Äldrenämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

1 Äldrenämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Befolkningsutvecklingen är den enskilt viktigaste faktorn när det gäller behov av äldreomsorgsinsatser. De närmaste fyra åren ökar antalet äldre måttligt och utmaningen är därför att planera för den stora ökningen som sker från 2022. Samverkan med Regionen och utveckling av vårdplaneringsteam, hemtagningsteam samt rehabiliteringsinsatser är insatser för att ökat kvarboende i ordinärt boende. Samverkan med Regionen Samverkan mellan kommunens äldreomsorg och Regionens (tidigare Landstingets) öppna och slutna sjukvård har stor betydelse för hur den enskilde kan få en trygg och säker vård. Hur kommunen bygger ut hemtjänst och särskilt boende påverkar Regionen. På samma sätt är kommunen beroende av att Regionen säkerställer läkarresurser och tillgång till specialiserad vård. Många äldre har behov av insatser från båda huvudmännen. I SoU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården skärps kraven ytterligare på samverkan. Ett arbete har påbörjats mellan länets kommuner och Regionen för att utveckla samverkan så att betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter kan avtalas bort som huvudinriktningen i lagförslaget förespråkar. Utvecklingen med färre slutenvårdsplatser fortsätter. Mer vård och omsorg ges i hemmet eller i det särskilda boendet och den utvecklingen bedöms öka. Till detta bidrar ny teknik och medicinsk utveckling. Exempel på samverkan med Regionen under budgetperioden kan vara gemensamma utskrivningsteam, så kallade hemtagningsteam, för att ge trygg vård och omsorg efter utskrivning från slutenvården. Många äldre önskar bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt om vården och omsorgen kan ges på ett tryggt sätt. Genom hemsjukvårdsreformen har kommunen fått ökad rådighet över insatserna till de äldre i hemmet. Satsningar på rehabiliteringsinsatser och hälsofrämjande insatser i ordinärt boende skapar även gemenskap och kan bryta isolering. Vårdboende Trots att vårdboenden byggts ut i takt med befolkningsutvecklingen finns det köer till vårdboende och oftast flera utskrivningsklara patienter på universitetssjukhuset som kommunen har betalningsansvar för. I stort sett erbjuds alla, som beviljats vårdboende, vårdbostad inom tre månader från det att beslutet är fattat. Många tackar dock nej till erbjudet boende och väljer att bo kvar hemma. Det är på många sätt positivt men kan även visa på att det saknas vissa sorters boenden. Att tillskapa särskilda profilboenden är ett sätt att individualisera, möta trygghetsbehov och skapa engagemang kring gemensamma intressen. Kompetensförsörjning Tillgång på engagerad, välutbildad och kompetent personal är en av de viktigaste förutsättningarna för en god äldreomsorg. Äldreomsorgens personal får mycket höga betyg när det gäller bemötande. Under flera år har det funnits svårigheter att rekrytera legitimerad personal, främst sjuksköterskor. Detta har ytterligare förstärkts samtidigt som det nu även är svårt att rekrytera utbildad omsorgspersonal. Goda arbetsvillkor, rätt till önskad sysselsättningsgrad/rätt till heltid samt kompetensutvecklingsinsatser är exempel på insatser för att förbättra och underlätta rekryteringen inom äldreomsorgen. Trygghetsskapande teknik Den tekniska utvecklingen inom vård och omsorg ger många möjligheter och kan ge en säkrare vård. Personal kan med ny teknik dokumentera på plats hemma hos brukaren. Genom tids- och insatsregistrering i hemtjänsten säkerställs att den enskilde betalar för rätt tid, som man har hemtjänstinsatser, och möjliggör kvalitetssäkring. Den nya tekniken kan skapa trygghet och hjälpa den enskilde som inte själv kan larma. Ibland kan ny teknik komplettera behovet av direkta personalinsatser. Anhörigas medverkan i vård och omsorg kan även underlättas med ny teknik.

