/Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare,
2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod och arbetssätt... 7 8. Resultat... 7 9. Diskussion... 8 10. Bilagor... 9
3 1. Sammanfattning Hösten 2009 fick vi i uppdrag att inventera och se över hur man hanterade antidecubitusmadrasserna i hemvårdsförvaltningen samt att titta på kostnaden för dessa. Antalet äldre ökar i vårt samhälle. Åldersförändringar i huden gör att man har en sämre känsla för tryck och smärta samt en försämrad mikrocirkulation i huden, vilket gör att den sämre kan anpassa sig vid skador och temperaturförändringar. Huden ska skydda mot mikroorganismer, reglera vattenhalten och hjälpa till i värmeregleringen. Karaktäristiskt för en åldrande hud är att den är torr, skrovlig, slapp och rynkig. Vid en inventering av trycksår på särskilt boende i Hemvårdsförvaltningen Halmstads kommun visade det sig att antalet patienter med trycksår var 2 % och inom Socialförvaltningens boende inga trycksår. 26 % av trycksåren har uppkommit på sjukhuset. 2. Bakgrund Att få ett trycksår innebär en långdragen och ofta smärtsam process för patienten. Patientens upplevelser av trycksår är ofta förenat med smärta, ängslan, oro och beroende. Trycksår uppkommer som ett resultat av direkt tryck på huden som orsakar ischemi. Tryck liksom tiden för trycket är relaterade till varandra och varierar individuellt. Sårbarheten i huden och den mjuka vävnaden reflekteras av blodflödet i huden under tryck. Ett tryck under 32 mmhg anses vara en accepterad gräns för vävnaden men hos äldre kan blodflödet hindras vid så låga tryck som 20 mmhg. Vissa grupper med individuella variationer är mer känsliga för effekterna av tryck. Alla trycksår är en avvikelse och ska registreras. Omsorgspersonalen kan minska uppkomst av trycksår genom en att göra en riskbedömning av hos patienten och vidta preventiva åtgärder såsom tryckavlastning, nutrition och aktivitet.
4 Uppkomsten av trycksår kan indelas i direkta orsaker: Tryck Skjuv (uppstår när huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad) Värme Faktorer som samverkar med direkta orsaker: Tid Friktion Fukt Bristande hygien Nutrition Mediciner Trycksår graderas efter hur stor skada som uppstått i vävnaden. Graden av trycksår bestämmer vilken behandling som ska sättas in. Klassifikationen underlättar dokumentationen och observationen av såret. Grad 1 = innebär en kvarstående röd fläck under intakt hud som inte bleknar vid tryck Grad 2 = är huden skadad t.ex. blåsa, spricka eller avskavning av huden som involverar epidermis och ev. dermis Grad 3 = har fullhudsskada på dermis och subkutan vävnad, som kan vara nekrotisk och sträcka sig ner till, men inte omfatta muskelvävnad. Det är ett sår som inte är djupt men kan omfatta intilliggande vävnad Grad 4 = har fullhudsdefekt med djup sårhåla, vävnadsnekros eller skador på muskulatur, ben och senor Trycksår uppkommer oftast i kombination med nedsatt rörelse och känsel, här spelar patientens medicinska tillstånd en stor roll. Trycket orsakas av att patientens utskjutande
5 benområden pressas mot ett fast underlag. Höga tryck uppstår oftast där benutskotten ligger nära huden som på hälar, sacrum och höfter. När ett tryck som inte gett upphov till obotlig vävnadsskada upphör över ett hudområde ses en röd fläck som på kort tid bleknar bort. Om trycket orsakat kapillärskador och därmed blödningar och ödem ses en kvarstående röd fläck. Om inga tryckavlastande åtgärder vidtas, innebär detta att den subkutana vävnaden efter en viss tids tryck kommer att dö. Efter en tid kan också en epidermial nekros uppstå. Ofta skadas muskulatur och annan underliggande vävnad först och när det senare blir ett öppet sår finns redan ett djupt sår därunder. Tryckavlastning är en förutsättning för att läka och förebygga trycksår. Detta kan bara göras med hjälp av rätt ordination av antidecubitusmadrass. Madrassen ska vara individuellt anpassad, ordinerad av kommunsjuksköterskan och användas på rätt sätt. Det innebär rätt tryck i madrassen, rätt underlag i sängen och lägesändringar av patienten. Detta är en grundförutsättning för att avlasta riskpatienter. Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär det också stora kostnader. Ekonomer i Jönköpings län har genomfört en värdeberäkning av vilka kostnader landstinget hade för vården av trycksår. Kostnaderna motsvara cirka 110 tjänster (53 miljoner) som enbart användes till att vårda och behandla trycksår (uppgiften hämtad från Landstinget i Jönköpings län/hälsa och vård 2006-10-12). Med hjälp av det nationella kvalitetsregistret Senior Alert kan dessa patienter identifieras i tid och därigenom kan förebyggande åtgärder vidtas för att minska risken för trycksår. Om man bor i det ordinära hemmet är det alltid kommunsjuksköterskan som ordinerar och bestämmer vilken sorts antidecubitusmadrass som den specifika patienten behöver. Detta gör att det blir rätt sorts tryckavlastande madrass som kommer till patienten. På särskilt boende finns det inköpt antidecubitusmadrasser.
