Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

Innehåll 3 Förord 4 Inledning 10 Demografi 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 23 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 27 Målområde 4 Ökad hälsa i arbetslivet 30 Målområde 5 Sunda och säkra miljöer och produkter 33 Målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 36 Målområde 7 Gott skydd mot smittspridning 38 Målområde 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 41 Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet 44 Målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 47 Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika... 52 Slutsatser 53 Definitioner

Förord 3 Förord Insatser för en bättre folkhälsa är en viktig del i arbetet för en uthållig tillväxt och en god välfärd på såväl nationell som lokal nivå. Nationellt bedrivs sedan år 2003 en ny folkhälsopolitik och folkhälsoarbetet har till följd av detta fått ökad uppmärksamhet och prioritering. Ansvaret för folkhälsoarbetet är dock fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället. För att nå största tänkbara effekt bör ett organiserat folkhälsoarbete äga rum samtidigt på alla samhällsnivåer. På lokal nivå har Torsås kommun slutit avtal med Landstinget i Kalmar län gällande lokalt folkhälsoarbete. Avtalet har som mål att genom samverkan och samfinansiering stärka och utveckla det lokala folkhälsoarbetet och ger Torsås kommun en nyckelroll i utvecklingen av arbetet för en god lokal folkhälsa. En viktig uppgift i det lokala folkhälsoarbetet är, enligt avtalet, att utarbeta och lämna förslag på en långsiktig folkhälsoplan. Som underlag ska en kartläggning göras som identifierar och redovisar faktorer som påverkar människors hälsotillstånd, en såkallad folkhälsoprofil. Aktuell folkhälsoprofil är i första hand skriven i syfte att vara ett underlag till Torsås kommuns långsiktiga folkhälsoarbete. Förhoppningen är vidare att folkhälsoprofilen ska fungera som en inspirationskälla till ökade kunskaper om folkhälsans fördelning samt folkhälsoarbete, både för yrkeskategorier och politiska beslutsfattare. Vi hoppas även att folkhälsoprofilen ger underlag för samhällsdebatt, samhällsplanering och beslut som underlättar människors möjligheter att bibehålla och förbättra sin hälsa. Jan Andersson, Miljöchef Malin Weinholtz, Folkhälsosamordnare

4 Inledning Inledning Folkhälsa definieras som befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till nivå och fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så god som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad. Folkhälsoarbetet på nationell nivå har en lång tradition i vårt land. Sverige var först i välden med att genomföra en obligatorisk folkbokföring där alla födslar, dödsfall och dödsorsaker registrerades för att på så sätt få en överblick över hälsoläget i landet. Idag finns betydligt mer statistik registrerad som kan hänföras till såväl nationell-, läns- och kommunnivå, vilket är värdefullt för folkhälsoarbetets och folkhälsans utveckling. Hur mäter man hälsa? Ett problem med ett hälsobegrepp som ytterst vilar på en subjektiv bedömning, är att det är svårt att mäta och jämföra på annat sätt än genom rent biomedicinska sjukdomsmarkörer eller antalet dödsfall. Detta har medfört att traditionella sätt att mäta hälsa som sjuklighet och dödlighet, fortfarande dominerar folkhälsorapporteringen. Hälsa finns dock också representerat i folkhälsorapporteringen i form av självrapporterad upplevelse av hälsa, som i många studier har visat sig vara en stark och oberoende bestämningsfaktor för dödlighet, kronisk sjukdom och nedsatt kroppsfunktion. Medellivslängden är det främsta måttet på hälsa i en befolkning. Den föreliggande folkhälsoprofilen innehåller dock väldigt lite av denna traditionella hälsostatistik, vilket inte är en slump. Urvalet av de indikatorer som mäts baseras i stor utsträckning på den nya och sektorsövergripande svenska folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen 2003. Denna har ett övergripande nationellt mål, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för Medellivslängden är det främsta måttet på hälsa i en befolkning. hela befolkningen, och elva målområden. Det övergripande målet understryker samhällets ansvar för befolkningens hälsa genom att belysa sambandet mellan samhälleliga förutsättningar och hälsoutvecklingen i befolkningen. Därmed betonas det gemensamma ansvaret för människors hälsa. För att kunna uppnå det övergripande målet fokuseras folkhälsoarbetet på sådana faktorer i samhällets organisation, i människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa faktorer vilka benämns bestämningsfaktorer för hälsa. Det är alltså utvecklingen av dessa faktorer som blir viktig att följa. Statens folkhälsoinstitut (FHI) har därför fått i uppdrag av regeringen att samordna den nationella uppföljningen av det övergripande målet samt de elva målområdena. Resultatet ska redovisas i en Folkhälsopolitiskt rapport vart fjärde år varav den första Folkhälsopolitiska rapporten upprättades 2005. Denna rapport beaktar situationen inom samtliga målområden, klargör vilka bestämningsfaktorerna är inom målområdena och tydliggör dessa faktorers samband med fysisk, psykisk och social hälsa. Trädgårdsarbete är en nyttig sysselsättning, inte minst för pensionärer.

Inledning 5 Nationella folkhälsomål Den svenska riksdagen beslutade 2003 om en ny och sektorsövergripande folkhälsopolitik med ett övergripande mål att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I arbetet med den nya folkhälsopolitiken gjorde riksdagen ett viktigt strategiskt vägval. Istället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem när de formulerade mål för arbetet valde de hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer som bidrar till hälsa och ohälsa. Folkhälsopolitikens elva målområdena är följande: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bestämningsfaktorer och indikatorer För varje målområde har FHI identifierat en rad olika bestämningsfaktorer, totalt 42 stycken. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer jämfört med att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem är att bestämningsfaktorerna är åtkomliga för politiska initiativ och beslut och därmed kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. För varje bestämningsfaktor har FHI även presenterat 36 huvudindikatorer och 47 delindikatorer som mäter bestämningsfaktorerna. I denna rapport görs ett försök att följa utvecklingen av bestämningsfaktorerna på kommunnivå genom att redovisa utfallet av de föreslagna indikatorerna. Dispositionen utgår från den Folkhälsopolitiska rapporten 2005 och för vart och ett av de elva målområden har indikatorerna använts. Regionala folkhälsomål Året innan Sveriges riksdag upprättade sina elva nationella folkhälsomål antog landstingsstyrelsen i Kalmar län en folkhälsopolitisk plan. Planen är en gemensam strategi för att främja hälsan i länet. Syftet med planen är att synliggöra faktorer som påverkar hälsan och stärka förutsättningarna att nå visionen om att bli Sveriges bästa hälsolän. Kalmar läns folkhälsopolitiska plan innehåller fem mätbara hälsopolitiska målområden: 1. Minska antalet långtidssjukskrivna med 50 % till år 2010 2. Minska livsstilsrelaterad sjukdom med 20 % till år 2010 3. Förbättra den fysiska och psykiska hälsan med 25 % för barn och ungdomar till år 2010 4. Införa hälsoaspekten i beslutsprocesser före år 2006. 5. Öka hälsa och välbefinnande hos samtliga befolkningsgrupper med 25 % till år 2010 Denna rapport kommer dock uteslutande att följa de elva nationella målområdena då dessa är mer övergripande och ger en tydligare bild av hälsans samtliga bestämningsfaktorer och indikatorer. Kalmar läns femte mål kan även ses som ett mål som omfattar alla elva nationella målområden.