2 Tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tillsynsansvar för äldreomsorgen. IVO har under 2014-2015 gjort flera inspektioner i kommunen. Deras bedömning är att varje avdelning på ett vårdboende ska ha en nattpersonal. IVO ser inte att tekniska lösningar kan ersätta personal utan de ser teknik endast som ett komplement. Den föreskrift och det allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden som Socialstyrelsen arbetat med under flera år är ännu inte antagen. IVO anser att man grundar sin bedömning på Socialtjänstlagen och inte på förslaget till förordning. Ökad nattbemanning inom äldreomsorgen har hög prioritet och beroende på vilka beslut som fattas kan förstärkningen komma att kosta upp till 60 mnkr för samtliga vårdboende i kommunen. Förenklad biståndshandläggning Kommunen har inom hemtjänsten sedan början av 1990-talet arbetat med förenklad handläggning. IVO:s och förvaltningsrättens uppfattning är att detta strider mot Socialtjänstlagen. Kommunen har fått prövningstillstånd hos Kammarrätten. Om inte kommunen kan fortsätta att utveckla den förenklade handläggningen och möjligheten att erbjuda lättillgängliga tjänster bedöms detta innebära ökade kostnader för kommunen (främst för socialnämnden i form av fler biståndsbedömare) som annars skulle kunna lagts på direkta omvårdnadsinsatser. Behovsinriktad och individanpassad äldreomsorg Socialstyrelsen har under 2013 utformat ett nytt nationellt arbetssätt ÄBIC, Äldres behov i centrum som syftar till att äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån individuella behov. Syftet med arbetssättet är att säkerställa ökad delaktighet, inflytande och självständighet för den enskilde. Ett systematiskt och behovsinriktat arbetssätt utifrån modellen bidrar till en evidensbaserad och kvalitetssäkrad verksamhet. Vid ett införande av ÄBIC ska processen med den förenklade handläggningen tydliggöras där ÄBIC som metod ska säkerställa att utföraren på ett strukturerat sätt inhämtar fakta kring den enskildes behov som ska ligga till grund för biståndshandläggarens bedömning. Med start i juni 2016 planeras all verksamhet i form av beslut, uppdragsbeställningar och individuella uppföljningar ske med stöd av ÄBIC. ÄBIC kommer även att utgöra underlag för planering, bemanning och verksamhetsuppföljningar. Nämndens viktigaste mål för 2016 2017 Övergripande mål: Folkhälsoperspektivet ska genomsyra nämndens verksamhet. Alla linköpingsbor ska ges förutsättningar att leva ett hälsosamt liv och ha en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag. Den som är i behov av stöd och hjälp ska kunna få det enkelt. Stöd-, vård- och omsorgsinsatser ska utmärkas av trygghet, hög kvalitet och ökat självbestämmande för den enskilde samt goda villkor för personalen. Äldrenämndens insatser ska bidra till att äldre personer känner sig trygga i sin vardag och får stöd och hjälp när behov uppstår. Indikatorer för måluppfyllelse Andel personer över 75 år som får hemtjänst genom förenklad handläggning ska vara 95 %. Den som beviljas vårdboende ska erhålla det inom tre månader från beslut. Den tid som den enskilde betalar för hemtjänst ska överensstämma med den tid som hemtjänstpersonalen besökt den enskilde. Antal brukare i genomsnitt per nattpersonal vid vårdboende ska vara 15 brukare/nattpersonal. Personalkontinuitet i hemtjänsten. Brukare som har hemtjänst två gånger per dag eller mer ska möta högst 12 personer under en 14-dagarsperiod. Antal personer som deltar i informationsmöten om äldreomsorgen ska öka. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Utvecklingsarbetet med förenklad handläggning för hemtjänst ska fortsätta. I detaljplane- och översiktsarbetet ska äldrenämnden bevaka att det finns mark reserverad för vårdbostäder. Utbyggnaden av vårdbostäder ska följa befolkningsutvecklingen. Tids- och insatsregistrering ska införas inom hemtjänsten. Bemanningen ska öka nattetid i vårdbostäder. Uppföljning av kontinuitet inom hemtjänsten. Äldreombudsmannens informationsmöten.

