Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort problem då utbildningen och kunskapsnivån är samhällets grogrund. Enligt OECD[1] så ligger nu de svenska eleverna under genomsnittet. OECD har då föreslagit en skolreform. Att kunskapsnivån i Stockholms gymnasieskolor sänks påverkar oss på både individnivå, lokalnivå och samhällsnivå. Det är svårt att säga hur den rådande kunskapsnivån är i Sveriges gymnasieskolor då det finns få statistiska undersökningar i ämnet. Anledningen till detta är att det nya systemet som började gälla år 2011 fortfarande är väldigt nytt. Det är endast två årskullar som har gått ut gymnasiet med det nya systemet vilket gör att källorna angående kunskapsnivån i Stockholms gymnasieskolor är mycket bristfälliga. Elever får inte med sig de kunskaper dem behöver från grundskolan till gymnasiet. 14 000 elever i Stockholm var inte behöriga till gymnasieskolan när de gick ut grundskolan i våras, 14,4% var obehöriga jämfört med 13,1% 2014. Samtidigt stiger de genomsnittliga betygen mer än tidigare år. [8] Det finns flera undersökningar som visar på att Svenska 15-åringars kunskapsnivå sjunker. Om man utgår ifrån att nivån från PISAs undersökning i årskurs nio, 2010-2013 följer med på gymnasiet, så kan man också anta att mönstret upprepar sig även där. År 2009 hamnade Sverige på 22:a plats och år 2012 sjönk vi ner till 28:e plats. Svenska 15- åringars prestationer i skolan blir alltså sämre.. [1] Man kan se olika mönster på varför PISA-resultatet har sjunkit. Man ser i en studie av Gabriel Heller Sandgren att 30% av resultaten som var under OECD:s genomsnitt kom från elever med ett annat modersmål än svenska. Detta viar att man inte har tillräckligt med stöd i Sveriges skolor. Man måste i Stockholms skolor satsa på ytterligare stöd till dem med ett annat modersmål. Alla ska inom Stockholms grund och gymnasieskolor få möjligheten att uppnå höga resultat. [2]
En undersökning Skolverket gjorde visade att våren 2014 var det endast 70% av 84 000 gymnasieelever som gick ut gymnasiet med en grundläggande högskolebehörighet, jämfört med hur det var 2013 där motsvarande siffra låg på 87%. [3] I takt med växande kunskapsklyftor sjunker nivån i Sveriges gymnasieskolor. Det finns ett samband mellan de växande kunskapsklyftorna och den ökade segregeringen i samhället. Elever får högre betyg än vad de förtjänar En undersökning Svt gjorde visade att många av skolorna i skolverkets statistik för läsåret 2013/2014 visade att skolorna gav de flesta av sina elever samma slutbetyg som de nådde upp vid de nationella proven, 13 % av de skolorna som undersöktes gav varannan elev ett högre slutbetyg en de presterat på proven. Statstiken visar också att 35 av de skolor som undersöktes gav över 70 % högre slutbetyg än vad de presterat på nationella proven. [5] Det finns stora skillnader i resursfördelning till olika skolor i Stockholm Om man ser till resursfördelningen mellan olika grundskolor i Stockholm så är klyftorna även där väldigt stora i förhållande till hur kunskapsnivån ser ut. Äppelviksskolan i Bromma får 1600kr per elev och år i tilläggsanslag och där går 96% av eleverna ut med gymnasiebehörighet, jämfört med Rinkebyskolan där skolan får 47900kr i tilläggsanslag per elev och år och där går endast 50% av eleverna ut med gymnasiebehörighet. [6] 1.http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Utbildning-och-forskning/Provresultat/Resultat- PISA/ 2.http://fof.se/tidning/2014/7/artikel/skolans-vaxande-kunskapsklyftor 3.http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/pisa-2015-1.207529 4.http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/strukturellafaktorer/strukturella-orsaker-till-sjunkande-skolresultat-1.189964 5.http://www.svt.se/nyheter/inrikes/skolverket-kunskapsnivan-hos-svenska-elver-har-sjunkit 6.http://www.dn.se/sthlm/vi-vill-inte-ha-era-pengar/
