog både för att inventera de behov av stöd som finns och för att diskutera former för stöd. Under en halv dags workshop på våren 2014 inventerades de behov och önskemål om stöd som finns bland sociala företag i Göteborg. Därefter har arbetet fortsatt i mindre grupper för att utforska olika områden av stöd. Förvaltningen har också ingått i olika sammanhang där sociala företag återfinns vilket har varit en källa till kunskap om behoven. Eftersom det finns stor mångfald bland de sociala företag som verkar i Göteborg finns det också en mångfald av behov och önskningar. De kan dock sammanfattas som följer: Kontinuerligt verksamhetsstöd för de sociala företag som befinner sig längst från att konkurrera på en öppen marknad och vänder sig till den tyngsta målgruppen. Finansiellt stöd för nya sociala företag och start av nya verksamheter. Utbildning, kompetensutveckling och processtöd. Rådgivning, stöd och samarbete inom sektorn. Avsikten med denna strategi är att skapa en stödstruktur som kan möta, om inte alla, så i alla fall flera av behoven. Det betyder en diversifierad struktur med flera olika spår. Dessa utvecklas nedan: 1. Långsiktigt verksamhetsstöd till sociala företag Större delen av det ekonomiska stöd som Social resursnämnd i dagsläget beviljar till sociala företag är till handledning, kompetensutveckling och andra kostnader som uppstår när man sysselsätter, anställer eller tar emot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Hos flera av de sociala företag som erhåller verksamhetsbidrag i dag finns ett relativt stort behov av detta stöd och de sätter värde på tryggheten i att erhålla årligt föreningsbidrag. Dessa företag befinner sig relativt långt ifrån ett ekonomiskt oberoende och har ofta en målgrupp som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden och vars arbetskapacitet är relativt låg. Eftersom behovet av verksamhetsstöd i praktiken inte har avtagit med åren är möjligheten att stödja nya företag begränsad och det är däremot inte önskvärt att binda upp mer medel i kontinuerligt bidrag. Det är en viktig lärdom att genom att bevilja ett traditionellt föreningsbidrag till sociala företag som inte är villkorat eller tidsbegränsat finns också en stor risk att behovet för detta bidrag byggs in i strukturen och inte avtar med tid. Då de flesta sociala företag själva önskar vara ekonomiskt oberoende av föreningsbidrag måste incitament att öka självförsörjningsgraden och egna intäkter byggas in i stödsystemet. Det är därför viktigt att erbjuda kompletterande stöd. 2. Stöd till nysatsningar De allra flesta sociala företag startas med avsikt att vara, eller åtminstone över tid bli, ekonomiskt oberoende av bidrag. Däremot är det vanligt att det finns ett relativt stort behov av stöd i uppstartsfasen som ofta pågår i flera år. Det är svårt för dessa företag att få tillgång till banklån och krediter och de personer som är verksamma inom dem har sällan betydande eget kapital. Utan medel för att satsa på nya företag blir det låg tillväxt inom sektorn och utan stöd att växla upp, utveckla och testa nytt inom existerande företag finns risken att vi får många små och sårbara företag som varken kan möta behov hos en ökande målgrupp eller hos intresserade kunder. Det är därför viktigt att en del av det stöd som beviljas till sociala företag är riktat mot nya satsningar. I 4
detta stöd behöver man acceptera en större risk och vara mer flexibel än i det långsiktiga verksamhetsbidraget som beskrivs ovan. Eftersom allt ekonomiskt stöd till social ekonomi är av ettårig karaktär går det i dagsläget inte att utlova ett flerårigt ekonomiskt stöd, men däremot bör en flerårig plan för stöd göras tillsammans med det aktuella företaget. Det finns exempel från andra städer i Sverige som tillämpar en flerårsmodell 7, vilket inneburit tydlighet och långsiktighet i stödet; två egenskaper som även efterfrågats av de sociala företagen i Göteborg. 3. Stöd till resursorganisationer I Göteborg har vi fördelen att ha flera starka aktörer som redan erbjuder stöd till sociala företag och i vissa fall fungerar som ett paraply för ett antal mindre företag. I framtagandet av denna strategi har samråd skett med dessa aktörer, dels för att det stöd staden erbjuder inte ska konkurrera med sektorns egna verksamheter, och dels för att bäst kunna utforma stödet. Tillsammans med resursorganisationerna har vi utforskat olika sätt att stödja dem. Det framkom en tydlig önskan att behålla ett grundläggande verksamhetsbidrag för att kunna driva en organisation som ger stöd till, representerar och utvecklar sektorn. Ett sådant stöd är också ett sätt för förvaltningen att försäkra att den kunskap och erfarenhet som finns hos dessa organisationer förvaltas och används av fler sociala företag. Det är viktigt att resursorganisationerna själva identifierar de olika roller och funktioner de har och uttrycker det i sina ansökningar om verksamhetsstöd. Det är inte en nödvändighet att varje organisation representerar sektorn eller startar nya företag, men de ska tydligt presentera sin funktion och värdet de skapar för sektorn för att erhålla verksamhetsbidrag. 