3 Äldrenämndens verksamhet ska präglas av kvalitet och utveckling. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen som är mycket eller ganska nöjda med insatserna i vårdboende och hemtjänst. Mer än 80 % respektive 90 % ska vara mycket eller ganska nöjda med insatserna i vårdboende respektive hemtjänst i Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar. 90 % av den tillsvidareanställda omvårdnadspersonalen ska ha undersköterskekompetens. Utvärdering av anbud ska ske utifrån äldrenämndens fastställda kvalitetsparametrar. Antal registreringar i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert ska öka från 2015 års nivå med 2 % årligen. Samtliga vårdboendeutförare ska genomföra registreringar och åtgärder i det nationella kvalitetsregistret i BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) till personer med demensproblematik. Erbjudande om eftersamtal till närstående vid samtliga dödsfall. Uppföljning genom Svenska Palliativregistret. Mänsklig närvaro vid dödsögonblicket vid samtliga förväntade dödsfall. Uppföljning genom Svenska Palliativregistret. Antal allvarliga läkemedelsavvikelser ska minska. Antal miljöombud ska öka från nuvarande nivå. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Analys och uppföljning av resultaten i Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar och i Öppna jämförelser. Uppföljning genom utförarnas verksamhetsberättelser. Uppföljning av de nationella kvalitetsregistren Senior alert och Palliativregistret. Översyn av förfrågningsunderlag och uppdragsbeskrivningar. Uppföljning av rapporterade avvikelser. Utveckla nytt stöd för miljöarbetet. Viktiga händelser och förändringar Utbyggnad av vårdboende Äldrenämnden kommer under planperioden att bygga ett vårdboende i Vallastaden med 60 platser. I början av 2016 kommer inflyttning ske vid Sandrinoparken med 51 platser. Antalet platser vid Vallastaden är högre än vad det framräknade behovet visar. Äldrenämnden kan under 2017 komma att behöva ta ställning till omstrukturering av sammanlagt ca 30 vårdbostadsplatser. Förenklad biståndshandläggning I 20 år har kommunen arbetat med förenklad biståndshandläggning inom hemtjänsten för personer över 75 år. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har utdömt ett vite på 1 000 000 kr om inte kommunen ändrar sitt arbetssätt. Linköpings kommun överklagade IVO:s beslut men Förvaltningsrätten gick på samma linje som IVO. Linköpings kommun har därefter begärt och fått prövningstillstånd hos Kammarrätten. Äldrenämndens målsättning är att resurser ska lägga på omsorgsinsatserna istället för på kostnader för administration. E-hälsoområdet Inom E-hälsoområdet har omsorgskontoret utrett och planerar för införande av nyckelfri hemtjänst, tids- och insatsregistrering samt mobil dokumentation. Detta nya arbetssätt bedöms innebära effektiviseringar inom hemtjänsten och möjliggör kvalitetsuppföljning och kontinuitetsmätningar. Utbyte till digitala trygghetslarm genomförs under 2016 enligt Socialstyrelsens rekommendation. Statsbidrag för ökad bemanning Regeringen har i vårpropositionen avsatt 995 mnkr för 2015 för att öka bemanningen i äldreomsorgen i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. En ökad bemanning förväntas bidra till att förbättra arbetsmiljön och därigenom öka attraktionskraften för yrken inom äldreomsorgen. För 2016-2018 utgår 2 mdkr årligen. Linköpings andel har angetts till 13,6 mnkr för 2015 och bedöms till 27,2 mnkr årligen 2016-2018. Den statliga satsningen med statsbidrag för ökad bemanning gäller under den nuvarande regeringens mandatperiod 2015-2018.

4 Förstärkt bemanning Äldrenämnden har besvarat flera budgetuppdrag. I budgetuppdrag Genomförande av ökad bemanning för att förstärka äldreomsorgen samt säkerställa uppföljning av utökningen har följande prioritering gjorts: Prioritet 1 utökad nattbemanning i demensboenden. Prioritet 2 effektivare hemtagningsprocess från slutenvården. Prioritet 3 utökad dagbemanning i vårdboenden. Ovanstående finansieras med statsbidraget för ökad bemanning. Budgetuppdraget Önskad sysselsättningsgrad/rätt till heltid kommer att prövas på det nya boendet vid Sandrinoparken och finansieras med resursmedel från kommunstyrelsen. Uppföljning kommer att ske för att se vilka effekter önskad sysselsättningsgrad har för brukare och medarbetare samt vilka ekonomiska konsekvenser det innebär. Hemsjukvården Hemsjukvårdens ekonomiska uppföljningar har hittills visat underskott. Arbetet gällande uppföljningar av ekonomi och prestationer kommer att fördjupas. Från 2016-2018 finansieras hemsjukvården med 2 mnkr av statsbidraget för ökad bemanning. Kompetensutveckling Flera satsningar kommer att ske för kompetensutveckling till exempel utbildning till specialistundersköterskor samt utbildning till legitimerad personal inom hemsjukvården. Samverkan med Regionen I två budgetuppdrag har uppdrag getts att i samverkan med Regionen utreda vårdansvaret för svårt sjuka äldre samt att utreda gemensamma vårdprocesser. Inom dessa områden kommer samverkan ske inom SSVO (Sakområdessamråd vård och omsorg) som är ett politiskt samråd mellan länets kommuner och regionen. Samverkan med Regionen kommer att förstärkas bland annat utifrån ett nytt lagförslag SoU 2015:20, Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Den nya lagen ger förutsättningar att avtala bort betalningsansvaret. Länets kommuner och Regionen diskuterar nu hur detta ska kunna genomföras. Profilboenden Äldrenämnden har beslutat tillstyrka en motion om att införa profilboenden inom äldreomsorgen och nämnden har fått i uppdrag att inrätta lämplig inriktning på profilboenden.