7.http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&p_hm_kod=&report=gy_jm ftid2004&p_skol_kod=&p_verksamhetsar=2013&p_lan_kod=&p_kommun_kod=0180&p_kgrupp_k od=&p_komminv_kod=&p_rapport=gy_jmftid&p_verksform_kod=21&p_info_omrade=betyg 8.http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2015/fler-elever-obehoriga-tillgymnasieskolan-1.240369
Orsaker -För stora klasser Det som händer när klasserna i skolan är för stora, är att det är risk för hög ljudnivå vilket leder till att det är svårt att koncentrera sig. Det blir svårt att fokusera på undervisningen och ta till sig det som sägs. Forskaren och professorn Peter Blatchford på Institute of Education har visat att klasstorleken har betydelse när det kommer till elevers engagemang, deltagande och hur mycket uppmärksamhet den enskilda individen får. Studiemiljön blir helt enkelt orolig av för stora klasser. Dessutom så leder stora klasser till svårigheter för lärarna att lägga märke till och hjälpa varje elev, även uppstår problem i bedömningen då det blir svårt för lärarna att hålla koll på alla. Enligt skolverkets statistiska undersökningar, visar det att det i genomsnitt är tre elever mer i varje klass i storstäder än vad det är i glesbyggdskommuner. Därför missgynnas alltså elever som bor i storstäder t.ex. i Stockholms stad vilket gör denna fråga central och viktig för situationen. För att förbättra situationen måste klasserna minskas för en ökad arbetsro. Idag är det ca 30-35 elever i varje klass. Vi anser att det bör vara en gräns på max 25 elever i varje klass. Minskade klasser leder till en ekonomisk börda för att vi måste satsa på fler lokaler och lärare pga fler klasser kommer bildas. Men i slutändan är det värt att satsa pengar på att minska klasserna för att det kommer gynna samhället och för att skolan är Sveriges framtid. Det leder till en ljusare framtid och förbättrade studieresultat. Dessa förändringar kommer få positiva följder för den enskilda individen, samhället och för Sverige samt ökad konkurrenskraft. -Inte tillräckligt med stöd för elever Det sker många förändringar när man kommer till gymnasiet, till skillnad från grundskolan krävs det att du är aktiv varje lektion eftersom ett kursbetyg sätts, och inte slutbetyg. Om du är sjuk bör du därför få tillgång till extrahjälp i varje ämne, vilket inte existerar i många av dagens gymnasieskolor runt om i landet. Denna insats kommer att leda till att elever som inte förstår under lektionen, har föräldrar med rätt utbildning eller den ekonomiska tillgången till att använda pengar på studiehjälp får det stöd de behöver vilket bidrar till att de inte hamnar i efterkälken. Mer kunskap och säkerhet inom arbetsområdet skulle bidra till bättre resultat i den svenska skolan. Att elever inte får det stöd de behöver leder till att de inte kan använda sin fullständiga prestationsförmåga som resulterar att kunskapsnivån sänks vilket leder till ett samhälls-
individ- och ekonomiproblem. Betyg som inte matchar individens prestationsförmåga leder till att det blir svårare att följa en vidare utbildning då eleven antingen får en plats på ett universitet där personen i fråga inte egentligen uppfyller kunskapskraven, eller att man inte kommer in trots att man egentligen besitter kunskaper för att klara det. Det är skillnad på hur mycket kommunerna vill satsa på elever i skolan, idag erbjuder endast en tredjedel av kommunerna i Sverige gratis läxhjälp. [1] Rinkebyskolan t.ex. fick stora klagomål från föräldrar och anhöriga våren 2009 då närmare hälften av eleverna inte var godkända i kärnämnena och därmed inte kunde fortsätta sina studier i gymnasiet. Men en stor satsning på läxhjälp med behöriga lärare och anställning av fler utbildade lärare ledde till en minskning på 16% av elever som ej är behöriga till gymnasiet och därmed sjönk från 52 ej godkända elever av 101 till 36. Denna skillnaden skedde på endast ett halvår. [2] -Brist på behöriga lärare Bristen på behöriga lärre