Vi bygger för framtiden Mål & Budget 2012 med planår 2013 2014

Stockholms läns landsting Vi bygger för framtiden Mål & 2012 med planår 2013 2014

2012 2 (97) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 4 1. En framtidsbudget för ett växande Stockholms län... 7 2. Övergripande mål och strategier för Stockholms läns landsting... 9 2.1 Övergripande uppdrag... 9 2.2 Styrning... 9 2.3 Verksamhetsidé... 9 2.4 Långsiktiga mål... 9 2.5 Huvudstrategier... 9 2.6 Kortsiktiga mål... 10 2.6.1 Nöjda medborgare... 10 2.6.2 Ekonomi i balans... 11 2.6.3 Stolta medarbetare... 11 2.6.4 Nöjda patienter och resenärer... 11 2.6.5 En ledande tillväxtregion... 11 2.6.6 Hållbar miljö... 12 2.6.7 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården... 12 2.6.8 Likvärdig behandling av alla invånare... 12 3. Ekonomiska förutsättningar... 14 3.1 Makroperspektiv... 14 3.2 Mikroperspektiv... 16 3.2.1 Resultatbudget... 16 3.2.2 Balansbudget... 17 3.2.3 Finansieringsbudget... 18 3.2.4 Landstingsbidrag... 18 3.2.5 Planåren 2013 2014... 19 3.2.6 Investeringar... 19 4. Specifika mål och budget för styrelser och nämnder... 22 4.1 Landstingsstyrelsen... 22 4.1.1. Forskning och regional utveckling i världsklass... 23 4.1.2. Stolta medarbetare... 27 4.1.3. Allas lika värde lika behandling för alla... 30 4.1.4. Hållbar miljö... 31 4.1.5. Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna... 32 4.1.6. SLL-IT... 33 4.1.7. Koncernfinansiering... 33 4.2 Hälso- och sjukvården... 35 4.2.1. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN)... 35 4.2.2 Tiohundranämnden... 54 4.2.3 Producentorganisationen... 55 4.2.4 Framtidsplan för hälso- och sjukvården... 57 4.3 Kollektivtrafiken... 58 4.3.1. Trafiknämnden... 58 4.4 Kulturnämnden... 66 4.5 Patientnämnden... 68

2012 3 (97) 4.6 Locum AB... 68 4.7 Landstingsfastigheter Stockholm... 68 4.8 AB SLL Internfinans... 69 4.9 Landstingsrevisorerna... 69 4.10 Skadekontot... 69 5. direktiv för 2013... 70 6. Bilagor... 71 6.1 Resultaträkning SLL-koncernen 2010 2014... 71 6.2 Balansräkning SLL-koncernen 2010 2014... 72 6.3 Finansieringsanalys SLL-koncernen 2010 2014... 73 6.4 Investeringsplan 2012 2016... 74 6.5 Landstingsbidrag 2010 2015... 75 6.6 Resultatkrav 2011 2014... 76 6.7 Resultaträkning Landstinget 2010 2014... 77 6.8 Taxor och avgifter... 78 6.9 Investeringsplan 2010 2014 för SL-koncernen... 83 6.10 Investeringsplan 2012 2016 för Waxholms Ångsfartygs AB... 87 6.11 Investeringsplan 2012 2016 Byggnadsinvesteringar... 88 6.12 Investeringsplan 2010 2014 Maskiner, inventarier och IT... 95

2012 4 (97) Sammanfattning Det är med stolthet Alliansen i Stockholms läns landsting för sjätte året i rad lägger fram en ansvarsfull budget i balans och med fortsatt starkt fokus på kärnverksamheterna hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. En kvalitativt god hälsooch sjukvård med hög tillgänglighet, en tillförlitlig kollektivtrafik och en ekonomi i balans är huvudmål även för 2012 års budget och planåren 2013 och 2014. Basen för länets, och därmed även landstingets, utveckling är en fortsatt stark ekonomisk utveckling. Fler i arbete bidrar till denna tillväxt. Det skapar en bra grund för fortsatt god ordning och reda i landstingets ekonomi. En ekonomi i balans ger bra förutsättningar för de satsningar som görs inom framförallt hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken. En samlad investeringsstrategi för landstingets investeringar har tagits fram. Detta då det även långsiktigt är viktigt för Alliansen i Stockholms läns landsting att säkerställa en ekonomi i balans och se till att varje skattekrona nyttjas på bästa sätt. Med hjälp av strategin får landstinget ett förstärkt verktyg för att styra, utvärdera, samordna samt följa upp koncernens investeringar, både i närtid och långsiktigt. Ordning och reda i ekonomin och en stark ekonomisk utveckling möjliggör för Stockholms läns landsting att kunna göra de betydande investeringar som planeras de kommande åren inom såväl sjukvård som kollektivtrafik. Sammanlagt 75 miljarder kronor investeras i vården och trafiken under de närmaste fem åren investeringar som behövs och verkar för att fortsatt erbjuda länets invånare sjukvård och transportmöjligheter av hög klass. Byggandet av Nya Karolinska Solna (NKS), investeringar på närsjukhusen för att öka antalet vårdplatser med cirka 700 samt Tvärbana norr mot Solna och nya fordon till kollektivtrafiken är exempel på sådana investeringar. Det intensiva arbetet med att bygga ut kollektivtrafiken fortsätter även med andra åtgärder. Exempelvis kommer arbetet med Spårväg Citys utbyggnad mot Ropsten intensifieras samtidigt som stora satsningar görs på Roslagsbanan. När Stockholm växer måste kollektivtrafiken växa. en omfattar drygt 75 miljarder kronor som framförallt går till hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för drygt två miljoner invånare i Stockholmsregionen. Förutom förstärkning av dessa två områden finns också utrymme för en satsning på kulturnämnden och patientnämnden. Med ungefär 42 000 egna anställda och tusentals fler hos våra olika leverantörer är Stockholms läns landsting en av de största ekonomiska aktörerna i Sverige. Samtliga finansiella mål uppfylls, skattesatsen föreslås oförändrad 2012 samtidigt som avgiftsjusteringar görs. För trafiken beräknas justeringen medföra en förstärkning på omkring 700 miljoner kronor, resurser som används som ytterligare budgetförstärkning utöver de höjningar som görs av de skattefinansierade landstingsbidragen. Vårdval Stockholm ger en mer tillgänglig vård med hög kvalitet för länets invånare. Inte minst gäller detta för länets äldsta medborgare, som är de som använder sjukvården allra mest. Vårdvalet inom primärvården har gett de äldre en bättre tillgänglighet till