5 Jämförelser och verksamhetsmått Särskilda boendeformer för äldre Verksamhetsmått Bokslut 2014 Internbudget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Sjukhemsboende, platser 376 376 376 376 386 386 386 Demensboende, platser 381 421 381 422 432 432 432 Ålderdomshem, platser 434 434 434 434 444 444 444 Summa 1 191 1 231 1 191 1 232 1 262 1 262 1 262 Plan 2019 Servicelägenheter för äldre 740 740 740 740 740 740 740 Korttidsvård/växelvård, platser 107 102 107 102 102 102 102 Dagvård, platser 75 75 75 75 75 75 75 Kommentar: Sandrinoparken med 51 platser startar i januari 2016 men ingick redan i internbudgeten 2015. Fördelningen av platserna är 41 platser för demenssjuka och 10 korttidsplatser. I samband med starten av Sandrinoparken avvecklas12 dubblettplatser vid Åleryd och 3 vid Kärna Vårdby. Fördelningen mellan sjukhem, ålderdomshem och demensboende 2017-2019 har gjorts med en tredjedel för varje inriktning. Hemtjänst Verksamhetsmått Bokslut 2014 Internbudget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Antal hemtjänstärenden/månad 3 683 3 606 3 800 3 900 4 000 4 100 4 200 Antal hemtjänstärenden med timtid/månad 2 093 2 121 2 180 2 217 2 242 2 267 2 297 Antal hemtjänsttimmar/månad 74 570 76 744 77 204 77 801 78 671 79 569 80 625 Antal hemtjänsttimmar/ärende och månad 35,6 36,2 35,1 35,1 35,1 35,1 35,1 Antal hemtjänsttimmar/år 894 850 920 931 926 447 933 614 944 051 954 826 967 496 Kommentar: Under hösten 2015 genomförs upphandling av nyckelfri hemtjänst samt tids- och insatsregistrering. I uppgifterna ovan ingår för närvarande ingen reducering av timmar på grund av införande av tids- och insatsregistrering. I nämndens budget ingår utökat antal hemtjänsttimmar som effekt av ökat antal äldre personer i kommunen.

