FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13 Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden Barnsjukhuset Barnkliniken och användningen av de trånga lokalerna i dåligt skick för krävande specialiserad sjukvård av barn har diskuterats redan i flera års tid. Under 2013 blev projektet ett konkret projekt för att planera och bygga ett nytt barnsjukhus. Centrala händelser i projektet år 2013 var: HNS styrelses och fullmäktiges beslut där man godkände behovet av ett nytt sjukhus och HNS och ett nytt finansieringsarrangemang. Den aktiva verksamheten i Stödföreningen Nya barnsjukhuset 2017 r.f. och Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd - Säätiö Uuden Lastensairaalan Tuki gjorde det möjligt för projektet att avancera till praktisk beredning. I budgetmanglingen 21.3.2013 beslöt statsrådet att staten donerar 40 miljoner euro till stiftelsen för byggandet av barnsjukhuset. HNS fullmäktige beslöt i juni att förbinda sig att bevilja en donation på 40 miljoner euro på samma villkor som staten. Utifrån fullmäktiges beslut undertecknade stiftelsen och HNS 15.7.2013 ett intentionsavtal om byggandet av barnsjukhuset och uthyrning av sjukhuset till HNS. Stödföreningens medelinsamling har varit mycket framgångsrik. Vid utgången av år 2013 hade donationer influtit för 19 miljoner euro, då det planerade beloppet var 6 miljoner euro. Av finländarna meddelar 19 % att de har gett en donation till projektet. Målet om att engagera minst en miljon finländare i projektet har redan uppnåtts och under det första året inflöt 63 % av det totalbelopp som hade satts som mål för en insamlingsperiod på 5 år. Stiftelsen har under 2013 grundat en projektorganisation och valt byggherre och huvudplanerare. Processen för att ändra detaljplanen i Mejlans och det tillhörande samarbetet med Helsingfors stad har framskridit väl. I slutet av året färdigställdes den första versionen av projektplanen och man kunde publicera illustrationer av byggplatsen och gestaltningen av byggnaden mellan den nuvarande Barnkliniken och Kvinnokliniken. HNS ansvarar för planeringen av verksamheten i det nya
barnsjukhuset. Med planeringen arbetar en person på heltid och flera av barnsjukhusets egna experter samt bl.a. experter inom distriktsförvaltningen på deltid eller via arbetsgrupper. Visionen är att världens bästa sjukhus för barnen och deras anhöriga ska stå klart i Mejlans år 2017. Jouren i Jorv Hjärt- och lungcentrets första verksamhetsår Sedan 1.1.2011 ansvarar HNS förutom för specialsjukvårdsjouren i Jorv även för den allmänmedicinska verksamheten dvs. hälsocentraljouren med stöd av ett avtal med Esbo stad. Under de första åren var man tvungen att hyra läkare för den allmänmedicinska jouren av en extern serviceproducent. Finlands 50:e specialitet dvs. akutmedicin startade i början av år 2013 och i och med den kunde merparten av den hyrda läkarverksamheten ersättas med HNS egna läkare som specialiserar sig i akutmedicin från och med 1.3.2013. Till specialitetens principer hör mångsidig kompetens i diagnostik i anslutning till jourpatienter, vård i initialskedet och identifiering av patienter som förutsätter kompetens i andra specialiteter. Specialiteten kompletterar jourverksamheten inom de andra specialiteterna och ger ny slags flexibilitet i samarbetet. I framtiden är det tänkt att HNS egna akutläkare i första hand ska ha hand om jouren. I november 2013 började jouren i Jorv arbeta enligt den nya s.k. akutmedicinmodellen. För att säkerställa en enhetlig vård av jämn kvalitet har läkar- och sjukvårdarresurserna fördelats på ett nytt sätt med utgångspunkt i patienterna. Då allmänläkarna tidigare undersökte tre av fem patienter, styrs nu fyra av fem patienter direkt till specialiteterna invärtesmedicin och kirurgi. Principen är att det ska finnas ett team för varje patient och dennes problem, så att ansvaret inte behöver överföras från ett team till ett annat. Den allmänmedicinska jouren fokuserar i första hand på patienter som kan behandlas på kort tid, vilket minskar rusningen till jouren. Verksamheten får ett start stöd av sjuksköterskemottagningen, där inte ens icke-brådskande patienter direkt hänvisas bort utan man söker en ändamålsenlig lösning på problemen innan patienten återvänder hem. År 2013 besöktes jouren i Jorv av 52 800 vuxna patienter. Av dessa togs 4 200 personer emot av en sjukskötare, och en ökning av denna andel eftersträvas genom kompetensutveckling. Jouren i Jorv har varit en föregångare när det gäller att utveckla verksamheten i enlighet med LEAN-principerna. Det stora antalet patienter veckoslut, när hälsocentralernas jourmottagningar är stängda, är en stor utmaning. HUCS Hjärt- och lungcentrum startade i början av år 2013 verksamheten som första kompetenscentrum av ny typ inom HNS. Hjärt- och lungcentret består av en klinik för lungsjukdomar, allmän thoraxkirurgi, kardiologi och hjärtkirurgi.
