Viltåkrar och planteringar i jordbrukslandskapet ett måste för en mångsidig småviltsstam Ett föredrag av Dan Jönsson, yrkesjägare på Skabersjö Gods Februari 2006 Viltåkrar och planteringar DJ 2006.doc 1
1. Vad styr antalet småvilt på din mark? 1.1 Fälviltets fyra ben 1. Häckningsskydd 2. Mat till avkomman 3. Vinterskydd och mat 4. Predation 1.1.1 Häckningsskydd Gammalt dött tuvigt gräs är idealisk häckningsmiljö Gräsinsådd i långa smala remsor (max 3-4 m breda) 1.1.2 Mat till avkomman - kycklingar och ungar Insådd av örtrika blandningar i anslutning till häckningsplatsen (gräsremsorna) Lämna obesprutad stubbremsa längs häckningsmiljön (gräsremsorna) Gräs producerar inga insekter och innehåller nästan ingen artrikedom Stor växtartrikedom => högre reproduktion bland fältviltet 1.1.3 Vinterskydd och mat Fodermärgkål dyrt, arbetskrävande, obefintligt skydd vid snörika vintrar Hampa? Plantering av vedartade växter - det bästa alternativet både ekonomiskt och för det vilda! Utfodring => bra fettdepåer => fler avkommor Utfodring på många ställen fram till kläckning => ger högre överlevnad både bland de äldre fåglarna och kycklingarna Artrika och väl utspridda viltåkrar Viltåkrar och planteringar DJ 2006.doc 2
1.1.4 Predation 80 % av en småviltspopulation kan omsättas varje säsong, vare sig vi jagar eller inte! 1.2 Övriga faktorer som påverkar småviltet Väder och vind Jakttryck och avskjutningsmetodik 2. Viltåkrar och planteringar 2.1 Innan du planerar för viltåkrar eller planteringar Prata med markägaren och gör en gemensam målsättning Starta i liten skala Tänk efter före etablering - vad vill jag gynna? Rapphöns inhemsk art, 1 par/300 m Blanda inte för många växter i en plantering, stor risk för utkonkurrens Tänk på mångfalden, åtgärderna gynnar många arter inte endast de jaktbara! 2.2 Viltåkrar Måste placeras så att de passar in i den moderna jordbruksdriften om de skall bli långvariga Långa smala remsor på många ställen utmed befintliga odlingshinder Skapa en bas av perenna grödor => arbetsmässigt och ekonomiskt sett förnuftigt Till exempel rörflen/gräsblandningar, getört, skockor, sötväppling Insådd i befintligt höstsådd spannmål ger en billig och artrik viltåker Viltåkrar och planteringar DJ 2006.doc 3
2.3 Viltåkrar på träda eller på produktiv mark? Träda/uttagen areal ca 7 % => areal som inte får besås för ekonomisk vinning i traditionell mening På träda är det tillåtet att så in ett begränsat antal viltfrämjande grödor Ingen kemisk bekämpning eller gödning får ske på träda Trädan kan ge en starkt positiv effekt för mångfalden och det vilda om reglerna blir liberalare För viltåkrar på produktiv mark finns inga begränsningar för sprutning, gödning eller val av grödor Alla former av viltåkrar måste anmälas på jordbrukarens samblankett före den 30 mars 2006! Viktigt! 2.4 Planteringar 2.4.1 Nyplantering Observera att alla planteringar på jordbruksmark kräver tillstånd från länsstyrelsen (max 8 mån) Vill man gynna fältviltet maximalt bör man inte plantera träd eller buskar som blir mer än 3 meter höga Plantval - inhemska eller exoter? Barr eller löv? Barr ger arbetskrävande skötsel Blanda inte för många arter Köpa eller rycka - ryckta plantor är inte lika betningsbegärliga, t ex. snöbär, rosor, måbär, spirea Hägnade planteringar ger betydligt snabbare resultat Gödning ger ökad tillväxt men också betningsskador Plantera inte i för täta förband, välj gärna plantor som har rotskottsbildning, t ex slån Viltåkrar och planteringar DJ 2006.doc 4
Planteringskostnad för 10 små remisser 100 slånplantor 800 kr 150 m nät 1 500 kr 50 stolpar 500 kr 2 800 kr Detta är småpengar på ett jaktlag på 4 8 personer jämfört vad dessa spenderar på utrustning, ammunition, m m - men en guldgruva för viltet och mångfalden! 2.4.2 Gamla plantor/planteringar Genom att hägna och ljushugga eller spruta t ex en gammal gles slånbuske, kan man på några år skapa ett riktigt fint vinterskydd Sprutning med Kerb eller Roundup i måttliga mängder gynnar starkt rotskottsbildningen på vedartade växter 3. Utsättning? Fasan eller rapphöns? Rapphöns utpräglad slättfågel Fasan från slätt till brutet skogslandskap Med hjälp av dvärghöns? Utan bra biotop inget lyckat resultat av utsättningen 4. Går det att få tillbaka en egenreproducerande småviltstam? Ja, men det styrs av följande: Jordbrukspolitiken Markägarens inställning Jägarna själva Viltåkrar och planteringar DJ 2006.doc 5
5. Sverige och ön Ven Säsongen 2005 sköts det 500 fasaner och 250 harar på ca 500 ha, varav ca 10 ha viltåker Ven saknar markpredatorer men har ett lika intensivt och modernt jordbruk som övriga Skåne! Teckningar av Dick Forsman Viltåkrar och planteringar DJ 2006.doc 6