PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation för småbarnsfostran 5 2.4. Värdegrunden för småbarnsfostran 6 3. Tillämpning av kommunens plan för småbarnsfostran 7 3.1. Personalens roll 7 3.2. Dagvårdsmiljön 7 3.3. Inlärningssyn 8 3.4. Lekens betydelse 8 3.5. Fysisk och motorisk aktivitet 8 4. Det centrala innehållet i kommunens småbarnsfostran 9 4.1. Språkets betydelse 9 4.2. Matematiska färdigheter 9 4.3. Naturvetenskapliga färdigheter 10 4.4. Historisk och samhällelig fostran 10 4.5. Estetisk fostran, konst och kultur 10 4.6. Etisk fostran 11 4.7. Religionsfostran 11 5. Barn i behov av särskilt stöd och fostran 12 5.1. Särskilt stöd i småbarnsfostran 12 5.2. Barn med annorlunda kultur- och språkbakgrund 12 6. Fostringsgemenskapen 13 6.1. Föräldrasamarbetet 13 6.2. Nätverksamarbetet 13 7. Planering, dokumentation och utvärdering 16

1. Småbarnsfostran Småbarnsfostran är en praktiskt utförd och målinriktad fostringsverksamhet vars syfte är att stöda och trygga barnens utveckling. Inom småbarnsfostran bildar barnens vård, fostran och inlärning en helhet. Dagvården, familjerna och sakkunniga bildar det samarbetsnätverk inom vilket målet är att jobba för barnens bästa. Inom småbarnsfostran skapas de förutsättningar som krävs för att barnen skall vara glada och harmoniska. Detta sker genom att barnen erbjuds en trygg och välplanerad dagvård och fostran i en miljö där de enskilda barnen får utvecklas och lära sig i sin egen takt. Riksomfattande mål för småbarnsfostran enligt Forsknings-och utvecklingscentralen för social-och hälsovården (Stakes). Det centrala inom småbarnsfostran är att på ett mångsidigt sätt befrämja barnens helhetsmässiga utveckling. Utgångspunkten är dock att barn skall få vara barn. Därför betonas barndomens betydelse samtidigt som barnen ges handledning i att växa som människor. 3 viktiga mål inom småbarnsfostran: Att befrämja det personligt välmåendet så att varje barns individuella egenskaper tas i beaktande och så att alla barn får utvecklas till unika individer. Att stärka verksamhetssätt och beteendemodeller där barn lär sig ta hänsyn till andra människor. Barnen lär sig att bry sig om andra, att förhålla sig positiva till sig själva och andra, samt till olika kulturer och miljöer. Att befrämja och stärka barnens självständighet. Barnen får hjälp och stöd i att växa och utvecklas till självständiga individer, som tar hand om sig själva och sina närmaste samt vågar fatta egna beslut och val gällande sina egna liv. 2

2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 12 januari, 1967 inleddes den ordnade daghemsverksamheten i Korsholm. Sedan år 1968 har det funnits privata lekskolor, som senare blivit kommunala daghem. Kommunal familjedagvård har funnits i Korsholm sedan hösten 1973. Idag omfattar dagvården i Korsholm verksamhetsformerna daghemsvård, familjedagvård samt gruppfamiljedagvård. En mångsidig verksamhet är grunden för den ordnade dagvården i Korsholm. I dagvårdsverksamheten beaktas barnens ålder, modersmål samt deras behov av hel- eller halvdagsvård. Inom dagvården arbetar en väl utbildad personal och verksamheten planeras utgående från barnens ålder. Det finns i nuläget 20 daghem i kommunen, av vilka 16 är svenskspråkiga och 3 är finskspråkiga. Ett daghem är tvåspråkigt. Familjedagvården ordnas både på svenska och på finska i samtliga distrikt. Gruppfamiljedagvård ordnas på svenska i Solf och Smedsby och på finska i Smedsby. Den småbarnsfostran som sker i Korsholms kommun baserar sig på kommunens egen plan för småbarnsfostran. Planen är uppgjord enligt riksomfattande riktlinjer fastställda av Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes). Korsholms vision för barndagvården och småbarnsfostran är att erbjuda varje barn en dagvård som befrämjar dess harmoniska tillväxt, välbefinnande och inlärning. 3