Dessa utgör som s.k. processliknande organisationer en linje för sjukdomar i bröstkorgen och en hjärtlinje. Syftet med linjerna är att göra samarbetet kring behandlingen av patienten smidigare. Hjärt- och lungcentret är Finlands största enhet inom sitt område. Behandlingen av ett flertal mycket krävande sjukdomar har koncentrerats till hjärt- och lungcentret. Centret har det riksomfattande ansvaret för hjärt- och lungtransplantationer och bl.a. för behandlingen av mycket krävande medfödda hjärtfel hos vuxna patienter. Kliniken för allmän thorax- och matstrupskirurgi (s.k. bröstkorgskirurgi eller thoraxkirurgi) är Nordens ledande centrum för video- och robotassisterad s.k. mini-invasiv lung- och matstrupskirurgi. När det gäller sjukdomar i bröstkorgen har sällsynta lungsjukdomar och behandlig av starkt förhöjt lungblodtryck koncentrerats till Hjärt- och lungcentret till polikliniken för ärftliga rytmstörningar och hjärtmuskelsjukdomar i anslutning till kardiologiska polikliniken. Sammanlagt utfördes 1 580 hjärtkirurgiska åtgärder, totalt 4 900 kransartärundersökningar och närmare 2 100 ballongutvidgningar. Insättningar av pacemakers uppvisade den största ökningen; sammanlagt 1 100, dvs. ca 20 % fler än år 2012. Av hjärtpatienterna kommer 60 % via jouren på hjärt- och lungcentret. Dessa patienter behandlas omedelbart eller med kort fördröjning beroende på situationen. På kliniken för allmän thorax- och matstrupskirurgi är de kirurgiska behandlingarna nuförtiden oftast video- eller robotassisterade. Kliniken är den enda i Finland som utför radikaloperationer av cancer i lungsäcken (i allmänhet sjukdom som orsakats av asbestarbete) i kombination med en sköljning av brösthålan med varm cytostatika. När hjärt-lungmaskin används vid behandling av cancer i blodkärl som går ut från hjärtat är det i många fall möjligt att avlägsna tumören helt. År 2013 opererade kliniken för thoraxkirurgi 1 023 patienter och utförde ca 800 endoskopiska åtgärder. Kliniken för lungsjukdomar redovisar över 35 000 patientbesök och konsultationer, och antalet remisser ökar med 5-10 % i de olika enheterna. Överläkarna på klinikerna och personalens representanter och chefer utgör en tunn organisation som ansvarar för klinikens verksamhet. Administrationen har få anställda och överläkarna medverkar också i den kliniska verksamheten. Verksamhetsåret 2013 utföll väl och var i många hänseenden rekordartat. Kostnadsnivån hölls väl under kontroll. Både köerna till poliklinikerna och väntetiderna till åtgärderna förkortades. Nätterapi fyller luckor i de psykiatriska vårdkedjorna HUCS psykiatriskas resultatenhet och HNS IT-förvaltning har på senare år tagit fram nätterapier för vissa vanliga problem med den mentala hälsan. År 2013 fortskred utvecklingsarbetet så
långt att man i början av året kunde erbjuda nätterapi mot depression och på hösten även mot panikstörningar till hälsovårdscentralerna i huvudstadsregionen. Nätterapierna är evidensbaserade, långt automatiserade terapeutiska behandlingsformer som fortskrider enligt en exakt struktur. Terapin omfattar video-, bild- och textmaterial, uppgifter som patienten ska göra både under sessionen och mellan sessionerna samt glesa kontakter med den nätterapeut som följer terapin. Terapierna grundar sig på kognitiv behaviorism. Psykolog Jan-Henry Stenberg ansvarar för innehållet och har stöd av en bred expertgrupp. Terapierna riktar sig till milda och mellansvåra tillstånd där symptomen inte har hunnit bli kroniska. Merparten av patienter som dessa terapier lämpar sig för kommer från den primära hälsovården, där psykoterapeutiska inventeringar inte alltid finns att tillgå. Nätterapierna fyller alltså luckorna i de nuvarande psykiatriska vårdkedjorna. I nätterapierna mot depression respektive panik har läkaren inom den primärvården vårdansvaret. Denne ansvarar också för en eventuell parallell läkemedelsbehandling. Nätterapierna är ett viktigt verktyg för primärvården. De syftar till att behandla symptomen i ett tidigt skede, där vården ju oftast är mest effektiv. På det här sättet kan man ofta helt undvika behovet av specialiserad sjukvård. Efter terapin får hälsocentralen och patienten en rapport över behandlingen och de uppnådda resultaten i form av ett konsultationssvar. De nätterapier mot depression och panikstörningar som togs i bruk år 2013 hade vid årets slut ca 200 patienter och antalet kommer att stiga år 2014 till flera hundra. Nätterapierna är inte bundna till någon plats och håller snabbt på att sprida sig utanför HNS ägarkommuner; vid årsskiftet fanns det förutom i huvudstadsregionen patienter även i Päijänne-Tavastland och Lappland. Den psykiatriska resultatenheten har utbildat ett tiotal nätterapeuter som arbetar på deltid. Nätterapi för en patient tar 1-2 timmar i anspråk. Nätterapierna har marknadsförts på bred front och de har väckt stor uppmärksamhet i hela landet. Samarbetet med Duodecim är ett exempel på den lyckade kommunikationen: egenvårdsguider som grundar sig på dokumenterat lyckade nätterapier har publicerats i takt med lanseringen av nya nätterapier. Projektet med ett gemensamt kök för Hyvinge stad och HNS Tanken om att grunda ett gemensamt kök för Hyvinge stad och HNS föddes år 2010 när ledande tjänstemän på staden hörde sig för om HNS intresse för en gemensam produktionsenhet. I utgångsläget hade både Hyvinge stad och samkommunen HNS enhet i Hyvinge, Ravioli, kök och produktionslokaler som var i dåligt skick. Att sanera eller bygga nytt var oundvikligt.
