Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Relevanta dokument
Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Riktlinjer för för lyftar och och lyftselar på på socialförvaltningen

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med demenssjukdom - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead

Samverkansrutin för landsting och kommun

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Välkommen till våra äldreboenden. Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Arealens Förskola Arealens Förskola A

GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4

Stöd till dig som är anhörig

Ann-Christine Falck Brännström

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Berga vård- och omsorgsboende år 2014

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Systematiskt förbättringsarbete -

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

Minnesanteckningar - Proaktiv Hälsostyrning Projektledningsgrupp

Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel

Patientsäkerhetsberättelse

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år innehåller följande rubriker:

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Riktlinjer för anhörigstöd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören.

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Rutin gällande Lex Sarah

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

Uppföljning bostad med särskild service Calmia (Gula gatan)

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet

Vision. Övergripande mål. Kund / medborgare

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Berörd verksamhet Vård och Omsorg. Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden

Kvalitetsindex. Rapport Botorp Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Dalsjövägen 25 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Patientsäkerhetsberättelse

Uppföljning Proffssystern i Stockholm AB

Manual till Genomförandeplan

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten"

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Blomstergården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Enhetens namn: Kastanjetten. Uppföljande nämnd: Södermalm. Enhetens adress: Företag: Hemsida: Verksamhetschef: Telefon: E-post: Insats:

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

information om Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Distansgatan 7 (minst 7 svarande) Särskilt boende

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Stockholms läns Landsting AVTAL OM LANDSTINGETS Kommun LÄKARINSATSER I SÄRSKILDA BOENDEN xx-xx Sid 1 (5)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skogsborg (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Transkript:

Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring

SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler i Solna som drivs i egenregi av SLSO, Rehab nordväst i Solna och omvårdnadsförvaltningen i Solna stad. Utgångspunkten har varit att skapa samverkan utifrån befintliga resurser, kompetens och uppdrag. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Sara Vigebo, projektledare omvårdnadsförvaltningen Solna stad Lena Lundberg, biståndshandläggare omvårdnadsförvaltningen Solna stad Ilona Stefansson, vårdbiträde/samordnare Attendo hemtjänst Maria Holmlund, terapibiträde Bergas dagverksamhet Kadra Mohammed, sjuksköterska Skogas korttidsboende Evelina Danielsson, verksamhetschef för seniorträffar Solna stad Tereza Omazic, verksamhetsansvarig seniorträffen Turkosen Johanna Ullberg, dietist Rehab Nordväst Ingela Rundgren, distriktssköterska Råsunda vårdcentral Ulla-Maija Ödman, distriktsläkare Björnstigens vårdcentral Samverkansrutinerna har godkänts av styrgruppen för projektet Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem. I styrgruppen har följande personer ingått: Iréne Kallin, förvaltningschef omvårdnadsförvaltningen Solna stad Jörgen Helgesson, verksamhetschef Rehab nordväst Samuel Sultani, verksamhetschef Hagalund-Frösunda och Solna centrum vårdcentral Martin Annetorp, verksamhetschef Jakobsbergsgeriatriken

SID 2 (4) Vårdsamverkan Vårdsamverkan kring personer med undernäring kan ses som ett pussel. Varje bit är lika viktig för att personer med denna problematik ska få den vård, omsorg och stöd de behöver. Det är många bitar som ingår och för att pusslet ska bli komplett behövs samarbete mellan olika verksamheter. Vi är många med olika uppdrag och kompetens som kompletterar varandra. Alla behövs för att skapa en vård och omsorg av god kvalitet. Syfte och mål Syftet med rutinerna är att tydliggöra hur olika verksamheter ska samarbeta kring personer med undernäring. Rutinerna omfattar vården och omsorgen om personer 65 år och äldre, som är bosatta i ordinärt boende i Solna. Målet är att personer med risk för undernäring/undernäring ska uppleva att de får den vård, omsorg och stöd de behöver. Kunskap och förbättringsarbete en förutsättning för en god vård och omsorg Kompetensutveckling är en viktig faktor för god vårdkvalitet. Utbildning av personal bidrar till ökad kunskap och att bemötande och attityder till personer med nutritionsproblem påverkas positivt. För att uppnå utveckling krävs, utöver utbildning, kontinuerligt arbete för att minska gapet mellan det vi vet, och det vi gör. Verksamhetens ansvar Det är varje verksamhet och dess lednings ansvar att kontinuerligt tillgodose behov av kompetensutveckling och förbättringsarbete inom det uppdrag och ansvarsområde som verksamheten har.