6 Inledning Metod Datasammanställningen är främst en sammanställning av data hämtad från FHI, Folkhälsocentrum, Länsstyrelsen, Regionförbundet, Statistiska centralbyrån (SCB), Länsarbetsnämnden samt från befolkningsenkäten som genomfördes i Kalmar län 2005. I befolkningsenkäten tillfrågades 8 000 i åldern 16 84 år om deras livssituation och livsstil. Svarsfrekvensen låg på 61 procent män och 68 procent för kvinnor. Fördelningen mellan kommunerna var representativ och data är ålderstandardiserade. Data har genomgående samlats in från befintliga register och undersökningar utifrån ett antal principer: Data ska redovisa situationen på kommunnivå så långt det är möjligt. Data ska, om möjligt, samlas in med en tidsserie som stäcker sig några år bakåt i tiden vilket underlättar bedömningen av trender. Data ska samlas in från lättillgängliga källor. Problematisering av lokala data Det kan vara på sin plats att peka på några av de begränsningar som finns i den följande redovisningen. De har dels att göra med att datasammanställningen görs för geografiska områden med relativt liten befolkning vilket leder till en viss osäkerhet när man anger att det i en given kommun finns en viss andel i befolkningen med en viss egenskap; dels har de att göra med att motiven för att göra sammanställningar kan vara olika och därmed ställer helt olika krav på hur data samlas in och sammanställs. Sammanställningen av data innebär ofta beräkningar med små tal. Det leder till att slumpmässiga variationer kommer att spela större roll i de beräkningar som görs. I en mindre kommun kan därför antalet fall av en viss händelse variera kraftigt mellan ett år till ett annat. Detta kan göra det svårare att använda data på kommunnivå. Syfte och mål En sammanställning av kommunspecifik data, en såkallad folkhälsoprofil, fyller många funktioner men främst är det, i likhet med Sveriges nationella övergripande mål, att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. en utgör också en värdefull grund för planering och initiering av ett strategiskt och långsiktigt folkhälsoarbete och kan därmed lägga en stabil grund för framtida rapportering av folkhälsopolitiska frågor. Syftet med folkhälsoprofilen är att utifrån hälsans bestämningsfaktorer ge en samlad bild av hälsoläget i Torsås kommun vid en viss tidpunkt. en ska även ge data och information om hur hälsa, sjukdomar och sociala förhållanden är fördelade och utvecklas över tid i Torsås kommun. Målet är att dokumentet ska bli välförankrat i kommunens olika verksamheter och leda till att folkhälsa blir mer konkretiserat och på så sätt får en mer given plats kommunens framtida arbete. Tanken är att en ny folkhälsoprofil ska upprättas vart fjärde år och utvecklas med tillgången på uppgifter.

Inledning 7 Sammanfattning Demografi De demografiska förhållandena är centrala för att utvecklingen av folkhälsan och förståelsen av denna. Folkmängden i Torsås kommun har nästan stadigt minskat sedan mitten av 1900-talet och är idag 7 128 invånare. Åldersstrukturen i kommun följer samma trender som övriga riket, där en allt större andel av befolkningen är äldre. Torsås kommun har däremot lägre andel invånare i åldersgruppen 20 44 år i jämförelse med länet. Medellivslängden är ett ledande mått när det gäller att mäta hälsa. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och detta mönster avspeglar sig även i Torsås. Torsås kommun har dock en lägre medellivslängd för båda könen jämfört med länet och riket, speciellt skiljer sig Torsås män från genomsnittet då de under perioden 2001 2005 levde 2,6 år kortare än rikets män. Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Det första målområdet knyter an till kopplingen som finns mellan människors delaktighet i samhällslivet och deras hälsotillstånd. Utvecklingen av valdeltagande i Torsås följer i stort sett utvecklingen i riket i sin helhet. Deltagandet ligger något högre i Torsås när det gäller val till kommunfullmäktige men däremot något lägre när det gäller riksdagsvalet. Skillnaderna i hälsa mellan män och kvinnor är stora. FHI menar att detta inte kan förklaras av biologiska skillnader utan beror på strukturella förhållanden inom hemmen, på arbetsplatserna och i samhället i stort. Vid jämförelse av Sveriges kommuner ur ett jämställdhetsperspektiv kommer Torsås kommun på plats 169 av 290 kommuner. Skillnaderna beror bland annat på stora inkomstskillnader, snedfördelning vad det gäller chefspositioner och uttagande av föräldradagar. Andelen av kommunens invånare som upplever brist på socialt stöd och sociala relationer är stor. Speciellt utmärkande är att nästan var femte man i åldern 16 64 år upplever att de inte har någon nära eller förtrolig relation. Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet De ekonomiska och sociala villkor människor lever under har stor betydelse för deras hälsotillstånd. Studier visar att det finns kopplingar mellan fattigdom och ohälsa. Inkomstfördelningen i Torsås följer i stort den i hela regionen, kvinnorna i Torsås har liksom kvinnorna i hela länet och riket generellt lägre inkomster än män. När det gäller medelinkomsten ligger både män och kvinnor lågt i jämförelse med länets övriga elva kommuner. Torsås kommuns kvinnor hade 2004 näst lägst medelinkomst i länet. Var femte i arbetsför ålder är låginkomsttagare vilket än något högre än länsgenomsnittet. Torsås har därtill en lägre andel höginkomsttagare. Pensionärsfamiljer och ensamstående föräldrar är en utsatt grupp och särskilt drabbade är ensamstående kvinnor med barn. 40 procent av alla ensamstående med barn i kommunen var år 2004 låginkomsttagare vilket är betydligt fler än länet och riket. Andelen biståndsmottagare visar en positiv trend under 2000-talet. Endast 2,1 procent av kommunens invånare får bidrag vilket är hälfen så många som i riket. Under 2000-talet har Torsås haft en sjunkande arbetslöshet med undantag från 2005 då den ökade något. Av det totala antalet arbetslösa är lite drygt var femte person klassad som långtidsarbetslös. Under de senaste åren har Torsås haft en allt för hög ungdomsarbetslöshet (20 24 år). Speciellt hög har den varit hos de unga kvinnorna där hela 15,9 procent var arbetslösa 2005. Det finns även ett starkt samband mellan utbildningsnivå och ohälsa. En större andel individer med lägre utbildning uppger i olika befolkningsundersökningar ett sämre hälsotillstånd. I Torsås bor det färre personer med eftergymnasial utbildning jämfört med länet och riket. Totalt sett har kommunens invånare en låg utbildningsnivå, där män i högre grad än kvinnor är lågutbildade. Endast 15 procent av männen (20 64 år) har eftergymnasial utbildning vilket är hälften så många som i riket.