Beslutet om att grunda ett aktiebolag fattades av Hyvinge stads styrelse 17.12.2012 och av fullmäktige 21.1.2013. HNS styrelse fattade beslutet om bolagsbildningen 3.12.2012 och HNS fullmäktige på sitt möte 13.12.2012. Hyvinge äger 60 % och HNS 40 % av det nya aktiebolaget. Bolagets aktiekapital är 600 000 euro och aktiens nominella värde är 6 000 euro. Officiellt heter bolaget Hyvinkään Ravitsemispalvelut Oy. Bolaget är en anknuten enhet i förhållande till sina ägare, och därför kan det inte driva extern försäljning. Man beslöt att bygga det gemensamma köket i anslutning till Raviolis nuvarande lokaler på sjukhusbacken i Hyvinge. Totalekonomin i detta alternativ hade var klart bättre än de andra alternativen. Det gemensamma köket har som mål att producera merparten av måltidstjänsterna till skolorna, daghemmen, personalen och äldreomsorgen i Hyvinge stad samt för kunderna på HNS Hyvinge sjukhus. Antalet måltider uppgår till ca 9 200 dagligen. Det ursprungliga målet var att starta matproduktionen och -leveranserna 1.7.2014. Denna tidtabell visade sig dock vara för knapp och starten av måltidsleveranserna senarelades till februari 2015. Att planera produktionslokaler för den nya produktionen var en central uppgift under det första verksamhetsåret. Det gemensamma köket förläggs i huvudsak till de lokaler som ägs av HNS och används av Ravioli. Av de lokaler som blev lediga efter HNS Logistik disponerades 488 m2 av det nya gemensamma köket, som har en total nyttoyta på ca 1 580 m2 (brutto 1 998 m2). Byggarbetet startade i januari 2014. Ändringar i den interna och externa arbetsfördelningen år 2013 Utfallet av strategiska nyckelmål år 2013 Grundtrygghetsnämnden i Esbo beslutade 24.10.2012 att stadens hela sjuktransportverksamhet överfördes till HNS-Logistiks sjuktransporter i form av en överlåtelse av rörelsen 1.5.2013. I och med överlåtelsen överfördes sjuktransportmaterielen och sjuktransportpersonalen från Esbo stad till affärsverket HNS-logistik. Det årliga antalet transporter som överfördes från Esbo till HNS överstiger 10 000 transporter. I och med förändringen övergick 11 patientförflyttare och 5 fordon från Esbo till HNS. Förändringens inverkan på verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna inom HNS-Logistik och samkommunen HNS uppgick till cirka 0,6 miljoner euro år 2013. Ingen separat budgetrevidering genomfördes på grund av förändringen. Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå i budgeten för 2013 och ekonomiplanen för 2013-2015 bygger på den gällande strategin. Stategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Nyckelmålen är huvudsakligen långsiktiga och täcker hela
strategiperioden. Nyckelmålen har grupperats under fem aspekter; Patienten/kunden och samhälleliga verkningar Undervisning och forskning Processer, strukturer och ledarskap Personal Ekonomi För år 2013 valdes sammanlagt 19 strategiska nyckelmål som indelades i 38 olika indikatorer. Utfallet återges i bokslutsdokumentet. Vårdtjänster Ökningen inom efterfrågan på tjänster återspeglades i tjänsteproduktionen. Volymen vägd med tjänsteproduktionens faktureringsandel ökade med 2,5 % jämfört med året innan och överskred budgeten med 1,4 %. Förändringen av tjänstestrukturen och vårdpraxis fortsatte i en riktning med betoning på öppen vård. Antalet öppenvårdsbesök var 1 657 421 (+4,9 %) och antalet NordDRG-produkter 625 672 (+3,1 %). Antalet fakturerade psykiatriska vårddagar minskade med 10,6 % från år 2012. Kostnaderna per invånare i för specialiserad sjukvård i HNS var i genomsnitt 899 euro/invånare. Detta är 2,1 % mer än de med prisindexet för offentliga utgifter justerade kostnaderna per invånare 2012 (deflationskoefficient 1,017, dvs.1,7 %). Produktiviteten i personarbetet ökade med 1,1 % från året innan och den totala produktiviteten (deflaterad DRG-poängkostnad) ökade med 0,9 %. Produktivitetsmålet på 1,5 procent enligt budgeten uppnåddes inte. Produktion av sjukvårdstjänster BS 2013 BU 2013 BS 2012 Avvikelse-% BS 2013/ BU 2013 Förändr-% BS 2013 BS 2012 Serviceproduktion - Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,4 % 2,5 % - Psykiatriska vårddagar, antal 196 814 0 219 972 /0-10,5 % - NordDRG-produkter, antal 625 672 611 407 606 838 2,3 % 3,1 % av vilka klassiska DRG produkter, % 24,0 % 25,0 % 24.9 % av vilka öppenvårdens DRG-produkter, % 76,0 % 75,0 % 75,1 % - Besöksprodukter, antal 1 657 421 1 609 335 1 580 702 3,0 % 4,9 % - Hvc-akutbesök, antal 75 637 77 708 75 831-2,7 % -0,3 % - fördröjningsdagar totalt, antal 27 461 36 243-24,2 % antal fakturerade fördröjningsdagar 6 294 0 11 341 /0-44,5 % Antal vårdade individer Inom den specialiserade sjukvården vårdades 481 749 olika patienter. Antalet ökade med 2,5 % från året innan. Det sammanlagda antalet olika personer, inklusive patienter vid hälsovårdscentralernas samjour, som vårdades vid HNS uppgick till 508 949 personer. Detta var en ökning med 2,2 % jämfört med år 2012.
Produktion av sjukvårdstjänster BS 2013 BS 2012 Förändr-% BS 2013 BS 2012 - Antal olika patienter som behandlats inom den 481 749 470 118 2,5 % specialiserade vården - Antal olika patienter som behandlats på hvc-jour 53 252 52 166 2,1 % - Vårdtid i snitt (vårdavdelning) somatik, dygn 4,0 4,0 0,0 % psykiatri, dygn 18,3 18,2 0,5 % Vårdtillgång, väntetider och fördröjd förflyttning Totalt anlitade 458 100 invånare i medlemskommunerna specialsjukvårdstjänsterna. Antalet ökade med 2,5 % från året innan, medan invånarantalet samtidigt ökade med 1,2 % inom HNS-området (förhandsuppgift om folkmängd 2013). Ungefär var tredje invånare (29 %) i medlemskommunerna anlitade under 2013 specialiserade sjukvårdstjänster som producerades eller ordnades av HNS. Skillnaderna mellan kommunerna är stora när det gäller serviceanvändningen i relation till den totala befolkningen. Efterfrågan på HNS tjänster fortsatte att öka år 2013. Antalet elektiva remisser ökade med 5,5 % och antalet jourbesök med 1,1 % jämfört med föregående år. Av de patienter som togs emot till i förväg planerad behandling kom 60,9 % på remiss från hälsocentral och 30,1 % på remiss från privatläkare. De återstående remisserna kom från andra sjukhus. Andelarna var nästintill oförändrade om man jämför med föregående år. Av patienterna kom 43,4 % till HNS som jourpatienter. Trots ökad tjänsteproduktion fortsatte det totala antalet patienter som omfattas av vårdgarantin och som köar till vård att öka jämfört med året innan. Antalet patienter som köar till icke akut poliklinisk undersökning och vård ökade med 7,5 % och antalet patienter som väntat över 3 månader ökade till 2 187 (+ 126,9 %). Antalet patienter som köar till vård på en vårdavdelning minskade däremot med 2,1 % jämfört med året innan och antalet patienter som väntat i över sex månader sjönk till 297 (-27,4 %). Produktion av sjukvårdstjänster BS 2013 BS 2012 Förändr-% BS 2013 BS 2012 Tillgång till vård och väntetider - Handläggningstid för remisser > 21 dygn antal 7 311 8 680-15,8 % - Patienter som väntar på vård på avdelning 1) > 6 mån. 297 409-27,4 % alla 16 321 16 678-2,1 % -Patienter som väntar på poliklinisk vård 1) > 3 mån. 2 187 964 126,9 % alla 26 875 24 991 7,5 % Enligt Navitas-portalen uppkom sammanlagt 27 461
