Nordiska järnvägssamarbetet



Relevanta dokument
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Vägledning. Dok. nr.: 411-b1 Version: 05 Datum: Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

Europeiska järnvägsbyråns arbete fokus - säkerhet Cecilia Lind Regelsektionen

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket

Framtidens järnväg formas idag!

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige

CHECK AGAINST DELIVERY

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Utredningen om järnvägens organisation

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

YTTRANDE. Datum Dnr

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Effektiva tågsystem för godstransporter

Remissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS

Järnvägen och marknaden

Tågtrafik till Norrland

Bryssel den 2 oktober 2001

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Hearing inriktningsproposition 30 mars

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

Regionala utvecklingsnämnden

Kommittédirektiv. En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg. Dir. 2013:79. Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013

Kommissionens arbetsdokument

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

ANTAGNA TEXTER. från sammanträdet. onsdagen. den 28 september 2005 DEL 3 P6_TA-PROV(2005)09-28 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 361.

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Sammanfattning. Uppdraget

ERTMS finansiering av ombordutrustning

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt)

Sammanfattnin: Bilaga

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

Transportpolicy gods på järnväg. Vägar till en öppen europeisk järnvägsmarknad

ERTMS i omvärlden. Christer Löfving Trafikverket

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor PE v01-00

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Utredning om lokförarutbildning inom yrkeshögskolan 2012

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover. Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m.

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Regeringens proposition 2006/07:45

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

En ny internationell testindustri för ökad tillgänglighet och säkerhet i tågtrafiken Casebeskrivning

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt.

Europeiska Unionen. Historia talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

Riggade för att ta Railcare till nya nivåer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Stockholm Rättvisa villkor. För alla.

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Transkript:

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 Järnväg och Samhälle. Redaktör och ansvarig utgivare: Anders Olofsson e-post: anders.olofsson@banverket.se Korrespondent: Anders Lundström (AL) Innehåll: Nordiska järnvägs-samarbetet viktigt - trots EU... 1 JÄRNVÄG & SAMHÄLLE... 2 Toppmöte om Lissabonstrategin... 2 Sverige bäst på Lissabonmålen... 2 Nya regler för stabilitetspakt... 2 Kommissionens arbetsprogram... 2 Årsrapport 2004... 3 PSR-direktiv del av 3:e paketet... 3 Inget beslut om godskvalitet... 3 Stöd dämpar tjeckisk rekonstruering... 3 Frankrike folkomröstar i maj... 4 Överenskommelse om klimatstrategi... 4 Utsläppshandel i transportsektorn men inte än... 4 Förbättrade rättigheter för flygresenärer... 4 EIM fruktar sämre godskvalitet... 4 ERFA varnar... 4 Video om passagerar-rättigheter på flyget... 5 Första läsningen av Marco Polo II... 5 Upphandlingsregler specificerade... 5 EIM på väg in i sociala dialogen... 5 Tysk dom kan påverka separering... 5 UIC jobbar med punktlighetsprogram... 5 Kyotoprotokollet i kraft... 5 Kommissionen studerar terroristskydd... 5 Fyra missat införa andra paketet... 5 Belgien får stödja kombi... 6 JÄRNVÄGSSYSTEM... 6 Banverket åsidosätter TSD menar Järnvägsstyrelsen6 ERTMS kräver MoU... 6 UIC-konferens om ERTMS i Rom... 6 Danmark vill satsa på ERTMS... 7 TSD:er för det konventionella systemet... 7 TSD för drift och ledning... 7 TSD för funktionshindrade... 7 Ändrade höghastighets-tsd... 7 Hantering av undantag från TSD... 7 Många får skicka experter till ERA... 8 TSD godsvagnar godkänt... 8 Bombardier lyckas med ERTMS nivå 2... 8 Dags för standardiserad tunnelbana... 8 Ny video om Galileo... 9 EIM om järnvägsunderhåll... 9 620 miljoner euro till TEN... 9 MARKNAD... 9 Green Cargo förblir statligt... 9 BK Tåg i konkurs... 9 SJ fick överta Linx personal... 10 SJ visar vinst 2004... 10 Green Cargo gör historisk vinst... 10 CargoNet ökar... 10 Ofotbanen kör i Sverige... 10 NSB köper in sig i Tågkompaniet... 11 Bushbudget minskar järnvägsstöd... 11 Tyska privatbanor ökar trafiken... 11 Tysk godsmarknad öppnar... 11 Snabbgods mellan Tyskland och Frankrike... 11 Grönt ljus för SNCF Gods... 11 ORR vill förenkla järnvägsbyggande... 11 Lågpriståg slår mot lågprisflyg... 12 SNCB vill sälja ABX... 12 Resanderekord i Storbritannien... 12 Europeisk kombitransport backar... 12 Godstrafiken fri i Spanien... 12 PERSONNYTT... 12 Bosse Ringholm EU-minister... 12 Pasquarelli ny chef för DG TREN E... 13 Anders Lundström till ERA... 13 Nya tjänster på järnvägsbyrån i Frankrike... 13 Banverket vice i RNE... 13 Aad Veenman, ny ordförande i CER... 13 Ny chef för rumänska banförvaltaren... 13 Nya på ATOC... 13 Rajko Satler ny chef för AZP... 13 Jannie Haek ny chef för SNCB... 13 Dan Wolff till EIM-kontoret... 13 Barbara Bernardi ny på EIM... 13 EU-KUNSKAP... 14 Luxemburg nytt ordförandeland... 14 Länderinfo på EU:s hemsida... 14 Handbok om EU och EG-rätten... 14 EU-upplysning lockade... 14 Europass för arbetssökande... 14 Ny EU-bokhandel... 14 Europe Direct infokontor i Sverige... 14 Klagohjälp för inre marknaden... 14 EU:s nya grundlag... 14 KONFERENSER... 15 Optimising Charging Regimes... 15 EurailFreight 2005... 15 UITP-konferens... 15 Rail in central & Eastern Europe... 15 TransFin 2005 om finansiering... 15 Högnivåmöte om europeisk infrapolitik... 15 Nordiska järnvägssamarbetet viktigt - trots EU De nordiska banverken har samarbetat i många år. Cheferna för de gamla banavdelningarna hos järnvägarna i Sverige, Norge, Danmark och Finland träffades regelbundet för att prata om tekniska frågor och gemensam utbildning. Så småningom, när avdelningarna blev självständiga banförvaltare, ökade samarbetet. Nu kom också andra frågor in i bilden som till exempel hur man skulle kunna underlätta den gränsöverskridande trafiken i Norden. Under tiden som det nordiska samarbetet utvecklades, ökade också Europa farten. Många frågor som hanterats på nordiskt plan kommer så småningom att lösas av EU, som skapar ett gemensamt regelsystem för gränsöverskridande järnvägstrafik. Därför kommer framöver en del frågor att avföras från den nordiska agendan, men många återstår att lösa. Inte minst därför att banförvaltarna varje dag är engagerade i arbetet med transportlösningar och trafik mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Banedanmark har nu dragit sig ur samarbetet med övriga nordiska banförvaltare. Cheferna för Banverket, Jernbaneverket i Norge och Banförvaltningscentralen i Finland menar dock att samarbetet länderna emellan är så viktigt att man beslutat att fortsätta sitt samarbete utan Danmark. Bancheferna vill gemensamt kunna diskutera strategier för järnvägssystemets utveckling i Norden och har också uppdragit till verkens teknikchefer att fortsätta arbetet med frågor som rör teknik och utbildning. För trots EU, finns ändå en hel del frågor kvar att lösa på nordiskt plan. Det är också viktigt att vi gentemot våra europeiska samarbetsorganisationer kan driva specifikt nordiska synpunkter. Eftersom banförvaltarna måste samarbeta för att kunna leverera kapacitet i näten till järnvägsföretagen, bildades för ett par år sedan den europeiska samarbetsorganisationen RailNetEurope. Medlemmarna i den nordiska delen arbetar med trafiken över gränserna inom Norden och vidare mot Tyskland. Här kommer Danmark ändå i fortsättningen att delta i nordiskt järnvägssamarbete eftersom Banedanmark ingår i organisationen.