8 Inledning Känslan av trygghet är central för människors välbefinnande. Antalet våldsbrott per 100 000 invånare i Torsås varje dag nästan 10 personer till följd av olycksfallsskador. fallsskador ett stort folkhälsoproblem. Bara i Sverige dör ligger betydligt under genomsnittet i jämförelse med länet Skador är den främsta dödsorsaken bland barn, ungdomar och riket. I Kalmar län har kommunen näst minst anmälda och yngre vuxna i Sverige. Torsås kommun har en högre brott. Däremot känner många, framförallt kvinnor, sig andel skadade jämfört med länet i samtliga av dessa åldersgrupper. Kommunen ligger hela tio procent över läns- otrygga sena kvällar. genomsnittet för skador som lett till sluten vård. Äldre är Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor mest utsatta för skador, mer än hälften av alla allvarliga och Förhållanden under barndomen har betydelse för hälsan i dödliga skador drabbar personer som är 65 år eller äldre. vuxen ålder. En faktor som är särskilt viktig när man pratar om sambandet mellan miljön i förskolan och barnens Målområde 6 En hälsofrämjande hälso- och sjukvård psykiska hälsotillstånd är personalens kompetens. Torsås Sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin har en hög andel personal inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning. Siffror för 2006 från Skolverket mot befolkningen. Det finns en enorm kraft att tidigt in- specifika kompetens, breda kunskap och stora kontaktyta visar att 69 procent av personalen har relevant, formell gripa och förebygga rökning, fysisk inaktivitet, ohälsosamma utbildning vilket är högt jämfört med riket som ligger på 51 matvanor och överdriven alkoholkonsumtion, dessutom på procent. Torsås kommun har även en hög andel elever som uppnår betygsmålen (godkänt i alla ämnen) samt en hög andel elever som är behöriga till gymnasieskolan. År 2006 gick 94,6 procent av eleverna ut med gymnasiebehörighet vilket är en bra bit över riksgenomsnittet. Målområde 4 Ökad hälsa i arbetslivet Villkoren i arbetslivet berör i stort sett alla människor och påverkar hälsotillståndet på olika sätt. Arbetslivet ska gynna människors hälsosituation inte försämra den. Torsås kommun har dock ett väldigt högt ohälsotal vilket är ett mått på antalet samlade dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning. Ohälsotalet i kommunen var i maj 2007 53,3 dagar för kvinnor och 39,9 för män. Anmärkningsvärt högt är ohälsotalet i åldern 20 24 år, då speciellt bland kvinnor. Målområde 5 Sunda och säkra miljöer och produkter I Sverige liksom i övriga delar av världen utgör olycks- Torsås kommun har en hög andel elever som uppnår betygsmålen. ett mycket kostnadseffektivt sätt. Av Kalmar läns 27 vårdcentraler kan idag 17 stycken titulera sig som hälsocentraler. Både Torsås och Söderåkra vårdcentral är idag hälsocentral vilket är ett viktigt steg i kommunens förebyggande folkhälsoarbete. Hälsocentralen arbetar bland annat med kostrådgivning, rökavvänjning samt fysisk aktivitet på recept. Patienten får råd och stöd i sunda levnadsvanor och tillsammans med en hälsokoordinatör gör man upp en plan för livsstilsförändringar. Tandvården är en mycket viktig del av folkhälsoarbetet, speciellt när det gäller upptäckt av dålig kosthållning. Tandhälsan i kommunen ligger i paritet med länet, men med en något högre andel sexåringar med lagningar. Målområde 7 Gott skydd mot smittspridning Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar ur ett internationellt perspektiv. Torsås kommun har tillika med länet och riket en hög vaccinationstäckning när det gäller mässling, röda hund och påssjuka.

Inledning 9 Målområde 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Oskyddat sex kan leda till såväl ofrivillig graviditet som sexuellt överförbara infektioner. Samlag utan kondom första kvällen och en ökad alkoholkonsumtion kan vara bidragande orsaker till det ökade antalet ofrivilliga graviditeter och ökningen av sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna. Ett påtagligt problem i Sverige, tillika i länet, är idag utvecklingen av klamydia. Antalet nyanmälda klamydiainfektioner i åldern 15 29 år har stadigt ökat sedan 1997. Under 2007 har antalet klamydiafall i länet ökat med 48 procent. Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet Det finns starka vetenskapliga bevis för ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsa. Fysisk aktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. I Torsås kommun är vuxna kvinnor och män (16 64 år) mer stillasittande än länsgenomsnittet, däremot är kvinnorna något mer aktiva jämfört med riksgenomsnittet. Målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel Det finns idag starka belägg för att en näringsriktig kost främjar en god hälsa och förebygger ohälsa. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som lider av övervikt eller fetma. Andelen överviktiga i Sverige har ökat i nästan alla åldersgrupper och andelen med fetma har nästan fördubblats sedan 1980! Det beror sannolikt på att vi i större utsträckning än tidigare rör oss mindre och äter mer av energirik men näringsfattig mat. Lågutbildade och lågavlönade vuxna samt deras barn utgör den främsta riskgruppen. Goda matvanor handlar om allt från frukt/grönt intag till amningsfrekvens. I Torsås kommun har männen ett lågt frukt/grönt intag jämfört med länet och riket medan kvinnorna har ett jämförelsevis högt. Amningsfrekvensen i kommunen ligger lägre än riket både när det gäller amning i fjärde och sjätte månaden. Andelen män respektive kvinnor med övervikt i Torsås är densamma som genomsnittet för riket. Analyser av data visar dock att förekomsten av både övervikt och fetma är vanligare i glesbygdskommuner (färre än 27 000 invånare) jämfört med riksgenomsnittet. Det finns tydliga sociala skillnader när det gäller övervikt och fetma. Fetma är dubbelt så vanligt bland arbetare och personer med kort utbildning än bland tjänstemän och dem med lång utbildning. Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Rökning och alkoholanvändning medför gigantiska folkhälsoproblem. Omkring 7 000 människor i Sverige dör årligen av sjukdomar som kan relateras till rökning. Antalet alkoholrelaterade dödsfall uppgår till mellan 4 000 och 5 000 per år. Torsås kommun har en låg andel dagligrökare bland bägge könen. Bland länets tolv kommuner har Torsås kvinnor lägst andel rökande. Däremot har kommunen en hög andel rökande gravida jämfört med länet och riket även om andelen har minskat de sista åren. Ett ytterligare problem är att många spädbarn i kommunen liksom i övriga riket utsätts för miljötobak i allt för hög utsträckning. Berusningsdrickandet bland kommunens ungdomar är högt och enligt befolkningsenkäten så har Torsås kommun en hög andel unga kvinnor (16 24 år) med riskabla alkoholvanor.

