1 Inst. för biomedicin STUDIEHANDLEDNING LÄG053 Infektion, mikrobiologi och immunförsvar, 19.5 hp Grundnivå Kursen ingår i Läkarprogrammet HT 2013
2 LÄG053 Infektion, mikrobiologi och immunförsvar, 19.5 hp, grundnivå Syftet med kursen är att förmedla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt så att du efter genomgången kurs på ett evidensbaserat sätt ska kunna diagnostisera och behandla vanliga samt allvarliga infektionssjukdomar i såväl öppen som sluten vård, samt ge förslag på förebyggande åtgärder. Du ska också kunna söka, tolka och tillämpa vetenskaplig information inom ämnesområdet. Kursen ingår som obligatorisk kurs i läkarprogrammet, termin 5, inom huvudområdet medicin. Denna studiehandledning beskriver ramarna för kursen och ger dig närmare riktlinjer för genomförande av dina studier och redovisning av dina studieresultat. I. Kursbeskrivning Kursen kännetecknas av en integrering mellan ämnesområdena mikrobiologi, immunologi och infektion, samt mellan basalvetenskaplig och klinisk kunskap. Under kursen förmedlas kunskap om: Infektionssjukdomars etiologi, symtom, spridningsvägar och utbredning i befolkningen Mikroorganismers virulensegenskaper och principer för mikrobiell patogenes Värdens försvar mot infektioner Antimikrobiella läkemedel och resistens Mikrobiologisk diagnostik och behandling av infektionssjukdomar Vaccination och annan prevention mot infektionssjukdomar De första 2 veckorna är gemensamma för hela kursen. Övriga veckor är hälften av kursen placerad på en infektionsklinik, medan andra hälften har kursmoment på Medicinareberget/ Mikrobiologen. Placeringarna omfattar tre dagar, veckans övriga två dagar är gemensamma för kursen. Byte av placering sker varje vecka. Varje student har sammanlagt fem veckors placering på infektionsklinik och fem veckor på Medicinareberget/Mikrobiologen. II. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas du ha tillägnat dig: Kunskap och förståelse redogöra för sjukdomsbild och bakomliggande patofysiologi vid vanliga och/eller allvarliga infektioner beskriva normalfloran, de vanligaste patogena mikroorganismerna och deras virulensegenskaper samt grunderna för mikrobiologisk diagnostik, antimikrobiell behandling och resistens förklara hur mikroorganismerna interagerar med värden, kroppens försvar mot infektioner samt principer för vaccination
3 Färdighet och förmåga sammanfatta och värdera anamnes och undersökningsfynd samt föreslå diagnos, relevant utredning och behandling av patienter med infektioner tolka mikrobiologiska provsvar, ange och motivera val av antimikrobiell behandling, föreslå preventiva åtgärder och tillämpa smittskyddslagen söka kunskap och bedöma information för att kunna föra en dialog och hantera mikrobiologiska, immunologiska och infektionsmedicinska problem identifiera och formulera etiska frågor inom infektionsmedicin Värderingsförmåga och förhållningssätt diskutera kring alla individers rätt till hälsa samt identifiera och diskutera etiska problem med relevans för infektionsmedicin tillämpa kritiskt tänkande på vetenskaplig grund III. Arbetsformer/undervisningens utformning Kursen bygger vidare på det teoretiska och praktiska kunnande som du tillägnat dig under tidigare terminer på läkarprogrammet. Undervisningen är i huvudsak problemorienterad vilket innebär att eget aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande, problemlösning och integration utgör centrala delar. Kursen innehåller översiktsföreläsningar, temadagar, seminarier, laborationer, grupparbeten, fallövningar, undervisningsronder samt placeringar på infektionsavdelning. Lärare från mikrobiologi och immunologi, klinisk bakteriologi och virologi samt infektion deltar i undervisningen. Information under kursen till kursdeltagarna sker i stor utsträckning via GUL Göteborgs Universitets Lärplattform. Information om GUL finner du på: www.gul.gu.se. IV. Former för bedömning och kriterier för godkänt Bedömning av uppnådda lärandemål sker kontinuerligt under kursens gång via enskilda studieuppgifter, deltagande i seminarier, grupparbetet om examination, grupparbetet Tro eller vetande, grupparbetet om mänskliga rättigheter, överläkarmöten samt individuella skriftliga examinationsuppgifter. För godkänt betyg på hel kurs krävs godkända examinations- och studieuppgifter samt aktivt deltagande i seminarier, grupparbeten enligt ovan, fallpresentationen och överläkarmöten. Obligatorisk närvaro krävs vid laborationer, seminarier, grupparbeten enligt ovan, fallpresentationen, överläkarmöten och kliniska placeringar på infektionsavdelning. Obligatoriska moment som missats pga. sjukdom eller annan av kursledaren godkänd anledning måste tas igen för godkänd kurs. En dags giltig frånvaro från klinisk avdelningsplacering kräver ingen extra tjänstgöring. Vid frånvaro > 1 dag erbjuds placering på avdelning under inläsningsveckan. Samråd med kursansvarig lärare för Infektion eller amanuens.