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 2 (15) JÄRNVÄG & SAMHÄLLE Toppmöte om Lissabonstrategin Före påsk hölls toppmöte om Lissabonstrategin och stabilitetspaketen i Bryssel. Huvudfrågan var kommissionens halvtidsöversyn av Lissabonstrategin. Kommissionens ordförande José Manuel Barroso poängterar att EU är långt ifrån målet att bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010 och att EU därför måste arbeta för att få mer fart på tillväxten och skapa fler jobb. http://www.eukomm.se http://europa.eu.int/rapid/pressreleasesac tion.do?reference=ip/05/130&format=ht ML&aged=0&language=EN&guiLanguag e Sverige bäst på Lissabonmålen Sverige intar förstaplatsen bland EUländerna när det gäller att uppfylla målen i den så kallade Lissabonprocessen, som handlar om ekonomiska reformer, full sysselsättning, välfärd och en god miljö. Det visar en utvärdering av hur alla EUländer lyckats under de första fem åren av Lissabonarbetet, som gjorts av den brittiska, fristående tankesmedjan Centre for European Reform. Danmark och Finland ligger strax efter Sverige. De nya EU-länderna Ungern, Slovenien och Baltstaterna har gjort snabba framsteg i reformarbetet. - Under de gångna åren har många oberoende bedömare visat att Sverige ligger i topp inom många områden av Lissabonstrategin. Att vi nu kommer på första plats under den första femårsperioden visar på styrkan i den svenska ekonomin och på vikten av att koppla samman ekonomisk tillväxt med social välfärd och en hållbar miljö, säger vice statsminister Bosse Ringholm i en kommentar (Regeringen, 17 mars 2005) Nya regler för stabilitetspakt EU:s stats- och regeringschefer sade på före påsk ja till nya regler för EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Kommissionen ska även i framtiden göra en rapport när ett land uppvisar ett underskott som passerar gränsen på 3 procent av BNP. Skillnaden är att mer hänsyn ska tas även till andra faktorer som om länderna sparat pengar under goda tider, om de genomfört övergripande reformer för att kunna uppvisa en sundare ekonomi framöver eller om de satsat på forskning och utveckling. http://www.eu2005.lu/en/ (EU Direkt) Kommissionens arbetsprogram På kommissionens hemsida publiceras regelbundet information om de politiska prioriteringarna, kommissionens strategiska mål och det detaljerade programmet för nya lagstiftningsinitiativ. Genom att följa arbetsprogrammet kan övriga EU-institutioner, lobbyorganisationer och övriga intresserade förbereda sig inför kommande initiativ och även uppvakta berörda generaldirektorat för att försöka påverka innehållet i förslagen. Materialet som presenteras är mycket omfattande och detaljbeskrivningarna publiceras endast på originalspråken, franska och engelska. Här följer en sammanfattning av det som är av störst intresse från ett järnvägsperspektiv under 2005. Hela programmet finns på hemsidan: http://europa.eu.int/comm/off/work_progr amme/index_sv.htm Strategiska mål Den nytillträdda Barroso-kommissionen har offentliggjort sina politiska prioriteringar för perioden 2005-2009 i ett meddelande den 26 januari 2005 under rubriken Strategiska mål. Huvudrubriken är Europa 2010: Ett partnerskap för Europas förnyelse. Målen är utveckling mot långsiktigt välstånd genom en förstärkning av Lissabonagendan med sikte på nya och bättre arbetstillfällen och högre tillväxt genom upprättande av ett europeiskt utbildningsområde och ett europeiskt område för forskning. Nyckelorden är välstånd, solidaritet, säkerhet och frihet samt EU som global partner. Bland de viktigaste besluten under 2005 kan nämnas den nya långtidsbudgeten för EU för perioden 2007-2013 och reglerna kring det sjunde ramprogrammet för forskning. Förhandlingarna om budgeten, som planeras avslutas i juni, kommer att påverka EU:s förmåga att agera på längre sikt med finansiering av forskning och utveckling, integrering av de nya medlemsländerna samt satsning på transeuropeiska nät och järnvägarnas driftskompatibilitet. Kommissionen har föreslagit en utökning av budgeten, medan flera medlemsländer däribland Sverige håller emot och vill istället kraftigt begränsa budgeten. Eftersom jordbruksbudgeten redan är fastställd kommer begränsningarna att kunna slå hårt mot den fortsatta integrationen och utvecklingen av EU mot en kunskapsbaserad ekonomi. Arbetsprogram för 2005 Programmet för det innevarande året bygger på den årliga politiska strategin som antas året innan och som då blir föremål för en interinstitutionell dialog i vilken Europaparlamentet och rådet får ge sina synpunkter. Dessa beaktas sedan när detaljprogrammet för det aktuella året fastställs.