2012 5 (97) närsjukvården. Genom Vårdval Stockholm ges medborgarna ett större inflytande över sin egen vård. Stockholmarna kan nu välja sin egen vårdcentral i primärvården och frihet råder även inom en rad andra områden där nu patienterna själva väljer vårdgivare. Fri etablering inom Vårdval Stockholm har avskaffat den politiska detaljregleringen av vilka vårdverksamheter som ska finnas och var. Detta har bland annat lett till att medborgarna har fått många fler vårdgivare att välja mellan. Vi förändrar patientavgifterna inom hälso- och sjukvården för att påverka patienterna till en effektiv vård på rätt vårdnivå. Vissa avgifter höjs, några avskaffas eller sänks, samtidigt som det blir färre avgiftsnivåer, lättare för patienter och sjukvårdspersonal att hålla reda på vad olika slags besök kostar och en förenklad administration. Den intäktsförstärkning som förändringarna medför återförs till hälso- och sjukvården i sin helhet. Vård och behandling måste utformas efter människors och patienters egna situation och förutsättningar. Det innebär att vara lyhörd för människors egna önskemål och möjligheter men framförallt för de skiftande behoven av vård och behandling. Alla länets invånare har samma rätt till gott bemötande och vård efter behov, oavsett bakgrund och individuella förutsättningar. Jämställd och jämlik vård är ett högt prioriterat område för Alliansen. Akutsjukvården ska också förbättras, bland annat genom kortare väntetider. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet får ännu större tyngd och tydligare struktur i vården med hjälp av nationella riktlinjer. De nya livsstilsmottagningarna kommer att ge hälsoinriktad specialistvård till patienter med mer omfattande behov kring kost, motion och rökning men också utveckla behandlingsmetoder och stötta primärvården. Framtidens kompetensförsörjning är en av landstingets stora utmaningar. En förutsättning för att vi ska klara den utmaningen är att vi bättre förmår att ta vara på den kompetens som finns bland dem som invandrat till Sverige. Därför fortsätter landstinget sina unika och framgångsrika insatser på att underlätta för personer med utländsk vårdexamen att få jobb. För att möta framtidens vårdbehov kommer landstingets ambitiösa satsningar på ST-tjänster för läkare och specialistutbildning av sjuksköterskor utvecklas. Alla stockholmare ska ha tillgång till den bästa sjukvården, och kvalitetsarbetet ska intensifieras. För att uppnå nollvisionen om vårdskador ska hänsyn tas till vårdkedjans alla steg och där ingår även städning, tvätt, logistik och kosthantering. Att whistleblowers känner sig trygga är också en kvalitetsfråga. Stockholms läns landsting bedriver ett av de mest omfattande, ambitiösa och framgångsrika miljöarbetena i Sverige. Stockholms läns landsting är också ett föredöme även för andra regioner i Europa. År 2012 träder det nya miljöprogrammet i kraft med fortsatt hög ambitionsnivå. Högt ställda miljömål i landstinget bidrar till en bättre framtid för såväl dagens invånare som morgondagens.

2012 6 (97) Alliansens vision är att fler beslut tas av människor själva. Patientens, resenärens och brukarens ställning är stark och människors behov och egna val styr i högre grad här än där vi inte har majoritet. Tillsammans med alla de människor som bor, arbetar och lever här vill vi skapa en dynamisk region som fler söker sig till och som ännu fler är stolta över. Många invånare med entreprenöranda och stor innovationsförmåga är några av Stockholms läns starka förutsättningar för en positiv utveckling. En arbetsmarknad som växer så det knakar, ett sjudande kulturliv i ständig utveckling, en levande skärgård och en god storstadsmiljö är andra. Landstinget skapar inte tillväxt men väl förutsättningar för den. En tillgänglig sjukvård av hög kvalitet, en utbyggd och tillförlitlig kollektivtrafik och ordning och reda i de offentliga finanserna ger goda förutsättningar för detta. Vi bygger för framtiden.

2012 7 (97) 1. En framtidsbudget för ett växande Stockholms län Stockholms län växer kraftigt och på flera olika sätt. Antalet invånare ökar kraftigt. Över trettiotusen fler invånare varje år vittnar om en dragningskraft som är utöver det vanliga. Och nära hälften av Sveriges befolkningsökning sker i Stockholmsregionen. När det gäller ekonomisk utveckling överträffar den alla förväntningar. Den svenska ekonomin är stark och allra bäst går det i Stockholms län som dessutom är en av de snabbast växande regionerna i den industrialiserade världen just nu. Sysselsättningen är den högsta i landet och arbetslösheten den lägsta. Även människorna växer i Stockholms län. Det är storstadsregionen med dess möjligheter och utmaningar, och myllrande liv inom kultur, handel och vetenskap som skapar framgång. Här finns kreativitet, utvecklingskraft och en internationell puls som syresätter hela landet. När andra ser globaliseringen som ett hot ser invånarna här en möjlighet för Sverige att än en gång ta sig upp till toppen av välståndsligan. Ett fortlöpande inflöde av nya människor, nya företag och nya idéer gör att vår region ständigt känns intressant, dynamisk och attraktiv. Stockholms läns landstings uppgift är inte i första hand att skapa tillväxt men väl att bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, god miljö och framtidstro i hela regionen. Såväl de mycket stora investeringarna inom sjukvård och kollektivtrafik som arbetet för att öka mångfald och förbättra förutsättningarna för företagande inom sjukvården är exempel på hur landstinget arbetar med detta även i kommande budget. Långsiktigt utgör skatteutjämningen ett hot mot utvecklingen i Stockholms län. Stockholms läns landstings uppfattning är att skatteutjämningen borde förändras i grunden. Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting fortsätta att utveckla sin huvuduppgift att ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. En vilja till ständig omprövning och förnyelse måste därför ses som en självklarhet. Utgångspunkten för förslagen för framtidens hälso- och sjukvård är att sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot medborgarnas behov och fria val. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk där öppenvården i högre grad än i dag står i centrum. Detta samtidigt som den akuta slutenvården i huvudsak utförs på akutsjukhusen. Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader. Stockholms läns landsting kommer att genomföra rekordstora investeringar inom sjukvården under de kommande tio åren. Bland annat kommer investeringar att genomföras på närsjukhusen där det finns stor ledig kapacitet. De har också en bra lokalisering och de finns i både norra och södra delen av länet. Investeringarna i närsjukhusen ger en ökad kapacitet av vårdplatser på relativt kort tid.

