7.5.7 Häckeberga, sydväst



Relevanta dokument
7.5.4 Risen - Gräntinge

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden Motala kommun

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Kommunalt ställningstagande

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun Kommunens naturvårdsorganisation Underlag Datahantering...

Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Morakärren SE

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun

Förslag till nytt naturreservat

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Naturreservatet Rosfors bruk

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Naturreservat i Säffle kommun

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Trädesmarker i västra Åhus

Metapopulation: Almö 142

Strandinventering i Kramfors kommun

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvårdsprogram. Områdesbeskrivningar

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Storån. Trampade kostigar i ravinkanten. Naturvårdsverket

Planerad bergtäkt i Stojby

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling

Areella näringar 191

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

Kapitel 10. Riksintressen

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

7.5.2 Lyngby - Hässleberga

Fladdermöss. i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren Rapport 2005:58

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Kronobergs läns författningssamling

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Utställningshandling april

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Grönholmarnas naturreservat

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

ÄNGAR och HAGAR i DALS-ED 1993:2

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Naturvård och mångfald i skogen

DOM Stockholm

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

7.5.6 Häckeberga, nordöst

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Transkript:

7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap med skogsdungar, betesmarker och åkermarker. Topografin är mindre varierad än i de östra delarna och landskapet har en mer mjukt böljande profil. Jordarterna är även här främst av urbergsmorän men inslaget av leror är större och marken något mindre stenig än närmare Romeleåsen. Två stora gårdar dominerar jordbruksdriften: Degeberga i norr och Bramstorp i sydväst. Jordbruk bedrivs också på Svalebo och Nymölla i den östra delen. Åkermarken är till ganska stor del besådd med vall eller utnyttjas som betesmark. Skogsbruk och jakt är de övriga viktiga markanvändningarna. Denna del av Häckeberga naturvårdsområde är minst utnyttjat av friluftslivet. Landskapsekologi Flera av skogsdungarna har lång kontinuitet som trädbärande marker och de äldre bestånden utgör viktiga spridningscentra för många sällsynta arter. Ett viktigt spridningsstråk i landskapet går från Björkesåkrasjön upp mot Häckebergasjön, via skogsområdena vid Svalebo och Nymölla. Även för arter knutna till öppna betesmarker finns här ett viktigt spridningsstråk, dels från Björkesåkrasjön upp till Nötabo, samt i östvästlig riktning i det halvöppna landskapet söder om det sammanhängande skogsområdet på Häckeberga. Kulturmiljövärden I början av 1800-talet var området till stora delar trädbevuxet och utnyttjades för betesdrift. Gårdarna var få och låg utspridda med sina små odlingsmarker. Mellan Degeberga och Bramstorp fanns flera småsjöar om dikades ut under 1800-talet. Degeberga och Bramstorps finns kvar som gårdar, medan gården Stenskälstorp har försvunnit. Kring Björkesåkraån fanns stora fuktängar som till större delen hävdades som slåttermark. År 1912 hade stora delar av området odlats upp och skogens utbredning liknade dagens. Bramstorp hade etablerats som en storgård under godset med stora odlingsmarker, alléer och en reglering av Björkesåkraån. Flera torp låg i den nordvästra delen av området, men flertalet har försvunnit idag. Lövskogen finns kvar i de västra delarna medan stora områden har planterats med gran i öster. Fortfarande finns många stensatta hägnadsvallar från skiftestiden kvar i landskapet. Vägsträckningarna överenstämmer i stort med förskiftestiden. Landskapsbild Den böljande topografin och variationen med lövskogsområden, betesmarker och odlingsmarker ger en mycket tilltalande landskapsbild. Även om odlingsmarkerna och skogen är rationellt skötta, saknas påtagliga nytillskott i landskapet som stör landskapsbilden. Sturups flygplats kan dock skönjas i väster, men märks främst p.g.a. flygbullret. 376

7.5 Backlandskapet Skånska rekognosceringskartan 1812-20 Häradsekonomiska kartan 1912 Friluftsliv Tillgängligheten för friluftslivet är begränsad och besöken sker främst på vägarna, från vilka upplevelsevärdena är stora. Viltrikedomen är stor och det är stor chans att få se hjortdjur på fälten. Förutsättningar för värden i landskapet Gällande bestämmelser för naturvårdsområdet begränsar risken för storskaliga förändringar. Det är viktigt att mosaiken av odlade marker, betesmarker och skogsdungar bevaras. Naturvårdsanpassning av skogsbruket med inriktning på ädellöv. Bevarande av äldre kulturelement i landskapet. Trakten Häckeberga, sydväst, med beskrivna delområden 377