4 A. Seminarier Kursen innehåller fyra problemorienterade seminarier som behandlar centrala frågeställningar inom infektionsimmunologin samt avsnitt inom infektionsområdet (infektioner i magtarmkanalen, infektioner i luftvägarna och infektioner i centrala nervsystemet) som har stor relevans för den kliniskt verksamma läkaren. Syftet med seminarierna är att: Stimulera inlärning och analytiskt/kritiskt tänkande Integrera baskunskaper inom mikrobiologi och immunologi med klinisk handläggning av infektioner Förstå och analysera samspelet mellan mikrob och värd Träna muntligt kommunikation och samarbete Utveckla ledarskapsförmåga Genomförande: Seminariearbetet inleds med ett minisymposium i helklass där prekliniska och kliniska lärare under två timmar ger en översikt av ämnesområdet, samt belyser avsnitt som är av speciell vikt eller där kunskapsläget är kontroversiellt. Efter minisymposiet delas seminarieuppgifterna ut. Seminarieuppgifterna utgår från patientfall. Uppgifterna bearbetas under två veckor och redovisas sedan muntligt i grupper om cirka 10 studenter med en immunolog (seminariet i Infektionsimmunologi) respektive en infektionsläkare och en mikrobiolog (övriga seminarier) närvarande. Inför varje patientfall utser lärarna en student som ordförande och en student som sekreterare. Redovisningarna beräknas ta 2 ½ timme. Observera att du får ha med dig dina anteckningar vid redovisningen av seminarierna i infektionsimmunologi och infektioner i mag-tarmkanalen men inte vid de andra två seminarieredovisningarna (infektioner i luftvägarna och infektioner i centrala nervsystemet). För att bli godkänd skall du aktivt delta under redovisningen och kunna: Ange lämplig diagnostik. Resonera kring tolkning av anamnes, statusfynd och provsvar. Ange och motivera antimikrobiell behandling, vårdnivå och preventiva åtgärder. Resonera kring interaktionen mellan mikroorganismer/virulensfaktorer och immunförsvaret. Agera som ordförande genom att leda diskussionen, se till att alla kommer till tals, vara lyhörd för olika synpunkter i gruppen, se till att diskussionen håller sig till ämnet och inte överskrider den tid som tilldelats uppgiften. Agera som sekreterare genom att tolka och kortfattat sammanfatta på tavlan de svar som gruppen kommit fram till. Missad redovisning: Seminarieredovisningarna är obligatoriska för godkänd kurs. Frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare ska meddelas. Muntlig redovisning av seminarieuppgifterna sker senare under kursen. Aktivitetsansvariga lärare: Infektionsimmunologi: Marianne Quiding-Järbrink (marianne.quidingjarbrink@microbio.gu.se) Infektioner i mag-tarmkanalen: Ingrid Bölin (ingrid.bolin@microbio.gu.se) Infektioner i luftvägarna: Johan Westin (johan.westin@infect.gu.se) Infektioner i CNS: Marie Studahl (marie.studahl@infect.gu.se)
5 B. Studieuppgifter Studieuppgift 1. Fallpresentation Syftet med fallpresentationen är att du ska lära dig att sammanfatta och presentera ett patientfall samt göra en infektionsmedicinsk analys av fallet. Detta ingår som en del i din professionella utbildning. Genomförande: Under din kliniska placering väljer du ut ett patientfall (avidentifierat) som du i slutet av kursen redogör för i skriftlig och muntlig form. Det är önskvärt att du väljer ett patientfall från din regionplacering och inte det patientfall som du presenterat under din avdelningsplacering. Du får inte välja samma patientfall som de andra studenterna i din grupp. I den skriftliga redovisningen (högst en A4-sida med max 550 ord) skall du redogöra för vårdförloppet och analysera diagnostik och behandling. Redovisningen skall