Miljömålen i prövning & tillsyn

Miljömålen i prövning & tillsyn --- Miljö- och byggnadsnämnden 2005

Miljömålen i prövning och tillsyn Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Förslag till miljömålsdokument har upprättats av Johan Kleman, miljö- och byggnadsförvaltningen Copyright: Innehållet i detta dokument får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa Miljömålssymboler har hämtats från www.miljomal.nu Omslagsbild: Foto: Vy över sjölandskapet från Romeleåsen/Johan Kleman 2

Inledning Syfte För att skapa en hållbar utveckling och nå de miljömål som tagits fram krävs det att samtliga aktörer i samhället hjälper till. Denna skrift skall visa hur miljö- och byggnadsnämnden i sin verksamhet kan bidra till att samhällsutvecklingen går mot ett uppfyllande av generationsmålet som beskrivs nedan. De nationella miljömålen I april 1999 antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet och det tillstånd som skall gälla för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser. Om vi når dit så är det svenska samhället ekologiskt hållbart på lång sikt. Ambitionen är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Regionala miljömål och miljöhandlingsprogram Länsstyrelsen har tagit fram regionala miljömål och delmål som är anpassade efter de förhållanden som råder i Skåne. Man har utgått från 14 av de 15 nationella miljömålen (Miljömål 14 - Storslagen fjällmiljö är ej aktuell) och i samband med framtagandet av de regionala miljömålen/delmålen har ett miljöhandlingsprogram med åtgärder som behövs för att nå målen plockats fram. För att effektivt kunna gå vidare med arbetet för att säkerställa en framtida god miljö har de största miljöproblemen i Skåne kartlagts och de åtgärder som behöver prioriteras tagits fram: Minska utsläpp av miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från jordbruket. Minska utsläpp av klimatgaser, miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från vägtrafiken. Öka den biologiska mångfalden och bevara kulturmiljöer som i dag hotas på grund av ett ohållbart nyttjande eller av strukturomvandlingar inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Minska miljögifter i samhället, till exempel i varor, avfall och slam. Minska exploatering av mark och landskap, till exempel när man anlägger infrastruktur och bebyggelse. Länsstyrelsen har även tagit fram Vägledning för Skånes kommuner som är ett hjälpmedel i kommunernas arbetet med lokala miljömål. Vägledningen kan t.ex. användas för att ta fram kunskapsunderlag, följa upp lokala mål eller utforma ett politiskt styrdokument med lokala miljömål och åtgärder. 3

Miljö- och byggnadsnämnden & miljömålen Miljö- och byggnadsnämnden har i sin verksamhetsplan för 2005 avsatt resurser för arbetet med att ta fram information och tydliga riktlinjer för hur de framtagna nationella och regionala miljömålen skall införlivas i nämndens verksamhet. I verksamhetsplanen framgår det bl.a. att för att nå övergripande mål skall miljö- och byggnadsnämnden vara pådrivande i frågor gentemot hela kommunorganisationen. Nämnden vill också att kommunen satsar på miljövänliga alternativ för verksamheterna samt att bebyggelseutvecklingen är god i syfte att nå generationsmålet. I beslut MBN 45/03 framhåller miljö- och byggnadsnämnden följande i sitt yttrande avseende förslag till Skånes Miljömål och handlingsprogram: Miljö- och byggnadsnämnden kan konstatera att uppsatta delmål för Skåne är relevanta och ändamålsenliga för en ekologiskt hållbar utveckling i regionen. Förslagen till åtgärder i Skåne är inte juridiskt bindande krav, men bör ses som åtagande som aktörerna bör leva upp till. Miljö- och byggnadsnämnden har för avsikt att planera sin verksamhet så att tillsyn och prövning överensstämmer med mål och åtgärder i remissen. Målen bör vara en utgångspunkt för Sjöbo i sin planering för kommunens samhällsutveckling. Åtgärder som är föreslagna att vidtas av andra aktörer bör ses som en tolkning av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. (MBN 45/03) Det bör tilläggas att några miljömål/delmål berör ämnesområden som miljö- och byggnadsnämnden i sin prövning och tillsyn inte direkt kan påverka varför åtgärdsförslag saknas. Miljö- och byggnadsnämnden har dock en viktig roll som remissinstans vid t.ex. fysisk planering och naturvårdsåtgärder och skall här verka för att uppsatta miljömål/delmål uppfylls. Läsanvisningar Miljömålen i prövning & tillsyn innehåller information om nationella och regionala miljömål och delmål. Samtidigt utgör skrivelsen ett underlag för miljö- och byggnadsnämnden och dess arbete med att uppfylla uppsatta miljömål och åtgärdsförslag. Samtliga nationella miljömål (undantaget miljömål 10 - Hav i balans samt levande kust och skärgård och miljömål 14 - Storslagen fjällmiljö) presenteras och därefter nämns de regionala delmålen för Skåne följt av förslag till åtgärder som är aktuella för miljö- och byggnadsnämndens verksamhet. De flesta åtgärdsförslagen är de som tagits fram för Skåne, men även lokalt framtagna åtgärdsförslag presenteras. Framtagande av miljömålsdokumentet Förslaget till miljömålsdokument för miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun har upprättats av miljöinspektör Johan Kleman, miljö- och byggnadsförvaltningen. Framtagandet av förslaget har genomförts under tidsperioden mars-maj 2005. 4

Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. Verka för att öka antalet tankställen med alternativa drivmedel inom kommunen. Energianvändningen per capita skall minska med fyra procent till år 2010 jämfört med år 2002. Särskilt delmål för Skåne. El producerad från förnybara energikällor i Sverige skall öka med 10 TWh från 2002 års nivå till år 2010. För Skåne innebär detta 2 TWh el. Särskilt delmål för Skåne. Vindkraft en förnyelsebar energikälla 5

Miljö- och byggnadsnämnden skall agera för att andelen el- och värmeproduktion baserad på förnyelsebara energikällor ökar. I samband med omprövning av verksamheter enligt miljöbalken och EU-direktiv övervägs så att bästa tillgängliga teknik (BAT) används för att begränsa klimatpåverkan och minska elanvändningen. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärden sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Halten 5 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för svaveldioxid skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Halterna 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010. Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m3 som åttatimmarsmedelvärde år 2010. Delmål 4 År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen skall ha minskat till 21 000 ton.regeringen har aviserat ett delmål för partiklar i luft senast 2005. Ett delmål för Skåne införs därefter. Med hjälp av bland annat lokala föreskrifter ställa krav på pannor, vedkvalitet, eldningssätt och ackumulatortank vid vedeldning och annan fastbränsleeldning. Delta i planerat länsprojekt med mål att upprätta vedeldningspolicy som kan antas av kommunerna. Projektet kommer att utföras under 2006. 6

Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan, och en återhämtning ska ha påbörjats. År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen av svaveldioxid skall ha minskat till 5600 ton. Delmål 4 År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen av kväveoxider skall ha minskat till 22 200 ton. Exempel på åtgärder återfinns under andra miljömål. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. År 2010 skall kunskapen om halter av särskilt farliga ämnen (definierade i SOU 2000:53: Varor utan faror samt i delmål 3) i Skånes naturmiljö och dess negativa effekter på ekosystem eller arter ha ökat. Särskilt delmål för Skåne. För att minska hushållens spridning av farliga ämnen sprids information om produktval, återvinning och farligt avfall. Information om Kemikaliestrategin (prop. 2000/01:65) sprids i den egna kommunen och kommunen medverkar aktivt i Länsstyrelsens samordning av kemikalietillsyn. 7

