Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter
2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel... 6 3.1 Principskiss över det tillväxtpolitiska arbetet... 6 3.2 Grundläggande förutsättningar... 7 3.3 Särskilda fokusområden... 7 3.4 Stödjande strategier... 7 4 Stödjande strategier... 8 5 Aktiviteter... 10
3(11) 1 Bakgrund Fram till i mitten av 30-talet kunde Arjeplog beskrivas som ett utpräglat nybyggaroch renskötselsamhälle. Sedan expanderade skogsavverkningarna och många småbrukare och nybyggare gick över till att periodvis försörja sig och sina familjer med skogsarbete. Andra, varav många inflyttade, fick arbete i Laisvallsgruvan, som dominerade industrisysselsättningen i kommunen sedan början av 1940-talet och 60 år framåt. Det småskaliga jordbruket, med binäringar inom jakt och fiske, försvann i och med att människor fick möjlighet att bättre försörja sig i det framväxande industrisamhället. Skogsarbetena avvecklades i snabb takt under 1970-80-talet i takt med skogsbrukets mekanisering. Arjeplog anses ändå inte vara någon extrem kriskommun. Det som händer i Arjeplog sedan närmare 30 år, är att bil- och komponenttestverksamheten växer för varje år. Företagen inom biltest är alla stabila och lönsamma. De lokala entreprenörerna genererar många årsarbeten, men flertalet anställda har säsongsanställningar. Om inte övrigt näringsliv utvecklas, om handeln och övrig service blir allt torftigare, så kan det utgöra ett hot mot utvecklingen på sikt. Det krävs en viss servicegrad året runt för att vara attraktiva även vintertid man kan inte öppna firman eller butiken enbart under testsäsong. Att övrigt näringsliv krymper eller försvinner utgör ett hot på sikt. I direkt testverksamhet, består sysselsatta i huvudsak av män. Inom boende och service finns kvinnorna representerade i högre utsträckning. Befolkningsminskningen i kommunen fortsätter - invånarna är idag under 3 100 personer. Det innebär att kundunderlaget för många företag, som främst riktar sig mot den lokala marknaden, urholkas allt mer. Det handlar inte minst om företag inom service och handel, som i hög utsträckning ägs och drivs av kvinnor. Entreprenörskap och eget företagande har tidigare inte utgjort ett självklart val. Den tradition som finns bygger i stort på de basnäringar, gruvan och skogen, som tidigare funnits i kommunen. Båda dessa näringar finns inte kvar. Idag ser vi en tendens att fler har funderingar på att jobba med kombinationssysselsättning, dvs. varva småföretagande med anställningar. Cirka en tredjedel av kommunens befolkning bor utanför centralorten Arjeplog. Det är avgörande för framtiden, att hela kommunen ska leva. Människor ska ha tillgång till en acceptabel service och förutsättningar för att skapa förutsättningar för boende och arbete.
4(11) 2 Inledning Tillväxtprogrammet ska sätta fokus på vårt gemensamma ansvar för att skapa en näringslivsvänlig och tillväxtskapande kommun. Tillväxtprogrammet är också ett medel för att utveckla en attraktiv kommun vilket skapar förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet inom hela Arjeplogs kommun. Grunden för en utvecklad välfärd finns att hämta i att det går att bo och leva i hela Arjeplogs kommun och att det skapas arbetstillfällen. Till det krävs en bra livsmiljö/livsutrymme, bra kommunikationer, utbildning osv. Då får vi förutsättningar för att fler vill utveckla företag och jobb i kommunen. Vi måste gemensamt skapa en bättre attraktionskraft för att människor ska bo kvar eller flytta hit. Vi måste bli fler invånare i kommunen och fler jobb skapas. Det är också viktigt att hemvändare, fritidshusägare och tillfälliga besökare ständigt återkommer. Särskilt viktigt är attraktionskraften för ungdomar att ha en aktiv fritid och en god utbildning och boende kan uppnås. Detta skapar möjlighet att etablera verksamhet och arbete i kommunen. Förslaget till lokalt tillväxtprogram har tagits fram i en process där alla invånare i kommunen haft tillfälle att lämna synpunkter, många har deltagit i lokala möten eller lämnat förslag skriftligt. En tvärpolitiskt tillsatt utvecklingsgrupp kompletterad med representanter för näringsliv, näringslivsorganisationer, kommunledningen och utvecklingsgrupper i byarna har styrt processen. Programmet skall vara vägledande i näringslivsarbetet för kommunens förvaltningar och bolag. En avstämning görs därför i samband med kommunens årsredovisning. Tillväxtplanen skall implementeras genom en årlig handlingsplan som fastställs i samband med övriga verksamhetsplaner som beslutas i novemberfullmäktige. 2.1 Vision Arjeplog om fem år Arjeplog är en attraktiv kommun att leva och verka i med god livsmiljö och väl utvecklat näringsliv, med företagsamma invånare kända för sitt goda värdskap. Slogan En slogan har tagits fram genom en tävling som alla inbjudits att lämna in förslag till. Vinnande förslag utsågs av Arjeplogs kommuns Utvecklingsgrupp hösten 2007. Arjeplog en väg, många möjligheter Motivering: Ett förslag som väcker nyfikenhet och engagemang hos besökare och bosatta. En positiv och mångtydig formulering som öppnar för framtiden.