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 3 (15) I årets program avspeglas de prioriteringar som görs i meddelandet om de strategiska målen och initiativen grupperas under strategins nyckelord. Utvecklingen av konsekvensbedömningar av kommissionens förslag drivs längre än tidigare och större vikt läggs vid kontroll av införlivande och genomförande i medlemsländerna. Programmet innehåller också en lista på kommissionsförslag som väntar på behandling av de lagstiftande institutionerna. Bland dessa finns det tredje järnvägspaketet. Bland de planerade nya initiativen märks: Förslag till beslut om 7:e ramprogrammet för forskning, utveckling och demonstration. Meddelande om en gemensam ram för infrastrukturavgifter, inklusive lagförslag om avgifter för flygplatser och hamnar. Halvtidsbokslut om den gemensamma transportpolitiken (uppföljning av vitboken från 2001). Meddelande om tillämpningen av statsstödsartiklarna 87 och 88 i fördraget när det gäller järnvägarna. Meddelande med syfte att begränsa utsläpp av växthusgaser från flygtrafiken genom olika alternativ för avgiftssättning. Meddelande om en tematisk strategi för stadsutvecklingen syftande bl. a. till prioritering av åtgärder för uthålliga transportsystem. Meddelande om säkerhetsskydd inom de olika transportslagen och finansiering av åtgärderna, kombinerat med ett meddelande om samordning av rättsliga och polisiära åtgärder för att höja säkerheten på de transeuropeiska näten, åtföljt av lagstiftningsförslag. Väntade lagstiftningsförslag I en bilaga till arbetsprogrammet finns alla de detaljförslag som kommissionen planerar lägga under året. Några av dem är: Omarbetat förslag till förordning om avtal om kollektivtrafikförpliktelser för järnväg och väg (den s.k. PSRförordningen). Direktiv om transport av farligt gods för samtliga transportslag. Förslag (förordning) om kompensation till passagerare i sjöfart vid förseningar, inställda avgångar och överbokning samt rättigheter för handikappade. Förslag (förordning) om resanderättigheter i busstrafik. Bland övriga initiativ återfinns bland annat: Meddelande om användarrättigheter inom transportsektorn. Meddelande om genomförandeplan för ERTMS. Meddelande om integration av biljettsystem inom och mellan transportslagen. Meddelande om om pan-europeiska transportkorridorer som förbinder EU med dess nya grannländer (efter högnivågruppens arbete inom initiativet A wider Europe for transport ). Övrigt Förutom lagstiftningsförslagen innehåller arbetsprogrammet också en vägkarta med beskrivning av konsekvensbedömningar som genomförts och som planeras inom arbetsprogrammets område. Sådana beskrivningar finns till exempel för ramförslaget om infrastrukturavgifter, för halvtidsbokslutet om transportpolitiken och för meddelandet om statsstöd inom järnvägssektorn. I den årliga politiska strategin för 2006 (utkom den 2 mars) förtecknas nyckelinitiativ som kommissionen planerar inför nästa år. Detta meddelande ska behandlas av rådet och parlamentet innan det resulterar i ett arbetsprogram för 2006. Värt att notera är att lanserandet av ERTMS finns med i strategin. Borlänge den 24 mars 2005 Anders Lundström Årsrapport 2004 Europeiska kommissionen presenterar en rapport över genomförda aktiviteter under 2004. I år är tanken att rapporten ska vara överskådlig och lättläst i jämförelse med tidigare år och därför är den indelad i en generell översikt på cirka hundra sidor samt ett antal sektorsindelade rapporter med mer detaljerad information. För mer information, se: http://europa.eu.int/abc/doc/off/rg/en/welc ome.htm (East Sweden) PSR-direktiv del av 3:e paketet DG TREN behandlar nu ett direktivförslag om upphandling av kollektivtrafiktjänster inom unionen, det så kallade PSRdirektivet (Public Service Requirements) och ett förslag väntas i mars månad. DG TREN menar att detta är det femte dokumentet i järnvägspaketet, eftersom det interagerar med förslagen om marknadsöppning för passagerartrafiken och rättigheter för resenärer. (EIM) Inget beslut om godskvalitet Efter möten i Rådet och i Coreper står det allt mer klart att Luxemburg inte kommer att driva frågan om bättre kvalitet på godstransporterna, utan den kommer britterna att få ta hand om i höst. (EIM) Stöd dämpar tjeckisk rekonstruering EG-kommissionen har gett grönt ljus för socialt stöd vid rekonstrueringen av den tjeckiska järnvägen för att mildra de sociala konsekvenserna. De anställda som blir utan arbete och som bedöms har svårigheter att få ett nytt, kommer att få ett särskilt bidrag av staten. Totalt beräknas