6 Undersköterskorna hämtar ibland själva madrasser, vilket inte får göras då madrassen är en ordination. 3. Uppdrag och organisation I projektet ingår att inventera omfattningen av sår samt kostnaderna för sjukvårdsmaterial inom särskilt boende i Halmstad kommun. Med detta som bakgrund har statliga stimulansmedel gjort det möjligt att projektanställa en ssk (sjuksköterska) på 50 % samt en specialistundersköterska på 50 % av egna medel. Hösten 2009 tillkom att vi skulle inventera och se över hur man hanterade antidecubitusmadrasserna i hemvårdsförvaltningen samt att titta på kostnaden för dessa. ets beställare 2007 är Marita Everås verksamhetschef särskilda funktioner och Dusanka Reljanovic f.d. boendechef. ledare är Agneta Ericsson enhetschef Hälsooch sjukvårdsenheten. 4. Syfte Syftet med inventeringen är att jämföra kvalitén och kostnaderna på antidecubitusmadrasserna på särskilt boende och ordinärt boende. Detta för att skapa likvärdiga förhållanden var man än bor i kommunen och förutsättning för att förebygga och läka redan uppkomma trycksår. 5. Mål Målet är att kvalitetssäkra hanteringen av antidecubitusmadrasser. Alla patienter i Hemvårdsförvaltningen oavsett om man bor på särskilt/ordinärt boende ska få samma vård vad gäller tryckavlastning.
7 6. Målgrupp Distriktssköterskor Sjuksköterskor Undersköterskor 7. Metod och arbetssätt Vi började med att kartlägga antalet patienter på särskilt boende med trycksår inom Hemvårdsförvaltningen. Vi gick ut med en enkätundersökning till kommunsjuksköterskan där vi frågade efter antalet patienter med trycksår i sacrum, på häl eller annan kroppsdel, om de hade uppkommit på sjukhus, särskilt boende eller ordinärt boende. Efter detta gick det ut en förfrågan till alla enhetschefer på särskilt boende om hur många antidecubitusmadrasser, vilket fabrikat och vilken sorts antidecubitusmadrass man hade på boendet. När resultatet kom in från enhetscheferna, skickades en ny förfrågan ut till kommunsjuksköterskan att hon i sin tur skulle höra med omsorgspersonalen hur många av dessa antidecubitusmadrasser som låg i de boendes sängar. 8. Resultat Alla kommunsjuksköterskor svarade på enkäten avseende trycksår. Resultatet visade att antalet patienter med trycksår var 2 % och inom Socialförvaltningens boende fanns inga trycksår. 26 % av trycksåren hade uppkommit på sjukhuset. Alla enhetschefer utom två svarade på enkäten gällande antidecubitusmadrasser.
8 Det fanns enligt enhetscheferna 187 st antidecubitusmadrasser inköpta till boendena, av dessa låg det enligt omsorgspersonalen 174 st i sängarna. Madrasserna som finns på särskilt boende har en liten tryckavlastande effekt och är inte tillräckliga vid trycksår. 9. Diskussion Det är mycket tydligt att patienterna i Hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun inte har samma höga kvalité på valet av antidecubitusmadrasser. De patienter som bor i det ordinära boendet får en högre kvalité på grund av att kommunsjuksköterskan alltid gör en bedömning av vilken grad av antidecubitusmadrass patienten ska ha och sedan gör en ordination, beställning på hjälpmedelscentralen. När patienten inte behöver sin antidecubitusmadrass längre skickas den tillbaka till hjälpmedelscentralen för rekonditionering. Hjälpmedelscentralen går också igenom alla antidecubitusmadrasser vilket garanterar att de fungerar. På det särskilda boendet är det annorlunda. Eftersom det finns antidecubitusmadrasser att tillgå är det lätt för omsorgspersonalen att hämta och lägga i sängen. Vi kan se att av de 187 st antidecubitusmadrasserna ligger det 174 st i sängarna och det är inte många som är ordinerade av kommunsjuksköterskan. Detta får den konsekvensen att kommunsjuksköterskan inte alltid får reda på att personalen har lagt in en madrass. Det är också oklart om hur antidecubitusmadrasserna blir rekonditionerade efter att de använts. Där finns en skillnad mellan särskilt boende och ordinärt boende. Madrasser som hyrs på hjälpmedelscentralen blir kontrollerade gällande funktion och blir rekonditionerade, samt desinfekterade. En kortfattad skriftlig rapport kommer att lämnas till chef särskilda funktioner Marita Everås. Denna kommer att innehålla resultatet samt förslag på hur kvalitén på särskilt boende kan öka, detta inbegriper utbildning av undersköterskor på särskilt boende. För att öka kunskaperna hur madrasserna fungerar kan man använda inkontinensombuden som finns på särskilt boende.
