Till Länsstyrelsen i Jämtlands län Bräcke kommun Box 190 840 60 Bräcke KOMPLETTERING/UTVECKLING AV ÖVERKLAGANDE Klagande: Anita Edling, 460730-1225, Lenninge 9386, 821 91 Bollnäs Bräcke 1:261, mobil 073-3 023 024 Gudrun Boije, 550221-1484, Jägarudden 208, 840 60 Bräcke Bräcke 1:272, mobil 070-544 81 25 Överklagat beslut: Bygg- och Miljönämndens beslut 2013-06-18 angående bygglov (dnr BMN 2011/161) och miljöanmälan (dnr MoH 2011-000205) för uppförande av sex vindkraftverk på Bodbergsplatån, Bräcke 1:287 och 2:1. I egenskap av sakägare och ombud för Gudrun Boije, enligt fullmakt, överklagar jag Bygg- och Miljönämndens beslut och yrkar att Länsstyrelsen, med ändring av Bygg- och Miljönämndens beslut, upphäver Bygg - och Miljönämndens beslut, bifaller vår framställning och beslutar att de åtgärder vi förslagit skall vidtas. Våra yrkanden och förslag framgår av den inlaga, som ingivits till Bräcke kommun. GRUNDER Varken Ansökan, Projektbeskrivningen eller Miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas p g a följande brister och saknade utredningar. 1 Information om turbinstorlekar/fabrikat saknas 2 - Elnätsanslutning utredning/förstudie saknas 3 Hydrologisk utredning saknas vilket berör vägar och kabelgravar 4 Redovisning av var krossmaterial hämtas/tillverkas. Utredning saknas 5 Ingen utredning om ombyggnadsbehovet av vägar redovisas/ förstudie saknas Sidan 1 av 5
6 - Geoteknisk utredning saknas berör vägar, kabelgravar och framför allt kraftverksplatser. Berggrunden torde ligga mycket nära markytan inom området Det är mycket stor skillnad på mark/miljöpåverkan mellan gravitationsfundament och bergförankringsfundament. 7 Säkerhetsavstånd till vindkraftverken redovisas ej, för t ex iskast. Sannolikt kommer säkerhetsavståndet vid verk 2,3,5, och 6 i konflikt med det starka motstående intresset som fiskeklubben och dess klubbstuga utgör både sommar och vinter. Lämpligt säkerhetsavstånd bedömer jag vara 5 X rotordiametern. 8 Redovisade ljudkurvor är ej advekata, eftersom inga turbinstorlekar /fabrikat anges i ansökan 9 Kumulativa ljudeffekter utredning saknas 10 Meterologiska ljudeffekter vid exempelvis förhärskande vind eller inversion utredning saknas 11 - Skuggor redovisas endast när minst 20 % av solen skyms av rotorblad anger därför inte total skuggtid 12 - Utredning saknas avseende CO2-utsläpp, när skog förvandlas till industrimark. Vindkraftsutbyggnad i skog, med kraftverksplatser, nya vägar och nya kraftledningsgator för anslutning till stamnät, förvandlar skogen från att vara en kolsänka till att bli en kolkälla, dvs marken kommer att avge CO2 (9 ton / år / hektar). Vindkraftverkens driftlängd förutsätts vara ca 25 år och efter utrivningen behöver den nyttjade marken ca 20 år för att balansera sig tillbaka till att åter fungera som kolsänka En försiktig beräkning för de ansökta verken under 25+20 år kan vara ett CO2-utsläpp på 6000+ ton. Dessutom förloras den befintliga skogens nuvarande viktiga CO2-bindande effekten (kolsänkan). Funktionen blir densamma som när Amazonas regnskogar huggs ned. Om Sveriges utbyggnadsmål, på 20 Twh landbaserad vindkraft, byggs ut på skogsmark leder detta till att Sverige ökar sina CO2-utsläpp med ca 3,5-4 %, vilket gör att denna utbyggnad allvarligt motverkar samhällsmålet att minska CO2-utsläppen. Detta torde leda till att vindkraftsutbyggnader som etableras på skogsmark kvalificerar sig som köpare av utsläppsrätter. Sidan 2 av 5
Vindkraftverk på skogsmark ökar alltså Sveriges CO2-utsläpp! Alla påståenden från vindkraftindustrin, om att utbyggnaden minskar Sveriges CO2-utsläpp är därför felaktig. Detta är i sig grund för att upphäva aktuellt bygglov. 13 Kulturvärdesinventering saknas 14 Arkeologisk förstudie saknas 15 Landskapsanalys saknas Den bör bl.a. visa riktigheten i följande citerade påstående ur det ansökta materialet. Vindkraftparken samstämmer med den naturliga geografiska strukturen i området. Fakta är, att etableringen sker på markens högsta punkter och detta ökar den visuella påverkan av verken och bryter därmed horisontlinjen på tydligast möjliga sätt. Den ca 20 m höga skogen har i stort sett ingen avskärmande effekt på de 150 m höga vindkraftverken. Fakta är också ca 30 % av kommunens befolkning, som bor i Bräcke tätort och närliggande byar, dag som natt (hinderbelysning), kommer att ha vindkraftverken i sin blickpunkt. 16 Utredning saknas om snurrande vindkraftsvingars rotations rogivande intryck (citat ur ansökningsmaterialet). 17 - Fladdermusinventering saknas. Det är väl dokumenterat att fladdermöss har mycket hög skade/ /dödsfrekvens vid vindkraftsparker. Detta sker under deras födosök som kan vara vidsträckt. Deras föda dras till förekommande hinderbelysningar. Fladdermöss skyddas via EU:s habitatdirektiv och Sverige har tagit på sig ansvar att skydda dessa djur. Förekomst av fladdermöss är oförenligt med vindkraftsanläggningar och att ingen förekomst finns måste säkerställas med noggranna inventeringar av området och dess omgivningar. EU har samma syn på Sveriges ansvar för dessa djur som EU visat i Sveriges vargfråga. EU tar alltså sitt habitatdirektiv på mycket stort allvar, vilket också svenska myndigheter måste göra. 18 - Naturvärdesinventeringen är mycket bristfällig. - Inventeringen är utförd under 1 dag (30 juli 2011) och omfattar endast vägsträckningar och kraftverksplatser. Området som ekologisk helhet har därmed ej bedömts. Sidan 3 av 5