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 4 (15) kostnaden till ca 61 miljoner euro. Bidraget gäller under perioden 2005 2008, men kan förlängas ytterligare tre år om nödvändigt. Totalt berörs 16 000 personer av personalminskningarna, och man räknar med att ca 11 000 av dem kommer att kunna få stöd. (http://europa.eu.int/comm/dgs/energy_tra nsport/state_aid/index_en.htm) Frankrike folkomröstar i maj Frankrikes president Jacques Chirac har meddelat att det kommer att hållas folkomröstning i Frankrike om EU:s nya konstitution den 29 maj. En oro inför folkomröstningen är att andra frågor än själva konstitutionen kommer att bli avgörande för resultatet, såsom förslaget till tjänstedirektiv som nu Chirac tar bestämt avstånd ifrån och ett framtida turkiskt medlemskap i EU. Läs mer på: http://euobserver.com/?aid=18527&rk=1 (East Sweden/SvD) Överenskommelse om klimatstrategi EU:s miljöministrar kom i början av mars överens om en strategi för minskningen av växthusgaser. Överenskommelsen innebär en minskning av utsläppen med 15-30 % till 2020 och med 60-80 % till 2050. Läs mer på: http://www.regeringen.se/sb/d/2350/a/402 22 Utsläppshandel i transportsektorn men inte än EU bör införa ett handelssystem för utsläppsrätter inom transportsektorn. Om ytterligare växthusgaser ska ingå bör avgöras av EU-kommissionen. Den svenska FlexMex2-utredningen har lagt fram sitt slutbetänkande. Betänkandet ger stort utrymme åt problemen med koldioxid från trafiken. Slutsatsen är att handelssystem för transportsektorn bör införas men på relativt lång sikt och gemensamt för alla medlemsstater. Därför krävs en rad åtgärder på kort sikt för att minska utsläppen från transporterna. Bland annat kan Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer prövas, menar utredaren, generaldirektör Kjell Jansson. Om ytterligare växthusgaser skall tas med bör avgöras av EU-kommissionen, eventuellt i samband med den rapport om handelssystemets fortsatta utveckling som kommissionen skall lämna den 30 juni 2006. Hela betänkandet Handla för bättre klimat från införande till utförande (SOU 2005:10) finns på: http://www.regeringen.se/sb/d/1471 Förbättrade rättigheter för flygresenärer En ny förordning innebär att alla resenärer som flyger med europeiska bolag har rätt till ersättning om resor ställs in, om det förekommer överbokning eller om plan ställs in. Beroende på flygsträcka kan en passagerare ersättas med upp till 600. Läs mer på: http://europa.eu.int/rapid/pressreleasesac tion.do?reference=ip/03/1783&format=h TML&aged=0&language=EN&guiLangua ge=en EIM fruktar sämre godskvalitet EIM har i ett pressmeddelande lyft fram sina farhågor för att kvaliteten på godstransporterna kommer att minska om EU endast fattar beslut om att förbättra passagerarnas rättigheter. Då kommer nämligen järnvägsföretagen att göra allt för att passagerarna ska komma i tid för att minska eventuella straffavgifter, och därmed öka godstågens förseningar. Att dessutom anta förslaget om att straffavgifter ska ingå i kontrakten mellan järnvägsföretagen och deras kunder om godset inte kommer fram i tid, kommer bara att öka kostnaderna för järnvägen och därmed minska dess konkurrenskraft, menar EIM. Det är mycket viktigt att EU förbättrar kvaliteten i godstransporterna på järnväg eftersom kostnaderna för dåliga prestanda är alltför stora. Öppna godsmarknader är en väg att gå för att förbättra kvaliteten, tillsammans med de möjligheter som direktiv 2001/14 ger när det gäller att utnyttja banavgifterna för att förbättra punktligheten. (www.eimrail.org) ERFA varnar Ny lagstiftning som kommer att ge de nuvarande statliga järnvägsbolagen en starkare ställning håller på att genomföras inom EU, säger de fristående järnvägsföretagen som bedriver godstrafik i Europa, ERFA (European Rail Freight Association). Förra året slöts ett avtal mellan CER (Community of European Railways) och ETF (European Transport Workers Federation). Det innehåller åtgärder kring reglering av arbetstider, viloperioder, övernattningsmöjligheter och begränsar det maximala antalet nätter tågpersonal måste vara hemifrån. Under artikel 139 i fördraget, kan överenskommelser slutna mellan sociala parter antas som gemenskapslagstiftning på förslag från kommissionen till rådet utan inblandning av Europaparlamentet. Kommissionen lämnade ett lagstiftningsförslag till Rådet i början av februari, och omröstningen beräknas ske i slutet av mars. EGlagstiftning finns redan gällande arbetstider (direktiv 2003/88/EG) och berör järnvägssektorn. ERFA menar nu att de privata bolagen erbjuder en mycket mer flexibel och varierad arbetsmiljö som uppskattas av de

