Återrapportering av försöksverksamhet med etableringssamtal under 2009 och 2010

Återrapportering av försöksverksamhet med etableringssamtal under 2009 och 2010 Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2010-02-22 Dnr Af 2008/ 231498

1

Återrapportering, lägesrapport försöksverksamhet med etableringssamtal under 2009 och 2010. Regeringen har uppdragit åt Arbetsförmedlingen att under 2009 och 2010 bedriva försöksverksamhet med etableringssamtal (A2008/3473/A) under 2009, som aviserades i regeringens skrivelse Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration (Skr. 2008/09:24). Resultat och erfarenheter av försöksverksamheten ska redovisas till Regeringskansliet(Arbetsmarknadsdepartementet) i samband med årsredovisningen för 2009 respektive 2010. En första lägesrapport ska redovisas senast den 3 augusti 2009. Vid återrapporteringarna ska följande redovisas och analyseras: Antal deltagare beskrivna utifrån tillgängliga bakgrundsvariabler. Tidpunkt efter uppehållstillstånd för det första etableringssamtalet. Antal samtal i genomsnitt per person. Tid mellan första samtal och anvisning till bosättning för deltagare som vistas på anläggningsboende. Vilka insatser från Arbetsförmedlingen respektive från andra aktörer har deltagarna haft behov av? Hur många har registrerats som yrkesobestämda personer? För hur många har omedelbar eller framtida yrkesinriktning kunnat anges? Vilka resultat har uppnåtts med etableringssamtalen? Eventuella skillnader mellan personer i EBO respektive ABO. En samlad bedömning ska göras av etableringssamtalens betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Beslut Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Allan Waktmar avdelningen Integration och etablering. I den slutliga handläggningen har tf avdelningschef Bengt Greiff deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Allan Waktmar 1

1 Sammanfattning I den första återrapportering 2009-08-03 redovisades vilka gemensamma förberedelser som Arbetsförmedlingen har vidtagit tillsammans med Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, de berörda kommunerna samt med representanter för länsstyrelserna. I rapporteringen beskrevs även att den operativa verksamheten hade inletts 1 mars 2009 och snabbast hade kommit igång i Karlskrona. Under försöksverksamhetens inledande sex månader har aktörerna gjort samlade ansträngningar i syfte att skapa en samsyn om etableringskedjan och kommunicera ut denna samsyn till aktörernas medarbetare. I Regeringsuppdraget framgår att uppdraget ska genomföras med beaktande av Migrationsverkets uppdrag för bosättning. I bosättningsuppdraget är Migrationsverket bundna till en övre tidsgräns på en månad för bistånd enligt Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande mm, 8. För att kunna fullgöra bosättningsuppdraget inom en månad måste Migrationsverket senast inom två till tre veckor efter beviljat uppehållstillstånd ombesörja att en bosättningsanvisning skickas till en kommun som ska ta emot en nyanländ för introduktion. Redan i samband med återrapporteringen om förberedelserna för försöksverksamhet med etableringssamtal underströk Arbetsförmedlingen denna restriktion som en riskfaktor. En betydande andel i målgruppen t.ex. personer med svag skolunderbyggnad eller med begränsad arbetslivserfarenhet, har på denna korta tid inte kunnat bedömas mot arbetsmarknaden och få en tillförlitlig etableringsplan som är koordinerad mot bosättningsplaneringen. För att reellt kunna påskynda etableringsförloppet måste alltså frågan om arbete och ansvar för egen försörjning väckas och tydliggöras för individen redan under asyltiden. Innan Migrationsverket har beviljat en asylsökande uppehålls- och arbetstillstånd saknar Arbetsförmedlingen möjlighet att påbörja en individuell etableringsplanering för en individ utan rätt att arbeta i Sverige. Problematiken får således hanteras genom allmän information i grupp och ett tydliggörande av arbetsmarknadens funktionssätt och Arbetsförmedlingens service för den som eventuellt kommer att få stanna i Sverige. I föregående återrapportering från 2009-08-03 fanns för få deltagare för att dra slutsatser som kunde ge svar på Regeringens frågeställningar. Under 2009 har verksamheten kommit igång och erfarenheter kunnat dras, som är viktiga inför förberedelserna av den väntade reformen med utökat statligt ansvar för nyanländas arbetsmarknadsetablering. På grund av den kraftiga minskningen under 2009 av antalet beviljade uppehållstillstånd har Regeringens volymmål inte kunnat uppnås. Däremot har fler personer med uppehållstillstånd tidigt nåtts av erbjudande om deltagande i etableringssamtal. Majoriteten, ca 85-90 procent av nyanlända som har fått erbjudande har accepterat deltagande. 2