5(11) 2.2 Mål Arjeplog ska år 2011 - ha ökat antalet arbetstillfällen med 100 stycken - tillhöra landets 100 mest näringslivsvänliga kommuner (enligt Svenskt näringsliv) - ha ökat befolkningen - antalet nystartade företag i Arjeplogs kommun ska årligen vara lägst 7 per 1000 invånare. Framgångsfaktorer För att nå dessa mål ska vi tänja på många olika gränser och arbeta gränsöverskridande avseende såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Vi skall våga fokusera, våga göra prioriteringar, våga tänka nytt och våga pröva nya idéer! 2.3 Strategier Utvecklingen av Arjeplog ska ske genom att öka attraktionskraften för vår kommun. Vi ska vara attraktiva för bosättning, företagande, rekreation och tillfälliga besök. Övergripande strategier: - Insatser för att hela kommunen ska leva och utvecklas - Marknadsföra den attraktiva kommunen - Genomföra offensiva satsningar för ökat antal arbetstillfällen - Samverkan med näringslivet och andra näringslivsnära aktörer för ett stärkt företagsklimat - Stärka förutsättningarna för entreprenörskap - Sätta ungdomar i fokus för sysselsättning, utbildning, entreprenörskap, kultur och fritid - Skapa ökad attraktionskraft för barnfamiljer - Utveckla den företagsamma och stödjande förvaltningen - Erbjuda attraktiva boendemiljöer - Avsätta mark för näringslivets behov, både råmark och planerad mark - Verka för människors hälsa, livsutrymme och välfärd i livets alla skeden - Stödja de befintliga företagarna och näringarna
6(11) 3 Tillväxt ett samspel Hur sker då tillväxt och utveckling av vårt näringsliv? Det handlar om att många aktörer hjälps åt i ett ständigt pågående fotarbete. Tillväxtprogrammet ska vara ett levande dokument där det är fastställt de olika rollerna, VAD som ska göras och VEM/VILKA och HUR man sen tar sig an arbetsuppgifterna. Ständig uppföljning och korrigeringar krävs, allt eftersom arbetet växer fram och genomförs. Det är också nödvändigt med en hög förståelse för näringslivets betydelse i ett samhälle och att alla behövs, företag, deltidsföretagande och mångsyssleri, för att öka sysselsättningen. Ett livaktigt föreningsliv i samspel på lika villkor och med samma mål med studieförbund, kyrkor, politiska partier och andra organisationer är en viktig grundpelare i samspelet och utgör myllan ur vilken företagande växer sig starkt. Alla behövs och vi har alla i grunden samma mål. 3.1 Principskiss över det tillväxtpolitiska arbetet Kommunen har en särskilt viktig roll i att utveckla näringspolitiska förutsättningar, så att näringarna har möjlighet att växa och utvecklas. Ett differentierat näringsliv i kommunen är en förutsättning för tillväxt. Utöver bilden nedan tillkommer Skogsbruk som särskilt fokusområde.