vara inlämnad (inte elektroniskt, utan i pappersform) till kursadministratör Ann Ljungblom senast tre dagar före den muntliga redovisningen. Ett exempel på en skriftlig redovisning finns på GUL. I slutet av kursen presenterar du fallet under fem minuter för en grupp kurskamrater. Inga audiovisuella hjälpmedel är tillåtna. En av kurskamraterna har sedan i uppgift att återge patientfallet med högst 5-6 meningar. Därigenom kontrolleras att presentationen varit begriplig och pedagogisk. Du leder sedan en diskussion som fokuserar på hur man kommit fram till diagnosen samt motiven för vald antimikrobiell behandling. För att bli godkänd skall du: Lämna en skriftlig redovisning som innehåller uppgifter om tidigare sjukdomar, aktuell anamnes, relevanta laboratorieresultat/röntgenfynd/ odlingssvar, antimikrobiell behandling samt förlopp. Göra en analys av hur kliniska fynd, laboratorieresultat och odlingssvar lett fram till diagnosen och val av antimikrobiell behandling, samt presentera analysen i din skriftliga redovisning. Muntligt kunna återge fallet på ett strukturerat och informativt sätt på angiven tid Kunna leda falldiskussionen på ett konstruktivt sätt Missad redovisning: Fallpresentationen är obligatorisk och frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis. Frånvaro skall meddelas till kurssekreterare Ann Ljungblom. Den skriftliga fallrapporten skall lämnas in senast en vecka efter missat redovisningstillfälle. Muntlig redovisning sker under inläsningsveckan. Marianne Jertborn (marianne.jertborn@microbio.gu.se) Studieuppgift 2. Grupparbete Tro eller vetande Syftet med grupparbetet är att du skall lära dig att söka kunskap och bedöma vetenskapligt kontroversiell information om mikrobiologiska, immunologiska och infektionsmedicinska problem, samt att argumentera för en vetenskaplig ståndpunkt. Genomförande: Grupparbetet introduceras under föreläsningen Tro eller vetande. Grupper om fyra-fem studenter tilldelas en frågeställning där det finns olika ståndpunkter och där bevisläget är oklart och/eller kontroversiellt. Gruppen söker och läser vetenskapliga artiklar
6 samt tar del av andra informationskällor; i schemat finns avsatt tid för arbete med denna uppgift. Den skriftliga redovisningen (högst en A4-sida) skall innehålla minst tre argument för och tre argument mot i den kontroversiella frågan, med tydlig källhänvisning för varje påstående i form av exempelvis vetenskapliga artiklar. Gruppen skall också värdera evidensgraden och styrkan hos varje artikel/källa. Den skriftliga sammanfattningen tas med till den muntliga redovisningen och lämnas där till ansvarig lärare. Den muntliga redovisningen sker under tre på varandra följande lektionstimmar. Vid redovisningen deltar tre studentgrupper. En grupp är debattör (lottning sker inom gruppen om vilka som ska vara för respektive mot ) och de andra två grupperna är åhörare och får rösta om sin åsikt i frågan, dels före men också efter debatten. Varje åhörare redogör för vilket/vilka argument som var avgörande för hans/hennes ståndpunkt. Debatten leds av en student som får agera moderator. Efter rast upprepas förfarandet, nu med en ny grupp som debattör och de andra två grupperna som åhörare. För att bli godkänd skall gruppen: Lämna en skriftlig sammanfattning som innehåller minst tre argument för och tre argument mot påståendet med källhänvisningar. Varje redovisad studie skall bedömas med avseende på kvalitet (t.ex. statistisk signifikans och urval). Muntligt kunna argumentera för eller mot den givna ståndpunkten på ett vetenskapligt sätt. Aktivt medverka som åhörare till de andra gruppernas debatter. Missad