2012 8 (97) Stora investeringar kommer också att ske på länets akutsjukhus. Den nuvarande infrastrukturen på akutsjukhusen är delvis åldersstigen och måste förnyas. Det pågår en omfattande planering för stora investeringar på samtliga akutsjukhus. Den största investeringen kommer att ske genom byggandet av Nya Karolinska Sjukhuset (NKS). Trafiken står inför ett antal betydande investeringar som främst avser ny- och reinvesteringar i spåranläggningar och fordon. Bland stora investeringar kan nämnas Tvärbana Norr mot Solna, ny tunnelbandepå i Hammarby samt fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje och nytt signalsystem och fordon till röda linjen. Övriga investeringar omfattar huvudsakligen fortsatt upprustning och modernisering av infrastruktur, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder.

2012 9 (97) 2. Övergripande mål och strategier för Stockholms läns landsting 2.1 Övergripande uppdrag Stockholms läns landsting leds av det folkvalda landstingsfullmäktige och finansieras till största delen via landstingsskatten. Landstinget ansvarar för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården i Stockholms län. Landstinget ansvarar också för kollektivtrafiken, regionplaneringen och andra viktiga uppgifter i länet. I landstingsfullmäktiges beslut om mål och budget för 2012 finns särskilda uppdrag specificerade i beslutssatserna. 2.2 Styrning Stockholms läns landsting styrs ytterst av länets invånare. Det sker genom allmänna val till landstingsfullmäktige vart fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur. I landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur fullmäktiges mål ska uppnås, dvs. hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet. 2.3 Verksamhetsidé Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. Visionen är att fler beslut tas av människor själva, att patientens ställning är stark och människors behov och egna val styr sjukvården. Vidare erbjuds länets invånare en kvalitativt god och jämlik sjukvård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd. 2.4 Långsiktiga mål De långsiktiga målen för landstinget är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. För att nå de långsiktiga målen har ett antal huvudstrategier utarbetats och dessa beskrivs nedan. 2.5 Huvudstrategier Strategierna kan beskrivas som verktygen för att nå de långsiktiga målen.

2012 10 (97) Målstyrning Tydlig målstyrning som bygger på förtroende och ansvarstagande som skapar resultat. Utveckling Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft. Samordning Samordning och standardisering där det höjer kvaliteten och ökar effektiviteten. Dialog Dialog som tydliggör mål och uppdrag, skapar delaktighet och förtroende samt bidrar till goda relationer internt och med omvärlden. Det är av yttersta vikt att mål inte enbart sätts upp utan någon konkretion eller uppföljning. Därför har de breda långsiktiga målen brutits ned till konkreta kortsiktiga mål. 2.6 Kortsiktiga mål För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns nedbrutna kortsiktiga mål: Nöjda medborgare. Ekonomi i balans. Stolta medarbetare. Nöjda patienter och resenärer. En ledande tillväxtregion. Hållbar miljö. Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården. Likvärdig behandling av alla invånare. Dessa följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna mäter graden av måluppfyllelse. 2.6.1 Nöjda medborgare Två av de långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. Om medborgarna i Stockholms läns landsting är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. Det kortsiktiga målet Nöjd medborgare mäts genom följande två indikatorer för 2011: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka 1. Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras 2. 1 Vårdbarometern 2010. Andel nöjda medborgare 2010 var 64 procent. 2 Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts. Andelen nöjd kund i allmänheten 2010 var 60 procent.

2012 11 (97) 2.6.2 Ekonomi i balans Det tredje långsiktiga målet är att ha en ekonomi i balans. Följande fyra finansiella mål har fastslagits av landstingsfullmäktige, som stöd för att tillsammans med övriga verksamhetsmässiga mål nå det lagstadgade kravet om god ekonomisk hushållning, och utgör de indikatorer som följs upp: Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls. Finansiering: Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent. Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar. In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader. 2.6.3 Stolta medarbetare Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det personalstrategiska arbetet har sin grund i och utgår från värderingar som anges i landstingets övergripande styrdokument. Stolta, delaktiga och ansvarstagande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. I det långsiktiga arbetet för att utveckla det personalstrategiska arbetet i ett verksamhetsperspektiv är landstingets medarbetarundersökning ett av flera verktyg. Målet Stolta medarbetare följs upp med följande indikator: Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka 3 2.6.4 Nöjda patienter och resenärer Två av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. När Stockholms läns landstings kunder är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. För närvarande mäts detta med följande indikatorer: Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka. 4 Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid 5 2.6.5 En ledande tillväxtregion Stockholms läns landsting ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, dvs. i 3 Enligt SLL:s Medarbetarenkät 2010 var medarbetarindex 75. 4 Enligt Vårbarometern var andelen 2010 72 procent. 5 Resultat 2010: SL, WÅAB, FtjV: 84, 78, respektive 93, Mål 2012: 91, 83. För FtjV kommer en översyn över målen att göras under 2011.