Miljö- och byggnadsnämnden tar fram tydlig information om att det enligt miljöbalken ej är tillåtet att tvätta bil på platser (tex gator) med avrinning till dagvattennät. Information läggs ut på hemsida och i Sjöbomagasinet. Dessutom tas ett informationsdokument fram som kan användas i tillsynen vid klagomål på otillåten biltvättning. År 2006 skall länets samtliga kommuner ha antagit och infört en strategi för miljöanpassad upphandling som prioriterar inköp av miljöanpassade varor och tjänster och utesluter användning av ämnen som omfattas av kemikaliestrategins gällande begränsningar. Särskilt delmål för Skåne. I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla. Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från: cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet nya organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005 övriga organiska ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast år 2010 övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015 kvicksilver senast år 2003 kadmium och bly senast år 2010. Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor som innehåller kadmium eller bly skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive det som bildats oavsiktligt. Delmålet innebär för Skåne att bland annat tillstånds- och tillsynsmyndigheter till år 2004 i beslutsprocessen tillser att avvecklingen av ovanstående ämnen påbörjas. Vid tillståndsprövning krävs att verksamhetsutövare redovisar en tidsplan för hur verksamheten uppfyller delmål 3. Delmål 4 Det skall utöver tillförsel via luften inte ske någon nettotillförsel av kadmium till jordbruksmarken i Skåne. Särskilt delmål för Skåne. Delmål 5 Senast år 2015 skall förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter vara nära noll i Skånes sjöar och vattendrag och vara så låga att växter, djur eller människors hälsa inte skadas. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från år 2003 och framåt bör inte kunna påvisas i grundvatten i Skåne. Särskilt delmål för Skåne. Informationsarbetet intensifieras med syfte att minska användningen av bekämpningsmedel, särskilt under sen höst. (Se också Grundvatten av god kvalitet.) 8

Miljö- och byggnadsnämnden skall i sin tillsyn och prövning verka för att aternativa metoder används i stället för kemisk bekämpning på offentlig mark. Allmänheten informeras i ökad omfattning om risker med bekämpningsmedel (klass 3) och om alternativ till kemisk bekämpning. Vid tillsyn lämnas råd att förbjudna preparat skall lämnas för omhändertagande hos godkänd mottagare. I ökad utsträckning genomförs oanmälda stickprovskontroller för att kontrollera att regler för användning av bekämpningsmedel följs. Miljöinspektör/djurskyddsinspektör deltar vid Länsstyrelsens utbildningar om användning av bekämpningsmedel. Delmål 6 Det nationella delmålet om förorenad mark innebär för Skåne att förorenade områden skall vara identifierade och riskklassade senast 2005. Sanering och efterbehandling av sju områden i riskklass 1 och 2 skall ha påbörjats senast 2005. Minst tre områden skall vara slutligt efterbehandlade vid utgången av 2005. Skånes förorenade områden identifieras eller riskklassificeras i enlighet med Regionalt program för inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län. Miljö- och byggnadsnämnden avsätter resurser vid behov för att bistå Länsstyrelsen i arbetet med att ta fram information om förorenade områden i kommunen. Delmål 7 Senast år 2010 bör minst 15 procent av den odlade arealen vara ekologiskt odlad och försäljningen av ekologiska varor bör ha ökat i motsvarande grad. Särskilt delmål för Skåne. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Kontrollen/tillsynen av små anläggningar med mindre än 10 kg köldmedium förbättras. 9

Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år 2000. Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Försiktighetsprincipen tillämpas och i planering och koncessioner undviks att bostäder, skolor, förskolor med mera ligger nära elanläggningar och kraftledningar som ger förhöjda magnetfält. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå till 38500 ton. Kväveutsläppen till Skånes kustvatten skall senast år 2010 ha minskat med minst 25 procent motsvarande cirka 4 500 ton till nivån 12 400 ton. 10

