1(17) Planbeskrivning tillhörande detaljplan för del av fastigheterna Fagervik 1:26 och Fagervik 1:20 med närområde inom Kolmården den 20 December 2012 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:
2(17) Sammanfattning Planen syftar till att pröva förutsättningarna för att etablera Caféverksamhet, pensionat och handel i del av fastigheten Fagervik 1:26, samt att bekräfta museiverksamhet på den angränsande fastigheten Fagervik 1:20 Området är en del av en mycket rik kulturmiljö vilken också är av intresse för hela riket. Särskild vikt skall därför läggas på att studera den allmänna tillgången och tillgängligheten till området. Förändringar i miljön skall också ske på ett sådant sätt att kulturvärden inte påtagligt skadas samtidigt som en tillgänglig och levande landsbygd och kulturmiljö skall främjas. Planens huvuddrag
3(17) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1 Läsanvisning / handlingar...4 1.2 Planprocessen en översikt...4 2. Planens huvuddrag... 5 2.1 Planens bakgrund och syfte...5 2.2 Planområdet...5 3. Tidigare ställningstaganden... 6 3.1 Översiktsplan...6 3.2 Gällande detaljplaner...6 3.3 Övriga kommunala beslut och tidigare ställningstaganden...7 4. Förutsättningarna nu och efter genomförande... 9 4.1 Mark- och vatten användning...9 4.2 Bebyggelseområden...12 4.3 Natur...13 4.6 Störningar, hälsa och säkerhet...14 4.7 Teknisk försörjning...14 5. Genomförande av detaljplanen... 16 Tidplan...16 Genomförandetid...16 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap...16 Tomträttsavtal...16 6. Genomförandets konsekvenser... 16 6.1 Inverkan på miljön...16 6.4 Konsekvenser för stadens attraktivitet...17 7. Medverkande... 17 7.2 Tjänstemän...17 Referenser... 17
4(17) 1. Inledning 1.1 Läsanvisning / handlingar Planförslaget består av: Plankarta i skala 1: 1000 Planbeskrivning Behovsbedömning 1.2 Planprocessen en översikt Planprocessen inleds när en begäran från en privat intressent om att få göra eller ändra en detaljplan lämnas. Kommunen gör en översiktlig prövning av begäran och lämnar besked. Kommunen kan också ta initiativet själv att göra en ny detaljplan. Om det saknas en fördjupning av översiktsplanen, som omfattar detaljplaneområdet, görs först ett program som sätter målen och utgångspunkterna för kommande planläggning. När programmet har godkänts av stadsplaneringsnämnden tas fram ett förslag för detaljplanen för samråd med berörda parter och kommunala instanser. När eventuella justeringar har gjorts görs ett slutligt planförslag tillgängliga för granskning av allmänheten under minst 3 veckor. Efter det kan planen antas av stadsplaneringsnämnden. Tidsplanen för detaljplanearbete kan variera kraftigt i längd beroende på händelseutvecklingen med utredningar och samrådsprocessen. En detaljplan vars arbete flyter på relativt obehindrat kan förväntas ta ungefär ett år.
5(17) 2. Planens huvuddrag 2.1 Planens bakgrund och syfte fick 2010-06-15 i uppdrag att upprätta detaljplan för det aktuella planområdet. Planen syftar till att pröva förutsättningarna för att etablera caféverksamhet, pensionat och handel i del av fastigheten Fagervik 1:26, samt att bekräfta museiverksamhet på den angränsande fastigheten Fagervik 1:20. Planområdet omfattas idag av områdesbestämmelser (SPN- 0581- P96/6) och är i dessa utpekat som område för bostäder respektive kultur och naturområde. Fastigheten Fagervik 1:26 samt den angränsande fastigheten Fagervik 1:17 omnämns särskilt att de inte får styckas av. De aktuella byggnaderna har tidigare varit stall och verksamhetslokaler till marmorbrytningsverksamheten i de närliggande marmorbrotten. Stallet har tidigare tillhört fastigheten 1:17 men har senare reglerats till fastigheten 1:26 på grund av att avstyckning inte varit möjlig. Planen skall även pröva möjligheten till avstyckning av stallbyggnaden. 2.2 Planområdet Orienteringskarta Planområdet består av del av fastigheten Fagervik 1:26 tidigare del av fastigheten Fagervik 1:17 samt del av fastigheten Fagervik 1:20. Fagervik 1:20 ägs av Norrköpings kommun. Planen gränsar i öster till fastigheten Fagervik 1:18, i norr till fastigheten Fagervik 1:17 och 1:9 och i väster till fastigheten Fagervik 1:16 och 1:29.