6 100 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Andel i procent Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2014 90 80 80 83 70 60 50 40 30 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Riket 20 10 15 12 5 5 0 Mycket nöjd/ Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd/ Mycket missnöjd Kommentar och analys: Siffrorna inom parentes anger värdet för 2013. I diagrammet är procentsatserna för Linköping och riket angivna. I Linköping är 80 % (86 %) mycket eller ganska nöjda med helhetsomdömet för äldreboende, en minskning med 6 procentenheter jämfört med 2013. Värdet för riket som helhet är 83 % (82 %). Av jämförelsekommunerna uppvisar Jönköping och Norrköping det högsta helhetsomdömet, 86 %, för 2014 100 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Andel i procent Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2014 90 90 89 80 70 60 50 40 30 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Riket 20 10 0 8 Mycket nöjd/ Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd/ Mycket missnöjd 8 Kommentar och analys: Siffrorna inom parentes anger värdet för 2013. I diagrammet är procentsatserna för Linköping och riket angivna. I Linköping är 90 % (91 %) mycket eller ganska nöjda med helhetsomdömet för hemtjänst, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2013. Värdet för riket som helhet är 89 % (90 %). Av jämförelsekommunerna uppvisar Jönköping högst nöjdhet, 93 %, för 2014. 2 3

7 Jämförelse kostnad för äldreomsorg med standardkostnad 2003-2014 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA) 15,0 10,0 5,0 0,0 Avvikelse % -5,0-10,0-15,0 Linköping Jönköping Eskilstuna Västerås Örebro Norrköping -20,0-25,0-30,0 År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Standardkostnaden för äldreomsorg är den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Linköpings kurva redovisas med fet stil. Linköping har den största negativa avvikelsen av de sex kommunerna, -20,9 % (2014), mellan den redovisade nettokostnaden för äldreomsorg och standardkostnaden. En negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Linköpings kommuns kostnader för äldreomsorg skulle 2011 ha varit cirka 300 mnkr högre om kostnaden hade legat på kommunens standardkostnad enligt beräkning som SKL har gjort. En helt rättvisande jämförelse mellan kommunerna har före 2014 inte varit möjlig, då vissa kommuner övertagit hemsjukvården i ordinärt boende från respektive landsting. Linköping tillsammans med övriga kommuner i Östergötland övertog hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget 2014. 70 000 Vård och omsorg om äldre totalt, 2011-2014, kronor per invånare 65 år-- Källa: SCB och kommunernas räkenskapssammandrag 60 000 50 000 40 000 30 000 2011 2012 2013 2014 20 000 10 000 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar: Hemsjukvården i ordinärt boende ingår sedan 2014 i Linköpings uppgifter. Samtliga kommuner i diagrammet har övertagit hemsjukvården i ordinärt boende från landstingen. Hemsjukvården i särskilt boende övertogs av kommunerna 1992 i Ädelreformen.

8 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Verksamhet 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Äldrenämnden 1 722 2 059 2 059 2 059 2 059 2 059 Justering 1 850 450 462 462 462 Pris och lön 2015, ej fördelad 9 258 9 258 9 258 9 258 Köpta administrativa tjänster 10 453 10 623 11 694 16 204 17 346 17 311 Äldreomsorg 1 003 547 1 071 513 1 095 437 1 103 772 1 118 383 1 138 655 varav Särskilda boendeformer för äldre 553 411 573 925 598 104 606 157 618 115 629 360 Hemtjänst 450 136 497 588 497 333 497 615 500 268 509 295 Föreningsbidrag 3 522 3 553 3 593 3 593 3 593 3 593 Summa nettokostnader 1 019 244 1 089 598 1 122 491 1 135 348 1 151 101 1 171 338 varav kostnader 1 312 837 1 381 850 1 436 130 1 448 987 1 464 740 1 457 777 varav intäkter 293 593 292 252 313 639 313 639 313 639 286 439 Preliminär ekonomisk ram 1 122 491 1 135 348 1 151 101 1 171 338 Avvikelse 0 0 0 0 Kommentar: I beloppen i budget 2015 ingår ianspråktagande av markering. Köpta administrativa tjänster: nyckelfri hemtjänst 500 tkr, statistikplattform, UDP 450 tkr samt nationellt fackspråk, ICF 1 200 tkr. Hemtjänst: digitala larm 5 400 tkr, kompetensutveckling hemsjukvård 1 100 tkr. I budget 2015 ingår även justering för demografi, ökat antal hemtjänsttimmar 2015 (5 516 timmar) 1 966 tkr. Kommentarer till förändring av ram Omprioriteringar Ett mobilt arbetssätt inom vård och omsorg planeras att genomföras. Införandet innebär nyckelfri hemtjänst (digital nyckelhantering) och tids- och insatsregistrering. Finansiering av de ökade kostnader som införandet av nyckelfri hemtjänst och tids- och insatsregistrering medför, sker dels genom budgeterade medel för tids- och insatsregistrering och dels genom den effekt i form av färre hemtjänsttimmar som bedöms uppstå då tids- och insatsregistrering av hemtjänsttimmar införs. Övriga förändringar Demografi. Äldrenämndens ram utökats med sammanlagt 688 tkr för 2016, 9 963 tkr för 2017, 19 743 tkr för 2018 och 32 073 tkr för 2019 utifrån förändringar i demografin enligt befolkningsprognosen från mars. Därutöver utökas nämndens ram med ytterligare 4 066 tkr för 2016, 7 037 tkr för 2017, 12 861 tkr för 2018 och 4 941 tkr för 2019 för att finansiera differensen mellan nämndens planerade utbyggnad av vårdbostäder och resursfördelningen för demografi. Området köpta administrativa tjänster utökas med 900 tkr 2016, 1 599 tkr 2017, 1 562 tkr 2018 och 1 525 tkr för 2019 för avskrivning och ränta på investeringar. Nämndens ram utökas med 15 025 tkr för 2016, 15 178 tkr 2017, 15 364 tkr 2018 och 15 604 tkr 2019 för pris- och lönejustering till 2016-års nivå. I budgetpropositionen finns riktade statsbidrag om 27 200 tkr som nämnden erhåller utan att ansöka men som justeras utifrån förbrukning. Det finns bara beslut om statsbidraget för åren 2015-2018. Därefter är det osäkert om kommunen erhåller 27 200 tkr vilket ökar kommunens kostnader år 2019 i de fall statsbidraget används till verksamhet som inte kan avvecklas 2019. Följande insatser finansieras av statsbidraget. Nattbemanning, 8 620 tkr. Hemsjukvård i ordinärt boende, ökat behov, 2 000 tkr. Vårdplaneringsteam (1 åa sjuksköterska och 1 åa legitimerad rehab-personal), 1 350 tkr. Hemtagningsteam (1 åa sjuksköterska, 2 åa legitimerad rehab-personal, 4 åa specialistundersköterskor), 3 850 tkr. Stöd/kompetensutveckling till fritidsverksamhetens minigym (legitimerad rehab-personal 0,5 åa), 300 tkr.

9 Förebyggande insatser och förstärkt rehabilitering i ordinärt boende (hemsjukvård), 2,0 åa, 1 200 tkr. Förebyggande insatser och förstärkt rehabilitering i korttidsboende, 2,0 åa, 1 200 tkr. Ökad dagbemanning i vårdbostäder, 8 680 tkr. Därutöver finns riktade statsbidrag som nämnden kan söka som uppgår till 5 450 tkr för 2016 utifrån Linköpings andel av rikets befolkning men regelverk och därmed belopp är osäkra. Kommunens generella statsbidrag minskas med 1 152 tkr för 2016 och 2 304 tkr för 2017 och 2018 med anledning av höjt tak i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen. Ökad dagbemanning i vårdbostäder finansieras med resursmedel. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för dagpersonal vid vårdboenden är ca 85 %. En del av de som arbetar på vårdboenden bedöms önska en högre sysselsättningsgrad. Om den nuvarande personalens sysselsättningsgrad höjs bedöms det innebära minskade kostnader för vikarier. 30 % av den ökade sysselsättningsgraden bedöms dock innebära en merkostnad, och 70 % bedöms kunna användas för att minska behovet av vikarier.

10 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift 2016 2017 2018 2019 Nyckelfri hemtjänst och tids- och insatsregistrering Digital nyckelhantering, låsenheter till 3 500 brukare 6 300 Digital nyckelhantering, låsenheter till 1 000 entréer 3 600 IT-stöd, nyckelfri hemtjänst 2 160 IT stöd, tids- och insatsregistrering 2 160 Övrigt IT-stöd, mobil omvårdnadsdokumentation 2 610 Årlig nyttjanderätt mobil, app, mobil dokumentation 608 Pascal, ordinationsverktyg läkemedel för personal 1 350 NPÖ, nationell patientöversikt 1 350 ÄBIC, äldres behov i centrum 1 350 Summa investeringar 18 270 3 218 varav utgifter 18 270 3 218 varav inkomster 0 0 Kommentarer Äldrenämnden har under hösten 2015 fattat beslut om införande av förändrat/mobilt arbetssätt inom vård och omsorg. Det innebär upphandling av IT-stöd för digital nyckelhantering och tids- och insatsregistrering. Investeringsmedel finns till 3 500 brukares låsenheter samt till 1 000 entréer. Avskrivningsperioden är beräknad till 8 år. Till detta kommer behov av IT-stöd, licenser för nyckelfri hemtjänst och tids- och insatsregistrering. Kostnaden för avskrivning och ränta ryms inom ram. Finansiering av de ökade kostnader som införandet av nyckelfri hemtjänst och tids- och insatsregistrering medför, sker dels genom budgeterade medel för tids- och insatsregistrering och dels genom den effekt i form av färre hemtjänsttimmar som bedöms uppstå då tids- och insatsregistrering av hemtjänsttimmar införs.