10 Demografi Demografi Denna del innehåller en bakgrundsbeskrivning av några Befolkningsförändring demografiska förhållanden av betydelse för folkhälsans Kommunens befolkning har nästan stadigt minskat under utveckling och för förståelsen av denna. de senaste 55 åren (se figur 3). Under tidsperioden 2000 2007-03-31 har det skett en befolkningsminskning med 3,8 Befolkningsstruktur procent. Folkmängden i kommunen efter 1:a kvartalet 2007 Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning. är 7 128. Åldersstrukturen i Sverige har förändrats över tid och en allt större del av befolkningen är äldre (se figur 1). Sverige Befolkningsprognos 2003 2020 har idag en av världens äldsta befolkningar. Andelen personer över 65 år har ökat från 10 procent av befolkningen och sysselsättningsutvecklingen i Kalmar län. Prognosen är Regionförbundet gör årligen en prognos över befolknings- 1950 till 17 procent 2003 och den beräknas uppgå till 23 ett försök att förutsäga den mest sannolika utvecklingen för procent 2050 enligt SCB:s befolkningsprognos. Kalmar län och dess kommuner. Prognosen pekar mot att Befolkningsstrukturen i Kalmar län följer samma mönster med en stor ökning av antalet äldre Sverige har idag en av vända sin nega- länet kommer att och kraftig minskning av antalet yngre, vilket även världens äldsta befolkningar. tiva befolkningstrend då den märks i kommunen. Torsås kommun har högre andel äldre och lägre andel i åldersgruppen 20 44 år samt spår att Kalmar län mellan åren 2003 och 2020 förväntas barn 0 9 år jämfört med riket. (Regionförbundet) Befolkningen i Sverige bestod i slutet av 2003 av 50,5 procent 10,7 procent. SCB:s framskrivning av befolkningen för åren öka folkmängden med som lägst 6,9 procent och som högst kvinnor och 49,5 procent män. I Torsås kommun är det en 1999 till och med 2015 visar att Torsås är den kommun i omvänd fördelning, i slutet av 2005 var 51 procent män och länet som får den största förskjutningen av åldersstrukturen 49 procent kvinnor. (Folkhälsorapporten) och medianåldern stiger från 45 år (1999) till 49 år (2015). Figur 1 - Befolkningsstruktur, Torsås kommun Figur 2 - Folkmängd (antal) efter kön och ålder 2006, Torsås kommun Källa: SCB Män Kvinnor Källa: SCB Män Kvinnor

Demografi 11 Flyttning Flyttningsnettot (se figur 4) visar skillnaden mellan antalet in- och utflyttade personer i kommunen under perioden 2002 2007. Kommunen har under perioden haft ett negativt flyttningsnetto jämfört med länet som har haft ett positivt flyttningsnetto. Flyttningsmönstret har betydelse för kommunens åldersstruktur vilket är speciellt tydligt i Norrlands inland och här i östra Småland, där det finns kommuner med en mycket hög andel invånare över 65 år. men under 1990-talet har männens medellivslängd ökat mer än kvinnornas. År 2006 var kvinnornas medellivslängd 82,9 och männens 78,7. Torsås kommun har en lägre medellivslängd än länet och riket vilket kan bero på en rad olika faktorer. Några exempel på sådana faktorer är utbildning, yrke, boende och inkomst. Den medellivslängd som kommunens män hade under perioden 2001 2005 är densamma som rikets genomsnitt 1995. Medellivslängd Medellivslängden är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället. Medellivslängden har aldrig varit högre än den är nu. Däremot har antalet friska år, det vill säga år med god hälsa, inte ökat (se tabell 1). Det föreligger en viss könsskillnad när det gäller medellivslängden då män i genomsnitt lever kortare än kvinnor Tabell 1 Medellivslängd 2001 2005 Förväntat antal år vid födseln Kvinnor 81,0 82,2 82,4 Män 75,4 77,6 78,0 Medelvärde för perioden. Källa: SCB, Befolkningsstatistik Befolkningsförändring 1950-2005 Figur 3 - Befolkningsförändring 1950 2005, Torsås kommun 11000 10000 9000 8000 7000 Figur 4 - Flyttningsnetto, Torsås kommun 120 90 60 30 0-30 -60 6000 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005-90 2002 2003 2004 2005 2006 1:a kvartalet 2007 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället

Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 13 D et första målområdet knyter an till den alltmer uppmärksammade kopplingen som förefaller finnas mellan människors delaktighet i samhällslivet och deras hälsotillstånd. Nedan följer en översikt över de bestämningsfaktorer och indikatorer som tillhör målområde 1. Bestämningsfaktorer Indikatorer Valdeltagande (andel röstande av röstberättigade i val till kommunfullmäktige) (h)* Demokratisk delaktighet Andel unga förstagångsväljare (riksdagsval) Jämställdhet Jämställdhetsindex (h) Socialt stöd Emotionellt stöd Praktiskt stöd * (h) = Huvudindikator enligt Statens folkhälsoinstitut. Demokratisk delaktighet Den förstnämnda bestämningsfaktorn antyder ett samband mellan delaktighet i den politiska och sociala processen i samhället och hälsotillståndet. Demokratisk delaktighet handlar om hur samhällets invånare väljer att utnyttja sina möjligheter att påverka politiska beslut. I denna rapport följer vi den indikator som Statens folkhälsoinstitut har föreslagit som huvudindikator för bestämningsfaktorn det vill säga valdeltagande. Det finns samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa. Tabell 2 Röstande i de olika valen 2006 Andel (%) av de röstberättigade Kommunen Rikets genomsnitt Kommunfullmäktige 79,6 79,4 Landstingsfullmäktige 78,6 78,8 Riksdagen 81,4 82,0 Valdeltagande Det finns samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa. Lågt valdeltagande och socialt deltagande kan även statistiskt relateras till självrapporterad otrygghet i närsamhället (Folkhälsopolitisk rapport 2005). Valdeltagandet i Torsås ligger ungefärligt med riket, där Torsås har högre andel röstande till kommunfullmäktige jämfört med landet, men något lägre andel röstande i riksdagsvalet. Valdeltagandet har ökat i samtliga tre val sen valet 2002 och följer därmed samma utveckling som landet i övrigt. Källa: SCB, Valstatistik Jämställdhet Skillnaderna i hälsa mellan män och kvinnor är stora. Kvinnor drabbas i högre utsträckning av stressrelaterade tillstånd, har ett högre ohälsotal, söker sjukvård i högre utsträckning. Män har å andra sidan en kortare livslängd, till stor del tillskriven mer riskfyllt beteende och livsstil, har en högre dödlighet i hjärt- kärlsjukdom, skador och alkoholrelaterade sjukdomar. FHI pekar på att detta inte kan förklaras av biologiska skillnader utan beror på strukturella

14 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället förhållanden inom hemmet, på arbetsplatserna och i samhället i stort. Jämställdheten följer ett tydligt mönster där storstadsregionerna är mer jämställda än andra regioner. Jämställdhetsindex JämIndex har valts som huvudindikator inom målområdet då de faktorer som innefattas i måttet kan anses spegla några av de viktigaste områdena inom den svenska jämställdhetspolitiken. Indexet innehåller bland annat fördelningen av makt och inflytande, möjligheter till ekonomiskt oberoende, tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger samt fördelning av ansvar för hem och barn. JämIndex jämför Sveriges kommuner ur ett jämställdhetsperspektiv. Att Torsås har ett förhållandevis högt jämindex beror bland annat på stora skillnader mellan kvinnor och män som chefer i näringslivet, egna företagare och i medelinkomst. Kommunens jämindex har förbättrats sedan 2003/2004 då indexvärdet var 154,9 (se tabell 3). Socialt stöd Människors sociala relationer är av stor betydelse för både det egna välbefinnandet och möjligheten att handskas med redan uppkomna hälsoproblem. Studier visar på ett samband mellan dödlighet och tillgång till olika former av sociala nätverk, socialt stöd och socialt inflytande. Det är också väl belagt att sociala relationer har stor betydelse för individers beteenden, inte minst beteenden som exempelvis rökvanor, alkoholvanor, kost och motionsvanor som kan innebära en ökad sjukdomsrisk. en följer indikatorerna praktiskt och emotionellt stöd. Praktiskt och emotionellt stöd Det praktiska stödet innebär tillgång till personer som kan ställa upp med olika typer av praktisk hjälp medan det emotionella stödet innebär möjlighet till nära och förtroliga relationer. Resultatet av FHI:s nationella folkhälsoenkät 2004 visar att män oftare än kvinnor saknar emotionellt stöd samt att kvinnor och män i arbetaryrken saknar emotionellt stöd i större omfattning än tjänstemän. Det är även vanligare att män än kvinnor saknar praktiskt stöd och andelen ökar med åldern. Kvinnorna i kommunen upplever större brist på praktiskt stöd jämfört med kvinnorna i länet och riket. Männen däremot har uppgett ett högre praktiskt stöd. När det gäller det emotionella stödet uppger både män och kvinnor ett bristande stöd. Skillnaden jämfört med län och rike är stor, speciellt när det gäller männen. Knappt var femte man upplever att de inte har någon nära eller förtrolig relation. Tabell 3 JämIndex 2006* Index är en sammanvägning av 12 variabler. Tabell 4 Brist på praktiskt och emotionellt stöd Andel (%) i åldern 16 64 år Placering Indexvärde Bästa kommun 1 71,5 Kommunen 169 152,3 Sämsta kommun 290 211,2 Brist praktiskt stöd Kvinnor 5,8 4,1 4,6 Män 3,9 4,8 5,7 Källa: SCB. * Publ. dec 2006 Brist emotionellt stöd Kvinnor 12,0 8,7 9,5 Män 18,5 12,2 13,7 Källa: Befolkningsenkäten 2005

Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

16 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet E konomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. De ekonomiska och sociala villkor människor lever under har stor betydelse för deras hälsotillstånd. En fjärdedel av landets kommuner har en dålig situation både vad gäller ekonomi och hälsa. Och sambandet mellan hälsa och ekonomisk utveckling är starkt. Därför måste hälsa på allvar börja ses som en motor för utveckling. Målområdets bestämningsfaktorer har grupperats tematiskt utifrån ekonomiska villkor, arbetsmarknadsposition, utbildningsnivå, säkerhet och trygghet. Bestämningsfaktorer Indikatorer Ekonomiska villkor Arbetsmarknadsposition Inkomstfördelning (h) Andel med låg ekonomisk standard (h) Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Arbetslöshet Andelen långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna vid arbetsförmedlingen (h) Utbildningsnivå Andel personer i olika grupper med låg utbildningsnivå Trygghet i närmiljö Trygg och säker omgivning Ekonomiska villkor Svenska och internationella studier visar att människors hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras med ökande inkomst. En ekonomiskt utsatt situation, som inte bara är tillfällig, är därmed negativ för hälsan. Det finns till exempel ett tydligt samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och låga inkomster. Resultat från FHI:s nationella folkhälsoenkät visade att nedsatt psykiskt välbefinnande var vanligare bland dem som hade haft socialbidrag, hade varit i ekonomisk kris, var låginkomsttagare och var arbetslösa. Även barnens hälsoutveckling påverkas av de vuxnas ekonomiska villkor. I denna rapport redovisas inkomstfördelning och medelinkomsten i kommunen 2005 samt andelen med låg inkomst 1998 2004 bland ensamstående, ensamstående föräldrar, barnfamiljer, invånare 65 år och äldre samt personer med förtidspensionering och sjukbidrag. Vidare redovisas inkomstförhållandena för ungdomar (20 24 år) och för åldergruppen 65 år och äldre. Inkomstuppgifterna baseras på så kallad sammanräknad förvärvsinkomst, det vill säga inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Inkomstfördelning Skillnaden mellan låg- och höginkomsttagare ökade i Sverige under hela 1990-talet med en uppbromsning från 2000. Ojämlika inkomster påverkar den genomsnittliga hälsonivån i samhället. Vid stor inkomstojämlikhet blir den genomsnittliga hälsonivån i samhället lägre. Inkomsterna i Sverige har blivit jämnare fördelade under de första åren på 2000-talet. Inkomstfördelningen i kommunen ser ungefär ut som rikets när det gäller inkomstskillnader mellan kvinnor och män (se figur 3a och 3b). Det vanligaste övergripande måttet på inkomstspridning totalt i en befolkning är Gini-koefficient

Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 17 Figur 3a - Inkomstfördelning Inkomstfördelning* män 16+ år, 2005 Torsås män 16+ kommun år, 2005(Tkr) Figur 3b - Inkomstfördelning Inkomstfördelning* kvinnor 16+ år, kvinnor 2005 Torsås 16+ kommun år, 2005 (Tkr) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1-19 tkr 40-59 tkr 80-99 tkr 120-139 tkr 160-179 tkr 200-219 tkr 240-259 tkr 280-299 tkr 320-339 tkr 360-379 tkr 400-499 tkr 600-799 tkr 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1-19 tkr 40-59 tkr 80-99 tkr 120-139 tkr 160-179 tkr 200-219 tkr 240-259 tkr 280-299 tkr 320-339 tkr 360-379 tkr 400-499 tkr 600-799 tkr Källa: SCB, hushållens ekonomi Källa: SCB, hushållens ekonomi Figur 4, Gini-koefficienten totalt för befolkningen 20 år och äldre Tabell 5 0,35 0,34 0,33 0,32 0,31 0,3 0,29 2002 2003 2004 2005 Medelinkomst Sammanräknad förvärvsinkomst 2005 i 1000-tal Kvinnor 157 000 170 000 184 000 Män 223 000 235 000 257 000 Totalt genomsnitt 191 000 202 000 220 000 Källa: SCB, Inkomststatistik Källa: FHI, kommunala basfakta och det kan variera mellan 0 (alla har lika inkomster) eller 1 (en person har alla inkomster). Ett högt värde visar elva kommuner i länet. Torsås kommuns kvinnor hade för både män och kvinnor lågt i jämförelse med övriga alltså på en större ojämlikhet i inkomstfördelningen. I 2004 näst lägst medelinkomst i länet, bara Högsbys kvinnor hade lägre. För männens jämförelse med EU:s 25 medlemsländer har Sverige en relativt låg inkomst- medelinkomst, det är Hultsfred, del ligger tre kommuner lägre i Ojämlika inkomster påverkar den genomsnittliga hälsonivån i samhället. spridning. Kommunens Borgholm och Högsby i fallande inkomstspridning ligger ordning (Regionförbundet). lägre än rikets men något högre än länets. (se figur 4) Skillnaden mellan könen i medelinkomst har sedan början av 90-talet bara ökat i kommunen. I början av 1990-talet Medelinkomst skiljde sig medelinkomsten åt med 46 000 om året, år 2005 Inkomsterna skiljer sig mycket mellan kvinnor och män var skillnaden uppe i 67 000 om året. När det gäller andelen både när det gäller medelinkomster (se tabell 5) och andel med låga inkomster syns även könsskillnaden tydligt. År med låga inkomster. Kvinnor arbetar mer deltid, oftare i 2004 tillhörde 22 procent av kommunen kvinnor (20 64 yrken med lägre lön och ofta är kvinnors löner lägre än år) gruppen låginkomsttagare jämfört med 15 procent av mäns i samma yrke. I kommunen ligger medelinkomsten männen (SCB). Detta mönster går i linje med rikets.

18 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Andel familjer med låg ekonomisk standard Familjesituationen har stor betydelse för hälsan inte minst för välfärdens materiella aspekter där antalet försörjare spelar en stor roll. Familjen är också viktig för den sociala gemenskapen och det stöd som familjemedlemmarna kan ge varandra. (Folkhälsorapporten 2005) Barnfamiljer och i synnerhet ensamstående föräldrar har oftare lägre inkomst än övriga hushåll (se tabell 6). Tabell 6 Ensamstående Familjer med låga inkomster 2004 Andel (%) familjer med låga inkomster utan hemmav. barn* 15 11 12 med hemmav. barn* 40 30 29 Övriga fam. m. hemmav. barn* 10 7 9 Pensionärsfamiljer 17 9 6 Familjer m. förtidspension 10 6 7 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret, * Barn under 18 år. Ensamstående med hemmavarande barn har en svårare ekonomisk situation än övriga familjer. Andelen ensamstående med en svår ekonomisk situation i kommunen har ökat under de sista åren och jämfört med länets övriga elva kommuner har Torsås näst högst andel ensamstående med en utsatt ekonomisk situation. Det föreligger stora variationer mellan kommunerna i länet. Tio procent av Torsås barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll men andelen har minskat med 0,6 procent under perioden 2000 2004. Ungdomars ekonomiska situation Unga personer mellan 20 24 år som har flyttat hemifrån har generellt en sämre ekonomisk situation än andra grupper. Dessutom har unga kvinnor generellt sett fler ekonomiska svårigheter än unga män. Kommunens unga har i jämförelse med länets unga en högre medelinkomst och utvecklingstrenden de sista åren är positiv (se figur 5). Sammanräknad inkomst för rikets unga låg år 2005 på 102 600. Skillnaden kan dock handla om i vilken utsträckning de unga utbildar sig eller inte. De unga som vidareutbildar sig får oftast en lägre förvärvsinkomst än ungdomar som går direkt till arbetslivet. Äldres ekonomiska situation Pensionärernas inkomster har inte ökat i samma takt som löneutvecklingen i andra grupper (se figur 6). Däremot har andelen ålderspensionärer (65 år eller äldre) med en disponibel inkomst under 60 procent av medianen för befolkningen mer än halverats. Den ekonomiskt mest utsatta gruppen äldre är ensamstående kvinnor. Figur 5, Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst 20 24 år. Figur 6, Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst för personer 65 år och äldre. 160 160 150 150 140 140 130 130 120 120 110 110 100 100 90 80 2001 2002 2003 2004 2005 90 80 2001 2002 2003 2004 2005 Kommunen Länet Kommunen Länet Källa: SCB, hushållens ekonomi Källa: SCB, hushållens ekonomi

Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 19 Rikets äldre har under 2001 2005 ökat sin medelinkomst med cirka 30 000. Utvecklingen för de äldre i kommunen och länet är ungefär den samma, men den sammanräknade medelinkomsten är fortfarande betydligt lägre än i andra grupper. Ekonomiskt bistånd Antalet biståndsmottagare har under den senaste 15-årsperioden varierat starkt (se tabell 7). Andelen i befolkningen med bistånd steg kraftigt under 1990-talets första hälft men har sedan dess sjunkit. För en liten del, ungefär en procent av befolkningen, har biståndet varit långvarigt och inneburit i stort sett den enda inkomstkällan. Andelen långvariga socialbidragstagare presenteras inte på kommunnivå här. Andelen biståndsmottagare i kommunen är i relation till länets kommuner och riket låg. Under 2006 fanns mer än dubbelt så många biståndsmottagare i riket som i kommunen. Antalet biståndsmottagare har minskat under nästan hela 2000-talet. Arbetsmarknadsposition Det finns ett starkt samband mellan sysselsättning och hälsa samtidigt som det också finns selektionsmekanismer som stöter ut personer med ohälsa från arbetsmarknaden. Sambandet mellan hälsa och sysselsättning är således dubbelriktat och hälsoskillnader mellan sysselsatta och ej sysselsatta kan inte enkelt hänföras till arbete. I denna rapport presenteras indikatorerna; arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet i relation till bestämningsfaktorn. Tabell 7 Biståndsmottagare Andel (%) av befolkningen 2005 2,8 3,8 4,5 2006 2,1 3,6 4,6 Källa: SoS, ekonomiskt bistånd Arbetslöshet Arbetslöshet är den aspekt på arbetslivet som blivit mest beforskad och då är det särskilt sambandet med ökad psykisk ohälsa som är kartlagd. Minskningen av andelen arbetslösa i Torsås kommun har haft en positivare trend än både länet och riket (se tabell 8). I Kalmar län har Tabell 8 Arbetslösa inklusive arbetsmarknadsprogram 16 64 år Andel (%) 1997 10,9 10,7 10,1 1998 8,7 8,8 8,3 1999 7,8 8,1 7,5 2000 6,5 6,7 6,2 Tabell 9 Kvinnor Arbetslös ungdom 20 24 år Andel (%) efter kön och år Okt 2004 12,4 10,1 8,3 Okt 2005 15,9 11,8 8,5 Okt 2006 10,0 9,8 7,7 2001 5,2 5,6 5,4 2002 4,8 5,3 5,4 2003 5,0 5,5 5,5 2004 5,0 6,0 6,0 2005 5,6 6,7 6,3 Källa: Regionförbundet Män Okt 2004 15,5 12,5 11,0 Okt 2005 13,2 14,2 11,4 Okt 2006 12,8 11,0 9,8 Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen

20 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet antalet förvärvsarbetande kvinnor och män ökat med 2,4 respektive 0,3 procent under åren 1995 2004. (avser dagbefolkning, d.v.s. de som har sin arbetsplats i kommunen oavsett bostadskommun.) Riksgenomsnittet är 8,7 respektive 8,3 procent. Torsås kommun redovisar en ökning med cirka 18 procent för män under samma tidsperiod. Kvinnliga förvärvsarbetare i kommunen har endast ökat med en procent (Regionförbundet). Trots dagens högkonjunktur var arbetslösheten bland ungdomar i åldern 16 24 år i maj 2007 8,8 procent (se tabell 9). Det är visserligen en minsk-ning från 2006 men arbetslösheten var ändå dubbelt så hög som i åldersgruppen 16 64 år vilken var 3,9 procent vid samma tidpunkt. I riket har unga kvinnor betydligt lägre arbetslöshet (7,0 procent) jämfört med unga män vars arbetslöshet ligger på 10,5 procent. Torsås kommun har tvärtemot riket en högre arbetslöshet bland unga kvinnor jämfört med unga män 2005. Långtidsarbetslösa En översikt av Nordiska studier visar på ett samband mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens längd. Långvarig arbetslöshet leder till försämrat psykiskt välbefinnande, sjukvårdsutnyttjandet och läkemedelkonsumtionen ökar, unga män ökar sin konsumtion av alkohol och unga kvinnor röker mer (se figur 7). Andelen långtidsarbetslösa av de totala antalet arbetslösa har under perioden 2003 2007 legat lägre än länet. Dock har andelen långtidsarbetslösa ökat från 15,1 procent 2003 till 21 procent 2007. Länet har samma utvecklingstrend. Psykisk hälsa Mellan 20 och 40 procent av befolkningen uppskattas idag lida av psykisk ohälsa allt från allvarligare sjukdomstillstånd som till exempel psykoser till lättare psykiska problem som oro, ångest och sömnproblem. Den psykiska ohälsans utbredning i Sverige är mycket omfattande och oroväckande. Samhällets kostnader för sjukvård på grund av psykisk ohälsa beräknades 1997 uppgå till cirka 50 miljarder kronor. Den subjektivt upplevda psykiska hälsan är av stor vikt och upplevelsen är till stor del betingad av den omgivande miljön och/eller ett resultat av individens levnadsvanor. Det som har uppmärksammats på senare tid är den ökande andel av befolkningen som uppger sig lida av psykiska besvär utan att en psykiatrisk sjukdomsdiagnos kan konstateras. Andelen folkhälsorelaterade problem ökar ju sämre självskattad hälsa är. Enligt Befolkningsenkäten 2005, har killarna (16 24 år) i Torsås i större utsträckning nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med länet och riket (se tabell 10). Nästan var femte kille och var tredje tjej uppger oro eller ångestkänslor. Andelen i Torsås kommun (åldern 16 84 år) som skattar sitt psykiska välbefinnande som nedsatt är 19 procent bland män (högst i länet) och 17 procent bland kvinnor. Figur 7, Andelen långtidsarbetslösa av det totala antalet arbetslösa 2003 2007. 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Tabell 10 Nedsatt psykiskt välbefinnande Andel (%) i åldern 16 24 år, 2005 Kvinnor 28,9 24,6 29,2 Män 23,2 14,4 14,5 Källa: Befolkningsenkäten 2005 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 Årsvis Torsås Årsvis Länet Källa: Länsarbetsnämnden Kalmar län

Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 21 Ökningen av självmord bland unga kvinnor kan ses som ett utryck för att mildare psykiska problem som oro och ångest kan ge allvarliga konsekvenser. Detta stöds av en ny kunskapsöversikt som Folkhälsoinstitutet gjort. Ökningen har pågått sedan början av 2000-talet. Och utvecklingen är liknande för den psykiska ohälsan. Psykisk ohälsa är en riskfaktor för självmord. Nya siffror ur Socialstyrelsens dödsorsaksregister visar att självmorden ökar bland unga kvinnor. Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter har ökat bland unga ända sedan mitten av 90-talet. Andelen ungdomar (16 24 år) som har svåra sömnbesvär är, enligt befolkningsenkäten, låg i Torsås kommun. Däremot uppger nästan var femte tjej att de känner sig ganska eller mycket stressade i vardagen, vilket är något lägre andel i jämförelse med länet och riket. Bland killarna uppger var tionde samma problem. Andelen med långa utbildningar i Torsås kommun är betydligt färre i förhållande till övriga landet, vilket påverkar det allmänna hälsoläget i kommunen. Motsatsen gäller för de kortare utbildningarna. Utbildningsnivån mellan män och kvinnor skiljer sig markant, där kvinnorna har en betydligt högre utbildningsnivå än männen. Av männen (20 64 år) i Torsås kommun har 15,3 procent eftergymnasial utbildning detta är väldigt lågt i jämförelse med riketes 30,3 procent (se figur 8a). Torsås kvinnor har en högre andel med eftergymnasial utbildning, 24,2 procent men även detta är lågt jämfört med rikets 37 procent (regionförbundet). Andel med eftergymnasial utbildning är låg i alla åldrar. Speciellt märks stor skillnad i utbildningsnivå när det gäller män i åldern 25 44 år, kommunen har 20 procent färre män med eftergymnasial utbildning i jämförelse med riket. Utbildningsnivå Liksom för inkomstförhållande finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och ohälsa. Forskningen visar entydigt att människor med lägre utbildningsnivå löper större risk att drabbas av sjukdom och förtida död i hjärt/kärlsjukdom och psykisk ohälsa. (Folkhälsorapporten) Dödligheten är högre bland dem med förgymnasial utbildning än bland dem med eftergymnasial utbildning. De relativa skillnaderna i dödlighet mellan utbildningsnivåerna minskar med stigande ålder. Utbildningsnivå är av flera skäl en av de mest använda indikatorerna då man räknar med att utbildningsnivån håller sig tämligen konstant jämfört med exempelvis yrke och inkomst (Folkhälsorapporten). Indikatorn som presenteras nedan är andelen personer med låg utbildningsnivå. Låg utbildning Det är välkänt att människor med hög utbildning lever längre, är friskare och har bättre hälsovanor. En förklaring är att lång utbildning leder till högre social position och att effekterna är följd av denna sociala position. Kalmar läns invånare har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än i riket. Figur 8a. Andel kvinnor, 16 74 år med låg utbildning (förgymnasial) 45 40 34,4 35 32,8 31,5 30 29 27,9 27,1 25 24,5 23,7 23,1 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 Figur 8b. Andel män, 16 74 år med låg utbildning (förgymnasial) 45 40 39,1 37,2 36,6 35 33,8 32,9 32,2 30 27,2 26,6 26,2 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 Källa: SCB:s officiella statistik

22 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Socialt deltagande I befolkningsenkäten som genomfördes i Kalmar län 2005 så tillfrågades 8 000 i åldern 16 84 år om deras deltagande i olika sociala aktiviteter senaste 12 månaderna. Andelen i Torsås kommun med lågt deltagande i social verksamhet låg under länsgenomsnittet och riksgenomsnittet då drygt var femte angav att de inte deltagit i sociala aktiviteter sista året. Tabell 11 Lågt deltagande i sociala verksamheter Andel (%) i åldern 16 84 år Män 23,3 22,9 19,5 Kvinnor 19,2 18,7 18,6 Källa: Befolkningsenkäten 2005 Trygg och säker omgivning Antalet anmälda våldsbrott i landet har ökat med 40 procent under perioden 1997 2006. Jämfört med länets övriga kommuner har Torsås näst minst anmälda brott per 100 000 invånare (se tabell 12). I befolkningsenkäten som genomfördes i Kalmar län 2005 så tillfrågades 8 000 i åldern 16 84 år om de avstod (ja, ofta, ja, ibland) från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Där framkom att mer än en tredjedel av kvinnorna i kommunen har en känsla av otrygghet, men det är ändå färre än länet och riket. Det är värt att notera att känslan av otrygghet inte behöver vara kopplad till reellt hot om brott. Männen i kommunen är utsatta för våld i mindre utsträckning än männen i länet och riket, däremot ligger andelen kvinnor som blivit utsatta för våld något högre än länet och riket (se tabell 13). Känslan av trygghet är central för människors välbefinnande. Trygghet i närmiljö Känslan av trygghet är central för människors välbefinnande. Det finns en del studier som talar för att det finns ett samband mellan upplevd trygghet och fysisk och psykisk hälsa, men det finns också andra studier som inte kan påvisa ett sådant samband. Psykisk hälsa kan påverkas av att leva i en närmiljö man upplever vara otrygg. Det totala antalet anmälda brott har ökat kraftigt sedan 1950-talet i landet. Tidigare har stöldbrottslighet utgjort huvuddelen av brotten, men den har minskat stadigt under 90-talet medan antalet polisanmälda våldsbrott har ökat med över 40 procent under tidsperioden 1997 2006. Här intill redovisas antalet anmälda brott samt den subjektiva upplevelsen av trygghet i närsamhället (se tabell 12). Tabell 12 Tabell 13 Otrygga Otrygghet och utsatthet för våld Andel (%) i åldern 16 84 år Kvinnor 31,2 33,2 39,6 Män 6,9 7,9 10,1 Utsatta för våld Anmälda brott 2005 Antal per 100 000 invånare (medelfolkmängden) Kvinnor 6,3 5,2 6,1 Män 4,1 5,7 7,4 Källa: Befolkningsenkäten 2005 Anmälda brott 5 930 11 303 13 753 Därav våldsbrott 1 201 1 848 2 235 Källa: Brottsförebyggande rådet