4. Kompetensutveckling och processtöd Det stöd i form av utbildning och annan kompetensökning, exempelvis i form av processtöd, som erbjuds från Social resursförvaltning har som mål att stärka de sociala företagens verksamhet och självständighet. Den utbildning som erbjuds kostnadsfritt från staden ska inte konkurrera med social ekonomi, utan verka som ett komplement för att tillgodose de behov som företagen har. Däremot kan staden, till exempel genom direktupphandling finansiera utbildning som utförs av sektorn och erbjuds andra aktörer inom social ekonomi. Social resursförvaltning ska årligen ansvara för ett samråd mellan staden och representanter för social ekonomi med syfte att inventera det aktuella utbildningsbehovet och undersöka hur det kan tillfredställas. Detta samråd kommer också fungera som informations- och kommunikationskanal inom sektorn och mellan staden och sektorn. Förvaltningen ska även sprida information om andra erbjudanden om utbildning som är relevanta för social ekonomi. Vid behov och om resurser finns kan Social resursförvaltning erbjuda processtöd till sociala företag som behöver hjälp med planering och verksamhetsutveckling. 7 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott, Luleå kommun, 2014-04-08, Dnr 2014.295-12 5
Nästa steg Kunskapsökning i staden De flesta sociala företag i Göteborg har väl upparbetade relationer med ett flertal myndigheter och är upphandlade för daglig verksamhetsplatser, arbetsträning och andra arbetsmarknadsåtgärder. Under 2014 utfördes en studie inom ramen för förstudien till ESF-projektet 1000 jobb Grundsteget, där olika förvaltningar i staden som kommer i kontakt med sociala företag och den målgrupp de vänder sig till, intervjuades för att undersöka hur staden bättre kan samarbeta med sociala företag. Studiens slutrapport Göteborgs Stads samarbete med arbetsintegrerande sociala företag 8 påvisar bland annat ett behov av mer samlad information och kunskap om sociala företag, hur de arbetar och hur staden kan samarbeta med dem. Rapporten föreslår att Social resursförvaltning möter detta behov. Det är också något som ingår i det grunduppdrag som enheten för stöd till social ekonomi har. När det gäller sociala företag är det extra viktigt att vetskapen om vilken förvaltning som gör vad samlas eftersom så många olika bolag och förvaltningar har relationer till dem. Upphandling Göteborgs Stads viktigaste verktyg för att stödja sociala företag är att köpa deras varor och tjänster. Stadens möjligheter att köpa tjänster regleras av Lagen om offentlig upphandling, och stödet till sociala företag bör därför innefatta att öka deras möjligheter att upphandlas. Social resursförvaltning arbetar också konsultativt inom staden för att öka kunskapen om sociala företag och om hur man kan göra affärer med dem utan att bryta regelverk runt upphandlingar. Detta görs bland annat inom ramen för det uppdrag om upphandlingsstöd som förvaltningen har 9. Medfinansiering av 1000 jobb Grundsteget Social resursförvaltning har under 2014 tillsammans med fem stadsdelar, centrala förvaltningar och ett flertal statliga myndigheter deltagit i förstudien till ESF-projektet 1000 jobb Grundsteget. Projektet har beviljats ESF-medel och kommer att pågå under tre år från hösten 2015. Inom ramen för detta projekt kommer existerande företag stärkas, samarbete mellan sociala företag och staden förbättras, och nya sociala företag startas upp. Det finns goda skäl för Social resursförvaltning att fortsätta ett nära samarbete med projektet för att stödja sociala företag. Här finns stor kunskap gällande affärsutveckling, relationer har byggts upp och det finns en gemensam plan för hur existerande och nya företag kan stärkas och skapa arbete för fler. Det stöd till nysatsningar som Social resursnämnd beviljar används förslagsvis som medfinansiering i detta projekt. Samverkan för nya finansieringslösningar Social resursförvaltning har under 2014 och 2015 deltagit i 3E4SE European Ethical Financial Ecosystem for Local Partnerships supporting new Social Enterprises ett projekt som finansierats av EU-kommissionens Programme for Employment and Social Innovation 10. Syftet är att ta fram nya finansieringsmodeller för socialt företagande, där offentligt och privat kapital kan komplettera varandra. Inom detta projekt har samarbete utvecklats med Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen, Coompanion, Mikrofonden Väst och Ekobanken, samt med europeiska samarbetspartners. Ett memorandum har skrivits där de olika parterna demonstrerar sin intention 8 Goldkuhl, Malin och Forsman, Sandra, Göteborgs stads samarbete med arbetsintegrerande sociala företag, 2014-12-01 9 Social resursnämnd Dnr 0484/14 10 Social resursnämnd 2013-11-20, Dnr 0115/13 6
att genom utökad samverkan bättre möta behov hos social ekonomi för en diversifierad finansiering. Denna sorts samarbete är ett sätt för staden att möta de behov av finansiering och stöd som finns hos sociala företag. Utvärdering Flera sociala företag i staden använder redan socioekonomiska bokslut som ett sätt att demonstrera värdet med sin verksamhet. Förvaltningen behöver också hitta metoder att värdera och jämföra insatser utifrån perspektivet brukarnytta. Detta kan också ligga till grund för framtida beslut om insatser om stöd. När ESF-projektet 1000 jobb Grundsteget avslutas 2018 behöver det utvärderas utifrån Social resursförvaltnings perspektiv för att avgöra om det är en bra modell för stöd till nysatsningar. Detta blir också en lämplig tidpunkt att utvärdera övriga insatser och besluta om fortsatt riktning för stöd till sociala företag. 7