redovisning: Grupparbetet är obligatorisk för godkänd kurs. Frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare ska meddelas. En skriftlig redovisning av ny uppgift skall lämnas in vid den muntliga redovisningen som sker senare under kursen. Agnes Wold (agnes.wold@microbio.gu.se) Studieuppgift 3. Grupparbete om examination Syftet med grupparbetet är att du skall träna din professionella färdighet att i framtiden kunna fungera som lärare och formulera relevanta frågor som täcker väsentliga faktaområden. Genomförande: Grupparbetet inleds med en kort introduktion av de olika nivåerna av kunskap enligt SOLO (Structure of the Observed Learning Outcomes). Grupper om tio studenter tilldelas en studieuppgift där fem korta svarsfrågor och två mer utredande frågor på kunskapsnivå 2-3 enligt SOLO (exemplifiera, beskriv, förklara) skall formuleras inom ett av nedanstående huvudområden: struktur, egenskaper, smittspridningsvägar och diagnostik av viktiga mikroorganismer mikrobiell patogenes värdens försvar mot infektioner antimikrobiella läkemedel och resistens vaccination och profylax samt infektionsepidemiologi
7 Studieuppgiften bearbetas i grupp under cirka två timmar. Redovisningen sker skriftligt och muntligt. Den muntliga genomgången och granskningen av ett urval av frågorna sker inför halvklass. För att bli godkänd skall gruppen: Lämna en skriftlig redovisning som innehåller fem korta svarsfrågor och två mer utredande frågor som anknyter till kursens lärandemål. Aktivt delta i den muntliga genomgången och granskningen av frågorna. Missad redovisning: Grupparbetet är obligatorisk för godkänd kurs. Frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare ska meddelas. En skriftlig redovisning av uppgiften skall lämnas in inom två veckor efter samråd med ansvarig lärare. Bo Svennerholm (bo.svennerholm@microbio.gu.se) Studieuppgift 4. Grupparbete om mänskliga rättigheter. Syftet med grupparbetet är att ge dig redskap för att kunna diskutera värderingar utan att döma andras förhållningssätt. I din professionella utveckling som läkare ingår att du skall ha förståelse för viktiga begrepp avseende mänskliga rättigheter och kunna resonera kring alla individers rätt till hälsa. Genomförande: Tre grupper om fem studenter genomför först en värderingsövning där de får ta ställning till olika värderingsutsagor. Därefter bearbetar varje grupp tre diskussionsuppgifter som utifrån patientfall tar upp: särbehandling och vikten av disaggregerad statistik alla människors rätt till sjukvård läkares agerande och ansvar vid krig och konflikt Diskussionen följs av en muntlig redovisning i storgrupp. En student från varje grupp lottas till att vara rapportör och sedan vara ordförande och leda den avslutande diskussionen. Diskussion och redovisning tar totalt tre timmar. För att bli godkänd skall du: Aktivt delta i värderingsövningen Kunna förklara vad rätt till bästa möjliga hälsa innebär Känna till svenskt och internationellt regelverk för mänskliga rättigheter Diskutera utdelade patientfall utifrån alla individers rätt till hälsa och läkares agerande utifrån ett humanistiskt perspektiv Missad redovisning: Grupparbetet är obligatorisk för godkänd kurs. Frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare skall meddelas. Diskussion och redovisning sker senare under kursen. Elisabet Lönnermark (elisabet.lonnermark@infect.gu.se)