2.1. Syftet med småbarnsfostran Syftet med småbarnsfostran är att ge barnen en mångsidig vård, fostran och inlärning i en trygg och inspirerande miljö samt att erbjuda familjerna en dagvård där alla barns lika värde betonas. Grunden för småbarnsfostran är trygga människorelationer och ett väl fungerande samarbete med föräldrarna. Den ordnade grundvården, såsom mat, sömn och utevistelse för med sig rutiner som är viktiga i barnens liv. Inlärningen av regler och gränser samt socialt samspel syftar till att stärka självförtroendet och stödja barnen så att de kan växa till självständiga individer. 2.2. Målet för småbarnsfostran Målet är en välfungerande dagvård där barnen är det centrala. Varje barn skall kunna erbjudas en vård som tillåter det att utvecklas utgående från sina egna förutsättningar. De olika dagvårdsenheterna planerar sina verksamheter utgående från de specifika behov som finns på just deras enhet. Verksamheten skall genomföras i en trivsam och trygg miljö och den skall ledas av en professionell och förstående personal som tar sig tid att lyssna på barnens tankar och funderingar. För att säkerställa att vården, fostran och inlärningen är åldersmässigt anpassad är samarbetet med föräldrarna är viktigt. Samarbetet med föräldrarna skall utföras på ett jämställt och respektfullt sätt. Den organiserade dagvården skall även bidra till att övergången från dagvården till skolan sker smidigt. 4

2.3. Korsholms kommuns organisation för småbarnsfostran Organisation Fullmäktige Kommunstyrelse Fostringsgemenskapen Barnen Vårdnadshavarna Personalen Utvärdering Kvalitet Utbildning Handledning Konsultation Socialnämnden Förskolesektion Styrgrupp 10 medlemmar Korsholm Plan för småbarnsfostran Ledningsgrupp, Västkusten Korsholm, Oravais, Malax, Korsnäs, Närpes kommun 5 medlemmar och projektarbetare Nyckelpersoner För alla daghemsavdelningar samt för familjedagvård och gruppfamiljedagvård Enheternas plan för småbarnsfostran Förskola Grundläggande utbildning Morgon- och eftermiddagsvård för skolelever Övriga nätverk 19 daghemsgrupper med ca. 100 personer Familjedagvård - gruppfamiljedagvård 7 grupper med ca. 82 personer Specialdagvårds arbetsgrupp 5 medlemmar Grunder för plan för Småbarnsfostran STAKES 5

2.4. Värdegrunden för småbarnsfostran Grunden för all småbarnsfostran är barnens välmående och deras rättigheter. Jämställdhet Utgångspunkten är barnens värde som människor och deras rätt till en fullvärdig utveckling. Varje barn skall behandlas jämställt och varje barns personlighet skall respekteras. Alla familjer skall få ett likadant bemötande. Trygghet En väsentlig del inom småbarnsfostran är att barnen erbjuds en trygg miljö där de kan leka och fungera mångsidigt. Under barnens uppväxt skapas trygghet även genom välbekanta människorelationer och kontinuitet. Kontinuitet uppnås t.ex. genom att personalen har gemensamma regler i verksamheten och genom att reglerna och gränser är tydliga och klara samt att de är uppbyggda utgående från barnens ålder. Respekt Respekt innebär både respekt gentemot barnen och gentemot föräldrarna, men även att personalen respekterar varandras insatser i arbetet. Ett respektfullt uppträdande kan betyda att man tar hänsyn till och lyssnar till barnen och föräldrarna samt att barnen känner sig välkomna till dagvården. Förtroende Barnen skall kunna lita på de vuxna och känna trygghet i dagvården. Ärlighet och öppenhet i samspelet mellan dagvårdspersonalen, barnen och föräldrarna är av stor betydelse. Personalen har tystnadsplikt 6