Undervisning och forskning fördröjningsdagar för medlemskommunerna (2012: 36 243). Inom de psykiatriska specialiteterna var antalet fördröjningsdagar 5 776 och antalet fördröjningspatienter 182 (2012: 3 942 dagar och 162 patienter). Antalet fördröjningspatienter inom de somatiska specialiteterna uppgick till sammanlagt 7 476 (2012: 8 031 patienter). Tillsammans hade både specialområdena 7 658 fördröjningspatienter, (2012: 8 193 patienter). Inom de somatiska specialiteterna var priset på en fördröjningsdag 600 euro. Som priser på fördröjda vårddagar inom de psykiatriska specialiteterna tillämpades ansvarsenhetsspecifika priser på vårddagsintervaller enligt HNS prestationsbaserade prislista. År 2014 kostar en fördröjningsdag 600 euro inom båda specialiteterna. I egenskap av sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus hör utöver att producera tjänster för den specialiserade sjukvården även undervisning och forskning till HNS kärnverksamhet och i lag bestämda uppgifter. Enligt HNS strategi är målsättningen med den grund-, specialiserings-, vidare- och kompletteringsutbildning som ges av sjukvårdsdistriktet att även i fortsättningen trygga tillgången till kompetent arbetskraft. HNS sköter sin undervisningsuppgift genom att delta i den grundläggande och specialiserande utbildning av läkare och tandläkare som ges vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet samt genom att erbjuda yrkeshögskolornas skötarstuderande en fysisk inlärningsmiljö och handledning under praktikperioderna. Dessutom utbildar HNS akademiska specialarbetare (t.ex. sjukhuskemister och -fysiker). Utbildningen utvecklas per specialupptagningsområde (erva). År 2013 grundades ett erva-utbildningsutskott som har till uppgift att säkerställa att det finns tillräckligt med kompetent personal och att denna placeras ut på ett optimalt sätt. Utskottets arbete grundar sig på utredningarna från år 2012 om behovet av specialistläkare och vårdpersonal samt akademiska specialarbetare på lång sikt (fram till år 2025). Enligt strategin ska forskningen på HNS inriktas så att - då den är framgångsrik - leder till grundläggande ny kunskap och därigenom till förbättrad diagnostik och vård. Enligt en undersökning har HNS under de senaste 11 åren tagit i bruk en ny förbättring som relaterar till det egna forskningsarbetet om patientundersökning eller vård oftare än en gång i veckan (över 700 st. under en period på 11 år). Över 91,4 % av dem som ansvarar för sjukvården på HNS bedömde att forskningsarbetet förbättrar personalens yrkesskicklighet, 87,4 % ansåg att det gör sjukvården mer verkningsfull och 82,6 % ansåg att det hade höjt produktiviteten i verksamheten. Klinisk medicinsk forskning är en nödvändig förutsättning för att HNS tjänster ska hållas uppdaterade i medicinskt avseende och motsvara förväntningarna från distriktets kommuner och, till vissa delar,
befolkningen i hela landet. Därför är det mycket viktigt att trygga betingelserna för forskningsarbetet även framöver. På Terkkos webbplats (http://www.terkko.helsinki.fi/helsinkischolarchart/?articles). publiceras vetenskapliga publikationer från Mejlans sjukhuscampus. Webbplatsen uppdateras en gång om dygnet. Informationen om det forskningsarbete som görs inom HNS torde bli allt viktigare i framtiden när patienterna kan välja vårdställe och kanske tar fasta på hur väl man i de olika sjukhusen tillämpar senaste medicinska rön. HNS ersättning från staten för extra kostnader i anslutning till läkar- och tandläkarutbildning uppgick till 19,4 milj. euro och den statliga ersättningen för läkarutbildningen var ca 2,1 milj. euro. Hur medlen disponerades visas i figuren Disponering av statens anslag för forskning och undervisning år 2013. Ersättningen täcker dock inte ens närapå de direkta kostnaderna för utbildningen. Utöver de direkta kostnaderna uppstår avsevärda indirekta kostnader genom att den verksamhet som utbildningen anknyter till bromsas upp. Utifrån tidigare ekonometriska kalkyler kan man uppskatta att HNS satsningar på läkar- och specialistläkarutbildningen uppgår till närmare 60 milj. euro på årsnivå. En stor del av kostnaderna för den medicinska och odontologiska utbildningen faller i dag alltså på kommunerna. Detta avviker från praxis inom annan universitetsutbildning. Inom andra sektorer svarar staten för kostnaderna för universitetsutbildning. Av läroinrättningarna erhöll HNS sammanlagt 0,6 milj. euro i ersättning för praktik i den kliniska fasen av skötarutbildningen. Det finns inga beräkningar över hur väl ersättningen täcker kostnaderna. Den statliga finansieringen för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå är den viktigaste enskilda finansieringskällan för forskningen på HNS. Finansieringen uppgick till totalt 10 395 500 euro, varav projekt beviljades 10 335 000 euro och erva-forskningsutskottet 60 500 euro. Eftersom projekten pågår i flera år varierar de beviljade och disponerade beloppen varje år. År 2013 beviljades statlig finansiering för 119 st. forskningsprojekt. HNS direkta externa finansiering uppgick till ca 0,8 milj. euro (0,9 milj. euro år 2012). Av detta var EU-finansieringens andel 0,4 milj. euro (0,4 milj. euro år 2012), Finlands Akademis andel 0,3 milj. euro och Tekes-finansieringens andel 0,1 milj. euro (0,3 milj. euro år 2012).