Antalet nytillkommande anhöriga och kvotflyktingar på försöksorterna har under perioden 2009-03-01--12-31 varit av sådan begränsad omfattning att Regeringens beslut 2009-06-18 om utvidgad målgrupp i praktiken inte har inneburit något nämnvärt tillskott av deltagare i försöksverksamheten eller några särskilda förändringar av introduktionsverksamheterna i de deltagande kommunernas. Kommunernas introduktion skiljer sig markant åt och är utformade utifrån lokala förhållande. Migrationsverket beslöt, på grund av minskat inflöde, att lägga samman mottagningsverksamheten i Karlskrona och Kristianstad under gemensam ledning och organisation. Detta har medfört att arbetsmarknadsområde Kristianstad fr. o m 2009-09-01 ingår i gemensamt upptagningsområde med arbetsmarknadsområde Karlskrona i försöksverksamheten. 2 Dokumentation och registerhållning Aktörerna har under 2009 prövat att arbeta med ett gemensamt framtaget dokument för etableringsplan. Till detta hör ett manuellt system för verksamhetsuppföljning och redovisning. Det har visat sig vara förenat med svårigheter att upprätthålla en jämn och hög kvalitet i myndighetsgemensam dokumentation av etableringsplaner. En avgörande anledning är att försöksverksamhetens manuella system inte kan ersätta de myndighetsspecifika datasystem som måste användas, och som dessutom skiljer sig åt t.ex. mellan kommunerna. Det manuella systemet har tjänat ett viktigt syfte under den inledande perioden, nämligen att utgöra en manuell registerhållningsfunktion för arbetssökande som saknar personnummer eller samordningsnummer. Registrering som arbetssökande i Arbetsförmedlingens sökandedatabas fodrar att den sökande har ett personnummer eller ett samordningsnummer. För att få tilldelat ett personnummer krävs att den nyanlända inställer sig personligen på Skatteverket. En statlig myndighet kan begära att Skatteverket utfärdar ett samordningsnummer för en individ. Den myndighet som begär samordningsnummer ska dock bedöma att individens identiteten är fastställd. I nuläget och under den pågående försöksverksamheten är det Migrationsverket som avgör personens identitet. Regelverket kring personnummer och samordningsnummer regleras främst i folkbokföringsförordningen. Problematiken innebär i praktiken att varje ärende om registrering vid Arbetsförmedlingen, i omedelbar anslutning till beslut om uppehållstillstånd, försenas och kompliceras. I denna återrapportering förekommer statistik från två källor, dels från det manuella systemet som omfattar samtliga nyanlända som har deltagit i försöksverksamheten, dels från Arbetsförmedlingens sökandedatabas AIS, som innehåller uppgifter om nyanlända arbetssökande som har kunnat registreras vid Arbetsförmedlingen. 3

3 Förberedelser för utvidgningen Dokumentet Etableringsplan är tänkt att tjäna som mall vid kartläggningen, som ett kontrakt mellan aktörerna inkl den nyanlände och som en dokumentation som kan vidarebefordras till övertagande myndighet (Arbetsförmedlingen och Kommunen på folkbokföringsorten), efter tre månaders deltagande i försöksverksamhet. Detta dokument kommer att kunna användas av Migrationsverket i metodutvecklingen för kartläggning av asylsökandes utbildning och yrkesbakgrund I samband med utvidgningen under 2010 av försöksverksamheten kommer detta manuella systemet att utmönstras till förmån för en enhetlig dokumentation i Arbetsförmedlingens sökandedatabas AIS, grundad på ett antal fastställda och vägledande rubriker enligt tillämpbara riktlinjer för etableringsplanen, hämtade ut Prop. 2009/10:60. Under våren 2010 kommer Arbetsförmedlingens sökandedatabas AIS att uppgraderas och anpassas tekniskt och metodiskt för den kommande reformen med etableringssamtal. Arbetsförmedlingen kommer som en förstahandsinsats efter det inledande etableringssamtalet, att erbjuda nyanlända en validering som grundas på Migrationsverkets kompetenskartläggning. Syftet är att verifiera kompetens så att den nyanlände på ett säkert sätt kan matchas mot lediga platser alternativt - vägledas mot en kompletterande utbildning eller andra yrkesoch utbildningsvägar. De arbetsförberedande insatserna kommer att i högre grad samordnas med Migrationsverkets insatser för bosättning och med kommunernas förberedelser för introduktion eller vidareflyttning. Deltagaren ska få möjlighet att göra arbetsplatsbesök och besök i presumtiva kommuner som kan bli aktuella för inflyttning. Utvecklingspunkter i försöksverksamheten Parterna har successivt kunnat ena sig om en gemensam bild av försöksverksamhetens inriktning och utvecklingsbehov. Vid en central uppföljningskonferens 7 november 2010 kunde de samlade myndighetscheferna på försöksorterna enas om följande utvecklingsområden för försöksverksamheten: Utveckla och effektivisera användningen av etableringsplan Erbjuda samtliga deltagare en validering som en förstahandsinsats inom ramen för etableringsplanen Deltagande i försöksverksamheten ska ske i tidsplanerade, individuellt utvecklande heltidsaktiviteter Utveckla styrnings- och ledningsinstrument för försöksverksamheten 4