3. Tillämpning av kommunens plan för småbarnsfostran Kommunens plan för småbarnsfostran är det dokument som ger information om de centrala principerna för småbarnsfostran. I planen för småbarnsfostran bestäms dagvårdens kvalitet och på vilka sätt dagvården skall utvärderas. Utvärderingarna och planen skall ligga till grund för en allsidig utveckling av verksamheten. Kommunens plan gäller hela den kommunala dagvården och är ett centralt verktyg för personalen i deras arbete. Enheternas planer för småbarnsfostran är mera detaljerade och görs enskilt för varje daghem. Även familjedagvården har en egen plan. Enheternas planer skall gå hand i hand med kommunens plan och de skall komplettera den kommunala planen genom att beskriva särdragen för de enskilda enheterna. Innehållet i enheternas planer ändras från år till år beroende på barngruppernas sammansättning, samt beroende på resultat från utvärderingar samt övriga ändringar i verksamheten. 3.1. Personalens roll Den personal som verkar inom dagvården är väl insatta i barns utveckling och fostran och de känner väl till målen för småbarnsfostran. Av personalen fordras ömhet och förmåga att ta hänsyn till barns känslor och behov. Målet för personalen är att skapa en trygg, harmonisk och förtroendefull kontakt till varje enskilt barn. Personalen skall i den dagliga verksamheten uppmuntra barnen till självständighet, så att barnen känner glädje över att lyckas samtidigt som de vid behov får stöd av vuxna. Personalen skall med sina kunskaper om barns utveckling, vård och fostran även utgöra ett stöd för föräldrarna. Fostringsgemenskapen, d.v.s. samarbetet mellan familjerna och dagvårdspersonalen, är en viktig del av småbarnsfostran. Ett bra och fungerande samarbete är viktigt för såväl barnens utveckling som för en fungerande vård och fostran. Ett bra samarbete underlättar även barnens anpassning till dagvården. 3.2. Dagvårdsmiljön Dagvårdsmiljön i Korsholm skall erbjuda varje barn erfarenheter, upplevelser och utmaningar. Vid planeringen av både inomhus- och utomhusmiljön skall barnens välfärd och hälsa tas i beaktande så att en trygg miljö skapas. Barn behöver utrymme till lek samt möjligheter till att få röra på sig både inne och ute. Miljön skall inspirera barnen till fysisk aktivitet samt till att utforska och undersöka. Miljön skall även vara variationsrik, så att barnens fantasi ges utrymme och så att barnen inspireras att utrycka sig. I dagvårdsmiljön skall det finnas utrymme för både gruppverksamhet, enskild lek samt för vila. För varje enhet finns en plan för brand- och olycksfall. Planerna utvärderas årligen. I samarbete med tekniska verket görs regelbundna kontroller av både i inomhus- och i 7

utomhusmiljön. Vid kontrollerna uppmärksammas de behov av förbättringar och reparationer som finns vid enheterna. Personalen har deltagit i förstahjälpkurser. 3.3. Inlärningssyn Trygga och fungerande människorelationer är grunden för en bra inlärning. Viktigt för barnens inlärning är även glädjen över att lyckas samt barnens egna intresseområden, upplevelser och den trygga närmiljön i vilken barnen mår bra. Barnens frågor och intressen hör ihop med små saker och händelser i närmiljön men också med större händelser runtomkring. Barn lär sig dagligen i vardagliga situationer och kopplar ihop tidigare erfarenheter med nya inlärda saker och bygger på så sätt upp nya tankesätt och nya sätt att fungera. Barn lär sig genom att pröva och göra saker själva, genom att använda sina olika sinnen samt genom att härma. Inlärningen sker genom leken och genom samspelet mellan barnen och de vuxna. Barnen undersöker och provar sig fram och de vuxnas uppgift är att lyssna och observera, samt att handleda vid olika situationer allt utifrån behov. 3.4. Lekens betydelse Leken är barnens naturliga sätt att fungera. Genom leken bearbetar barnen sina upplevelser och känslor och de får ge uttryck för sina tankar och funderingar. I leken skapar barnen nytt samtidigt som de söker svar på frågor, får utlopp för sin fantasi och lär om livet. Barnens inlärning sker via leken. Lekens karaktär förändras med åldern. Den lekform där barnen bekantar sig med föremål och leker ensamt utvecklas via bredvidleken till gemensam lek. Leken kräver tid och utrymme samt förståelse av de vuxna. Viktigast med leken är samspelet och glädjen. I den fria leken fungerar de vuxna som observeratörer som vid behov ger stöd och inspiration genom att erbjuda material samt nya infallsvinklar. I den ledda leken fungerar den vuxna som lekledare och som den person som bestämmer reglerna för leken. 3.5. Fysisk och motorisk aktivitet Barnens kroppsuppfattning samt deras fysiska och motoriska färdigheter utvecklas genom lek och rörelse. Motoriska färdigheter tränas i vardagssituationer samt i ledda rörelsestunder. Genom daglig fysisk aktivitet introduceras barnen till en fysiskt aktiv livsstil och med hjälp av en intressant och flexibel miljö uppmuntras barnen till att röra på sig och deras intresse för fysisk aktivitet väcks. 8