9 Konsekvensanalys / Förbättringsförslag Alla madrasser på särskilt boende är inte ordinerade av ssk/dsk Kunskaper hur madrasser fungerar t ex inställning av vikt, ökat tryck i sittande ställning, lägesändring, för många lager (lakan, täcke överkast) på madrassen Kunskap om rengöring av madrasserna Både usk/ssk behöver utökade kunskaper i tryckavlastande vård och handhavande av madrasser Vårt förslag på förbättring är att använda en helautomatisk madrass Kostnaderna för trycksår är 1.5-2 miljarder/år i Sverige Kvalitet sparar pengar vilket ger ett minskat lidande och en ökad livskvalitet. För att detta skall upprätthållas krävs ett dagligt arbete med denna patientgrupp. 10. Bilagor Bilaga 1: Enkät trycksår Bilaga 2: Enkät antidecubitusmadrasser
10 Inventering av antal trycksår hos brukare Bakgrund Under vecka 24, år 2009 gjordes en inventering av antal brukare med trycksår inom Hemvårdsförvaltningens ordinära och särskilda boende och Socialförvaltningens särskilda boende. Antal brukare inom Hemvårdsförvaltningens särskilda boende är cirka 900 och i det ordinära boendet där kommunsköterskan har ett hälso- och sjukvårdsansvar cirka 1000 brukare. Socialförvaltningens gruppboende har cirka 220 brukare. Syfte Att göra en kartläggning om antalet trycksår och var i vårdkedjan de uppkommit. Kartläggningen ska ligga till grund för nämndens mål att minska antalet trycksår. Metod Samtliga patientansvariga sjuksköterskor fick en enkät att fylla i. Vi fick in svar från samtliga utom från tre sjuksköterskor, som senare visade sig inte ha några brukare med trycksår. Resultat Antal Antal Brukare med trycksår: 38 Antal Brukare med trycksår på särskilt boende : 18 Antal Brukare med trycksår i ordinärt boende: 20 Trycksår uppkommit på sjukhus: 10 Trycksår uppkommit på särskilt boende: 11 Trycksår uppkommit på ordinärt boende: 14 Trycksår uppkommit på annan vårdinrättning: 3 Trycksår sitter i sacrum 15 Trycksår sitter på häl 9
11 Sammanfattning/Diskussion Antalet brukare med trycksår inom Hemvårdsförvaltningen är 2 % och inom Socialförvaltningens boende 0 %. 26 % av trycksåren har uppkommit på sjukhuset. Alla trycksår är en avvikelse och ska registreras, vilket hittills inte gjorts i förvaltningen. Vårdpersonal kan minska uppkomst av trycksår genom att göra en bedömning av risk hos brukaren och vidta preventiva åtgärder såsom tryckavlastning, nutrition och aktivitet. Med hjälp av kvalitetsregistret Senior- Alert kan dessa brukare identifieras i tid och därigenom kan förebyggande åtgärder vidtas för att minska antalet trycksår. Att få ett trycksår innebär en långdragen och ofta en smärtsam process för den enskilde.ur ett ekonomiskt perspektiv innebär det stora kostnader Ekonomer i Jönköpings län har genomfört en värdeberäkning av vilka kostnader landstinget hade för vården av trycksår. Kostnaderna motsvarade cirka 110 tjänster (53 miljoner) som enbart användes till att vårda och behandla trycksår.(uppgiften hämtad från Landstinget i Jönköpings län/hälsa och vård 2006-10-12). Senior- Alert startades upp av Jönköpings län. Tryckavlastning är en förutsättning för att förebygga trycksår. Detta kan göras med hjälp av rätt ordination av antidecubitusmadrass.madrassen ska vara individuellt anpassad, ordinerad av sjuksköterska och användas på ett korrekt sätt.detta innebär rätt tryck i madrassen,rätt material i sängen och lägesändringar av brukaren.detta är en grundförutsättning för att avlasta riskpatienter och uppfylls inte alltid.en orsak kan vara tex. genom att lakanet viks in vid sidorna, vilket gör att madrassen mister sin funktion. Definition på trycksår: Ett trycksår är en vävnadsskada som uppkommit efter en period med otillräcklig eller upphävd blodförsörjning i ett område, vanligtvis förorsakad av ett högt tryck. Uppkomsten av trycksår kan indelas i direkta orsaker: tryck skjuvning (uppstår när huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad) värme Samt faktorer som samverkar med dessa: tid friktion fukt bristande hygien nutrition
12 Halmstad 2009-08-17 Agneta Ericsson, enhetschef, sårvårdssköterska Monika Lagerkvist, specialistundersköterska