är stor, det leder till att det finns elever som inte får det stöd de behöver för en likvärdig utbildning. Skolinspektionen har upptäckt att det på var sjätte skola inte finns tillräckligt många behöriga lärare i de ämnen de är anställda att undervisa i. Detta leder till att utbildnings nivån sänks och att resultaten sjunker. Läraryrket är ett dåligt betalt jobb och vi behöver få fler att attraheras av det. [3] 1.http://www.tv4play.se/program/utvalda-nyhetsklipp?video_id=2419460 2.http://www.dn.se/sthlm/nya-larare-och-laxhjalp-hojde-betygen-pa-rinkebyskolan/ 3.https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&cad=rja&uact=8&ved=0C CUQFjABahUKEwjuq7bPmPTIAhWChSwKHcRyB2w&url=http%3A%2F%2Fwww.skolinspektion en.se%2fdocuments%2frapporter%2fspara-2010%2fskolinspektionens-granskningar- 2009.pdf%3Fepslanguage%3Dsv&usg=AFQjCNF8Nnh9Gupec9YHwhWzeJmYu2y8GQ&sig2=MA qolsgf1v85mhkl5y_kwg
Konsekvenser Konsekvenser av att skol resultaten i Stockholm sjunker: Det blir svårare att vidareutbilda sig för ungdomar då de inte har fått baskunskaperna de behöver för högre utbildning. Det blir även svårare att vidareutbilda sig i andra länder då deras utbildning kan ha andra krav, och att få jobb i andra länder. En annan konsekvens är att fler unga hoppar av skolan pga stress av de orättvisa kunskapskraven, den dåligt planerade utbildningen och bristen på skolkuratorer. Stress, depression och skoltrötthet är även vanligt. [1] [2] I Stockholm kan man även se att det under senaste åren blivit allt fler arbetslösa, och detta kan kopplas till att färre har en tillräckligt bra utbildning för att få säkra jobb. (Bostadslösa, bidrag, höjda skatter för att ge bidrag) [3] En annan konsekvens är att PISA undersökningen visar på sämre resultat vilket försämrar Sveriges rykte i andra länder, vilket påverkar ens chans till jobb och kontakter globalt. Man kan se att resultaten sjunker från 2009 till 2012. [4] PISA 2012: [5] PISA 2009: När ungdomarna senare ska plugga vidare visar det sig att kunskapsnivån inte är tillräckligt hög. De har inte tillräckligt stor insikt i hur hög nivån egentligen är och de har heller inte fått en chans att lära sig vad utbildningen innebär. Det leder till att många hoppar av utbildningarna på högskolan. Nästan 30% hoppar av redan under första terminen. Detta kostar lärosätet, samhället och studenten stora pengar.
1. http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-h%c3%a4r-hoppar-flest-av/ 2. http://ki.se/forskning/varfor-vill-unga-ta-sitt-liv 3. http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet/?from3902= 2001&to3902=2015 4. Pisa 2012 http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/utbildning-och-forskning/provresultat/resultat-pisa/ 5. Pisa 2009 http://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/46619703.pdf
Åtgärdsförslag Gratis läxhjälp i varje ämne - vid ekonomiskt utsatta kommuner kan gymnasieskolor samarbeta. Lärare bör få betalt från att hålla läxhjälp för så ser det inte alltid ut i dagsläget. Förbättra skolmiljön - För att förbättra situationen måste klasserna minskas för en ökad arbetsro. Vi vill minska elevantalet i varje klass från 30-35 elever till maximum 20. Då får läraren enklare att tillgodose allas individuella behov. Som förklarat innan under rubriken orsaker på sida 3 så kommer det automatiskt att förbättra arbetsron och studielusten. Dessa förändringar kommer få positiva följder för den enskilda individen, samhället och för Sverige som utvecklingsland samt ökad konkurrenskraft. Läraryrket mer attraherande - Kommunerna behöver tillfoga en tydlig plan för budgeten när det gäller kompetensutveckling för lärarna. - Genom positiv uppmärksamhet till läraryrket via media kommer yrket att bli mer efterfrågat. T.ex. att man inför reklam (liknande Försvarsmaktens reklam). - Vi behöver även omdistrubera arbetsuppgifterna för lärarna då många lärare finner yrket alldeles för pressande.