4. Det centrala innehållet i kommunens småbarnsfostran Inom småbarnsfostran erbjuds barnen de medel som behövs för att de skall kunna förstå olika sammanhang och situationer. Personalen planerar innehållet inom olika inlärningsområden så att de motsvarar barnens åldersnivå och behov. Utgångspunkten för innehållet i de olika inlärningsområdena är vardagslivet samt konkreta händelser i vardagen. Avsikten är att skapa en fungerande helhet inom vilken även de enskilda barnens behov ges utrymme. 4.1. Språkets betydelse Språket stöder barnens tankevärld och är grunden för inlärning. Språket är av central betydelse i samspelet och i kommunikationen med andra. Dagvårdsmiljön befrämjar barnens språkutveckling redan från tidig ålder. När de små barnen börjar i dagvården skapas situationer för inlärning av begrepp och tal. I olika vardagssituationer stöder och inspirerar personalen den språkliga utvecklingen. Med hjälp av språket kan barnen uttrycka sig och göra sig förstådda. Genom språket mottar barnen information från omvärlden. Språket har viktig betydelse också för tankearbete, problemlösning, logiskt tänkande samt för fantasin. I all vård och fostran samt i alla inlärningssituationer inom småbarnsfostran används tydligt och klart språk, d.v.s. ett språk som är förståeligt för barnen. Barnen uppmuntras till att tala själva. De sporras till att fråga, fundera och beskriva saker och ting. I kommunikationen används ord, miner och gester. 4.2. Matematiska färdigheter Inlärning av matematiska färdigheter sker dagligen i vardagliga situationer samt via diskussion. Inlärningen sker under lekfulla former och den är anpassad till barnen ålder. De matematiska färdigheterna övas genom att man räknar, jämför och funderar över olika föremål. I undervisningen används saker, föremål och material som är bekanta för barnen. Matematiska begrepp och färdigheter hör även ihop med andra ämnesområden inom småbarnsfostran såsom t.ex. grundvård, lek, rörelse, skapande arbete och musikinlärning. De vuxna skall stöda och inspirera barnens matematiska upplevelser samt ge dem utrymme till att forska och fundera. 9

4.3. Naturvetenskapliga färdigheter Barnens världsbild formas via kännedom om miljön och naturen. Att värna om naturen, att undersöka olika naturmaterial samt att använda alla sina sinnen är samtliga viktiga delar i den natur- och miljöfostran som ingår i småbarnsfostran. Barnen får bekanta sig med naturen samt med dess djur och växter. Detta sker genom utflykter där barnen själva får utforska och undersöka naturen. Som grund för inlärningen fungerar närmiljön. Även de fyra årstiderna samt vad som är typiskt för var och en av dem uppmärksammas. Att personalen har en positiv inställning till naturen är viktigt. 4.4. Historisk och samhällelig fostran Genom traditionslekar, berättelser, material och pyssel får barnen bekanta sig med sin närmiljö och dess kultur. Den kultur och de sevärdheter som finns i hembygden uppmärksammas. Även bygdens särdrag och speciella händelser ges utrymme i verksamheten. Barnen får lära sig om olika traditioner samt att värna om dessa. Begrepp från förr och nu lärs ut 4.5. Estetisk fostran, konst och kultur Inom estetisk fostran får barnen bekanta sig med konst, litteratur och musik. Barnen skall inspireras till att uppskatta och värdesätta den skönhet som finns runtomkring dem. Barn är av naturen skapande och personalen har som uppgift att ge barnen möjlighet till att bekanta sig med olika sorters material och olika arbetssätt. Upplevelser inom konst och kultur skall erbjudas barnen, så att de får lära sig olika uttrycksformer. Barnen skall få nya intryck och upplevelser. 10

4.6. Etisk fostran Barnen lär sig moral och etik i samspelet med andra människor. I etisk fostran ingår livet och olika frågeställningar om det, samt om människorelationer, naturen och omgivningen. Målet inom etisk fostran är att skapa en omgivning där barnen respekteras som enskilda individer och där barnen uppmuntras både till att visa sina känslor samt till att behärska dem. Barnen fostras till ärlighet och till att respektera andra. Etisk fostran är en del av den dagliga verksamheten. Barnen får lära sig skillnaden mellan rätt och fel och de får en förståelse för förhållandet mellan orsak och verkan. Personalen lär barnen att värdesätta gemensamma saker samt att ta ansvar för dem och sköta om dem. 4.7. Religionsfostran Religionsfostran bygger på en kristen värdegrund. Inom religionsfostran respekteras den enskilda familjens önskemål och religiösa syn. Kyrkliga högtider samt olika seder i samband med dessa tas upp under året. Barnens frågor ges utrymme och personalens uppgift är att ge positiva och trygga svar på barnens funderingar och upplevelser. 11