Ekonomi År 2013 ökade HNS verksamhetskostnader måttligt. Tack vare anpassningsåtgärderna i slutet av året underskred de bindande nettokostnaderna budgeten med 1,3 milj. euro (0,1 %) och de bindande nettokostnaderna ökade med 1,6 % jämfört med föregående år. Över 60 % av HNS:s verksamhetskostnader utgörs av personalkostnader och den behärskade uppgången till följd av anpassningsåtgärder inverkade på kostnadsutvecklingen i hela samkommunen. Den jämförbara uppgången av personalkostnaderna jämfört med året innan var 1,8 %. I siffran har beaktats en ändring av beräkningsgrunderna för semesterlönskulden som ingår i bokslutet för 2012. Verksamhetskostnaderna ökade i sin tur med 2,8 % jämfört med året innan när utvidgningen av akutvårdsverksamheten från och med början av 2013 samt den ovan nämnda ändringen i sättet att beräkna semesterlöneskulden beaktas. HNS-samkommunens resultat för räkenskapsperioden visar ett överskott på 10,6 miljoner euro. Till räkenskapsperioden hänför sig engångskostnader om 5,2 miljoner euro till följd av omvärderingen av patientförsäkringsbeståndet. Under eget kapital bokfördes direkt 3,5 miljoner euro i ändring av patientförsäkringsreserveringen som hänför sig till tidigare
räkenskapsperioder. Tack vare överskottet 2013 förbättrades HNS:s balansstruktur, underskottet i balansräkningen minskade från 9,8 miljoner euro till 2,7 miljoner euro. Resultaträkning 1 000 euro BS 2013 BU 2013 Diff.-% BS 2013/ BU 2013 BS 2012 Förändr.-% BS 2013/ BS 2012 Verksamhetsintäkter totalt 1 848 008 1 818 639 1,6 % 1 744 580 5,9 % Försäljningsintäkter 1 772 983 1 745 227 1,6 % 1 668 651 6,3 % Medlemskommunernas betalningsandelar 1 421 720 1 405 451 1,2 % 1 353 206 5,1 % Övriga serviceintäkter 285 017 274 130 4,0 % 246 998 15,4 % Övriga försäljningsintäkter 36 984 34 609 6,9 % 32 833 12,6 % Statlig undervisnings- och forskningsersättning 29 262 31 036-5,7 % 35 614-17,8 % Avgiftsintäkter 58 626 59 677-1,8 % 58 679-0,1 % Understöd och bidrag 8 206 5 807 41,3 % 6 815 20,4 % Övriga verksamhetsintäkter 8 193 7 928 3,3 % 10 435-21,5 % Verksamhetskostnader totalt 1 721 116 1 705 166 0,9 % 1 668 902 3,1 % Personalkostnader 1 074 048 1 078 449-0,4 % 1 068 950 0,5 % Köpta tjänster 267 868 254 313 5,3 % 234 899 14,0 % Material, förnödenheter och varor 326 060 319 546 2,0 % 316 092 3,2 % Understöd sammanlagt 903 619 46,0 % 785 15,1 % Övriga verksamhetskostnader 52 237 52 241 0,0 % 48 175 8,4 % Driftsbidrag 126 892 113 473 11,8 % 75 678 67,7 % Finansiella intäkter och kostnader 13 047 14 771-11,7 % 13 588-4,0 % Årsbidrag 113 845 98 702 15,3 % 62 090 83,4 % Avskrivningar och nedskrivningar sammanlagt 103 280 105 702-2,3 % 97 597 5,8 % Räkenskapsperiodens resultat 10 566-7 000-250,9 % -35 507-129,8 % VERKSAMHETSKOSTNADER OCH AVSKRIVNINGAR TOT. 1 824 396 1 810 869 0,7 % 1 766 499 3,3 % BINDANDE NETTOKOSTNADER 1 411 154 1 412 451-0,1 % 1 388 713 1,6 % Investeringar År 2013 uppgick de totala investeringarna till 132,1 milj. euro. För investeringar, inklusive affärsverk, reserverades 148,4 milj. euro i den ursprungliga budgeten, men på grund av åtskilliga ändringar och fördröjningar i projekten beslutade fullmäktige 11.12.2013 att justera beloppet till 129,1 milj. euro. Kostnaderna för ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus och några andra stora investeringar under 2013 översteg dock i slutet av november det prognostiserade beloppet och den reviderade budgeten överskreds med 5,2 milj. euro för resultatområdenas del. Balansenheternas och affärsverkens investeringar underskred
den reviderade budgeten och på hela HNS nivå var uppgick överskridningen till 3,0 milj. euro. Nybyggenas och saneringsbyggenas andel av investeringarna uppgick till 88,7 milj. euro. Utöver de stora byggnadsprojekten som exempelvis Mejlans tornsjukhus och tilläggsbyggnaden till Jorv sjukhus gjordes investeringar enligt projeltprogrammet även i ny medicinsk utrustnings- och informationsteknik, system för verksamhetsstyrning, grundläggande apparater inom patientvården och ombyggnad av sjukhuslokaliteter, reparationer av fuktskador och övriga reparationer och utveckling av stödtjänstverksamheten. Investeringarna stöder effektiviseringen av vård- och stödprocesserna och stärker därigenom konkurrenskraften i förhållande till andra tjänsteproducenter. Under verksamhetsåret slutfördes bl.a. Hyvinge sjukhus endoskopienhets projekt, sanerings- och utbyggnadsprojektet av första våningen i Kliniken för cancersjukdomar samt ändringsarbetena för barnpsykiatrin på Barnmorskeinstitutets sjukhus. Planeringen av och finansieringslösningarna av de nya projekten på kampus i Mejlans, dvs. Barnsjukhuset samt Traumacentret och Cancercentret framskred enligt plan. I investeringarna i undersöknings- och behandlingsutrustning låg fokus på att säkerställa en tillräcklig och modern apparaturkapacitet för cancersjukdomar och hjärtsjukdomar samt bilddiagnostik med stöd av senaste teknik. År 2013 investerades närmare 28 milj. euro i sjukvårdsdistriktens och affärsverkens undersöknings- och vårdapparater samt hjälpmedel. IT-förvaltningens investeringar i patientdata- och stödsystem, verksamhetsstyrnings- och rapporteringssystem samt grundläggande IT-tjänster uppgick till cirka12 milj. euro. Finansiering Samkommunen tog inte ett nytt långfristigt lån under räkenskapsperioden trots att en reservering för ett lån om 60 miljoner euro ingick i budgeten. Amorteringar av lånen gjordes för 9,3 milj. euro. Kassalikviditeten 31.12.2013 var 19,6 dagar. Soliditetsgraden var 40,1 %, vilket var förenligt med det uppställda målet. Nettofinansieringskostnaderna (13,0 milj. euro) underskred den ursprungliga budgeten med 1,7 milj. euro och den reviderade budgeten med 0,3 milj. euro. Medelräntan för samkommunens låneportfölj var under 2013 cirka 1,3 % (2012 1,9 %) och medelräntan på penningmarknadsplaceringar var 0,5 % (2012 0,9 %). I slutet av 2013 uppgick HNS lån till 214,9 miljoner euro och penningmedlen till 101,3 miljoner euro. På bokslutsdagen var 32 % av ränteriskerna för samkommunens låneportfölj säkrade. Nettolånen, där samkommunens kortfristiga likvida placeringar beaktas, var till ca 60 % säkrade mot ränterisken. Personal