2012 12 (97) enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen antogs av landstingsfullmäktige under våren 2010. En positiv tillväxt i regionen är på många sätt en grund för att de långsiktiga målen ska kunna nås. Tillväxten i regionen mäts genom nedanstående indikator: Skatteunderlagets 6 årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket. 2.6.6 Hållbar miljö För miljöarbetet inom Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstingsfullmäktige beslutade miljöpolitiska programmet, Miljö Steg 5, som gäller 2007 2011. Ett nytt miljöprogram arbetas nu fram för att gälla 2012 2016. Miljön påverkar bland annat invånarna, kunderna, medarbetarna samt landstingets ekonomi och är därmed av betydelse för att de långsiktiga målen ska uppnås. Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram. 2.6.7 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården. Vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden inom sjukvården. 2.6.8 Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper, och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k. 6 Skatteunderlag innebär de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställs vid taxeringen. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är prognosen för 2011 års skatteunderlagsutveckling i länet 3,2 procent vilket visar på en högre årstaktsutveckling än i riket där motsvarande siffra är 2,3 procent.

2012 13 (97) mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet, bättre resursanvändning och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter. Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas. Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning.

2012 14 (97) 3. Ekonomiska förutsättningar 3.1 Makroperspektiv Finansbubblan som sprack på Wall Street i USA hösten 2008 blev startskottet för den största ekonomiska krisen sedan den stora depressionen. Det senaste halvåret har världsekonomin normaliserats snabbare än de flesta prognoser förutspått, om än i ojämn takt. USA är fortfarande ett stort frågetecken. Enligt många bedömare ökar sysselsättningen alldeles för långsamt, samtidigt som den gigantiska statsskulden växer sig allt större. Den privata konsumtionen i USA är en viktig motor i världsekonomin, men förväntas inte kunna ha den effekt som den historiskt har gjort. Fortsatt stora budgetunderskott gör framtida åtstramningar i offentliga utgifter mycket sannolika, varför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, förutspår en måttlig konjunkturuppgång för världsekonomin de närmaste åren. USA:s största långivare Kina står fortfarande stark med en årlig BNP-tillväxt på 10 procent, men hotas av ekonomisk överhettning och medföljande inflation. Den jämförelsevis svaga utvecklingen i de industrialiserade länderna står i skarp kontrast till utvecklingen i tillväxtekonomierna. Särskilt länder i Asien och Latinamerika har en snabbt växande ekonomi. Globalt väntas BNP öka med 4,5 procent 2012 enligt IMF:s januariprognos. De växande ekonomierna, med BRIC-länderna i spetsen, agerar draglok för hela världsekonomin. De gamla industrimakterna i Europa dras med kraftiga underskott i offentliga finanser och tvingas genomföra omfattande nedskärningar i offentlig sektor. Mest påtaglig är denna problematik i Grekland, Irland, Storbritannien och Portugal. Det finns dock ett undantag före andra i den dystra europeiska bilden. Mycket tack vare regeringens ansvarsfulla politik växer Sveriges ekonomi med hisnande fart. Både ökad export och stark inhemsk efterfråga bidrar till tillväxten. Den växande inhemska efterfrågan gör att importen stiger. Finansdepartementet har efter en grundlig analys återigen fått revidera upp sin prognos för BNP- och arbetsmarknadsutvecklingen. Prognosen för BNP-tillväxten skrivs upp från 3,7 procent till 4,8 procent för 2011. Sverige återhämtar sig därmed snabbare än de flesta andra OECD-länder. Utvecklingen på arbetsmarknaden väntas också bli starkare än i tidigare bedömningar. Sysselsättningsfallet i samband med krisen är redan återhämtat och sysselsättningen fortsätter att öka starkt de kommande åren. Arbetslösheten för 2011 väntas bli 7,4 procent för att sjunka till 4,8 procent 2015, den lägsta nivån sedan 1991. Såväl regeringen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer skattekraftsutvecklingen som stark för Stockholms län. De positiva siffrorna till trots är det befogat med ett visst mått av försiktighet. Som tidigare nämnts är Sverige, i synnerhet i den europeiska kontexten, ett undantag. Hur framtiden kommer att te sig för de länder som befinner sig mitt i kampen att återfå ordning i sina offentliga finanser återstår att se. För Sveriges del ger de ohållbara fastighetspriserna och hushållens belåningsgrad skäl till oro.

2012 15 (97) En stor del av rikets starka tillväxt har skett i Stockholms län. Länet har en stor andel tjänsteföretag och näringsgrenen privata tjänster har utvecklats starkt de senaste åren. Denna trend väntas fortsätta 2011. Arbetsgivarnas behov av arbetskraft ökade under 2010 och antalet varsel minskade kraftigt. Trots den djupa lågkonjunkturen fortsatte sysselsättningen att öka under i princip hela perioden i Stockholms län. Den starkaste utvecklingen under 2011 väntas inom byggbranschen. Trots den positiva utvecklingen av sysselsättningen har arbetslösheten i Stockholms län ökat sedan oktober 2008. Detta förklaras främst av att arbetskraften har ökat i länet. Under 2011 väntas arbetskraften fortsätta att öka, om än i svagare takt än under 2010. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer att minska under 2011. Stockholms läns landsting ska bidra till att göra hela regionen attraktiv för nya företag. En blomstrande näringsliv innebär att fler människor kommer i arbete, som gynnar både den arbetande individens självkänsla och landstingets ekonomiska situation. Regeringen har med jobbskatteavdraget och andra åtgärder gjort det mer lockande och lönsamt att jobba. Stockholms läns landsting behåller ambitionen att sänka landets högsta landstingsskatt när ekonomin så tillåter. Det ska löna sig att jobba, starta företag och få dem att växa i Stockholmsregionen. Skatteutjämningen Skatteutjämningssystemet måste förändras i grunden. Enligt dess nuvarande utformning utgör det ett betydande hot mot utvecklingen i Stockholms län. När tillväxten i Stockholm hämmas drabbas hela Sverige. Stockholms läns landsting missgynnas systematiskt genom att förtjänster från hög tillväxt och entreprenöriell aktivitet eroderas. Dessutom beaktas inte de aspekter som gör Stockholmsregionen unik, som högre levnadskostnader till exempel. Systemet urholkas finansiellt till följd av att kommunsektorn finansierar en allt större del av vad det kostar att upprätthålla systemet. Detta orsakas av regeringens avsikt att hålla anslaget till kommunalekonomisk utjämning på en nominellt oförändrad nivå. Lämpligt vore istället att räkna upp anslaget i takt med skatteunderlagets utveckling. Mot bakgrund av att Stockholms läns landsting ansvarar för hälso- och sjukvården och är ensam huvudman för kollektivtrafiken i länet är det av stor vikt att i sammanhanget närmare beakta även statliga investeringar av regional karaktär. Behovet av infrastruktur i en tillväxtregion som Stockholm kan knappast överskattas både för regionen och för riket. Att ständigt missgynna Stockholmsregionen vid fördelningen av infrastrukturmedel är till nackdel för både regionens och rikets tillväxt.