Dessa utvecklingsområden ligger till grund för revideringen av verksamheten inför den utvidgning, som kommer att påbörjas 2010-03-10. Utvidgningen kommer att koncentreras till 29 orter där Migrationsverket bedriver introduktionsförberedande aktiviteter inom den organiserade sysselsättningen samt genomför så kallade PUT-samtal för personer som har beviljats uppehållstillstånd. De 29 primärorterna utgör rikstäckande regionala nav som bedriver introduktionsverksamhet inom sin respektive region. På dessa primärorter ska Arbetsförmedlingens medarbetare samverka i arbetsteam tillsammans med Migrationsverkets personal och genomföra etableringssamtal som ska leda fram till en etableringsplan inom två månader. Deltagande i den utvidgade Pilotverksamhet ska på heltid i tre månader under vilket den sista månaden ska utnyttjas för att underlätta den nyanländes övergång till Arbetsförmedlingen i den kommun där den nyanlände har sin bostad och är folkbokförd. Det kommer att innebära stöd och hjälp med bl.a. med insatser som inte nödvändigtvis är arbetsmarknadsrelaterade men som kan påverka möjligheterna till tidig etablering på arbetsmarknaden. Aktörerna på folkbokföringsorten ska, under Arbetsförmedlingens ansvar, genomföra aktiviteterna i etableringsplanen. 3 Genomförande och resultat 3.1 Antal deltagare beskrivna utifrån tillgängliga bakgrundsvariabler. I december 2009 hade 339 deltagare ingått i försöksverksamheten fördelade enligt följande: Ort Kvinnor Män Totalt Andel EBO ABO Göteborg 91 86 177 52 % 100 % 0 % Karlskrona 26 60 86 25 % 76 % 24 % Kristianstad 22 19 41 12 % 95 % 5 % Skellefteå 6 29 35 10 % 89 % 11 % Summa 145 194 339 100 % 92 % 8 % Källa: Manuella systemet Utbildning Kvinnor Män Totalt Andel Kv Andel Män Totalt Förgymn < 9år 20 42 62 35 % 38 % 37 % Förgymn 9-10 år 6 5 11 11 % 5 % 7 % Gymnasial 19 24 43 33 % 22 % 26 % Eftergymn < 2 år 3 5 8 5 % 5 % 5 % Eftergymn 2 år > 9 30 39 16 % 27 % 23 % Forskarutb 0 3 3 0 % 3 % 2 % Totalt 57 109 166 100 % 100 % 100 % Källa: AIS 5

