Praktikrapport för Ht 2008: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF Praktikens längd: Praktiken genomfördes mellan 11/8 19/12 2008 samt 5-9 januari 2009 på heltid (40 timmar/vecka). Handledare: Petra Tötterman Andorff (Generalsekreterare för IKFF) Mail: petra.totterman.andorff@ikff.se Tel: 08-702 98 10 Adress och tel: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Norrtullsgatan 45 1 tr 113 46 Stockholm. Tel: 08-702 98 10 En allmän presentation av arbetsplatsen och hur dess verksamhet är organiserad Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) är den svenska sektionen av den internationella fredsorganisationen Women s International League för Peace and Freedom (WILPF). IKFF och WILPF är en fredsorganisation som fokuserar på att lyfta fram kvinnors roll som aktörer i freds- och säkerhetsfrågor. Jag delade min praktikperiod mellan kontoret i New York och kansliet i Stockholm och spenderade 10 veckor på vardera kontor. WILPF har ett huvudkontor i Genève och ett FN-kontor i New York samt runt 40 sektioner runt om i världen. De flesta sektioner har inte anställda utan består av medlemmar som arbetar på ideell basis. Dock har sektionen i Sverige ett kansli med tre anställda. I länder med en WILPF sektion finns oftast också ett antal lokalgrupper, i Sverige finns runt 10 stycken lokalgrupper. WILPF ha en internationell styrelse och de nationella sektionernas styrelser ligger under denna styrelse. Högsta beslutande organ i Sverige är kongressen, där varje krets deltar med röstberättigade delegater och dit alla medlemmar är välkomna. IKFF arbetar utefter de prioriteringar och resolutioner som antas på den internationella organisationens styrelsemöten (IB) samt kongresserna vart tredje år. (För mer information om WILPF s och IKFF`s organisering se hemsidan: www.ikff.se). Konkreta exempel på vad WILPF och IKFF har åstadkommit är t ex att de var en av de starka krafterna bakom FN: s säkerhetsråds antagande av resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Detta är en historisk resolution då det är den första någonsin som tagit upp kvinnors situation i krig och konflikter samt kvinnors deltagande i förebyggande och lösande av
konflikter. Den är också unik därför att det civila samhället aldrig någonsin tidigare har legat bakom en resolution från FN:s säkerhetsråd. WILPF har idag rådgivande status vid FN: s organ ECOSOC, UNCTAD, UNESCO, FAO, ILO och UNICEF. Nedan följer en kort redogörelse för vad IKFF kansliet i stockholm gör samt vad New York kontoret arbetar med. Kansliet i Stockholm: I Sverige jobbar IKFF både lokalt och nationellt genom politisk påverkan, informationsarbete samt ger stöd till de projekt WILPF bedriver internationellt. IKFF har idag dessa fyra prioriterade arbetsområden: Europeisk säkerhetspolitik Kvinnor, fred och säkerhet Nedrustning/aktioner mot krig Civila samhället och förebyggande av väpnad konflikt IKFF bedrev under 2008 fyra olika projekt: Kvinnors organisering ur ett multikulturellt perspektiv Med stöd från Ungdomsstyrelsen arbetar IKFF med att informera den egna organisationen och en intresserad allmänhet om vikten av ett mer inkluderande fredsarbete där kvinnors olika erfarenheter och kunskap tas tillvara. Med olika erfarenheter avses här klass, etnicitet, sexualitet, ålder, nationalitet mm. Peace - yes please! Peace - yes please är ett Forum Syd finansierat informationsprojekt om fred, konflikter och media. Under året besöker projektledaren Pia Johansson tillsammans med IKFF:s praktikanter gymnasieklasser i Stockholmsområdet för att diskutera hur ett konfliktförlopp ser ut, vad konflikt är och vad fred är, hur media påverkar en konflikt, hur ett genustänk kring konflikter ser ut etc. Politics for Peace Med stöd från Kvinnors Organisering samt Folke Bernadotteakademin arbetar IKFF med att informera den egna organisationen och allmänheten om europeisk säkerhetspolitik med fokus på Sveriges ordförandeskap samt Europaparlamentsvalet år 2009. I projektet ingår även att stärka samarbetet inom det europeiska nätverket av WILPF organisationer. Förbjud klustervapen På initiativ av den norska regeringen hölls i februari 2007 en internationell regeringskonferens i Oslo om klustervapen. Konferensen blev startskottet för en internationell process (den såkallade Osloprocessen) som förhoppningsvis ska leda till ett internationellt totalförbud.