8 C. Laborationer Laboration 1. Attack och försvar. Syftet med laborationen är att underlätta förståelsen av samspelet mellan mikrob och värdens infektionsförsvar genom att illustrera några av de processer som pågår i värden vid en infektion och betydelsen av några virulensfaktorer. Genomförande: Du arbetar tillsammans med en annan student under tre halvdagar med praktiskt laborerande som avslutas med en genomgång dag 3. Dessutom ingår ett kort test på GUL på förståelse av innehållet i laborationskompendiet som du genomför dag 1 eller 2. I laborationen ingår också två teoretiska uppgifter om evolution av patogena mikroorganismer och T-cellsaktivering som du bearbetar dag 2 ( i schemat finns tid avsatt för denna uppgift) och som sedan redovisas muntligt i mindre grupper med en lärare dag 3. För att bli godkänd skall du: Aktivt delta i det praktiska laborationsmomentet Ha godkänt resultat på testet på GUL Muntligt kunna redovisa de två teoretiska uppgifterna Missad redovisning: Laborationen är obligatorisk för godkänd kurs. Frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare skall meddelas. Missad undervisning/ redovisning kompletteras vid senare tillfälle som meddelas av aktivitetsansvarig lärare. Ingrid Bölin (ingrid.bolin@microbio.gu.se) Laboration 2 och 3. Sårodling och UVI-diagnostik. Syftet med dessa laborationer är att skapa förståelse för principerna för den odlingsbaserade kliniskt bakteriologiska diagnostiken. I detta ingår att förstå hur man med hjälp av odling på selektiva och oselektiva medier kan skapa sig en uppfattning av om kliniskt relevanta patogener finns i ett prov, samt hur man bestämmer bakteriernas känslighet för olika antibiotika med lappmetoden. En viktig målsättning är att förstå hur kliniska uppgifter påverkar laboratoriets tolkning av odlingsresultaten, samt hur laboratoriets svar skall tolkas kliniskt. Genomförande: Du arbetar tillsammans med en annan student under laborationerna. Med utgångspunkt från patientfall får du föreslå diagnostiska åtgärder och odlingar, undersöka utodlade prover och identifiera relevanta bakterier. Du får bedöma bakteriers antibiotikakänslighet med hjälp av lapp-metoden. Du får bedöma odlingsfyndens kliniska betydelse och föreslå antibiotikaterapi. Under laborationens gång kan du diskutera med handledarna för att lösa uppgifterna i laborationskompendiet. Efter detta besvarar ni i laborationsgruppen (två studenter) några korta frågor på ett lösblad som samlas in av handledarna. För att bli godkänd skall du: Aktivt delta under respektive laboration Analysera och diskutera odlingsfynden Besvara uppgifterna i laborationskompendiet Ha godkänt resultat (minst 60 % rätta svar) på de korta frågorna
9 Missad redovisning: Laborationen är obligatorisk för godkänd kurs. Frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare skall meddelas. Missad undervisning/ redovisning kompletteras vid senare tillfälle som meddelas av aktivitetsansvarig lärare. Sårodling: Susann Skovbjerg (susann.skovbjerg@vgregion.se) UVI-diagnostik: Bodil Jönsson (bodil.jonsson@vgregion.se) Laboration 4. Infektionsserologi Syftet med laborationen är att klargöra serologins möjligheter vid immunitetsprövning och infektionsutredning. Vi vill också att du skall förstå provflödet från analysbestämning till processning av serumprover via standardtester på laboratoriet (ELISA metodik), tolkning av resultaten och avslutningsvis hur provresultaten besvaras ut till klinik. Syftet är också att skapa förståelse för hur resultaten vid serologiutredning kan påverkas av olika faktorer som kan göra bedömningen osäker via t.ex. korsreaktivitet mellan antikroppar, samt hur olika nivåer av antikroppar kan klassas som äkta positiva reaktioner, sant negativa reaktioner och s.k. gråzons -resultat. Genomförande: Vid laborationen utgår du från ditt eget blod där antikroppar mot herpes simplex