6(17) 3. Tidigare ställningstaganden 3.1 Översiktsplan Redovisning av detaljplaneområdets användning anges. Redovisning av tidigare tolkningar av 3 och 4 kap. MB (2 och 3 kap. NRL) inklusive riksintressen för planområdet. Planområdet är i översiktsplan från 2002 utpekat som kommunalt intresse samt riksintresse för kulturmiljövården. Planområdet är en del av en mycket rik kulturmiljö och är därför klassat som riksintresse för kulturmiljövården. När ett område klassas som riksintresse innebär det att kulturmiljön i området har ett värde av betydelse för såväl länet, som hela landet. Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården, naturvården eller friluftslivet skall därför skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön och allmänhetens tillgång till denna. 3.2 Gällande detaljplaner Planer för planområdet samt områdesskydd enligt 7 kap.mb (naturvårdsförordnanden, strandskydd, vattenskydd etc.) För området gäller områdesbestämmelser upprättade den 15 maj 1995 vilka van laga kraft den 22 oktober 1996 (SPN- 0581- P96/6). Områdesbestämmelserna omfattar hela marmorbruksområdet där också det aktuella planområdet ingår. Områdesbestämmelser upprättades för att reglera bebyggelsetryck, lösa VAproblematik samt att säkerställa mycket höga kultur och naturvärden. I förutsättningarna nämns också att oanvända byggnader och dess närmiljö förfaller. Natur och kulturvärdena skall utgå från kolmårdsmarmorn och friluftslivet. Bevarandesyftet skall prioriteras framför förändringssträvande. Nedan följer ett sammandrag av områdesbestämmelserna vilka är särskilt relevanta för det aktuella planområdet. Inledande bestämmelse, Hela området utgör en värdefull miljö. Åtgärder får inte vidtas som kan skada miljön eller försvåra skötseln, tillgängligheten och utnyttjandet av området. Inga nya byggnader eller anordningar medges som inte behövs för områdets funktion och vård. Befintliga byggnader inom området får användas till förråd, fritidsverksamhet, studier kulturell eller social aktivitet, hantverk, lätt produktion samt handel eller kontor i liten skala. Om anslutande utemiljö kan bibehållas tillgänglig för allmänheten. Uppsättning av skyltar, bommar, stängsel och staket måste ägnas särskilt intresse.
7(17) I område utpekat som bostäder skall endast restriktiv komplettering med nya byggnader för bostäder och uthus ske. Vindsinredning medges inte för komplementbyggnad. Fastigheterna Fagervik 1:17 och 1:26 får inte delas. Vidare motivering saknas. En restriktiv bilanvändning skall eftersträvas till förmån för oskyddade trafikanter. Lättillgängliga parkeringsmöjligheter för besökare skall tillhandahållas. Stallbyggnaden och ett par byggnader inom museieområdet är inte belagda med rivningsförbud och har därför inget formellt skydd. Planen syftar inte till att bekräfta gällande områdesbestämmelser utan syftar till att pröva och göra en ny bedömning av lämpliga användningsområden för det aktuella planområdet. Gällande områdesbestämmelser fungerar dock som stöd i denna bedömning. Marmorbruket har sedan områdesbestämmelsernas upprättande fått en ökad mängd besökare och får med största sannolikhet en ytterligare besökare då ett naturreservat också bildas i området. Dagens besökare ställer högre krav på servicefunktioner än för 20 år sedan och är något som måste beaktas. Planen skall också tillföra skydd på byggnader som tidigare saknat detta. 