IKFF har gått ihop i en koalition med andra organisationer från det svenska civila samhället för att starta en kampanj som kräver ett internationellt förbud av klustervapen. WILPF s FN-kontoret i New York: WILPF s FN kontor i New York arbetar på många sätt med helt andra frågor än vad kansliet i Stockholm gör. På New York kontoret drivs två projekt, det ena är peacewomen och det andra är reaching crtical will. Som praktikant arbetar man endast inom det först nämnda projektet. Peacewomen är ett projekt som syftar till att dokumentera och bevaka implementeringen av säkerhetsrådets resolution 1325 som handlar om kvinnor, fred och säkerhet. Detta gör Peacewomen på många olika sätt, t ex genom att de bevakar och skriver skuggrapporter på säkerhetsrådets arbete kring genus och säkerhet. Peacewomen arbetar också för att underlätta/förmedla kommunikation mellan aktörer i civilsamhället, FN-systemet och regeringar som jobbar med kvinnor, fred och säkerhet. Utöver detta arbetar peacewomen för ökad genusanalys och fokus på genusfrågor i relation till fred och konflikt frågor som behandlas av regeringar, civilsamhällesaktörer, FN- systemet osv. Under min praktik period arbetade jag t ex med ett projekt som heter Resolution Watch som handlar om att bevaka säkerhetsrådets implementering av 1325 och att granska huruvida genusaspekten av konflikt är något som säkerhetsrådet uppmärksammar. Varje resolution säkerhetsrådet antar analyseras utifrån gender language och tematiseras därefter utifrån de olika teman resolution 1325 nämner, som t ex sexuellt och könsbaserat våld, civilsamhället, fredsbevarande operationer etc. Resolution Watch är sammanställt på Peacewomens hemsida för vem som helst att använda sig av. Peacewomens hemsida peacewomen.org är ett annat viktigt verktyg i detta arbete. Hemsidan tillgängliggör användbar och aktuell information kring kvinnor, fred och säkerhet samt information kring kvinnors förebyggande och fredsbyggande initiativ i konflikt områden. En tjänst som tillgängliggörs på hemsidan är projektet Translating 1325. Att uppdatera detta projekt ingick även i mina arbetsuppgifter. För att så många kvinnor som möjligt skall bli medvetna om sina rättigheter i relation till fred, konflikt och säkerhet och kunna använda sig av resolution 1325 i t ex påverkningsarbete driver peacewomen ett översättningsprojekt. I skrivande stund finns resolution 1325 översatt till hela 95 språk på hemsidan. Peacewomen är också delaktig i en arbetsgrupp som heter NGO Working Group on Women, Peace and Security. Denna arbetsgrupp består av 13 olika NGO som bevakar och aktivt driver 1325 debatten framåt. Som praktikant på Peacewomen fick jag vara med i denna process och jobba med att lägga upp information på hemsidan och skriva rapporter om de konferenser och möten som jag bevakade i FN eller NGO sammanhang. Ett annat stort projekt som ägde rum under min praktikperiod var bevakningen av generalförsamlingens General Debate som ägde rum under öppningen av generalförsamlingens 63:e session. Peacewomen och Reaching Critical Will (ett annat projekt som drivs på NY kontoret) bevakade debatten och skapade ett index utifrån temana genus och nedrustning. Med tanke på att GA debatten fokuserade den pågående mat- och finanskrisen samt behandlade att det är halvtid i processen att nå milleniemålen kunde man förvänta sig att kvinnor situation i relation till detta skulle nämnas.