virus (HSV), varicella zoster virus (VZV), Epstein Barr virus (EBV) samt hepatit B virus (HBV) skall bestämmas. Under laborationen kommer du att arbeta i grupper om tre studenter. Serumprovet kommer att processas via två olika serologiska bestämningsmetoder för IgG antikroppar (ELISA och Immunoflourescens). Vid laborationens slut skall resultaten diskuteras och tolkas med hjälp av uppställda kriterier för positiv/negativ reaktion. För att bli godkänd skall du kunna: Tolka analysresultaten av ditt eget serumprov Ange på en virologisk svarsremiss om det föreligger immunitet/icke-immunitet respektive seropositivitet/seronegativitet för vart och ett av de analyserade virala infektonerna. Formulera ett skriftligt svar som är utformat så att en patient förstår vad analyserna gett för resultat Missad redovisning: Laborationen är obligatorisk för godkänd kurs, Frånvaro utöver sjukdom medges undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare skall meddelas. Missad undervisning/ redovisning kompletteras vid senare tillfälle som anges av aktivitetsansvarig lärare. Staffan Görander, staffan.gorander@microbio.gu.se D. Avdelningsplaceringar Syftet med avdelningsplaceringarna är att du skall få träning i att: Ta en riktad anamnes och genomföra klinisk kroppsundersökning av patienter med infektioner Sammanfatta och presentera patientfall Orientera dig i en Meliorjournal och kunna plocka fram relevant information Skriva en remiss Tillämpa basala hygienföreskrifter Resonera kring ett patientfall utifrån ett etiskt perspektiv
10 Det verksamhetsintegrerade lärandet är en del av din professionella utbildning till läkare. 1. Patientredovisningar. Du tilldelas en lämplig patient som du går in till och upprepar/ kompletterar anamnes och status samt sätter dig in i handläggandet (diagnostik och behandling). Du presenterar ditt patientfall för studentgruppen och ansvarig amanuens/lärare. Presentationen får inte ta längre tid än fem minuter. För att bli godkänd skall du kunna: Återge fallet på ett strukturerat och informativt sätt på angiven tid Resonera kring hur man kommit fram till diagnosen Ange motiven för vald antimikrobiell behandling Missad redovisning: Patientredovisningen på Infektionskliniken, Östra Sjukhuset är obligatorisk för godkänd kurs. Frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare skall meddelas. Redovisning sker vid senare tillfälle som meddelas av aktivitetsansvarig lärare. Gruppansvarig amanuens på Infektionskliniken, Östra Sjukhuset. 2. Överläkarmöte. Under sista dagen på din avdelningsplacering på Östra sjukhuset sker en muntlig kunskapskontroll på den kliniska kunskapen som du hämtat in under avdelningsplaceringen. Du skall vara väl insatt i avdelningens samtliga patienter vad gäller diagnos och behandling. Vid överläkarmötet får du redogöra för tre-fyra patienter inför studentgruppen och överläkaren. Du får inte ha med dig några anteckningar utan bara en lista över avdelningens patienter. För att bli godkänd skall du kunna redogöra för: Infektionsdiagnos Hur man har kommit fram till diagnosen Antimikrobiell behandling Motiven för vald behandling Missad redovisning: Överläkarmötet är obligatorisk för godkänd kurs. Frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare skall meddelas. Redovisning sker vid senare tillfälle som meddelas av aktivitetsansvarig lärare. Avdelningsöverläkaren. 3. Etisk reflexion. En skriftlig presentation av en svårt sjuk infektionspatient delas ut till gruppen om fem studenter. Tillsammans med en amanuens går gruppen igenom etiska frågeställningar utifrån en strukturerad mall. Analysen beräknas ta 1-1½ timma.