HNS personalpolitiska riktlinjer drogs upp 2013 i samarbete med arbetsgivaren och personalrepresentanterna. Riktlinjerna beskriver principer med vilka HNS strategi i fråga om personalledning genomförs under 2012-2016. Riktlinjerna, som antagits av HNS styrelse, bygger på strategin samt HNS värderingar och lednings- och styrningsprinciper. Utgångspunkten för de personalpolitiska principerna är att en god och solid personalpolitik är opartisk, transparent och rättvis mot alla oavsett på vilken organisatorisk enhet eller vilket område personen arbetar. De personalpolitiska riktlinjerna konkretiseras i olika åtgärdsprogram, såsom i mål- och aktionsprogrammen för avlöning, arbetshälsa, introduktion och rekrytering. Dessa måloch aktionsprogram bearbetades på HNS-nivå under året och de åtgärder som fastställdes i dem kommer att omsättas i praktiken under de närmaste åren. Personalresurserna Antalet anställda per 31.12.2013 var 21 751. Jämfört med 2012 ökade antalet anställda med 13. De fast anställda utgjorde 79,2 % av hela personalen. Den fast anställda personalens procentuella andel var relativt hög och den steg med 0,8 procentenheter från året innan, även om målet på 81 % 2013 inte uppnåddes. Utvecklingen gick dock åt rätt håll. Lönekostnader och hyrd arbetskraft Tillgången på personal var god under det gångna året med undantag för några få specialiteter och flaskhalsar i vissa sjukvårdsområden. Merparten (ca 85,7 %) var heltidsanställda. De vanligaste orsakerna till deltidsarbete var partiell vårdledighet och deltidspension. Omsättningen bland fast anställda var ca 6 %, dvs. samma som på senare år. Under året avgick 461 pensioner med pension. Av dessa avgick 317 med ålderspension. Med invalidpension, fullt rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension av gick sammanlagt 144 personer. Antalet årsverken var 17 468, vilket är 0,7 % mer än föregående år. Antalet årsverken och förändringarna i antalet följdes upp månadsvis som en del av samkommunens månads- och delårsrapportering. HNS är en attraktiv arbetsgivare. Av de nuvarande anställde skulle 83 % och av de som lämnat HNS skulle 77 % rekommendera HNS som arbetsgivare. Enligt introduktionsenkäten förhåller sig även nya medarbetare mycket positivt till arbetsgivaren: 89 % skulle rekommendera HNS och 88 % sin enhet. I enlighet med de arbets- och tjänstekollektivavtal som var i kraft år 2013 hade löneförhöjningarna inklusive ändringarna i
Personalens kompetens och utbildning procentsatserna för arbetsgivarens lönebikostnader en kostnadseffekt på 1,6 %. År 2012 fästes särskild uppmärksamhet vid utvecklingen av personalkostnaderna, personalens volym och antalet årsverken. HNS enheter rapporterar utvecklingen och vidtagna åtgärder varje månad och på en mer detaljerad nivå tre gånger i året till HNS ledningsgrupp. HNS styrelse och ledningsgrupp förutsatte år 2013 att cheferna ska starta nödvändiga korrigerande åtgärder för att de verksamhetsmässiga och ekonomiska mål som ställts upp för 2013 ska kunna uppnås. Samkommunen HNS erlade år 2013 totalt 1 074,0 milj. euro i löner och arvoden inklusive lönebikostnader, vilket var -0,4 % (ca 4,4 milj. euro) mindre än budgeterat. Lönekostnaderna och lönebikostnaderna ökade 2013 med ca 0,5 % jämfört med år 2012. Hyrd arbetskraft anlitades till ett belopp av 12,5 milj. euro, vilket motsvarar ca 205 årsverken. Anlitandet av hyrd arbetskraft minskade med 1,9 milj. euro jämfört med föregående år. Personalutbildningen på HNS är systematisk och grundar sig på en helhetssyn. Utbildningen syftar till att upprätthålla och utöka kompetensen på strategiskt viktiga områden. Ett mål är också att planeringen och uppföljningen av yrkesfortbildningen på alla organisationsnivåer ska grunda sig på de nationella rekommendationerna. År 2013 användes 67 286 arbetsdagar för utbildning. I utbildning deltog 17 474 personer, dvs. 80,3 % av personalen. Tyngdpunkten låg liksom tidigare år på yrkesfortbildning. Förmans- och ledarskapsutbildningarna fortsatte i enlighet med de fastställda riktlinjerna. Sammanlagt 983 personer deltog på kurser som riktade sig till chefer. Deltagandet i utbildningarna följdes upp, och utbildningsutbudet riktades därefter. Därtill startades ett mentorprogram för chefsarbetet och chefernas 360-graders utvärderingar och coachning konkurrensutsattes. I mentorprogrammet deltog 24 adepter och 17 mentorer. En övergripande beskrivning av stödet för utvecklingen av chefskompetensen sammanställdes. Arbetshälsa För perioden 2010-2013 hade ett arbetshälsoprogram upprättats och utifrån detta hade en arbetshälsoplan och mål för personalledningen fastställts. HNS nya Arbetshälsoprogram 2014-2017 blev klart år 2013. En fungerande arbetsgemenskap och kvaliteten på arbetsgemenskapen och chefsarbetet är exempel på mål som satts upp i programmet. År 2013 fortsatte man på temat "Kehu Kaveri Päivässä - Prisa en polare per dag". Sjukfrånvaron följs upp på ett heltäckande sätt både i fråga om
volym och orsak. År 2013 var antalet sjukfrånvarodagar 13,7 per arbetstagare. Inga förändringar inträffade i sjukfrånvaron jämfört med året innan. De vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro var sjukdom i stöd- och rörelseorganen eller andningsvägarna, psykiska orsaker och olycksfall. Det fanns stora skillnader i förekomsten av sjukfrånvaro mellan personalgrupperna och resultatområdena. I och med att HNS byggnadsbestånd blivit äldre har problemen med inomhusluften ökat, vilket försämrat personalens arbetshälsa. Utredningen och åtgärdandet av de problem med inomhusluften som personalen upplevt sysselsatte arbetsenheter, arbetarskyddet, företagshälsovården, lokaladministrationen och fastighetsunderhållet. Under året inträffade sammanlagt 941 arbetsolyckor, varav 430 skedde på vägen till eller från arbetet. Andelen olycksfallsersättningar av HNS lönesumma var ca 0,27 %, medan den enligt Kevas jämförelsestatistik varit cirka 0,31 % i genomsnitt för andra motsvarande arbetsgivare under tidigare år. Arbetssäkerhetsronder, kurser i personlig säkerhet, brandsäkerhet och första hjälpen samt olika arbetarskyddskampanjer var centrala olycksförebyggande åtgärder. Genom kurser i hur man flyttar patienter på ett ergonomiskt sätt kunde man förebygga olycksfall bl.a. vid patientlyft och -flyttningar. Möjligheterna för personer med delvis arbetsförmåga att fortsätta jobba understöddes med hjälp av arbetsarrangemang, arbetsexperiment och delinvalidpensioner. Därtill genomfördes under åren 2012-2013 ett