5. Barn i behov av särskilt stöd och fostran 5.1. Särskilt stöd i småbarnsfostran Särskilt stöd i småbarnsfostran behöver barn som är i behov av psykiskt eller socialt stöd samt barn vars utveckling, inlärningsförutsättningar eller hälsa har försvagats på grund av sjukdom, handikapp eller funktionsstörning. För de barn som är i behov av särskilt stöd skall en individuell verksamhetsplan för barns utveckling och lärande i dagvården göras. Planen görs upp tillsammans med vårdnadshavarna, daghemspersonalen, specialbarnträdgårdsläraren och vid behov med övrig expertis. I verksamhetsplanen tas barnets behov i beaktande, målsättningarna fastställs och de sätt på vilka personalen skall arbeta för att man skall nå fram till målsättningarna konkretiseras. I samarbete med socialcentralens avdelningschef planeras de specialarrangemang som behövs. Undervisningen skall i första hand arrangeras så att barnet så mycket som möjligt kan delta i den övriga gruppens verksamhet. Barnet får vid behov en personlig assistent, professionell terapi enligt behov samt eventuella hjälpmedel. Specialbarnträdgårdsläraren deltar i barnets rehabilitering och ger stöd, samt handleder personalen och assistenterna. Rehabiliteringen och uppföljningen av barnet sker i samarbete med barnet, föräldrarna, rådgivningen, dagvården och vid behov med terapeuter och övrig expertis. Verksamhetsplanen utvärderas årligen. 5.2. Barn med annorlunda kultur- och språkbakgrund Vid Korsholms kommuns daghem finns även barn från andra kulturer och språkgrupper. Dessa barn integreras i daghemsgrupperna och de får vid behov extra stöd. Detta gäller också barn som använder teckenspråk. Med trygga vuxenrelationer och i en miljö som befrämjar inlärning försöker man underlätta anpassningen till dagvården. Genom att uppmuntra barnen till samverkan med de andra barnen stöds inlärningen av svenska eller finska. Om barnen har behov av extra stöd t.ex. på grund av språket diskuteras frågan med föräldrarna och i samråd med dem ordnas det specialstöd som behövs för språkutvecklingen. Specialstödet kan exempelvis vara en assistent. 12

6. Fostringsgemenskapen Utgångspunkten för fostringsgemenskapen är att man respekterar varandra. Det viktiga i samarbetet är ett gott samspel mellan personal och föräldrar. Genom att behandla varandra som jämställda samt genom att visa respekt byggs ett välfungerande samarbete upp. Personalen ansvarar för att föräldrarna får information om hur barnets dag ser ut samt att det förs en dialog med föräldrarna om innehållet i barnets dagvård. Inom varje dagvårdsenhet har man skapat egna regler för hur fostringsgemenskapen skall se ut. Det gemensamma målet för alla är dock att bygga upp en fostringsgemenskap inom vilken alla strävar till att befrämja barnens och familjernas välmående. 6.1. Föräldrasamarbetet Föräldrarna är de som bäst känner sina barn och de som har mest kunskap om dem. Föräldrarna är också i första hand ansvariga för vården och fostran av sina barn. Personalen stöder med sin yrkeskompetens och sin kunskap föräldrarna i frågor gällande barnens vård och fostran. Med föräldrarnas kunskaper om sina barns behov och med personalens kännedom om barngruppen planeras en pedagogiskt riktig verksamhet som är anpassad till barnens ålder och som stöder deras utveckling. Personalen har huvudansvaret för att skapa ett gynnsamt samarbete med föräldrarna. Detta förverkligas genom dagliga föräldrakontakter, samtal och föräldrakvällar. Genom enskilda samtal introduceras de allmänna fostringsprinciperna för föräldrarna samtidigt som föräldrarna ges en möjlighet att diskutera barnens utveckling. Att respektera och lyssna på föräldrarna samt att ha en öppen och ärlig kommunikation är grunden för ett fungerande samarbete. 6.2. Nätverkssamarbetet Inom dagvårdens nätverkssamarbete arbetar man för barnens välmående. För att stödja barnens fysiska och psykiska hälsa samt deras sociala välmående samarbetar personalen med föräldrarna och med experter. Utgångspunkten i samarbetet är att skapa kontinuitet i vården, fostran och inlärningen och målet är att skapa ett nätverk inom vilket alla samarbetar för småbarnens välfärd. 13