T ex med referenser till feminisering av fattigdom (feminization of poverty) eller kring milleniemål 3 som handlar om jämställdhet och kvinnors empowerment. Dock var så inte fallet, utan vi kunde konstatera att väldigt få länder nämnde genus eller kvinnor över huvudtaget, vilket i min mening är anmärkningsvärt. En presentation av din position inom organisationen samt en beskrivning av dina arbetsuppgifter IKFF var redan i början av praktiken tydliga med att man hos dem inte ses som en praktikant utan mer som en medarbetare/anställd och en likvärdig del av arbetsteamet. Detta gällde både i NY och i Stockholm. Jag spenderade mina första 10 veckor i NY och kommer börja med att beskriva dessa arbetsuppgifter för att sedan komma in på mina arbetsuppgifter under tiden på Stockholmkansliet. Delar av den löpande verksamheten som jag arbetade med på Peacewomen inkluderar att uppdatera hemsidan och de tjänster som finns att tillgå där. Det handlar t ex om att lägga upp nyheter kopplad till kvinnor, fred och säkerhet från olika delar av världen, leta upp material och publikationer som kan ligga som resurs på hemsidan och uppdatera kalendariet etc. Jag arbetade även med ett projekt som heter Resolution Watch som handlar om att bevaka säkerhetsrådets implementering av 1325 och att granska huruvida genusaspekten av konflikt är något som säkerhetsrådet uppmärksammar. Varje resolution säkerhetsrådet antar analyseras utifrån gender language och tematiseras därefter utifrån de olika teman resolution 1325 nämner, som t ex sexuellt och könsbaserat våld, civilsamhället, fredsbevarande operationer etc. Resolution Watch är sammanställt på Peacewomens hemsida för vem som helst att använda sig av. Ett annat projekt som också finns på hemsidan är Translating 1325. För att så många kvinnor som möjligt skall bli medvetna om sina rättigheter i relation till fred, konflikt och säkerhet och kunna använda sig av resolution 1325 i t ex påverkningsarbete driver peacewomen ett översättningsprojekt. I skrivande stund finns resolution 1325 översatt till hela 95 språk och alla översättningar finns på hemsidan. Peacewomen är också delaktig i en arbetsgrupp som heter NGO Working Group on Women, Peace and Security (NGOWG). Denna arbetsgrupp består av 13 olika NGO som bevakar och aktivt driver 1325 debatten framåt genom lobby arbeta, författa skrivelser, pressmeddelanden, arrangera seminarier, komma med uttalanden till FN, ingå i referensgrupper osv. Som praktikant på Peacewomen fick jag vara med under NGOWG möten och arbete. Jag gjorde allt från att vara mötessekreterare till att lägga upp information på hemsidan och skriva rapporter om de konferenser och möten som jag var med och bevakande i FN eller NGO sammanhang. Ett stort projekt som ägde rum under min praktikperiod var bevakningen av generalförsamlingens General Debate som ägde rum under öppningen av generalförsamlingens 63:e session. Peacewomen och Reaching Critical Will (ett annat projekt som drivs på NY kontoret) bevakade debatten och skapade ett index utifrån temana genus och nedrustning. Med tanke på att GA debatten fokuserade den pågående mat- och finanskrisen samt behandlade att det är halvtid i processen att nå milleniemålen kunde man förvänta sig att kvinnor situation i relation till detta skulle nämnas. T ex med referenser till feminisering av
fattigdom (feminization of poverty) eller kring milleniemål 3 som handlar om jämställdhet och kvinnors empowerment. Dock var så inte fallet, utan vi kunde konstatera att väldigt få länder nämnde genus eller kvinnor över huvudtaget. (bevakningen av GA 63 finns sammanfattad på hemsidan: www.peacewomen.org). Bevakningen av generalförsamlingens 63:e session var en av mina större arbetsuppgifter under tiden i New York. Utöver detta och de löpande projekten jag nämnt ovan så arbetade jag också med CSW (UN commission on the status of women). Jag arbetade med förarbetet inför den 53:e sessionen av CSW som kommer äga rum i februari-mars 2009. På IKFF kansliet i Stockholm arbetade jag med helt andra uppgifter. Ovan presenterade jag de 4 projekt som IKFF drev 2008. Jag arbetade med tre av dessa projekt. Jag arbetade främst med ett projekt som kallas kvinnors organisering ur ett multikulturellt perspektiv. Projektet är i två delar. Dels skall IKFF arrangera en workshop serie på temat för ett mer inkluderande arbete