pilotprojekt som handlade om modellen med anpassat arbete och ekonomiskt stöd för främjandet av arbetsförmågan. Anpassat arbete innebär att man på arbetsplatsen omorganiserar arbetsuppgifterna och processerna och utformar arbetet så att det motsvarar den anställdes arbetsförmåga. I januari 2013 infördes en arbetstidsbank. Arbetstidsbanken baserar sig på frivillighet, och de personer kan ansluta sig till den vars arbetsskiftsplanering och uppföljningen av den sker i programmet Titania. Med arbetstidsbank avses ett för personalen frivilligt arrangemang för anpassning av arbets- och fritid till varandra. Via den kan man långsiktigt låna eller spara arbetstidsersättningar i pengar som konverterats till fritid enligt fastställda regler och kombinera dem med andra ledigheter enligt överenskommelse med chefen. HNS strävar efter att underlätta arbetsresor och skötseln av ärenden under arbetsdagen på flera sätt. En allmän riktlinje är att gynna kollektivtrafiken: HUS utvecklar systemet med resebiljetter och förhållandena för kollektivtrafiken i huvudstadsregionen i samarbete med HRT. Som stöd för utvecklingsarbetet genomfördes våren 2013 en arbetsreseenkät bland samtliga anställda. Utifrån enkäten utarbetades en mobilitetsplan
tillsammans med HRT. Tidtabellen för åtgärderna i planen planerades till åren 2013-2016. Styrgruppen på HNS-nivå för projektet Ett rökfritt sjukhus uppdaterade aktionsprogrammet för projektet och gjorde upp preciserande anvisningar och planer. I resultatområdena tillsattes lokala arbetsgrupper för att främja verksamheten för ett rökfritt sjukhus. Utfall för bindande mål Bindande nettokostnader Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) Målet för ekonomiplaneperioden 2013-2015 är en balanserad ekonomi. Det för år 2013 uppställda resultatmålet var ett underskott på 7 milj. euro. Samkommunen HNS resultat blev ett överskott på 10,6 milj. euro, dvs. för år 2013 uppnåddes det bindande resultatmålet. Det andra bindande målet var nettokostnaderna, vilket gör det möjligt att beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. När resultatmålet är noll, är de bindande nettokostnaderna lika med medlemskommunernas betalningsandel (= den specialiserade sjukvårdens fakturering av medlemskommunerna). När resultatet för år 2013 hade budgeterats till -7 milj. euro, var de bindande kostnaderna medlemskommunernas betalningsandel i den ursprungliga budgeten 1 405,5 milj. euro + 7 milj. euro = 1 412,5 milj. euro. I bokslutet för år 2013 redovisas medlemskommunernas betalningsandel 1 421,7 milj. euro - 10,6 milj. euro = 1 411,2 milj. euro i bindande kostnader. De bindande nettokostnaderna underskred budgeten med ca 0,1 %, och därmed uppnåddes målet. Utfallet i de bindande nettokostnaderna och en jämförelse med föregående år och med budgeten visas i tabellen nedan: BS 2012 BU 2013 Ursprunglig BU 2013 ändrad 11.12.2013 BS 2013 Differens BS 2013/ BU 2013 ändrad Förändring BS 2013/ BS 2012 Verksamhetskostnader 1 668 902 1 705 166 1 736 233 1 721 116-15 117 52 214 + räntekostnader 3 670 4 200 2 850 2 792-58 -878 + övriga finansiella kostnader 11 745 11 741 11 743 11 760 17 15 + avskrivningar 97 597 105 702 105 207 103 280-1 927 5 683 = Verksamhetskostnader 1 781 914 1 826 809 1 856 033 1 838 947-17 085 57 033 - övriga försäljningsintäkter 32 833 34 609 36 019 36 984 966 4 151 - avgiftsintäkter 58 679 59 677 57 853 58 626 772-54 - understöd och bidrag 6 815 5 807 6 706 8 206 1 500 1 391 - övriga verksamhetsintäkter 46 048 38 964 37 583 37 455-128 -8 593 - ränteintäkter 1 694 1 050 1 200 1 365 165-329 - övriga finansiella intäkter 133 120 91 140 48 7 = Verksamhetens nettokostnader 1 635 712 1 686 582 1 716 580 1 696 171-20 409 60 459 Försäljningsintäkter från sjukvårdsverksamheten 246 998 274 130 288 219 285 017-3 202 38 019 Bindande nettokostnader 1 388 713 1 412 451 1 428 361 1 411 154-17 207 22 441
Förändr. % jämfört med föreg. år 1,6 % Differens-% jfr. med ursprunglig budget -0,1 % Som bindande mål i finansieringsbudgeten uppställdes maximibeloppet av ökningar och minskningar i långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. De bindande målen i finansieringsbudgeten ändrades två gånger under året, i juni och i december, på fullmäktiges beslut. Utfallet i de bindande målen i finansieringsbudgeten samt den ursprungliga och de reviderade budgeterna visas i tabellen nedan: BS 2012 BU 2013 12/2012 BU 2013 6/2013 BU 2013 12/2013 BS 2013 Bindande mål (milj. euro) Ökning av långfristiga lån 40,0 60,0 60,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga lån -10,5-9,3-9,3-9,3-9,3 Förändringar i utlåning, netto -5,6-7,8-8,5-6,6-6,5 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE Under 2013 lyfte samkommunen HNS inte det lån som ingick i den ursprungliga budgeten. HNS beslöt att sänka målet för kassalikviditeten: i fortsättningen är målet dock att likviditeten mätt i dagar ska vara minst 15 dagar. Ökningen i långfristiga lån motsvarade den reviderade budgeten. Amorteringar på lån gjordes i enlighet med den ursprungliga budgeten. Nettoförändringarna i utlåningen uppgick till -7,8 milj. euro i den ursprungliga budgeten. HYKSin kliiniset palvelut Oy behövde finansiering för att starta verksamheten och förbättra verksamhetsbetingelserna. HNS fullmäktige beslöt att teckna 0,7 milj. euro i ett av bolaget emitterat konvertibelt kapitallån på 1,0 milj. euro, dvs. i proportion till ägarandelen. På grund av ovan nämnda ändrade fullmäktige finansieringsbudgeten i juni så att förändringarna i utlåningen fick vara högst -8,5 milj. euro. I december preciserades den budgeterade utlåningen ytterligare och fullmäktige godkände en nettoförändring på högst -6,6 milj. euro i utlåningen. Ändringen berodde på att HNS-Fastigheter Ab sänkte sin uppskattning av lånebehovet från 9,3 milj. euro till 7,4 milj. euro. Nettoförändringarna i utlåningen utföll i enlighet med den reviderade budgeten. Bindande mål för investeringarna var det sammanlagda beloppet för samkommunens investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Alla enskilda projekt med en kostnadskalkyl på minst 10 miljoner euro är dock bindande per projekt.