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 5 (15) anställda. Att låsa in dem i en alltför trång kostym speglar inte verkligheten och kommer inte att förbättra förhållandena för tågpersonalen menar ERFA och vill att Rådet helt förkastar förslaget. (ERFA) Video om passagerarrättigheter på flyget I mitten av februari antog EU en förordning som stärker passagerarnas rättigheter inom flyget. Kommissionen har sammanställt en video om flygpassagerarnas rättigheter som kan ses via RealPlayer: (http://europa.eu.int/comm/transport/air/ri ghts/index_en.htm) Första läsningen av Marco Polo II Marco Polo är ett stödprogram för kombinerade transporter vars fortsättning nu diskuteras inom EU. Flertalet medlemsstater menar att tröskelvärdena för stödberättigade projekt är för höga och endast gynnar stora företag och områden med mycket stora godsflöden. De stora medlemsstaterna och kommissionen anser istället att höga tröskelvärden är viktiga för att kunna få en reell överföring av gods från väg till andra transportslag. (Svenska representationen) Upphandlingsregler specificerade Proceduren för att undanta företag som verkar inom sektorerna vatten, energi, transporter och postbefordran från EU:s upphandlingsregler har nu utarbetats av kommissionen. Sådana undantag tillåts under direktiv 2004/17/EG om kontraktet rör en aktivitet som till fullo är konkurrensutsatt. I kommissionens beslut finns klara regler över vad en upphandlande myndighet måste göra för att kunna få undantag. (Kommissionen, http://europa.eu.int/eurlex/lex/lexuriserv/site/sv/oj/2005/l_007/l _00720050111sv00070017.pdf) EIM på väg in i sociala dialogen I början av februari hade EIM möten med företrädare för arbetsgivarna i den sociala dialogen. Budet var att EIM skulle få en av 25 platser, eftersom EIM representerar 40 000 anställda, och CER 1,2 miljoner. EIM kommer också att träffa ETF, European Transport Workers Federation. (EIM) Tysk dom kan påverka separering Ett domslut från en domstol i Frankfurt kan komma att påverka debatten om att skilja infrastrukturen från trafiken på de tyska järnvägarna. DBAG:s eget energibolag har enligt domen gynnat det egna bolaget Railion och missgynnat konkurrenterna. (http://www.x-rail.net/render.asp?o=4397) UIC jobbar med punktlighetsprogram UIC arbetar nu med ett projekt för att utveckla ett system som på europeisk nivå mäter punktligheten i järnvägssystemet och som straffar dåligt resultat. Man vill föreslå ett system för definition av punktligheten både när det gäller i förseningsminuter och antal tillfällen, urval av internationella korridorer och tåg, skapa en modell för att mäta punktlighetsavvikelser och en procedur för att registrera och fördela dem och definiera straffsatser eller belöningar. (UIC, European Performance Regime) Kyotoprotokollet i kraft Den 16 februari trädde Kyoto-protokollet i kraft. 141 länder har skrivit på protokollet och lovat att de ska sända utsläppen av växthusgaser till en nivå minst fem procent under nivåerna 1990. Järnvägens organisationer välkomnar ikraftträdandet och hoppas att det ska kunna förbättra förutsättningarna för järnvägens utveckling. EIM menar att det viktigaste för regeringarna att göra är att internalisera transporternas externa kostnader så att marknaden får bära transporternas verkliga kostnader. Transporterna i Europa orsakar mer än 30 procent av koldioxidutsläppen i Europa och är den sektor som snabbast ökar utsläppen (EIM/UIC) Kommissionen studerar terroristskydd EG-kommissionens DG TREN har inrättat en enhet för säkerhet och skydd inom energi och transportsystemen. Nu planerar man att lansera en studie under 2005 för att kunna identifiera kritiska transportinfrastrukturer och de åtgärder som krävs för att skydda dessa mot eventuella terroristattacker. Kommissionen gav också ut ett meddelande i oktober 2004 om skydd för dessa infrastrukturer (COM 2004 702). I meddelande annonserades också att ett netverk som kalls CIWIN (Critical Infrastructure Warning Information Network) kommer att etableras under 2005, för att uppmuntra erfarenhetsutbyte om hur man ska kunna förebygga risker och skydda kritiska infrastrukturer. (EG-kommissionen) Fyra missat införa andra paketet Efter det att Tyskland, Grekland, Luxemburg och Storbritannien i höstas dömdes av EG-domstolen för att de inte infört reglerna i det andra järnvägspaketet i sin lagstiftning, har nu EGkommissionen gått vidare enligt artikel