7(11) 3.2 Grundläggande förutsättningar Grundförutsättningar Arjeplog en säker och trygg kommun. Ett utvecklingsarbete måste ha en fast och bra förankring i grundläggande samhällsservice och värdegrund. En bra samhällsservice och livsmiljö handlar bl.a. om en bra skola, vård, omsorg, fritid och kultur. Arjeplog ska vara attraktivt för alla åldrar. Människor med olika funktionshinder ska ha tillgång till samhällsservice, fritidsaktiviteter, tillgång till vår natur etc. Ska alltid beaktas Människorna i våra byar är viktiga för framtiden, inte minst som företagare, mångsysslare och kulturbärare. Förutsättningar för fast boende i byarna är ytterst viktigt för framtiden. Hela Arjeplogs kommun ska leva och utvecklas. Därför måste entreprenörskap vara ett ledord som alltid tas fram för utvecklingsarbetet, oavsett om vi menar tätorten eller byar. Andra grundläggande faktorer som alltid ska beaktas är jämställdhet, folkhälsa, hållbar utveckling, integration och mångfald med krav på hög tillgänglighet för fysiskt funktionshindrade. 3.3 Särskilda fokusområden De fokusområden, som särskilt har identifierats som tillväxtområden är - Besöksnäring - Testverksamhet - Distansoberoende tjänsteföretag - Småskalig mineralutvinning - Rennäring/förädling/kultur - Lokal handel - Skogsbruk Dessa är de näringar, som vi har särskilt fokus på. Givetvis ska även andra näringar ha en plats i utvecklingsarbetet. 3.4 Stödjande strategier För att utveckla utpekade fokusområden och andra insatsområden, krävs särskilt stödjande strategier. Det handlar om 1. Infrastruktur 2. Markanvändning 3. Kompetensförsörjning 4. Samverkan, nätverk, attityder 5. Forskning och Utveckling 6. Internationalisering 7. Marknadsföring
8(11) 4 Stödjande strategier. Stödjande strategier skall kompletteras med en aktivitetslista, där fakta som kostnader, tidplan och ansvar tydligt framgår. Aktivitetslistan arbetas fram på detaljnivå genom olika metoder i samverkan som säkrar förankringen hos närmast berörda. INFRASTRUKTUR 1. Arbeta för en klassificering av väg 95 till Europaväg, samt ett förverkligande av tunnel genom Kjernfjellet i Norge 2. Verka för väg till Jokkmokk 3. En bra vägstandard och bra skyltning i hela kommunen 4. Upprätthålla en god turtäthet till och från flygplatsen i Arvidsjaur 5. Kollektivtrafik och postbefordran skall fungera 6. Rastplatser, grönområden, infarter ska vara välkomnande 7. Information och skyltning ska vara tydlig och aktuell 8. Fortsatt utveckling av bredbands- och mobiltelefonitäckningen i kommunen 9. Leder i skog och mark och andra anordningar för det rörliga friluftslivet skall utvecklas 10. Planering för bostadsbyggande MARKANVÄNDNING 1. Översiktsplaner framförhållning gällande markanvändning 2. Detaljplaner upprättas för framtida behov avseende både fast boende, fritidsboende och näringsliv 3. Bevaka och utveckla möjligheterna för det rörliga friluftslivet 4. Verka för uppluckring av strandskyddet 5. Peljekaise Nationalpark en levande nationalpark 6. Lågstrålande område KOMPETENSFÖRSÖRJNING 1. Gymnasieutbildningar som ger jobb i framtiden och behörighet till universitet och högskola 2. Entreprenörskap i skolan för alla åldrar 3. Kvalificerade yrkesutbildningar och högskoleutbildningar 4. Utveckla Lärcentraverksamheten SAMVERKAN, NÄTVERK, ATTITYDER 1. Mötesplatser mellan politiker, tjänstemän, företagare, övrig befolkning 2. Utveckla den företagsamma och stödjande förvaltningen 3. Samverkan med näringslivet i olika arrangemang och aktiviteter 4. Samverkan med olika näringslivsorganisationer och utvecklingsgrupper 5. Samverkan med andra kommuner 6. Samverkan med olika regionala och nationella organisationer 7. Erbjuda stöd, hjälp o nätverk vid upprättande av internationella, nationella och lokala utvecklingsprojekt
9(11) FORSKNING OCH UTVECKLING 1. Forskning kring de ledande näringarna i kommunen 2. Silvermuséet utveckla forskningsinstitutet INTERNATIONALISERING 1. Utveckling av nya och befintliga affärskontakter 2. Utveckla samarbetet med omvärlden MARKNADSFÖRING 1. Samordnad marknadsföring med näringslivet och skolan 2. Intern marknadsföring inom kommunorganisationen 3. Lokal marknadsföring till kommunmedborgarna 4. Extern marknadsföring 5. Utveckla kommunövergripande logotyp som kan användas av alla 6. Det goda värdskapet konsten att få människor att känna sig välkomna. Det goda värdskapet syftar till att få oss att upptäcka den fulla potentialen i mötet mellan människor och hur det bidrar till framgång för oss som människor och våra verksamheter och platser.
10(11) 5 Aktiviteter Arbetas fram med närmast berörda, lokalt geografiskt eller efter intresseområden som exempelvis besöksnäringen, skyltning, fiske, markanvändning, skogsförvaltning, en levande nationalpark eller annat. Exempel (ej ordnade efter någon struktur). 1. Ett landsbygdsprojekt, med genomförande 2008 2011. 2. Framtidsverkstäder för framtagande av lokala handlingsplaner i de byar som vill. 3. Möten runt om i kommunen 2 ggr/år arrangeras 4. Inflyttade välkomstpaket, personlig kontakt, se till att de verkligen mantalsskriver sig i kommunen så snart som möjligt. 5. Förvaltningen tydliga politiska direktiv och genomförande av aktiviteter för att utveckla den företagsamma och stödjande förvaltningen. 6. Interreg-projekt Gränslöst entreprenörskap i skolan i tre år. 7. Projekt för unga
11(11) EXEMPEL PÅ HUR VI I FÖRLÄNGNINGEN KAN LYFTA IN DE AKTIVITETER SOM SKA GENOMFÖRAS INOM EN TIDSPERIOD.