2012 16 (97) 3.2 Mikroperspektiv 3.2.1 Resultatbudget Landstingskoncernen redovisar ett resultat för år 2012 på 177 miljoner kronor. I resultatet ingår 69 miljoner kronor i budgeterade reavinster och resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans med 108 miljoner kronor. Diagram 1. Årets resultat Miljoner kronor Mkr 890 826 731 570 506 226 177 107 2011 2012 Plan 2013 Plan 2014 Resultat Resultat pro forma * Anm. Resultat pro-forma innebär att ökningen av pensionsskulden utanför balansräkningen är kostnadsförd samt reavinster fråndragna. Mkr Utfall 2010 2011 Prognos 2011 2012 Ändring B12/P11 2013 2014 Verksamhetens intäkter 14 677 15 324 15 385 16 475 7% 16 906 17 135 Skatteintäkter 55 085 57 399 57 470 59 696 4% 62 223 64 857 Summa intäkter 69 762 72 723 72 855 76 171 5% 79 130 81 991 Personalkostnader -22 513-23 784-23 733-25 319 7% -26 146-27 853 Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -13 566-14 192-14 437-14 899 3% -15 329-15 822 Köpt trafik -10 686-11 046-11 086-11 500 4% -12 478-12 956 Övriga kostnader -17 921-18 663-18 586-19 197 3% -18 763-17 878 Summa verksamhetens kostnader -64 686-67 684-67 841-70 914 5% -72 716-74 509 Resultat före avskrivningar 5 075 5 039 5 013 5 256 6 413 7 482 Avskrivningar -2 955-3 061-3 061-3 196 4% -3 335-3 490 Rörelseresultat 2 120 1 977 1 953 2 060 3 078 3 992 Finansnetto -811-1 246-1 222-1 884-2 509-3 102 Resultat 1 306 731 731 177 570 890

2012 17 (97) Intäktsutvecklingen De totala intäkterna för 2012 budgeteras öka med cirka 3,5 miljarder kronor eller 5 procent, vilket i stort beror på ökningen av skatteintäkter. Verksamhetens intäkter ökar med 7 procent jämfört med prognosen för 2011. Justerade taxor beräknas öka intäkterna från trafiken med cirka 700 miljoner och från hälso- och sjukvården med cirka 125 miljoner kronor. Dessa ökade intäkter går oavkortat till att stärka kollektivtrafiken respektive hälso- och sjukvården. De samlade skatteintäkterna 2012 budgeteras till 59,7 miljarder kronor, en ökning med 4 procent jämfört med prognosen för 2011. Regeringens och SKL:s senaste prognoser för skattekraftsutvecklingen är positiv för Stockholms län. Det finns dock anledning att iaktta en viss försiktighet för att undvika eventuella bakslag. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet beräknas för 2012 ge en nettoavgift för Stockholms läns landsting om 291 miljoner kronor. Skattesatsen förblir oförändrad. Kostnadsutvecklingen Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 3 miljarder kronor eller 5 procent jämfört med prognosen för 2011 samt med 4,8 procent i jämförelse med budget 2011. Kapitalkostnaderna, (avskrivningar samt finansiella kostnader) inom Stockholms läns landsting budgeteras öka från den prognostiserade nivån för 2011 i och med ökande investeringsvolym, ökat lånebehov och stigande marknadsräntor. År 2012 budgeteras kapitalkostnaderna till cirka 5,2 miljarder kronor. Den trendmässiga ökningen över tid beror på de stora investeringar som genomförts och fortsätter att genomföras i kollektivtrafiken och vården. 3.2.2 Balansbudget Mkr Utfall Prognos 2010 2011 2012 Anläggningstillgångar 52 432 61 024 70 476 Omsättningstillgångar 7 423 7 785 7 872 Summa tillgångar 59 855 68 809 78 349 Eget kapital 3 434 4 165 4 342 Avsättningar 15 967 17 190 18 488 Skulder 40 454 47 454 55 518 Summa skulder och eget kapital 59 855 68 809 78 349 Ovanstående balansräkning är framtagen pro-forma på landstingsövergripande nivå. Stockholms läns landstings balansomslutning är vid utgången av 2012 budgeterad till cirka 78,4 miljarder kronor och nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) under året budgeteras till cirka 9,4 miljarder. Det egna kapitalet budgeteras vid utgången av 2012 vara 4,3 miljarder kronor. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en stor del av pensionsförpliktelserna inte finns upptagna som en skuld i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse.