- 1 dag och tidpunkten 30 juli är inte tillräcklig för att täcka in växtsäsongens variation av arter. - Vägsträckningar och kraftverksplatser är inte tillräcklig areal för att inventera fågelfaunan. - Eventuell fjällvråkshäckning är inte utredd, trots att båda de nämnda bergens branter ligger inom 1 km från Verk 6 (Gammelbodberget) respektive Verk 3 (Glasberget) - Smålommarnas flygvägar mellan sannolik häckningsplats (Småtjärn) och födotjärn (Gammelbodtjärn) är outredd. Flygvägen passerar sannolikt Verk 5. Eftersom smålommarna är relativt dåliga flygare behöver de start- och landningsbanor och är särskilt känsliga för flyghinder. Att förlora födotjärnen är en mycket stor habitatsförlust. Vindkraftsverken anges till navhöjden 80-109 m och rotordiameter 90-101 m. Detta innebär, att avståndet mellan mark och nedre vinglägen kan vara 80-50,5 m = 29,5 m och övre vingläge är 150 m. Denna zon, strax över trädhöjd och upp till 150 m är mycket frekventerade flyghöjder för alla vid inventeringen funna fågelarter och även de säkerligen 50-100 arter som bara nämnts som vanliga fåglar Livslängden på vindkraftverken beräknas till 25 år och skall därför finnas på berget 9125 dygn eller 219 000 timmar, varför sannolikheten för kollisionsrisker svårligen kan bedömas som ringa, vilket inventeraren gör. Min bedömning är att kollisionsriskerna för samtliga fåglar skall bedömas som stora, speciellt för fjällvråkarna, smålommarna, tjädrarna, orrararna och övriga större vanliga fåglar. Smålom, orre, tjäder, spillkråka står på EU:s habitatslista, annex 2, som Sverige har tagit på sig ansvar att skydda. Detta skyddsansvar är oförenligt med vindkraftverk inom arternas habitatområde och är i sig grund nog för att avslå bygglovet till vindkraftverken. Sveriges ansvar om dessa arter och EU:s inställning är desamma som redovisas i pkt 17 angående fladdermöss. Både närvaron av smålommarna och eventuell fjällvråkshäckning visar på stora habitatsförluster för dessa arter, och det är också i sig grund för avslag till bygglovet. Området bör bedömas som mycket olämpligt för vindkraftsutbyggnad. - Floraförekomsten, övriga träd och växter visar, trots den begränsade inventeringsarelen (vägar- och krv-platser) stor rikedom på känsliga arter och miljöer, varför området måste bedömas som artrikt och känsligt. Sidan 4 av 5
Området är därmed olämpligt som industrimark för vindkraft och bygglovet bör enbart på den grunden avslås. 19 Ingen utredning som redovisar negativa konsekvenser för fåglar redovisas, exempelvis de stora dödstalen på havsörnarna vid en norsk vindkraftspark. 20 Motstående intressen. Utredning saknas Området nyttjas frekvent av en aktiv fiskeklubb med åretruntverksamhet. Den befintliga klubbstugan med dess höga nyttjandegrad, bör bedömas ha likvärdig status med en normal fritidsfastighet. Dessutom frekventeras området kontinuerligt av lokalbefolkningen som strövområde och för skidutflykter. Aktiv jakt bedrivs inom det föreslagna området. Naturvärdesinventeringen indikerar, trots sin summariska enkelhet, att området innehåller stora ekologiska värden, eftersom bl.a. ett flertal arter på EU:s habitatslista har upptäckts. Störningen i den berörda befolkningens landskapsbild bedöms vara mycket stor och omfatta stor del av kommunens invånare. ÖVRIGT De hyggen som finns inom området är lika producerande som all övrig skogmark, och är ingen indikation för att omvandla skogsmark till industrimark för vindkraftsbruk eller vägar. Skogligt finns inget begrepp hårt brukad skogsmark och det torde i Sverige inte heller finnas någon trivial mark. Båda dessa begrepp som används av ansökaren bör förklaras i ansökan. Den summariska naturvärdesinventeringen motsäger de ovan relaterade citaten och det är synnerligen viktigt att områdets ekologiska balanser inte rubbas. Ansökarens bedömning, att området är lämpligt för vindkraftsutbyggnad är därför felaktig. Bedömningen bör vara, att området är klart olämpligt för vindkraftsutbyggnad. Jag vidhåller i övrigt vad som tidigare anförts och hemställer att överklagandet bifalls. Bollnäs 2013-08-19 Anita Edling för egen del och enligt fullmakt Sidan 5 av 5