11 För att bli godkänd skall du kunna: Identifiera den etiska problemställningen. Sammanfatta kunskapsunderlaget för den etiska reflexionen (medicinska fakta, patientens perspektiv, särskilda omständigheter och hänsyn). Föra ett etiskt resonemang som skall innefatta vilka personer som berörs, vilka handlingsalternativ som är aktuella och vilka etiska principer som kommer i konflikt med varandra (autonomi- göra gott-inte skada- rättvisa). Ta ställning och lämna ett förslag på det mest lämpliga handlingsalternativet. Missad redovisning: Den etiska reflexionen är obligatorisk för godkänd kurs. Frånvaro utöver sjukdom medges endast undantagsvis, aktivitetsansvarig lärare skall meddelas. Redovisning sker vid senare tillfälle som meddelas av aktivitetsansvarig lärare. Gruppansvarig amanuens på Infektionskliniken, Östra Sjukhuset. E. Examinationsuppgifter Sluttentamen Den skriftliga tentamen efterfrågar fakta-, förståelse- och färdighetskunskaper inom såväl infektionsområdet som mikrobiologin och immunologin. Tentamen består av MEQ-frågor (modified essay questions), essäfrågor och korta svarsfrågor. MEQ-frågorna (representerar cirka hälften av skrivningspoängen) utgår från kliniska fall. Under tentamen får du successivt allt mer information om fallet efter varje besvarad delfråga. Man börjar vanligen med de kliniska fynden och efterfrågar trolig diagnos och differentialdiagnoser, för att sedan fråga om diagnostik, behandling och profylax. Fördjupade kunskaper inom mikrobiell patogenes, immunitet och antimikrobiell behandling efterfrågas i relation till fallet. I essäfrågorna (representerar cirka 20 % av skrivningspoängen) får du redogöra för komplexa frågeställningar inom klinisk virologi, klinisk bakteriologi och immunologi. Korta svarsfrågorna täcker alla ämnesområden som ingår i kursen. Vissa av frågorna utgörs av studenternas egna frågor som formulerats under grupparbetet om examination. För att bli godkänd krävs minst 65 % av maximal poäng på sluttentamen. Missad sluttentamen: Tid för omtentamen erbjuds sex veckor efter att höstkursen avslutats, i början av augusti vid det gemensamma tentamenstillfället för Läkarprogrammet samt vid ordinarie tentamenstillfällen på kommande kurser. Anmälan sker till kursadministratör Ann Ljungblom. V. Litteraturlista Obligatorisk litteratur: Iwarson & Norrby: Infektionsmedicin epidemiologi, klinik och terapi. Säve förlag, (5:e upplagan), 2011. (390 sidor) Murray, Rosenthal, Kobayashi & Pfaller: Medical microbiology. Mosby Year Book Inc (6th edition), 2009. (963 sidor)
12 Mak, TW & Saunders, M: Primer to the immune response. Academic Cell Update (texten är identisk i 1st och 2nd edition, 2 nd edition är dyrare och har extra material på webben ), Oxford; Elsevier Science & Technology, 2011 (Boken ingår även på termin 3; 436 sidor) Bredvidläsningslitteratur: Agger, Andersen, Leslie & Aasted: Immunologi. Studentlitteratur, 2006. Bennet & Eriksson: Infektioner hos barn. Studentlitteratur 2013. Bergström: Virusinfektioner: klinik, diagnostik, behandling. Corpus-Gullers, 2010. (För beställning se www.corpus-gullers.se). Mölne & Wold: Inflammation. Liber förlag, 2007. Nilsson-Ehle P (red.): Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin. Studentlitteratur (8:e upplagan), 2003. ISBN: 9789144007663. Sköld: Antibiotika och antibiotikaresistens. Studentlitteratur, 2006. Wilson B et al: Bacterial pathogenicity: A molecular approach. American Society for Microbiology (ASM Press, 3rd edition), 2010. ISBN 978-1555814182. Wold & Mölne: Inflammationssjukdomar. Liber förlag, 2012. Uppslagsverk: Knipe & Howley: Fields Virology. Lippincott, Williams & Wilkins (5th edition), 2006. Mandell, Douglas & Benett: Principles and practice of Infectious Diseases. Churchill Livingstone (7th edition), 2010. Murray, Baron, Pfaller, Tenover & Yolken: Manual of clinical microbiology. American society for microbiology ( 9th ed), 2007. VI. Kontaktinformation Kursledare: Bo Svennerholm, tel. 342 47 32, bo.svennerholm@microbio.gu.se Kursansvariga lärare: Infektion: Marianne Jertborn tel. 343 42 94, marianne.jertborn@microbio.gu.se Klinisk mikrobiologi: Bo Svennerholm, tel. 342 47 32, bo.svennerholm@microbio.gu.se Mikrobiologi och immunologi: Ingrid Bölin, tel. 786 62 11, ingrid.bolin@microbio.gu.se Kursansvariga amanuenser: Infektion: Mattias Eriksson, tel. 343 93 15, mattias.eriksson@vgregion.se Infektion: Martina Sansone, tel. 343 64 25, martina.sansone@vgregion.se Infektion: Agnar Bjarnason, tel. 343 43 28, agnar.bjarnason@vgregion.se Klinisk mikrobiologi: Brynja Ármannsdóttir, tel. 0722-83 19 95, brynja.armannsdottir@vgregion.se Kontaktinformation ansvarig institution (kursadministratör): Ann Ljungblom, tel. 343 42 43, 0709-12 36 91, ann.ljungblom@infect.gu.se