och dels skall de arrangera en paneldebatt på feministiskt forum på ungefär samma tema. Workshopserien vänder sig till IKFF:s medlemmar men även andra organisationers medlemmar som vill öka sin kunskap på detta område. Jag författade tillsammans med en annan praktikant ett textmaterial till workshopserien som deltagarna skall läsa innan varje workshop samt ett material som vänder sig till workshopledaren som innehåller värderingsövningar, diskussionsfrågor etc, (ett upplägg för workshopserien). Jag arbetade också med paneldebatten som skall ske i februari på feministiskt forum. Jag ansvarade för att sätta ihop ett upplägg, hitta lämpliga personer som kan sitta i panelen, utforma frågor etc. Ett annat projekt jag arbetade med var Peace - yes please! (PYP). Detta projekt är ett informationsprojekt som vänder sig till gymnasieungdomar. Jag var med och satte ihop olika workshops/seminarier som handlar om konflikt, fred, säkerhet utifrån ett tydligt ickevåldssamt genusperspektiv. Tillsamman med projektledaren Pia Johansson och de andra praktikanterna på IKFF höll vi i dessa workshops och seminarier i gymnasieskolor i stockholmsområdet. Jag var också med och författade en skrift på detta tema (PYP) som vänder sig till ungdomar och på ett enkelt sätt förklarar konfliktcirkeln, kvinnors deltagande i konflikt och fred, samt upptrappning, propaganda i konflikt, hur media påverkar en konflikt etc. Förbjud klustervapen är ett annat projekt som IKFF det senaste året har drivit. På initiativ av den norska regeringen hölls i februari 2007 en internationell regeringskonferens i Oslo om klustervapen. Konferensen blev startskottet för en internationell process (den såkallade Osloprocessen) som förhoppningsvis ska leda till ett internationellt totalförbud. IKFF har gått ihop i en koalition med andra organisationer från det svenska civila samhället för att starta en kampanj som kräver ett internationellt förbud av klustervapen. Jag var med under mötena med de andra organisationerna som ingår i något som kallas klusternätverket och författade en skrift å detta tema: klustervapen drabbar olika det krävs mer än ett förbud samt arrangerade ett seminarium på ABF med detta tema.
Utöver dessa tre projekt så deltog jag i IKFF:s löpande verksamhet. Detta innebär att uppdaterade hemsidan, medlemsregister, författa pressmeddelanden eller debattartiklar, korrektur läsa publikationer, var med i arbetet med IKFF:s medlemstidning Fred och Frihet som ges ut fyra gånger per år, representerade IKFF på mässor, temadagar och likande på högskolor eller speciella event som FN dagen eller FN:s dag för stoppa mäns våld mot kvinnor etc. IKFF blir också inbjudna till många olika konferenser, event och liknande, och som praktikant får man alltid gå på de man tycke verkar intressanta eller de som berör de projekt man för stunden arbetar med. Jag var t ex på konferens i anslutning till The Right Livelihood Award, på seminarier arrangerade av UNIFEM, på Operation 1325:s konferens i anslutning till att fira resolution 1325:s åttonde år samt mycket mer. En sammanfattning av dina erfarenheter av praktikperioden Jag känner att jag fått många olika erfarenheter av min tid på IKFF. Jag ser både för- och nackdelar med att jag delade upp min praktikperiod mellan New York kontoret och kansliet i Stockholm. Eftersom 10 veckor är en kort tid känns det som att tiden var på väg att ta slut när jag äntligen fattat hur olika saker hänger ihop och börjat kunna ta på mig mer ansvar och göra egna grejer. Detta gäller min tid i New York. Det tar ett tag innan man förstår peacewomen s arbete. Hur de lobbar mot FN, hur de jobbar i NGOWG, hur det diplomatiska spelet går till och hur de omsätter jämställdhet och genustänk till praktiska förslag och byråkratiska formuleringar. Under min tid hos kansliet i Stockholm upplevde jag inte detta på samma sätt, utan det var lättare att komma in i arbetet direkt och förstå hur och varför IKFF jobbar i Sverige. Fördelarna med att dela upp praktiken tycker jag dock överväger. Nu i efterhand skulle jag inte ha vilja gå miste om varken tiden på New York kontoret eller tiden på kansliet i Stockholm. Eftersom det är så olika arbetsuppgifter på de olika kontoren känner jag även att jag har fått flera olika erfarenheter och mer insikt i olika typer av arbete än vad jag hade fått om jag valt att göra hela