Som framgår ur tabellen utbildningsbakgrund har sammansättningen av deltagare i försöksverksamheten varit ogynnsam sett från en utbildningssynpunkt. 44 procent av deltagarna har grundskola som högsta utbildningsnivå. 37 procent har en högsta utbildningsnivå som understiger 9-årig grundskola. 26 procent har gymnasial nivå som högsta utbildningsbakgrund, dock med en liten övervikt för mån. 25 procent har eftergymnasial utbildning med en större övervikt för män. Samtliga deltagare ligger i en yngre och presumtivt yrkesaktiv ålder. Endast 24 av de 339 sökande är bosatta i anläggningsboende ABO. Många av presumtiva nyanlända i målgruppen samt flera av deltagarna, som bosatta i anläggningsboende ABO, har flyttat till eget boende på annan ort innan de har hunnit upprätta kontakter med Arbetsförmedlingen. 3.2 Tidpunkt efter uppehållstillstånd för det första etableringssamtalet. Tid Kvinnor Män Totalt Andel < 1 vecka 23 20 43 13 % 1-2 veckor 45 59 104 31 % 2-3 veckor 23 40 63 18 % 3-4 veckor 8 23 31 9 % 4-8 veckor 17 17 34 10 % 8-12 veckor 3 10 13 4 % > 12 veckor 3 4 7 2 % Uppgift saknas 23 21 44 13 % Summa 145 194 339 100 % Källa: Manuella systemet 44 procent av deltagarna har påbörjat etableringssamtal inom en vecka efter beslutsdatum för uppehållstillstånd. Inom åtta veckor har 81 procent av deltagarna fått det första etableringssamtalet. Den genomsnittliga väntetiden för första etableringssamtalet har varit ca tre veckor. Ca 10-15 % av de nyanlända har tackat nej till etableringssamtal eller har inte kommit till inbokad tid för första etableringssamtalet. Detta avser främst nyanlända i anläggningsboende där det har varit särskilt svårt att få till stånd en koordinerad planering av arbete och bosättning. 6

3.3 Antal samtal i genomsnitt per person. Etableringssamtalet definierat som ett planerings- eller uppföljningssamtal i syfte att uppgradera etableringsplanen och påskynda etableringen. Ort antal sökande andel samtal/sökande totalt antal samtal Göteborg 177 52 % 2 354 Karlskrona 86 25 % 3 258 Kristianstad 41 12 % 2 82 Skellefteå 35 10 % 1 35 Summa 339 100 % 2,2 729 Källa: Manuella systemet Det är stor skillnad på antalet etableringssamtal. Dessa varierar mellan ett till fem innan den nyanlände har en tillförlitlig etableringsplan. En samstämmig uppgift från medarbetare i försöksverksamheten är att flera samtal höjer kvaliteten och förbättrar resultatet. De nyanlända som har det minsta antalet samtal är vanligen individer som har flytta iväg snabbt och vanligen innan en tillförlitlig etableringsplan har hunnit att upprättas. 3.4 Tid mellan första samtal och anvisning till bosättning för deltagare som vistas på anläggningsboende. Tid Kvinnor Män Totalt Andel < 1 vecka 1 1 2 7 % 1-2 veckor 1 1 4 % 2-3 veckor 1 1 4 % 3-4 veckor 1 1 4 % 4-8 veckor 1 1 4 % > 8 veckor 3 6 9 33 % Ingen uppgift 3 9 12 44 % Summa 7 20 27 100 % Källa: Manuella systemet För de nyanlända som har fått en särskilt snabb bosättning (ofta innan etableringsplanen är klar) har tiden mellan första samtal och anvisning till bosättning varit mycket kort. En allt för snabb bosättning kan i vissa fall bli kontraproduktiv. Det är därför svårt att dra verksamhetsmässiga slutsatser av materialet då det ännu inte har etablerats en starkt samband mellan etableringssamtalen och bosättning grundat på möjligheterna till arbete. 7

3.5 Vilka insatser från Arbetsförmedlingen respektive från andra aktörer har deltagarna haft behov av? Identifierade behov av insatser från Migrationsverket Asylsökande önskar alltid snabbast möjliga besked om uppehållstillstånd. De asylsökande som överväger sin introduktion och bedömer sina möjligheter på arbetsmarknaden inför ett uppehållstillstånd, vill som regel ha möjligheter att studera svenska och få praktik under asyltiden. Av samma anledning behövs bra information om utbildning och kultur, arbetsliv, hälsovård, boende mm. Bra information påskynda den enskildes introduktion i samhället. Identifierade behov av insatser från Arbetsförmedlingen Generellt behövs förstklassiga insatser ur den arbetsmarknadspolitiska arsenalen. Förstahandsinsatsen bör som regel vara validerande insatser alternativt arbetsförmågebedömning t.ex för personer med funktionsnedsättning eller liknande. Validering bör göras som en insats i grupp men med en individuell anpassning genom t.ex. moduler. Empowerment och eget ansvar är begrepp som bör tydligt kläs i verksamhetsmässig utformning av etableringssamtalen och etableringsplaneringen. Metodiskt arbete grundat på meritportfoliometodiken anses kunna bidra till engagemang, reflektion och aktion hos arbetssökande. De flesta nyanlända vill komma i kontakt med arbetslivet så snart som möjligt. Efterfrågan på en praktikplats/prova på-plats eller ännu hellre en anställning i Instegsjobb är stor Med hänsyn till den växande gruppen nyanlända arbetssökande med svag skolunderbyggnad kan ett växande behov av fördjupa kartläggning och vägledningsinsatser konstateras. Det finns personer med stort intresse av att påbörja kvalificerad utbildning eller högskola så fort som möjligt. Då efterfrågas ekonomiskt och metodiskt stöd till ekvivalering, betygsöversättningar och liknande. Vidare efterfrågas möjligheter att få göra besök på utbildningsplatser, träffa utbildningsledare. En snabbare utbyggnad av både yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och grundläggande kommunala vuxenutbildning framstår som nödvändiga insatser med hänsyn till nyanländas individuella förutsättningar för arbetsmarknadsinträdet. Erfarenhet från tidigare försöksverksamheter visar att det finns ett flertal positiva effekter med att kombinera eller fullt ut integrera arbetsmarknadsutbildning m.fl. med grundläggande svenskutbildning Sfi. 8