3.3 Övriga kommunala beslut och tidigare ställningstaganden Kulturmiljö I rapporten Fagervik Marmorbruket Krokeks socken Norrköpings kommun Kulturmiljöenheten 2001 värderar länsstyrelsen området Marmorbrukets kulturvärde, där också det aktuella planområdet ingår. Länsstyrelsen konstaterar att Marmorbruket i Kolmården har stora värden både vad gäller kulturmiljön och naturmiljön. Det är också ett viktigt rekreationsområde. Området utgör därför riksintresse för såväl sin kultur som naturmiljö, samt för det rörliga friluftslivet. Planområdet ingår som en del i Marmorbrukets naturreservat som syftar till att bevara, vårda och informera om natur- och kulturmiljöerna i eller i anslutning till de välkända, marmorrika Kolmårdsbranterna i området. Den ska även genom information och kanalisering ge goda möjligheter till att uppleva områdets unika natur, kultur- och geologiskt värdefulla miljöer och att samtidigt undvika störningar på de värden som ska bevaras. Som riksintresse för sin kulturmiljö representerar Marmorbruket en tidig industrimiljö med anor från medeltiden. Marmorbruket utgör idag en bruksmiljö med bebyggelse från 1700-talet och framåt. Här finns marmorbrott, varphögar, slaggsten, kalkugnsgrunder, magasin och verkstäder som berättar om arbetet och livet på Marmorbruket. Genom århundradena har kolmårdsmarmor använts till flera svenska slottsbyggen, som t ex Stockholms slott, Drottningholm och Rosendal. Den grönskimrande marmorn från Kolmården har också beställts till påkostade
8(17) byggen som Nordiska museet, Nationalmuseet, Operan i Paris, Rockefeller Center i New York och till FN:s byggnad i Genéve Ett av de största hoten mot den riksintressanta kulturmiljön är bristande underhåll och förändringar av bruksmiljöns byggnader. Det är av största vikt att Marmorbrukets bebyggelse bevaras och får behålla sin karaktär av bruksmiljö. Den gamla bruksmiljön ligger i östra delen (också del av planområdet) av riksintresset. Här finns bl.a brukets corps-delogie, verkstad och Marmorbrukets största marmorbrott - det ca 190 meter djupa Verkstadsbrottet. Inom riksintresset finns dessutom ett tiotal mindre marmorbrott och spår av provbrytning. Stora som små brott ger upphov till skrotsten, som tippats på många platser i området. Söder om Verkstadsbrottet ligger Utsiktsberget med lusthuset Tittut. Här ifrån har man en vidsträckt utsikt över Bråviken, Vikbolandet och Norrköping. Vegetationen på branten utgörs av gles tallskog. Marmorbrukets bebyggelse är av varierande ålder och utseende från 1700- talet och framåt. Flera av brukets byggnader är väl bevarade ur kulturhistorisk synpunkt och de flesta övriga har ett viktigt miljöbildande värde. Sedan Marmorbruket slutgiltigt lade ned sin verksamhet 1978, är bruksområdet för många människor ett värdefullt rekreationsområde. Under åren 1987 och 1994 utförde Norrköpings Stadsmuseum byggnadsinventeringar på Marmorbruket. De nedan redovisade uppgifterna bygger till stor del på detta arbete. Klassificeringssystemet är uppdelat i fyra kategorier där 1A är högsta värde och motsvarar en byggnad som har sådan karaktär att en byggnadsminnesförklaring kan vara aktuell. I inventeringen har lusthuset Tittut tilldelats detta värde. Klassificering 1B innebär att byggnaden är en god representant för en viss tids byggnadsskick och har väl bevarad exteriör. Inom Marmorbruket har 22 byggnader tilldelats denna värdeklass. För klassificering 1A och 1B gäller att åtgärder, som medför förändring av byggnaden, ska ske i samråd med antikvariska myndigheter. Klass M innebär att byggnaden har ett stort miljömässigt värde, där material, byggnadsvolym och placering ger karaktär åt miljön. De flesta övriga byggnader vid bruket hamnar i denna klass. Slutligen finns också klass 2 som gäller byggnader som p g a förändringar, t ex ombyggnader, inte kan placeras i någon av ovanstående klasser. Planområdets byggnader klassas som klass M.