min praktik på ett av kontoren. Jag har givetvis erhålligt många olika typer av erfarenheter och lärt mig mycket, för att bara nämna något så har det varit intressant att omsätta mina teoretiska kunskaper inom genus, feminism och statsvetenskap till mer praktiska resultat. Detta har jag fått öva på i alla de texter och skrifter jag författat på IKFF, att ta min teoretiska kunskap och göra om den till begripliga lättförståeliga ord eller exempel som skall förstås av t ex ungdomar eller IKFF medlemmar. Som alltså skall förstås av personer som aldrig tänkt på tolkningsföreträde, makt, hierarki eller medias roll i propagandasyften, konfliktcirkelns olika stadier i relation till kvinnor eller Sveriges roll som vapenexportör osv. I New York fick jag en inblick i hur det är att jobba med frågor rörande kvinnor, fred och säkerhet på en internationell nivå. En inblick i det byråkratiska systemet FN ändå är, i vilka möjligheter civilsamhället och dess organisationer har att påverka samt vilka strategier som är användbara samt vilka strategier som inte använd i detta sammanhang. Samtidigt som jag blev frustrerad över diplomatins och byråkratins tendens att göra allting trögflytande fick jag ändå större förståelse i hur man kommer till hållbara och genomförbara beslut. Jag har även lärt
mig att läsa och analysera resolutioner och t ex general debate under generalförsamlingens öppnings session. Det kanske låter enkelt men i början när man är ovan med denna form av text och formulering så fattar man inte varför de inte bara är tydligare. Men efter att ha vistats i den kontexten blir det mer och mer tydligt varför de formulerar sig som de gör och också att de till synes tomma formuleringarna faktiskt ändå betyder något. Jag vill även nämna att praktiken i kontrast till 5 år av universitetsstudier har varit otroligt givande i och med att man fått en inblick i vad man faktiskt kan komma att arbeta med som klar statsvetare om 6 månader. Man har även fått bekräftelse på att man fungerar på en arbetsplats, att man faktiskt har kunskap som kan användas och är meriterande på arbetsmarknaden (eller i alla fall borde vara meriterande). Reflektioner kring praktiken och/eller praktikplatsen ur ett statsvetenskapligt perspektiv Många av de teorier jag har läst under mina år på statsvetenskapen har kommit till användning i mitt arbete på IKFF. Samtidigt har jag också insett hur frånvarande det akademiska tänkandet, teori och metod är inom IKFF (och antagligen de flesta arbetsplatser utanför akademin). Detta har varit både intressant och skämmande att inse. Jag har ju ändå utbildat mig fem år inom akademin. Samtidigt är jag såklart inte förvånad över att det är på detta sätt. Reflektioner kring IKFF: Det finns många intressanta aspekter (och även vissa problem) med att vara en organisation som fungerar på det vis IKFF gör. En grej är t ex att de obetalda medlemmarna/styrelsen är chef över de betalda anställda. Sedan finns det finns andra problem som mer är kopplade till generationsklyftor. IKFF är en gammal kvinno- och fredsorganisation med en hög medelålder bland sina medlemmar (runt 60 år). Detta står i kontrast till kansliet med yngre utbildad personal som kanske har läst genusvetenskap på universitet. Denna situation innebär både problem men också möjligheter. I och med de lika ingångarna som finns till varför IKFF fokuserar på kvinnor i fred och konflikt uppstår konflikter och diskussioner kring hur detta arbete på bästa sätt skall göras. Jag tror dock att det är bra med vissa konflikter och att ständigt diskutera mål, medel, syfte osv. Detta är inte minst viktigt inom feministiska sammanhang, både gällande att utmana teorin och praktiken samt förstå hur viss teori kan omsättas till praktisk handling. När jag arbetade med IKFF:s projekt kvinnors organisering ur ett multikulturellt perspektiv upplevde jag detta på nära håll. Detta projekt är ett bra exempel på när postkolonial feministisk teori (om vuxit sig stark under de senaste åren) kunde användas praktiskt och göras om till något mer än en svårbegriplig akademisk teori. Förstå mig rätt jag älskar den svårbegripliga och mångbottnade akademiska teorin, men det var ändå tillfredställande att se hur denna kunde användas i ett praktiskt projekt som nådde ut till medlemmar och andra som inte är intresserade av teori eller akademisk kunskap.