Identifierade behov av insatser från Kommunen Nyanlända är oftast beroende av den kommunala servicen i större omfattning än medborgaren generellt. Framför allt har den nyanlände ett sammansatt behov av service och trygghet som blir ännu tydligare när det avser en familjeinflytning. En familj kan behöva hjälp med äldreomsorg, barnomsorg, skolgång, kurativt stöd eller medicinsk/psykologiskt stöd som en konsekvens av flyktingskapet. Stöd med hälso- och sjukvård kan vara en kommunal angelägenhet och men ofta ett landstingskommunalt ansvar då t.ex en familjemedlem behöver en vårdplats. Den kommunala service täcker i stora delar behov som inte är arbetsmarknadsrelaterade men likväl kan ha avgörande betydelse för den enskildes möjligheter till snabb arbetsmarknadsetablering. Den enskilde efterfrågar ofta hjälp till ett bra boende. Insatser från Skatteverket med flera myndigheter Tiden från uppehållstillstånd till folkbokföring måste avsevärt förkortas. Nyanlända vet att utan personnummer och identitetshandlingar möter man svårigheter och hinder som ingen svenskfödd skulle acceptera. Utan personnummer och identitetshandlingar är det över huvud taget svårt att få tillgång till gemensam samhällsservice, banktjänster eller stå i bostadskö. Nyanlända önskar inte sällan stöd i processen att få hit familjemedlemmar och andra anhöriga. Redovisade behov av annat stöd eller hjälp som inte är arbetsmarknadsrelaterat Tid Kvinnor Män Totalt Andel Göteborg 9 3 12 7 % Karlskrona 7 10 17 20 % Kristianstad 14 8 22 54 % Skellefteå 3 3 9 % Summa 30 24 54 16 % Källa: Manuella systemet 9

3.6 Hur många har registrerats som yrkesobestämda personer? Ort Kvinnor andel Män andel Totalt andel Göteborg 13 61 % 11 37 % 24 48 % Karlskrona 4 40 % 5 22 % 9 27 % Kristianstad 5 83 % 8 61 % 17 68 % Skellefteå 6 100 % 11 84 % 17 89 % Övriga 7 50 % 5 16 % 11 24 % Summa 35 61 % 43 39 % 78 47 % Källa: AIS Av deltagare registrerade i AIS (166 sökande) är 47 procent (78) registrerade som yrkesobestämda. Det är en klar övervikt för kvinnor. Männen i försöksverksamheten ligger närmare det operativa målet på högst 25 procent yrkesobestämda. Andelen yrkesobestämda vitsordar behovet av förbättrade vägledningsinsatser för nyanlända, inte minst för nyanlända kvinnor. 3.7 För hur många har omedelbar eller framtida yrkesinriktning kunnat anges? Ort Kvinnor Män Totalt Andel/kontor EBO ABO Göteborg 3 2 5 3 % 3 % 0 % Karlskrona 1 3 4 5 % 5 % 0 % Kristianstad 9 5 14 34 % 32 % 1 % Skellefteå 2 2 6 % 3 % 2 % Summa 13 12 25 7 % 7 % 6 % Källa: Manuella systemet Som framgår i differensen mellan värdena i tabell 3.6 och 3.7 så fordras en viss tid för bedömningar av kompetens och arbetsmarknadsutsikter innan en yrkesinriktning kan anges med någon grundläggande precision. Tabell 3.6 anger statusen för individer som har registrerats i Arbetsförmedlingens sökandedatabas AIS och som i de flesta fall har lämnat försöksverksamheten. Tabell 3.7 omfattar sökande där uppgiften om specificerad yrkesinriktning är angiven. Från försökskontoren redovisas samlade bedömningar avseende samtliga deltagare som har en yrkesinriktning och som har genomgått etableringssamtal under perioden. Göteborg: 25 %, Karlskrona: 70 %, Kristianstad: 56 %, Skellefteå: 19 % 10