9(17) Norrköpings landsbygdsprogram 2010-2014 Landsbygdsprogrammet för Norrköpings kommun belyser bland annat styrkor, svagheter och vad kommunen kan göra för att bidra till en levande landsbygd. Det förs ett resonemang kring vikten av att se på helheten för landsbygden och att underlätta för de små verksamheternas överlevnad. Vidare poängteras nya detaljplanelagda områden för att främja näringslivet för att öka sysselsättningen och skapa fler arbetstillfälle. Verksamheterna som idag drivs inom planområdet finner stöd i Landsbygdsprogrammet och bidrar till en levande landsbygd. Närheten till allmänna kommunikationsmedel (cirka 1,2 km) bidrar även det till att stärka området som en attraktiv besöksdestination för turister. 4. Förutsättningarna nu och efter genomförande 4.1 Mark- och vatten användning Stallbyggnaden, del av Fagervik 1:26 Stallbyggnaden används idag som förråd, garage och har periodvis använts som galleri och gäststuga till bed- and brekfirst verksamhet. Byggnaden saknar skydd för rivning eller yttre förvanskning. Stallets lokalisering i närhet till museiverksamhet innebär en allmän karaktär av platsen. Därför skall byggnaden ses i ett mer publikt sammanhang och en publik karaktär skall eftersträvas, byggnaden skall därför ha ett kulturellt eller kommersiellt innehåll. Detaljplanebestämmelsen som reglerar användningen av marken blir därför C- Centrumverksamhet - småskalig handel, pensionat eller caféverksamhet. Stallbyggnaden bedöms inte vara lämplig som permanentbostad då en permanentbostad medför en privat zon vilken kräver viss avskildhet. Stallets tomtyta är mycket liten och det bedöms därför inte vara möjligt att tillskapa
10(17) en god livsmiljö. Däremot kan tidsbegränsat boende som vandrarhem eller ateljébostad tillåtas då det inte bedöms inskränka på områdets kulturvärden och höga allmänhetsintresse. Avstyckning Stallbyggnaden är separat belägen och sammanhanget till fastigheten Fagervik 1:26 och 1:17 är otydligt. Stallbyggnaden upplevs snarare som en del i sammanhanget med museet och dess kulturella verksamhet. bedömer därför inte att det är av särskild vikt att stallet fortsatt ingår i fastigheten Fagervik1:26 eller Fagervik 1:17. Bevarande Stallet fungerar främst som miljöskapande inslag och bidrar till en rumslighet i området kring marmorbruksmuseet. Stallet har idag inget skydd mot rivning men ingår i ett kulturellt sammanhang och skall därför bevaras och ges skydd mot rivning och extern förvanskning. Stallet beläggs därför med rivningsförbud. Byggnadernas exteriör skall i största möjliga mån bevaras. Vind får ej inredas och takkupor får ej tas upp. Det ät viktigt att bruksandan bibehålls för att bevara kulturmiljön från olika tidsepoker. Skulle byggnadernas exteriör förvanskas försvinner informationsvärdet där platsen berättar om en bruksmiljö. Vid om eller tillbyggnad skall kommunens stadsantikvarie rådfrågas. Museiverksamhet Idag bedrivs museiverksamhet söder om den allmänna vägen. Museiverksamhet håller bruksmiljön levande och är ett mycket viktigt pedagogiskt inslag i området. En aktiv verksamhet är därför för särkilt viktig. Byggnaderna har renoverats i samarbete med kommunens stadsantikvarie. Samtliga byggnader beläggs med rivningsskydd.