2012 18 (97) 3.2.3 Finansieringsbudget Mkr Utfall 2010 2011 2012 Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 522 4 925 4 602 Investeringar * -8 260-10 569-12 649 Försäljningar, övrigt 10 50 81 Kassaflöde efter investeringar -2 729-5 594-7 966 * I budget 2011 har del av NKS investering som inte påverkar kassaflödet exkluderats. Denna princip frångicks i bokslutet för 2010 och har därför inte tillämpats i budget 2012 samt planåren 2013-2014. Kassaflödet 2012 före extern finansiering, tillika kassaflöde efter investeringar, budgeteras uppgå till cirka - 8 miljarder kronor. Förändringen mot budget 2011 är främst driven av en ökad investeringsvolym. Det bör noteras att finansieringsbudgeten innehåller poster som är svåra att budgetera, som till exempel förändringen av rörelsekapitalet, det vill säga förändringen av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. 3.2.4 Landstingsbidrag Diagram 2. Ökning av bidrag i budget 2012 jmf budget 2011. Procent PaN 2,5% LS LSF 2,0% HSN 3,8% Totalt 3,6% TioHN 3,8% Bidrag på 57,9 miljarder kronor år 2012 KuN 3,2% 9,3% Rev TN 2,7% Ovan presenteras ökning av landstingsbidrag före teknisk justering för att nollställa de tidigare avkastningskraven. Landstingsrevisorernas budget bygger på revisionens förslag i ärende om budgetmedel till revisorskollegiet. Landstingsbidraget till NKS har utelämnats beroende på kraftig procentuell förändring mellan åren.

2012 19 (97) Det totala landstingsbidraget 2012 uppgår till 57,9 miljarder kronor vilket är en ökning jämfört med budget 2011 med 767 miljoner kronor. 3.2.5 Planåren 2013 2014 Nedan illustreras hur inrapporterade planår utvecklar sig jämfört med budgetunderlag 2012. Planåren bygger på konsolidering av enheternas inrapporterade värden och de samlade skatteintäkterna har justerats enligt senaste skatteintäktsprognos. Diagram 3. Planårens utveckling. Miljoner kronor Mkr Resultat 177 570 890 Kostnader inkl finansnetto 75 994 78 560 81 101 Intäkter 76 171 79 130 81 991 Planår 2014 Planår 2013 2012 3.2.6 Investeringar Mkr Utfall Plan Plan Plan Plan 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Trafik inkl. Citybanan 5 037 6 341 6 923 5 896 6 599 6 894 7 156 Vård inkl. NKS 3 126 5 056 5 492 6 890 8 964 10 479 9 574 Annan verksamhet 97 244 233 115 115 110 111 Summa investeringar 8 260 11 641 12 649 12 901 15 678 17 483 16 841 Investeringstakten i landstinget är hög under de kommande åren. Sammanlagda investeringar inom främst sjukvård och kollektivtrafik under tidsperioden 2012-2016 beräknas uppgå till 75 miljarder kronor. Av den beräknade investeringsvolymen står vården för 55 procent, medan trafiken utgör 44 procent. Resterande 1 procent avser anskaffning av IT-utrustning och inventarier inom landstingets övriga verksamheter.

2012 20 (97) Under 2012 uppgår investeringarna till 12,6 miljarder kronor, varav 55 procent omfattar investeringar i trafiken och 43 procent investeringar i vården. I förslaget har kända förändringar i gällande budget och plan beaktats. I beslutprocessen för investeringar fattas för varje nytt budgetår av landstingsfullmäktige ett nytt beslut som innefattar de förändringar som har skett för de pågående objekten. Dessa objekt återfinns främst inom AB Storstockholms lokaltrafik och Landstingsfastigheter Stockholm Den betydande investeringsvolymen under de kommande åren medför en långsiktig ökning av kapitalkostnader bestående främst av avskrivnings- och räntekostnader. I enlighet med Stockholms Läns Landstings målsättning om en ekonomi i balans är det angeläget att investeringar ryms inom en hållbar ekonomi. Utifrån detta finns ett behov av ett gemensamt och övergripande ansvar för landstingets investeringar, såväl i närtid som långsiktigt. Investeringar inom vården Under tidsperioden 2012 2016 uppgår vårdens investeringar till 41,3 miljarder kronor, varav närmare 70 procent utgörs av fastighetsinvesteringar. NKS utgör det största investeringsobjektet, med investeringar som avser dels OPS byggnation och dels byggnadsåtgärder som genomförs i landstingets regi. NKS-utrustning ingår med 5,5 miljarder kronor. Under 2012 uppgår investeringarna i vården till 5,4 miljarder kronor. Investeringarna inriktas främst mot NKS byggnation i Solna samt standardhöjning och kapacitetsutbyggnad på Karolinska Huddinge och inom akutsjukhusen, däribland Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Karolinska Solna samt Löwenströmska sjukhuset. Den redan påbörjade om- och nybyggnation av S:t Görans sjukhus fortsätter under 2012. Investeringar för Södertälje sjukhus utvärderas i särskild ordning och medel har reserverats för att svara mot framtida behov. Investeringsobjekt för beslut i särskild ordning Under tidsperioden 2012 2016 finns ett antal investeringsobjekt för beslut i särskild ordning under beredning. Objekten återfinns inom hälso- och sjukvårdens investeringar och avser främst nybyggnationer samt upprustning av befintliga fastigheter för vårdens ändamål, såsom akut- och operationsverksamhet, tandvårdsverksamhet, ögonsjukvård samt forsknings- och innovationsverksamhet. Investeringsobjekten befinner sig i beredningsskede och blir föremål för fullmäktiges ställningstagande i takt med att beslutunderlag tas fram. Genomförandet av dessa objekt enligt föreslagen planering kan medföra ytterligare ökning av kapitalkostnaderna. Investeringar inom trafiken Landstingets trafikinvesteringar uppgår under perioden 2012 2016 till 33,5 miljarder kronor, varav 6,9 miljarder avser 2012. Investeringarna omfattar SL, WÅAB, Färdtjänstverksamheten samt Citybanan. AB Storstockholms lokaltrafik står inför ett antal betydande investeringar som främst avser ny- och reinvesteringar i spåranläggningar och fordon. Bland stora investeringar