Inom dagvård och småbarnsfostran sker ett regelbundet samarbete med: Barnrådgivning Barnen går årligen på frivilliga rådgivningsbesök HVC-läkare, psykolog Vid 5-årskontrollen finns möjlighet till ett frivillig psykologbesök. Till 6-årskontrollen hör även läkarbesök. Psykologen på hälsocentralen utför skolmognadsbedömningar. Möjlighet till diskussion och stöd för föräldrarna gällande barnens fostran och utveckling. Tandvård Tandsköterskan besöker alla daghem och lär barnen sköta om sina tänder. Skola Grundskolans lärare samarbetar med daghemmen. Besök och gemensamma tillställningar ordnas. Målet med samarbetet är att överföringen från förskolan till skolan skall gå smidigt. Församling Klubbverksamhet som stöder småbarnens kristna fostran ordnas. Stöder dagvårdens religionsfostran genom att man vid olika högtider ordnar sammankomster för barnen. Bibliotek Ordnar sagostunder för dagvården. Stöder och vidgar intresset för litteratur och sagor. Erbjuder barnen upplevelser och befrämjar barnens fantasi. 14

Fritidsavdelning Stöder barnens fysiska och motoriska utveckling genom att ordna ledd rörelseundervisning för barnen. Ordnar idrottsskola så att barnen har möjlighet att pröva på olika idrottsgrenar. Programmet består av en lekfull barnanpassad träning som bygger på barnens egna behov, förutsättningar och utveckling. Nätverket för de barn som är i behov av specialdagvård består även av: Familjerådgivning Konsultation och handledning för familjer med olika svårigheter. Lekterapi Skolmognadsbedömningar samt kartläggning av svårigheter och färdigheter. Ger utlåtande för undersökningar. HVC-psykolog, läkare Handledning och konsultation åt familjer. Skolmognadsbedömingar Kartläggning av färdigheter och svårigheter. Utlåtande för vidare undersökningar och terapier Terapeuter Ger t.ex. talterapi, fysioterapi, ergoterapi och ridterapi åt barnen enligt behov Rehabiliteringshandledare Erbjuder familjerna och barnen handledning utgående från barnens svårigheter Barnskydd/socialarbetare Ger stöd och handledning i de krissituationer och svårigheter som uppstår i familjernas vardag. Barnskyddsfrågor 15

7. Planering, dokumentation och utvärdering För att trygga en bra och fungerande dagvård i kommunen, så utvärderas dagvårdsarbetet regelbundet. Med hjälp av dokumentation, utvärdering och planering utvecklas småbarnsfostran och dess värdegrund, innehåll, mål och metoder. Med hjälp av utvärderingen utvecklas även personalen i sitt yrke. Planeringen av småbarnsfostran sker i samarbete med föräldrar och personal. Tillsammans utformar man den värdegrund som verksamheten baserar sig på. Inom dagvårdsenheterna planerar och utvärderar personalen verksamheten regelbundet. Dokumentationen sker med Portfolio. Man gör anteckningar om barnens utveckling och inlärning samt om hädelser i verksamheten. Allt samlas i barnets egen mapp. Mappen fungerar som ett samarbetsverktyg med familjen. Mappen följer med barnet ända till skolstarten. Personalen observerar barnen och barngruppen. Genom observationer, intervjuer och dokumentation samt genom föräldrasamtal, tar man hänsyn till varje barns enskilda behov och intresseområden samt utvecklingsnivå. Utvärderingen av dagvården är betydelsefull för dagvårdens kvalitet samt för den fortsatta planeringen av verksamheten. Utvärderingen sker i dagliga diskussioner mellan personalen och föräldrarna. Som grund för dessa diskussioner ligger föräldrarnas och personalens observationer om barnet som individ samt om barnet som gruppmedlem. I Korsholm används TAK-utvärderingsprogram i dagvården. Med hjälp av programmet genomförs förfrågningar om hur nöjda kunderna är med arbetet, verksamheten och ledarskapet. Utvärdering genomförs på varje dagvårdsenhet som team-utvärdering, som enskild utvärdering samt som en utvärdering om barnets vård och fostran. Utvärdering sker regelbundet enligt uppgjorda utvärderingsplaner. 16