Enligt bokföringen över anläggningstillgångar 2013 uppgick sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas,byggnadsprojekt, medicinsk utrustning och andra förvärv till 110 207 200,92 euro. Vid budgetrevideringen i december 2013 sänktes det maximala beloppet av investeringar och därmed överskreds det bindande målet. Jämfört med den reviderade budgeten var utfallet av investeringar 105,0 %. Balansenheten Hjälpmedelscentralens investeringar uppgick till 1 421 746,46 euro, vilket motsvarar ett utfall på 91,7 % mot den reviderade budgeten. Balansenheten IT-förvaltning gjorde investeringar för 12 431 317,88 euro (utfall 90,8 %). Det bindande målet underskreds för bägge balansenheterna. Utfallet av investeringarna samt budgetavvikelsen enligt de organ som beslutar om bindningsnivån visas i tabellen nedan. Organ som besluter om bindningsnivån (1 000 euro) FULLMÄKTIGE Kostnadskalkyl och ändringar i den Föreg. års användn. FR.O.M. PROJEKTSTARTEN 2013 Ursprunglig budget Budgetändringar Efter budgetändringar Använt av kostnadskalkylen 31.12. Utfall Differens Resultatområdenas investeringar 121 000-16 000 105 000 110 207 5 207 Balansenheternas investeringar 15 210 30 15 240 13 853-1 387 - IT-förvaltning 13 510 180 13 690 12 431-1 259 - Hjälpmedelscentralen 1 700-150 1 550 1 422-128 TOTALT 136 210-15 970 120 240 124 060 3 820 Affärsverken 12 170-3 310 8 860 8 072-788 HNS TOTALT 148 380-19 280 129 100 132 132 3 032 FULLMÄKTIGE Resultatområdenas projekt > 10 milj. euro - Saneringen av Mejlans tornsjukhus 92 500 29 323 103 000-10 500 92 500 69 022 39 699 5 699 - Mejlans, underjordisk servicegård 31 400 14 944 28 500 2 900 31 400 22 875 7 931 731 - Tilläggsbyggnad för jouren vid Jorv sjukhus 56 900 2 540 49 000 7 900 56 900 10 026 7 486-514 - Sanering och utvidgning av Kvinnoklinikens tillbyggnad 40 000 4 022 35 000 5 000 40 000 9 718 5 696-1 804 - Nybyggnad för psykiatri och rehabilitering vid Lojo sjukhus 16 000 1 223 19 200-3 200 16 000 1 262 39-61 AFFÄRSVERKENS DIREKTIONER - HNS-Apotek 310-20 290 251-39 - HNS-Bilddiagnostik 7 910-2 100 5 810 5 260-550 - HUSLAB 1 250-130 1 120 872-248
- Ravioli 1 660-1 070 590 714 124 - HNS-Desiko 740 10 750 719-31 - HNS-Logistik 200 0 200 198-2 - HNS-Servis 100 0 100 58-42 Sjukvårdsområdena Som bindande ekonomiska mål för sjukvårdsområdena fastställdes de bindande nettokostnaderna. Utfallet i de bindande nettokostnaderna per sjukvårdsområde visas i tabellen nedan: Sjukvårdsområde (1 000 euro) Bindande nettokostnader BS 2012 BU 2013 BS 2013 Differens Differens, % HUCS sjukvårdsområde 1 068 578 1 088 176 1 087 867-309 0,0 % Hyvinge sjukvårdsområde 130 602 134 585 133 488-1 097-0,8 % Lojo sjukvårdsområde 66 582 67 398 67 943 545 0,8 % Västra Nylands sjukvårdsområde 39 162 38 032 38 458 426 1,1 % Borgå sjukvårdsområde 57 028 57 786 57 844 58 0,1 % Sjukvårdsområdena totalt 1 361 953 1 385 977 1 385 600-377 0,0 % Det ursprungligen budgeterade resultatet för sjukvårdsområdena var ett underskott på 5,8 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 10,1 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat per sjukvårdsområde presenteras i tabellen nedan. Sjukvårdsområdenas resultat omfattar erhållna och givna kundkrediteringar, tilläggsdebiteringen för patientförsäkringen och återbäringen från koncernförvaltningen. Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 BS 2013 HUCS sjukvårdsområde -24 946-3 325 15 395 Hyvinge sjukvårdsområde -1 556-1 243-1 394 Lojo sjukvårdsområde -2 918-399 -1 232 Västra Nylands sjukvårdsområde -2 843-550 -1 639 Borgå sjukvårdsområde -1 834-283 -1 040 Sjukvårdsområdena totalt -34 096-5 800 10 089 Därtill uppställdes som produktivitetsmål för sjukvårdsområdena 1,5 %, med undantag för Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet var 1 %. För den somatiska produktionens del mäts produktiviteten med kostnadsindikatorn för DRG-poäng (euro/drg-poäng) och med indikatorn för arbetets produktivitet (DRG-poäng/årsverke). Utfallet av produktivitetsmålet visas i tabellerna och graferna nedan: Resultatområde Arbetets produktivitet DRG-poängkostnad (deflaterad)
DRG-poäng /årsv 1-12/2012 DRG-poäng/å rsv 1-12/2013 Ändrings-% poäng/årsv Euro/ DRG-poäng (* 1-12/2012 Euro/ DRG-poäng 1-12/2013 Ändrings-% Euro / DRG-poäng HUCS svo 187,0 188,8 1,0 % 750,0 741,2-1,2 % Västra Nylands svo 194,4 201,1 3,4 % 641,3 633,3-1,3 % Lojo svo 195,2 203,7 4,4 % 681,4 671,0-1,5 % Hyvinge svo 204,6 203,8-0,4 % 627,8 632,3 0,7 % Borgå svo 212,4 216,1 1,7 % 615,9 618,5 0,4 % HUS-nivå 189,9 192,0 1,1 % 727,7 720,8-0,9 % *) Prisindexet för offentliga utgifter, förändringskoefficient 1,017 (Statistikcentralen 28.10.2013) Balansenheterna Det bindande ekonomiska målet för balansenheten Hjälpmedelscentralen i relation till fullmäktige är ett nollresultat för räkenskapsperioden. Det bindande målet för balansenheten IT-förvaltning är ett underskott på 1,2 milj. euro. Underskottet för balansenheten IT-förvaltning uppkom genom kostnaderna för projektet Apotti, bland annat 0,5 milj. euro för medlemskommunernas gemensamma projektbyrå. Hjälpmedelscentralen nådde inte upp till den verksamhetsvolym som skulle ha behövts för ett nollresultat och redovisar ett underskott på ca 0,3 milj. euro. IT-förvaltningens resultat var 3,1 milj. euro. Båda enheterna uppnådde det uppställda produktivitetsmålet. Utfallet av de bindande målen (1 000 euro) BS 2012 Räkenskapsperiodens resultat *) Produktivitetsmål, % Uppdaterad BU 2013 BS 2013 BU 2013 BS 2013 Hjälpmedelscentralen 807-288 2,5 % 5,6 % IT-förvaltning 3 827-1 200 3 403 1,5 % 1,8 % BALANSENHETER TOT. 4 634-1 200 3 115 *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av samförvaltningens överskott. BS 2012: resultatet omfattar ändringen i sättet att bokföra semesterlöneskuld. Affärsverken och resultatområdena Hjälpmedelscentralen tog upp långfristiga lån på 1,0 milj. euro och amorterade lån till ett belopp av 50 000 milj. euro. IT-förvaltning upptog inga långfristiga lån. Balansenheterna betalar ingen ränta på grundkapitalet. Som bindande ekonomiska mål för affärsverken och resultatområdena uppsattes ett nollresultat för