SID 3 (4) På nedanstående webbsidor finns bland annat information, webbutbildningar och litteraturtips www.cefam.se (sök på undernäring) www.slv.se www.vardalinstitutet.net (sök under kunskapskälla Näring och ätande)

SID 4 (4) Sammanfattning av rutiner för samverkan Identifiering och riskbedömning Vi ska uppmärksamma signaler som kan tyda på risk för undernäring Vi ska bedöma om risk för undernäring föreligger Utredning Vi ska ta reda på orsaken till att personen är undernärd eller riskerar att bli det Vi ska utifrån identifierade orsaker ta fram individuella åtgärder och en realistisk målsättning Omvårdnad och stöd Vi ska göra en behovsbedömning av stödinsatser Vi ska ge omvårdnad och stöd utifrån personens individuella möjligheter och behov Uppföljning Vi ska följa upp om planerade och vidtagna åtgärder fungerar bra dvs om målet med nutritionsbehandlingen uppnåtts Vi ska regelbundet följa upp att behov av omvårdnad och stöd är tillgodosedda

SID 1 (3) Rutiner för personal på dagverksamhet Samtycke För att få överrapportera och återkoppla information om personer måste alltid ett samtycke fås Samtycket ska inhämtas från personen det gäller Ett samtycke måste inte vara uttryckligt det går också att godta ett tyst, så kallat presumerat (underförstått) samtycke. Ibland visar den enskildes beteende och förväntningar att han eller hon i viss utsträckning accepterar att en hemlig uppgift vidarebefordras. Bara för att den som vill lämna ut uppgifterna om den enskilde anser att utlämnandet skulle vara till nytta för den enskilde så medför inte det att den enskilde har lämnat ett presumerat samtycke. Källa: Socialstyrelsen Alla ska verka aktivt och positivt för att få ett samtycke Om en person har nedsatt beslutsförmåga är det i viss mån problematiskt att hantera samtyckesfrågan. Men man kan få ledning genom en eventuell ställföreträdare och anhöriga. Detta kan i sin tur användas i en bedömning av om det finns ett presumerat samtycke. En närstående kan dock inte samtycka i den enskildes ställe. Källa: Socialstyrelsen Endast uppgifter som har betydelse för personens vård och omsorg ska lämnas ut Inhämtat samtycke ska dokumenteras Identifiering Med identifiering avses att uppmärksamma signaler som kan tyda på risk för undernäring samt att agera när man ser dem eller får kännedom om dem. Syftet är att upptäcka risk för undernäring i ett tidigt skede. Uppmärksamma och rapportera signaler med hjälp av identifierings- och rapporteringsguiden

SID 2 (3) Omvårdnad och stöd Ge hjälp och stöd Hjälp personen att följa hans/hennes Individuella kost- och måltidsplan (som överrapporterats från hemtjänst eller biståndshandläggare) Skapa social samvaro vid måltiderna på dagverksamheten Dokumentera Dokumentera enligt Omvårdnadsförvaltningens riktlinjer för social dokumentation Uppmärksamma förändrat behov av hjälp och stöd Uppmuntra personen vid behov att ansöka om insatser hos kommunen för att få stöd och hjälp med mat, måltider och omvårdnad Kontakta biståndshandläggaren i de fall personen anses ha behov av utökat/förändrat stöd från kommunen Detta är endast aktuellt då personen själv eller anhöriga inte kan kontakta handläggaren själv. När kontakten tas ska handläggaren ges information om personens problem att klara vardagen. Biståndshandläggaren tar ställning till om en utredning ska inledas. Ge information om social samvaro/aktiviteter och kost Informera om stadens seniorträffar till personer som kan ha glädje av att besöka dessa verksamheter Dela vid behov ut broschyr med information om kost för äldre Tag hjälp/samarbeta Vid behov kontakta Rehab nordväst för bedömning av aktivitets- och funktionsträning samt behov av hjälpmedel Munhälsobedömning/tandvårdsstödsintyg När personen har besvär i munhålan - kontakta biståndshandläggaren om personen får hjälp från hemtjänsten stor del av dygnet - kontakta distriktssköterska om personen har hemsjukvård men inte hjälp eller endast få insatser från hemtjänsten Distriktssköterskan tar kontakt med tandvårdsenheten inom landstinget

SID 3 (3) Anhörigstöd Informera anhörig som kan behöva stöd om Solna stads anhörigstöd. Erbjud att förmedla anhörigas nummer till anhörigkonsulent för personlig kontakt Dela vid behov ut broschyr med information om kost för äldre Informera anhöriga om verksamheten på stadens seniorträffar

2011-11-22 SID 1 (2) Identifierings- och rapporteringsguide Dagverksamhet Uppmärksamma följande signaler/symtom Personen tackar (ofta) nej till gemensam måltid på dagverksamheten Personen har magrat tex ringar, klocka, kläder sitter lösare än tidigare Personen är (ofta) hungrig Personen har blivit trött/orkeslös Personens aptit har försämrats Personen har fått svårt att äta OBS! Det är viktigt att uppmärksamma viktnedgång hos överviktiga, normalviktiga och underviktiga personer. Ofrivillig viktnedgång är ett varningstecken även hos överviktiga personer. Rapportera enligt nedan vid misstanke om undernäring Uppmuntra och hänvisa personen/anhörig att söka hjälp på vårdcentral eller hjälp personen att kontakta vårdcentralen Om personen behöver och vill ha hjälp med kontakt med vårdcentralen (och har hemtjänst) Kontakta och informera personens kontaktperson inom hemtjänsten

Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-22 SID 2 (2)