7 och analys (7.5.7) 1 Svaleboskogen (3) Area: 35,3 ha Status: Riksintresse (NV, PR), naturvårdsområde Naturtyp: Bokskog och betesmark (7.5.7) 2 Bramstorp (3) Area: 2,9 ha Status: Riksintresse (NV, PR), naturvårdsområde Naturtyp: Trädgård och alléer, K Den södra delen av området utgörs av olikåldrig bokskog. I öster finns gammal bokskog med inslag av nyckelbiotoper i södra kanten. Västra delen av skogen är föryngrad och består av ungskog och medelålders skog. I nordväst finns öppna betesmarker på kullarna kring Björkesåkraån. Stora delar har tidigare varit uppodlade men de brantare sluttningarna har lång beteskontinuitet och en intressant flora. Biologiska värden knutna till äldre träd och naturbetespartier. Fortsatt betesdrift och skydd av nyckelbiotoperna. De värdefullaste skogsmiljöerna bör få förstärkt skydd. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Vid Bramstorps gård finns en hel del gamla träd i allén och i trädgården som har betydelse för den biologiska mångfalden. Allén har reducerats kraftigt av almsjukan men fortfarande står flera mycket grova träd kvar. I trädgården finns bland annat en stor högstubbe. Biologiska och kulturhistoriska värden knutna till de gamla träden. Bevarande av de gamla träden och den döda veden. Plantering av nya lövträd i allén Svaleboskogen Allén vid Bramstorps gård 378

7.5 Backlandskapet (7.5.7) 3 Bokskog NO Bramstorp (3) Area: 22 ha Status: Riksintresse (NV, PR), naturvårsområde Naturtyp: Bokskog (7.5.7) 4 Skogen V Degeberga (3) Area: 35,35 ha Status: Riksintresse (NV, PR), naturvårdsområde Naturtyp: Bokskog och alskog Den västra delen av skogsområdet nordost om Bramstorp, består av äldre bokskog med inslag av ek, alm, ask, al m.m. Området har lång trädkontinuitet och finns markerat som skog på de äldre kartorna. Flera av träden är mer än 200 år gamla. Stora biologiska värden knutna till de gamla träden. Naturvårdsanpassat skogsbruk och bevarande av de finaste partierna. De värdefullaste trädmiljöerna bör få förstärkt skydd. Väster om Degeberga finns ett större bokdominerat skogsområde med inslag av al i de fuktigare partierna. Stora delar har föryngrats och består av ungskog, men i de västra och norra delarna finns fortfarande en del äldre träd kvar. Området är mycket viltrikt med täta stammar av f.f.a. dovhjort. Skåneleden passerar igenom området men parkeringsmöjlighet-erna är begränsade. Främst biologiska värden kopplade till en varierad ädellövskog. Naturvårdsanpassat skogsbruk och bevarande av de finaste partierna. De värdefullaste trädmiljöerna bör få förstärkt skydd. Gammal bokstubbe med låga i tät ungskog Äldre bokskog väster om Degeberga 379

7 och analys (7.5.7) 5 Betesmark S Nötabo (3) Area: 4,9 ha Status: Riksintresse (NV, PR), naturvårdsområde, Naturtyp: Betesmark Intill vägen söder om Nötabo finns en beteshage som delvis är naturbetesmark med lång hävdkontinuitet. I betesmarken finns en del buskage av ros, slån och hagtorn, samt några mindre kärr och vattensamlingar. Markförhållandena är relativt magra och på de ogödslade delarna finns en typisk flora för denna typ av betesmark. Biologiska värden knutna till naturbetesmarken. Fortsatt betesdrift utan gödsling. Anläggning av nya småvatten för groddjur. Betesmark söder om Nötabo (7.5.7) 6 Brohuset (3) Area: 12 ha Status: Riksintresse (NV, PR), naturvårdsområde, strandskydd 1 Naturtyp: Betesmark och lövskog Vid Björkesåkraån, strax öster om Sturups flygplats, ligger en betesmark och en skogsdunge på sluttningen ovanför. Större delen av betesmarken har tidigare varit åker, men vissa delar har hävdats kontinuerligt och hyser en intressant flora. Här finns bl.a. några fina små vattensamlingar med intressanta vattenväxter. Skogsdungen har nyligen föryngrats och hyser inte så stora naturvärden längre. De öppna betesmarker-na vid ån är ganska fuktiga och fortsätter in i Svedala kommun, söderut till Björkesåkrasjön och bildar en stor sammanhängande fuktig, betesmark av stort värde för bl.a. våtmarksfåglar. Naturvärdena är främst knutna till betesmarken och dess biologiska värden. Fortsatt bete. Anläggning av nya småvatten för groddjur 380

7.5 Backlandskapet (7.5.7) 7 Betesmark NO Svalebo (3) Area: Status: Riksintresse (NV, F), naturvårdsområde Naturtyp: betesmark, K, L (7.5.7) 8 Betesmark Ö Bramstorp (3) Area: Status: Riksintresse (NV,F), naturvårdsområde Naturtyp: betesmark, K, L Området utgörs av en mindre hagmark, i östra kanten av Svaleboskogen, som varit ohävdad en tid. Vegetationen visar inte direkt spår av gödselpåverkan men på grund av ohävd har många hävdgynnade arter försvunnit. Värde Främst botaniska och kulturhistoriska värden. Återupptagen betesdrift. Restaurera staket och röj buskage för att åter kunna beta området. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Kuperad öppen betesmark med enstaka buskage. De lägre liggande friskängarna har tidigare varit uppodlade medan torrbackarna har lång kontinuitet som betesmark och uppvisar en rik flora. Även ett par fuktigare partier uppvisar en rik flora med arter som kärrviol, svartstarr m.m. Värde Främst botaniska och kulturhistoriska värden. Fortsatt beteshävd. Gräva dammar för att gynna groddjur m.m. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Betesmark och våtmark vid Svalebo Betesmark öster om Bramstorp 381

7 och analys 382