3.8 Vilka resultat har uppnåtts med etableringssamtalen? Antal sökande som har registrerats som matchningsbara Tid Kvinnor Män Totalt Andel Göteborg 5 3 8 5 % Karlskrona 3 9 12 14 % Kristianstad 14 15 29 71 % Skellefteå 0 % Summa 22 27 49 14 % Källa: AIS Sökande som är registrerad som matchningsbar ska, för att kunna få anvisning till anställning, uppfylla kompetenskraven i sökt yrke samt vara beredd och oförhindrad att ta lämpligtarbete. I gruppen matchningsbara sökande ingår endast tre personer som är i anläggningsboende ABO. Av samliga 339 deltagare i försöksverksamheten har hittills 49 sökande (14%) uppnått status matchningsbar. Det är en förhållandevis låg andel deltagare vilken kan förklaras delvis av målkonflikten snabb handläggning och bosättning som inte är koordinerad med planering för arbete. Siffrorna indikerar också behovet av utökad validering och förbättrad vägledning mot arbete och utbildning för nyanlända. 3.9 Eventuella skillnader mellan personer i EBO respektive ABO. I försöksverksamheten anger arbetsförmedlingskontoren att det är enklare att få till stånd en hållbar etableringsplan för nyanlända i eget boende EBO i ett tidigt skede. För personer i ABO har förutsättningarna för sammanhållen etableringsplanering inte varit koherent. För stöd och hjälp som inte är arbetsmarknadsrelaterat anges behov hos 34 % av sökande i anläggningsboende ABO jämfört mot behov hos 12 % av de sökande i eget boende EBO. Sökande som har goda förutsättningar för en snabb etablering på arbetsmarknaden återfinns främst bland nyanlända i eget boende EBO. 11

3.10 En samlad bedömning ska göras av etableringssamtalens betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Ur alla aspekter är det viktigt att nyanlända får kontakt med Arbetsförmedlingen omedelbart efter beviljat uppehållstillstånd. En större andel av nyanlända arbetssökande nåtts tidigt av erbjudande om etableringssamtal och de flesta har accepterat deltagande. De nyanlända får besked om att det är egen försörjning som gäller i första hand och Arbetsförmedlingen får tidig insikt om vilka behov som finns hos de sökande i målgruppen och kan anpassa metoder och insatser efter behov. För nyanlända sökande är det av stor vikt att så fort som möjligt få reda på hur spelregler på svensk arbetsmarknad är utformade. Även genom arbetsplatsbesök och praktik kan individen får kunskap om förhållanden på arbetsplatser och hur aktörer inom arbetsmarknaden verkar. Tidig arbetsmarknadsinformation kan och bör påverka nyanländas val av bostadsort. Dock efterlyses i nuläget ett tydligt besked om vilka krav på nyanländas geografisk rörlighet som ska gälla, sett från ett arbetsmarknadsperspektiv. Försöksverksamheten i framför allt Göteborg har noterat en mycket stark ökning av Somaliska flyktingar där merparten har ringa eller ingen skolunderbyggnad eller arbetslivserfarenhet. Detta understryker behovet av att det anordnas nya insatser på grundläggande nivåer som hittills inte har inrymts i det arbetsmarknadspolitiska uppdraget. Här kommer det att fordras en omfattande samverkan med statliga, regionala och lokala myndigheter inom skolområdet. En samsyn om etableringskedjan har successivt vunnit insteg hos aktörerna ut i de lokala delarna av organisationerna. Det har blivit tydligare för aktörerna att det finns behov av stöd och hjälp för att kunna tillträda arbetsmarknaden, som inte kan lösas av en enskild myndighet i försöksverksamheten. Lösningen på dessa behov måste också sökas hos andra aktörer t.ex. utbildningshuvudmän och sjukvårdshuvudmän. 12

13

Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress 113 99 Stockholm Telefon: 08-508 801 00 www.arbetsformedlingen.se 14