2012 21 (97) kan nämnas Tvärbana Norr mot Solna, ny tunnelbandepå i Hammarby samt fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje och nytt signalsystem och fordon till röda linjen. Övriga investeringar omfattar huvudsakligen fortsatt upprustning och modernisering av infrastruktur, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder. WÅAB:s investeringar utgörs huvudsakligen av reinvesteringar i befintlig flotta för att vidmakthålla standard, säkerställa drifttillgänglighet, arbetsmiljö och minsta möjliga miljöpåverkan. Därtill görs investeringar i såväl betalningssystem och anläggningar. Investeringarna inom Färdtjänstverksamheten inriktas främst på utrustning. Ny investeringsprocess För att säkerställa de stora investeringsvolymerna som landstinget står inför kommande år i enlighet med en ekonomi i balans finns ett behov av ett övergripande och gemensamt regelverk för landstingets verksamheter i frågor som rör planering, beslut, genomförande och uppföljning av investeringar, i syfte att öka jämförbarheten. Den samlade investeringsstrategin för landstingets investeringar syftar till att ge möjlighet att styra, utvärdera, samordna samt följa upp koncernens investeringar. Strategin byggs upp av tre särskilda etapper, syftande till att skapa tydliga verktyg och transparens vad avser investeringsobjekt, ansvars- och beslutsordning, prioriteringsmodeller, dialoger och rangordningar.

2012 22 (97) 4. Specifika mål och budget för styrelser och nämnder 4.1 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens (LS) uppgift är att leda, styra och samordna landstingets arbete så att de av landstingsfullmäktige satta målen uppnås. Arbetet ska genomsyras av ett synsätt som utgår från den enskilde invånaren. Mkr Utfall 2010 2011 2012 Ändring 12/11 Ändring 12/10 2013 2014 Intäkter 3 350 3 135 3 222 2,8% -3,8% 3 347 3 521 - varav landstingsbidrag 2 519,5 2 477,9 2 567,5 3,6% 1,9% 2 686,6 2 860,6 Kostnader -3 494-3 134-3 221 2,8% -7,8% -3 346-3 520 Resultat -143 1 1,1 1,1 1,1 Ovan presenteras ökning av landstingsbidrag före teknisk justering för att nollställa de tidigare avkastningskraven. Ekonomi i balans En ekonomi i balans är en grundförutsättning för en långsiktigt hållbar politik, därför är det en grundbult i vår politik. Det är endast med ordning och reda i ekonomin som vi kan garantera att vi har tillräckliga resurser för sjukvården och kollektivtrafiken i ett växande Stockholms län. Utgångspunkten för landstingets ekonomi är att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Samtliga långsiktiga finansiella mål är uppfyllda 2012 (se tabell nedan). Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att se över de finansiella målen med jämna mellanrum. Tabell 1. De finansiella målen är uppfyllda 2012. Dimension Mål Uppfyllt 2012? Resultat Att resultat är i balans med hänsyn tagen till ej Ja resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls Finansiering Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent Ja Skuldsättning Att lånefinansiering endast används för att Ja finansiera investeringar In- och utbetalningsströmmar Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 Ja dagars genomsnittliga driftskostnader Stockholms läns landsting äger ett betydande fastighetsbestånd. Större delen av beståndet är klassificerat som strategiskt, vilket innebär att det utnyttjas i landstingets kärnverksamhet, främst hälso- och sjukvården. Styrningen av landstingets fastigheter kommer att utvecklas i syfte att åstadkomma en effektivare samordning och resursanvändning.

2012 23 (97) Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSNs) strategiska plan avseende framtidens sjukvård i Stockholmsregionen är nu färdigställd. Mot bakgrund av att vår dynamiska region kontinuerligt ställs inför nya utmaningar fanns det ett tydligt behov att formulera en vision för framtidens sjukvårdsstruktur i hela Stockholms län. Mer detaljerad beskrivning av de viktigaste slutsatserna från denna utredning hittas längre fram. Med den rådande styrstrategin i Stockholms läns landsting har styrelse och ledning i landstingets egna bolag och förvaltningar fått en starkare och självständigare roll. Det kräver i sin tur en väl utvecklad ägarstyrning från Landstingsstyrelsens sida. Det måste finnas möjlighet för LS att agera proaktivt, samt kontrollera och följa upp verksamheterna. Därför är utvecklingen av ägarstyrningsfunktionen en av Alliansens högt prioriterade frågor. Arbetet med denna utveckling fortsätter under 2012. Att effektivisera och förbättra Landstingsstyrelsens förvaltning är ett ständigt pågående arbete. Effektivare arbetssätt ska utvecklas och användas och den administrativa bördan ska minskas, inte minst i vårdens vardag. Som en del i att minska administrationen ska en översyn göras av landstingets 38 olika policy och riktlinjer. Genom att samordna och förenkla är målet att mer än halvera antalet. 4.1.1. Forskning och regional utveckling i världsklass Innovationer är nödvändiga för att stärka konkurrenskraften och bidra till fler jobb och ökad välfärd. Den FoUU-strategi som beslutades år 2011 kommer att tjäna som grund för det forskningsarbetet som kommer att bedrivas i Stockholms läns landsting i framtiden. Förebyggande och hälsofrämjande forskning samt forskning om patientsäkerhet är prioriterade områden. Det framgångsrika samarbetet med Karolinska Institutet kommer att utvecklas med stöd av den nya strategin. Det ska finnas ett sammanhållet universitetssjukhus med FoUUverksamhet både i Solna och i Huddinge. Forskningen ska vara en integrerad del av verksamheten. Samarbetsformerna ska fördjupas mellan landstinget och universiteten samt högskolorna i regionen. Ett exempel på ett sådant samarbete är det avtal som ska etableras med Kungliga Tekniska Högskolan kring medicinteknik och patientsäkerhet. Även samarbetet med kommunerna kring FoUU frågor ska fördjupas. Det nära samarbetet med näringslivet fortsätter att utvecklas. FoUU-arbetet ska öka inom områden som rör samverkan mellan landstinget och den medicintekniska industrin och läkemedelsindustrin. Vidare kommer möjligheterna för den kliniska forskning att bedrivs där patienterna befinner sig inom hela den landstingsfinansierade verksamheten oavsett driftsformer. Den medicinska utvecklingen medför att fler operationer kan göras i öppenvård. Även behandlingar och provtagningar kan göras utanför sjukhus. Det innebär att forskning och utbildning måste bedrivas vid enheter som ligger utanför sjukhusen. På så sätt kan en bred och adekvat utbildning säkras. Ersättningen för utbildningen ska utformas så att