13 Bilaga: Checklista I nedanstående checklista har kursens lärandemål brutits ner som en ledning för din inlärning av teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Teoretiska kunskaper I. Efter avslutad kurs ska du ha ingående kännedom om etiologi, patogenes, symtom, diagnostik och behandling så att du kan identifiera och handlägga: Sepsis/septisk chock Endokardit CNS-infektioner Hud- och mjukdelsinfektioner Infektioner i leder och skelett, inklusive protesinfektioner Akuta hepatiter Urinvägsinfektioner Övre och nedre luftvägsinfektioner Tuberkulos Infektioner i mag- tarmkanalen Infektiösa exantemsjukdomar Malaria och denguefeber Infektioner orsakade av multiresistenta bakterier Du ska kunna redogöra för: HIV/AIDS Kroniska hepatiter Neutropen feber Du ska ha tillräcklig kunskap för att kunna känna igen samt ge förslag på handläggning och behandling av: Invasiva svampinfektioner Infektioner hos immundefekta patienter (CMV och Pneumocystis jiroveci ) Inhemska maskinfektioner II. Du ska kunna ange vanliga och viktiga infektionsmedicinska differentialdiagnoser till nedanstående kliniska situationer: Feber/frossa Förkylning Halsont Hosta Diarré Kräkning Ikterus Dysuri Sår Hudutslag Nackstyvhet
14 III. Du ska kunna beskriva och förstå: Struktur, egenskaper, smittspridningsvägar och diagnostik av viktiga mikroorganismer inklusive sådana som orsakar sexuellt överförbara infektioner: o klinisk mikrobiologisk metodik, inklusive odling, antigenpåvisning, PCR och serologi o basala hygienrutiner o normalflorans sammansättning och betydelse Principer för mikrobiell patogenes: o betydelsen av bakteriers vidhäftning, LPS, kapsel, toxiner och invasionsmekanismer för sjukdomsförloppet o virus vävnadsspecificitet, replikationscykel, spridning och cytopatogena effekter samt mekanismerna bakom persistens, latens och reaktivering o malarias livscykel o mikrobers strategier för att undgå immunförsvaret Värdens försvar mot infektioner: o barriärfunktioner o uppbyggnad av och samverkan mellan det medfödda och förvärvade immunförsvaret o inflammation o primärt och sekundärt immunsvar, immunologiskt minne o viktiga immunförsvarsmekanismer mot intra- och extracellulära bakterier, virus, svampar och parasiter o samband mellan kronisk infektion och tumörutveckling o betydelsen av olika immundefekter för infektionskänslighet Antimikrobiella läkemedel och resistens: o verkningsmekanismer för olika typer av antibiotika, antivirala medel och antimykotika o farmakokinetik, dosanpassning och biverkningar o mekanismer för resistens, metoder för resistensbestämning o multiresistens och principerna för rationell antibiotikaanvändning Vaccination och profylax: o aktiv och passiv immunisering o levande/avdödade/subkomponent vacciner, administrationssätt och adjuvans o betydelsen av populationsimmunitet ( flockimmunitet ) o det svenska vaccinationsprogrammet, riktlinjer för vaccination och profylax vid utlandsresa o individens rättigheter och skyldigheter enligt smittskyddslagen Infektionsepidemiologi: o infektionsepidemiologiska grundbegrepp o globala skillnader i infektionspanoramat o nya infektionshot o anmälningspliktiga infektionssjukdomar o neglected diseases
15 Praktiska färdigheter Efter genomgången kurs ska du självständigt kunna: ta en riktad anamnes och genomföra klinisk kroppsundersökning av patienter med infektioner tillämpa basala hygienrutiner bedöma om behov av isoleringsvård föreligger vid smittsamma sjukdomar ge instruktioner om hur mikrobiologiska prover ska tas samt ange adekvat klinisk information på remissen ordinera kliniska kontroller vid svåra infektioner orientera dig i en patientjournal skriva smittskyddsanmälan handlägga stickskador inom vården