Vid tillsyn och prövning av anmälnings- och tillståndspliktiga jordbruk inom särskilt föroreningskänsliga områden (t.ex. vattenskyddsområden) ställs krav på långtgående åtgärder, exempelvis restriktioner vid höstspridning av stallgödsel. En kartläggning av vattendrag genomförs med syftet att identifiera åkermark som bör läggas i träda, exempelvis på grund av ofta återkommande översvämningar. Fortsatt kartläggning genomförs av otillräckligt renat avloppsvatten från enskilda hushåll, fritidsområden och mindre samhällen. Krav ställs därefter på bästa tillgängliga teknik eller enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Genom information till hushåll med enskilda avlopp stimulera användningen av tvättmedel med låg fosforhalt. Installation av urinseparerande avloppsteknik fortsätter att stimuleras genom information och fler hushåll med enskilda avlopp eller bostadsområden i länet prövar att införa det. I tillsynsarbetet ställa krav på att utsläpp av obehandlat avloppsvatten vid exempelvis häftiga regn minskas genom bl.a. förbättrade ledningsnät för minskad inträngning av grundvatten och dagvatten samt genom anläggning av magasin för utjämning av höga flöden. Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå till 51 700 ton. Det innebär för Skåne att utsläppen av ammoniak från jordbruket skall ha minskat med 20 procent till 8 200 ton. Krav ställs på tak på urinbehållare och på flytgödselbehållare för svinflytgödsel vid prövning av verksamhet som utökas och där det ställs krav på ytterligare lagringskapacitet eller vid nyetablering av djurhållning. En restriktiv hållning tillämpas vid prövning av tillstånd för anläggningar för djurproduktion och andra verksamheter nära skyddsvärda naturområden som definieras. 11

Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 procent av de värdefulla eller potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. Vattendrag vid Kumlatofta Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än femtio personer eller distribuerar mer än 10 kubikmeter per dygn i genomsnitt. Delmål 4 Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Delmål 5 Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. 12

Grundvatten av god kvalitet Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel Användningen av och riskerna med bekämpningsmedel fortsätter att begränsas genom kunskapsstöd och restriktiv tillståndsgivning. (Se Giftfri miljö.) Tillstånden för kemisk bekämpning baseras på Naturvårdsverkets allmänna råd. Möjligheten att tidsbegränsa tillstånd används. 13

Tillämpningen av lokaliseringsprincipen enligt miljöbalken och plan- och bygglagen stramas upp för verksamheter som kan skada viktiga grundvattentillgångar. Verka för att lokala och regionala kontrollprogram för grundvatten utvecklas, bland annat avseende kemiska bekämpningsmedel. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Det nationella målet innebär för Skåne att samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. Det nationella delmålet om anläggning och återskapande av våtmarker innebär för Skåne att minst 2 500 hektar våtmarker och småvatten skall anläggas, återskapas eller vara beslutade på strategiska platser i odlingslandskapet till år 2010 med utgångspunkt från år 2000. Ytterligare minst 2 500 hektar våtmarker bör planeras och snarast anläggas. Potentiellt värdefulla våtmarker utanför landskapet, till exempel myrar och sumpskogar skall återställas. Delmål 4 Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. 14

Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. År 2010 finns minst 28 000 hektar skyddsvärd skogsmark i form av frivilliga avsättningar. Delmålet kommer att kompletteras med mål för säkerställandet av värdefull skogsmark för naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. a År 2010 skall antalet gamla/grova träd ha ökat med minst 10 procent. Särskilt delmål för Södra Götaland. b Mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent och därmed uppgå till minst 3,0 skogskubikmeter per hektar och vara högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Andelen lövved skall utgöra minst 30 procent av volymen. Arealen äldre lövrik skog skall minst bibehållas. Arealen gammal skog skall bibehållas och vara högre i de delar av Södra Götaland där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen mark föryngrad med lövskog skall öka och arealen ädellövskog ska öka med 200 hektar per år i Södra Götaland. Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. Delmål 4 Åtgärdsprogram skall finnas och ha inletts senast år 2007 för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder i regionen. Delmål 5 Senast år 2005 har samtliga kommuner som äger skog antagit policyer för sitt skogsbruk på egna marker där det bland annat framgår hur skogarna skall skötas med avseende på rekreation och friluftslivets intressen. Senast 2010 har områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv utpekats samt överenskommelser gjorts med berörda skogsägare. Mål och strategier för skötsel av dessa områden har lagts fast i samverkan med markägare. Särskilt delmål för Södra Götaland. 15

Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad hårdvallsäng skall öka med 100 procent till år 2010. Arealen hävdad våtslåtteräng skall öka med 25 procent till år 2010. I särskilt värdefulla naturtyper, som sandstäpp, rikkärr, kalkfuktängar, havsstrandängar och lövängar, skall hävden säkerställas. Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning i hela landet. För Skåne innebär det att mängden småbiotoper som är karakteristiska för respektive landskapstyp skall öka. Djur på sommarbete är en vanlig syn i Sjöbo kommun Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med cirka 70 procent. Delmålet innebär för Skåne att minst 3 000 gårdar skall sköta sina kulturbärande landskapselement senast år 2010. Delmål 4 Det nationella delmålet för växtgenetiska resurser och ett långsiktigt säkerställt bevarande av inhemska husdjursraser i Sverige till år 2010 innebär för Skåne att lantsorter av spannmål med flera kulturväxter bevaras samt att SLB-kon, linderödssvin, skånska blommehöns, åsbohöns, göingeget och skånegås bevaras i tillräckligt stort antal för att raserna skall kunna överleva. 16

Delmål 5 Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Delmål 6 Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan tas tillvara. Målet innebär för Skåne också att kulturarvet i odlingslandskapet skall kunna upplevas och förstås samt att hotade kulturmiljöer skall skyddas och bevaras. Särskilt delmål för Skåne. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. a Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Verka för att miljöbyggprogram tas fram för ett miljöanpassat byggande när ny bebyggelse planeras. En god bebyggd miljö skall främjas 17

b Senast år 2010 skall fysisk planering grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas. c Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på planer och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas. d Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. e Det nationella planeringsmålet för vindkraft är en årlig produktionskapacitet på 10 TWh/år år 2015. För Skåne innebär detta ett planeringsmål för vindkraft på 2 TWh/år, främst baserat på en utbyggnad till havs. Särskilt delmål för Skåne. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt skall minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Användningen av miljövänligt byggmaterial med lokal och regional karaktär främjas. a Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen beslutat om för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. b För att bevara bullerfria områden skall infrastrukturplaneringen förhindra ytterligare fragmentering av landskapet och använda redan existerande korridorer i stället för nya där landskapet är förhållandevis opåverkat av buller. Särskilt delmål för Skåne. Delmål 4 Det nationella delmålet för naturgrus innebär för Skåne att länets uttag av naturgrus år 2010 skall vara högst 1 miljon ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen. 18

Stenbrott vid Ågerup på Romeleåsen Information om delmålet om naturgrus sprids till relevanta branscher i samband med tillsyn. Delmål 5a Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. Delmål 5b Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått en enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall. En mer fastighetsnära insamling av farligt avfall införs. Mindre deponier kartläggs ytterligare och tillsynen av olagliga tippningar ökas. Delmål 6a Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Delmål 6b Senast år 2010 skall matavfallet och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Delmål 7 Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. Målet innebär för Skåne att energianvändningen och miljöbelastningen minskar och skall år 2005 vara lägre än år 1995. 19

Delmål 8 År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att samtliga byggnader där människor visas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation. Deltagande i gemensamma tillsynskampanjer avseende inomhusmiljö prioriteras. Uppföljning görs av att obligatorisk kontroll av ventilationssystem (OVK) genomförs av fastighetsägare. Kontrollen av ventilations- och energioptimering vid nybyggnad skärps. Verka för att produkter som används vid byggande och förvaltning inte skall innehålla ämnen som påverkar människan och miljön negativt. Delmål 9 År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att: radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft. radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft. Radonprogram upprättas som visar hur målet ska uppnås inom utsatt tid. Kommunerna håller radonriskkartor aktuella och utformar riktlinjer för bedömning av radonrisk vid prövning av bygglov. Informationsinsatser till allmänheten utökas om riskerna med radon och om möjliga åtgärder. Mätning av radonhalter utförs i samband med nyproduktion inom riskområde. Fortsätta erbjuda kostnadsfri radonmätning för boende inom radonriskområde i syfte att erhålla material för bevakning av radonsituationen. Underlag och lästips Sveriges miljökvalitetsmål (1999) www.miljomal.nu Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram (2003) www.skanesmiljomal.info Vägledning för Skånes kommuner i arbetet med de skånska och nationella miljömålen (2004) Agenda 21 i Sjöbo kommun - www.sjobo.se/agenda21.htm 20