2012 24 (97) det stöder denna utveckling. I arbetet ligger även att säkerställa landstingets engagemang med att vårdutbildningarna blir än mer ändamålsenliga och att därmed landstingets behov av välutbildad arbetskraft kan tillgodoses. Kommande pensionsavgångar gör att fler ST-tjänster för läkare måste inrättas. Särskilt viktigt är det att fler tjänster inrättas inom exempelvis allmänmedicin, geriatrik, psykiatri och patologi. Kompletterande utbildning bör införas för svenska läkarstudenter som utbildats vid vissa utländska universitet. PTP-utbildningen för psykologer ska ses över. Specialistutbildningar för sjuksköterskor utökas. Verksamheten vid de Akademiska vårdcentralerna följs upp. För att stärka hela regionens möjligheter att på sikt behålla och utveckla sin position inom forskning, högre utbildning och kunskapsutveckling krävs ytterligare kraftsamlingar och samarbeten såväl inom som utom länets gränser. I en hårdnande internationell konkurrens är det viktigt att ta tillvara de möjligheter som samarbete mellan alla institutioner för forskning och högre utbildning i exempelvis hela Mälardalen ger. Det kan också vara positivt att inkludera representanter för näringsliv och industri för att ytterligare stärka utvecklingen inom högteknologiska klusterbildningar som exempelvis Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och life science. Den regionala utvecklingen i stort går också utanför dagens länsgränser. I ett internationellt perspektiv växer den regionala nivåns betydelse. För att bejaka utvecklingen av Stockholmsregionen och Mälardalen, möta invånarnas berättigade förväntningar på god service och goda livsvillkor, och öka attraktiviteten för nya invånare, besökare och företag, behöver hinder för människor och näringsliv överbryggas. Dagens och morgondagens medborgare är rörliga. Invånarna har redan, med hjälp av effektiva kommunikationer, börjat sin regionförstoring. Redan idag sträcker sig Stockholms läns bostads- och arbetsmarknader långt utanför länsgränsen. Detta är positivt, men skapar också ett behov av mer utvecklade samarbeten inom trafik och kommunikation. Varken restider, biljett- eller taxesystem ska utgöra hinder för en större funktionell region. Också ökade möjligheter att söka vård över länsgränserna kommer mycket snart att vara en självklarhet. Medborgarnas, företagens och den regionala utvecklingens krav ska mötas med flexibla samarbeten på de områden som behövs. Sådana samarbeten kan fördjupas och förgrenas utifrån föränderliga förutsättningar för vårt län och våra grannar. Mälardalen utgör Stockholmsregionens naturliga samarbetsområde där vi i kraft av vår storlek stärker vår internationella profil och konkurrenskraft. Innovationer i sjukvården I sjukvården finns både stor kunskap och kompetens, och Stockholmsregionen är världsledande på många områden inom sjukvården. Vi ska fortsätta sträva efter excellens. Sjukvården tillhör ett av de stora tillväxtområdena i vilket nya innovationer bidrar både till en hälsosammare befolkning och stora kommersiella möjligheter.

2012 25 (97) Kreativitet och initiativrikedom som finns bland landstingets anställda ska vårdas och uppmuntras. Landstingets egen organisation för innovationsutveckling, den relativt nyinrättade SLLinnovation, har redan skördat framgångar. Satsningar på innovationer kommer att stärkas ytterligare. För att uppnå detta måste ett nära samarbete finnas med andra universitet och högskolor samt näringsliv. Patientnära forskning En stark patientnära forskning är förutsättningen för en vetenskapligt baserad hälsooch sjukvård med hög kvalitet. De kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer sjukvården och patienten till del. Stockholms läns landsting ska ge stöd till forskning som inriktas på att kartlägga och styrka beläggen kring könsskillnader. Det är viktigt att ytterligare öka kunskapen om såväl omotiverade könsskillnader som motiverade men ouppfyllda behov av olika behandling beroende på kön. Det är också angeläget att stärka strukturerna kring de verktyg och metoder som behövs för att framgångsrikt kunna använda den vunna kunskapen. En stor del av sjukvården utförs i dag utanför sjukhusen, varför en ny modell för fördelning av forskningsanslag och utbildningsplatser behöver utvecklas. Förutsättningar att bedriva klinisk och patientnära forskning inom psykiatri, logopedi, geriatrik och sjukgymnastik ska utvecklas. Det finns i dagsläget också behov av mer patientnära forskning. Den viktigaste prioriteten kommer att vara patientnära forskning där vårdbehoven är stora och patientnyttan väsentlig. Multisjuka och äldre behöver tillgång till en god sjukvård och en bra samordning mellan hälso- och sjukvårdens huvudmän. Det finns idag ett stort behov av att förbättra utvecklingen, utbildning och forskning kring multisjuka och äldre. Ledande inom Life science Med framväxten av Stockholm Life, som är en samlad satsning på en vetenskapsstad i Solna och norra Stockholm, ges ytterligare förutsättningar för utvecklingen av life science, livsvetenskaper. Life Science är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat medicinska, tekniska och naturvetenskapliga ämnen, som alla har olika infallsvinklar på hälsa. Målsättningen är att Sverige ska vara internationellt ledande inom bland annat biomedicin och medicinteknik. Sveriges redan starka internationella position inom dessa områden ska stärkas ytterligare. Forskningen vid Karolinska i Huddinge ska utvecklas. Det är en viktig motor för att utveckla Södertörn. Under 2012 fortsätter arbetet med att hitta kreativa sätt för landstinget att stödja forskningen på bästa sätt. Karolinska institutet ska fortsätta att utveckla och bedriva forskning vid Karolinska Huddinge. De fysiska hindren för forskningen ska tas bort och verksamheten integreras ytterligare med Karolinska Huddinge.