11(17) Området är markerat med rosa på plankartan och bestämmelsen som reglerar användningen av området är R (Kultur-museiverksamhet). Genom området går det idag stigar vilka förbinder allmän väg till branten där tittut är lokaliserad. Denna passage är mycket viktig och skall fortsatt vara allmäntillgänglig. Därför är denna passage markerad med ett x som säger att marken ska vara tillgänglig för allmänheten. Museiverksamhet har under senare år vuxit, både i omfattning och i antalet aktiva medlemmar. Utställningen har byggts upp under en längre tid och är en pågående process men är idag så pass omfattande att den visar en helhet över bruksverksamheten. Det senaste tillskottet är en naturutställning i en av sidobyggnaderna. Den har utvecklats i ett samarbete mellan hembygdsföreningen och kommunen. Marmorbruket som helhet har utvecklats till en turistdestination, med möjligheter att bo och uppleva området, samt att det kommer att fortsätta växa och utvecklas, särskilt med tanke på det nybildade naturreservatet. Dock saknas möjligheter till enklare måltider vår på ett café skulle komplettera utbudet väsentligt. Parkering inom detaljplaneområdet hamnar inom ramen för gällande parkeringsnorm. bedömer att möjligheterna till biluppställning är god dock bör tillgängligheten i form av parkering för rörelsehindrade ökas. Cirka 150 meter väster om stallet finns en yta om cirka 1000 kvm, nyliggen utbyggd för parkeringsplats, som kan hysa upp till 30 bilar. Den är tillräckligt stor så även bussar kan parkera där. Norr om marmorbruksmuseet, utmed huset, planeras för två parkeringsplatser för rörelsehindrade. I anslutning till Stallet finns en yta om cirka 30 kvm som kan hysa 2-3 bilar. Nyanlagd parkering Verksamheterna har till stor del samma besökare och de använder sig i första hand av den stora parkeringen i planområdets västra del, som enligt
12(17) naturreservatets skötselplan ska markeras tydligt för att onödig trafik ska röra sig i området. Den beräknade trafiktillströmningen är 9000 besökare till parkeringen per år, hälften av dem beräknas besöka caféet och museet. Nyligen iordningställt naturrum i anslutning till gångstig och museiverksamhet 4.2 Bebyggelseområden Övergripande stadsbyggnadsidé Planens övergripande stadsbyggnadsidé är att tillgängliggöra en levande landsbygd och öka serviceunderlaget för de gäster som tar del av den riksintressanta natur och kulturmiljön runt marmorbruket. Enligt länsstyrelsen är ett av de största hoten mot Marmorbruket idag ett bristande underhåll. För att undvika detta är det viktigt att byggnaderna används, en levande natur och kulturmiljö är viktig inte bara lokalt utan även för Kolmården och Norrköping i stort. Kostnaden för att underhålla en kulturmiljö av riksintresse är betydande. För att kunna bära den kostanden krävs det att möjligheterna för att bedriva en vinstdrivande verksamhet är goda. Levande landsbygd är viktig, dock är turistsäsongen begränsad, vilket är problematiskt för verksamhetsutövare och ökar behovet av samverkan mellan olika verksamhetsutövare i området. Senare antikvariska bedömningar och bygglov bör ta detta i åtanke. Det största hotet mot allmänhetens tillgång till området är en privatisering i form av permanentbostad eller fritidshus där den privata hemfridszonen breder ut sig. Användningen som permanentbostad är inte förenligt med bestämmelsen C-centrum. Dock får tidsbegränsad övernattning ske exempelvis pensionat eller bed och breakfast.
13(17) Att verksamhet bedrivs i den gamla kulturmiljön håller området levande och kan genom aktiviteter så som café och kulturarrangemang stärka Kolmården och Norrköpings attraktivitet och kännedom. En levande kulturmiljö där byggnaderna får en konkret funktion kan bidra till att ett ordentligt underhåll sker. Förhindras verksamhet i området kan det innebära negativa konsekvenser för kommunens attraktivitet. Finansiering av underhåll av byggnaderna måste då lösas på annat sätt. Sker inte ett underhåll av byggnaderna hindras också allmänheten från att ta del av den vackra natur och kulturmiljön och en stor potential går om intet. Planen följer kommunens Landsbygdsprogram. Det ska främja landsbygdsutvecklingen och ger stöd för att nya detaljplaner upprättas som stimulerar nyföretagsetableringar och kommunens verksamhet på landsbygden. Synergieffekterna omfattar både natur- och kulturmiljön samt de näringar som idag finns. Näringar som finns i området stärker varandra och gör att attraktiviteten för turister ökar. Synergieffekten skulle ge ökat sammarbete mellan verksamheterna och helhetsbilden av området som destination främjar utvecklingen av närings-, turist- och friluftslivet. Ett exempel på den positiva utvecklingen är de tre kommunala sommarjobb som skapats på muséet och naturutställningen. Tillgänglighet Med tanke på områdets höga natur och kulturvärden är det viktigt att inte utestänga allmänheten från att ta del av dessa. De föreslagna verksamheterna förväntas kunna samverka med det allmänna intresset och även stärka varandra. Det finns ett värde både för verksamhetsutövaren att området är välkänt och befolkat, likaså finns det ett värde för besökare av att området är välskött, omhändertaget och aktivt. Det finns många stigar och vandringleden inom området. Av de anledningarna ska området vara tillgängligt för allmänheten och parkeringen ska skyltas tydligt och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska upprättas i anslutning till byggnaderna. 4.3 Natur Fornlämningar[D2] I fornminnesregistret finns det två grindstolpar registrerat på fastigheten Fagervik 1:26 dock utanför planområdet, i folkmun kallad Grevinnebostaden. Området är riksintresse för kulturmiljövården som finns beskrivet i Områdesbestämmelser för Marmorbruket och i Länsstyrelsens register har det beteckningen E 55 Industrilämning i form av stenbrott, varphögar och bostadsbebyggelse.
14(17) Naturmiljö Den unika kombinationen av topografiska-, geologiska- och kulturhistoriska förhållande gör att området har höga bevarandevärde. Den syd vända kalkrika Kolmårdsbranten och bruksmiljön skapad av marmorbrytningen ger ett varierat landskap som innehåller många rödlistade arter. Det är klassat som det botaniskt i särklass förnämsta urkalkområdet i länet. Den samlade bedömningen är att områdets särställning när det gäller natur-, kultur- och geologiska förutsättningar har höga bevarandevärden och det är viktigt att dessa värden är tillgängliga för allmänheten. Marmorbruksområdet skyddas på mångas sätt, bl.a. i Områdesbestämmelser för Marmorbruket, Kommunens Naturvårdsprogram och Länsstyrelsen har nyligen beslutat om reservatsbildning, 6 december, 2012. När naturreservat bildas ska det skrivas en skötselplan som reglerar vad som får göras och vad som inte får göras. Dessa föreskrifter är överordnade detaljplanen. Större delen av området ingår också i det europeiska nätverket för skyddsvärd natur, Natura 2000. Det är riksintresse för kulturmiljövården, naturvården och det rörliga friluftslivet. För det rörliga friluftslivet finns många vandringsleder och stigar som används frekvent av både lokalbefolkningen och turister. Framförallt på våren besöks området av naturälskare och fritidsfiskare. 4.6 Störningar, hälsa och säkerhet Buller Bullernivån inomhus för ny- och ombyggnad får inte överstiga 30dBA ekvivalent nivå och 45 dba maximal nivå nattetid. Vid uteplats (fasadväggens ytterliv) ska högsta trafikbullernivå 55 dba ekvivalent nivå gälla. Caféverksamheten kan medföra något ökad aktivitet som kan medföra ökad ljudnivå men bedöms ligga inom riktvärdena. I museibyggnaden finns en såg som håller hög ljudnivå under drift. Den används sparsamt då verksamhet idag endast bedrivs på tisdagar och torsdagar mellan 8.00 och12.00, och bullernivån bedöms ligga inom riktvärdena. 4.7 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Ledningar för kommunalt vatten och avlopp finns utbyggda. Stallet på Fagervik 1:26 är anslutet till kommunens vatten och avlopp. Muséeverksamheten är inte ansluten till kommunens vatten och avlopp men möjligheten finns att ansluta sig. Utan toalett för besökare till muséet är hänvisade till torrdass utan värme (TC). Skälet anges till för stora kostnader
15(17) som hembygdsföreningen inte kan bära. TC-byggnaden ligger cirka 70 meter väster om muséet, i en äldre byggnad som tidigare fungerat som hönshus. Då tillströmningen turister till området förväntas fortsatt öka och trycket på området stiger, blir det allt viktigare att kunna erbjuda besökarna en lättillgänglig toalett, framförallt vintertid. Dagvatten Kommunen har tagit fram riktlinjer för hantering av dagvatten. Fastighetsägaren är ansvarig för hantering av dagvatten inom den egna fastigheten. Där förhållandena gör lokalt omhändertagande av dagvatten olämplig kan fastighetsägaren ansluta till det kommunala dagvattennätet. Uppkomsten av dagvatten kan dock begränsas genom att till exempel använda genomsläppliga material. Dagvattenledningar finns i anslutning till planområdet. El Finns anslutet både till stallet och muséet. Tele Finns att möjlighet att ansluta. Värme Kommunen har för avsikt att uppvärmningen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt samt att energianvändningen ska minimeras. Kommunen rekommenderar i första hand anslutning till fjärrvärmenätet. Alternativa förnyelsebara uppvärmningsformer bör prövas för att undvika en kraftigt ökad elanvändning. Möjlighet till lågenergihus alternativt passivhus bör prövas. (Där det inte finns fjärrvärme.) Bergvärme kan här vara aktuellt och det är en geotermisk energi som utvinns ur borrhål i marken. Miljöpåverkan är liten och går i linje med kommunens rekommendationer. Det som är viktigt att tänka på om bergvärme skall användas är att tillstånd krävs från kommunens miljö- och hälsokontor samt att det ska vara minst 20 meter mellan borrhålen. Avfall Sorterat grovavfall, el-avfall och farligt avfall kan lämnas på återvinningscentraler som kallas för returpunkter inom Norrköpings kommun. I kommunen finns också återvinningsstationer som är insamlingsplatser där utsorterade förpackningar samt tidningar och småbatterier kan lämnas till återvinning.
16(17) För hämtning av övrig brännbart avfall ansvarar kommunens tekniska kontor. Där vändplatser av rekommenderad storlek inte kan ordnas förordar kommunen anläggning av ett gemensamt hämtningsställe på lämpligt plats där genomfart eller tillräcklig stor vändplats kan ordnas. 5. Genomförande av detaljplanen Tidplan Samråd beräknas ske under december 2012 februari 2013. Utställning beräknas ske under 2 kvartalet 2013 och antagande beräknas ske 2-3 kvartalet 2013. Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det datum som beslut om antagande av detaljplanen har vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser och förmånstagare till de servitut som upprättas rörande museieområdet, vilket tryggar allmänhetens tillgänglighet genom området. Tomträttsavtal Efter planens antagande planerar kommunen ingå ett tomträttsavtal med Krokeks hembygdsförrening där plangränsen utgör gräns för tomträtten. Exploateringsavtal Avtal för planarbetets kostnader har tecknats mellan ägare för fastigheten Fagervik 1:26 samt ägare till Fagervik 1:26 dvs. Norrköpings kommun, mark och exploatering. 6. Genomförandets konsekvenser 6.1 Inverkan på miljön Planen bedöms inte påverka miljön på ett icke godtagbart sätt.
17(17) 6.4 Konsekvenser för stadens attraktivitet Planen bedöms öka kommunens attraktionskraft, främst genom att en mycket vacker och värdefull natur- och kulturmiljö ges en ökad möjlighet att nyttjas och tas del av för den breda allmänheten. Synergieffekterna omfattar både natur- och kulturmiljön samt de näringar som idag finns. Näringar som finns i området stärker varandra och gör att attraktiviteten för turister ökar. Synergieffekten skulle ge ökat samarbete mellan verksamheterna och helhetsbilden av området som destination främjar utvecklingen av närings-, turist- och friluftslivet. 7. Medverkande 7.2 Tjänstemän Plan har utarbetats i samverkan med tjänstemän på stadsbyggnadskontoret, Norrköpings Kommun Norrköping den 20 december 2012 Fredrik Wallin processansvarig detaljplanering Erik Telldén planarkitekt Referenser Avfallsplan 2004. Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, 2005-01-17. Framtid Norrköping Översiktsplan 2002- Utvecklingsplan för staden, Norrköpings kommun, 2002-05-23 Naturvårdsprogram, med åtgärdsprogram, Norrköpings kommun 2008-2011, Norrköpings kommun. Natur och kultur: miljöer i Östergötland, naturvårdsplan och kulturminnesprogram. Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1983. Norrköpings landsbygdsprogram 2010-2014, Norrköpings kommun 2010.