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 6 (15) 228 i fördraget genom att sända en formell anmälan till de fyra medlemsstaterna. Slutet i processen kan bli att medlemsstaterna får finansiella sanktioner om de inte ändrar sina järnvägslagar. Transportkommissionären Barrot sade: - Järnvägarna måste kunna konkurrera effektivt med vägtransporterna. Därför är rättvis tillgång till spåren nödvändig, likaväl som transparent uttag av banavgifter. (DG TREN) Belgien får stödja kombi I mitten av mars godkände EGkommissionen ett belgiskt stödprogram för kombitransporter i Wallonien. Programmet kommer att gälla fram till 2006 med en budget på 3 miljoner euro. Pengarna ska gå till terminaler, men också till studier som företag gör för att kunna skifta från väg till kombinerade transporter. (DG TREN) Flyget och klimatet EG-kommissionen har nu gått ut med en förfrågan kring hur européerna ser på utsläppen från flyget och dess påverkan på klimatet. När EU:s totala utsläpp av växthusgaser föll med tre procent mellan 1990 och 2002, ökade utsläppen från det internationella flyget med nästan 70 procent. Även om flygplanstekniken utvecklats kraftigt, kommer ändå ökningen av flygets utsläpp att fortsätta under kommande decennierna. Därför vill kommissionen höra intressenter och allmänhet, för att kunna komma med ett meddelande under sommaren. Resultat kommer att presenteras på http://europa.eu.int/yourvoice. Själva undersökningen finns här och slutdatum är den 6 maj 2005: http://europa.eu.int/yourvoice/forms/dispat ch?form=395&lang=en JÄRNVÄGSSYSTEM Banverket åsidosätter TSD menar Järnvägsstyrelsen I ett brev till Banverket ifrågasätter Järnvägsstyrelsen varför inte Banverket tillämpar reglerna i höghastighetsdirektivet 96/48. Styrelsen säger att för banor som räknas som höghastighetsjärnväg ska beslutade tekniska normer, TSD, tillämpas. Järnvägsstyrelsen skjuter särskilt in sig på Citytunneln i Malmö, där det inte bara är TSD för trafikstyrningssystemet ERTMS som ska tillämpas, utan också TSD för infrastruktur, energiförsörjning, rullande materiel, underhåll, miljö, drift och användare. Det finns möjlighet att begära undantag hos kommissionen från att tillämpa TSD, men Järnvägsstyrelsen är samtidigt tveksam till att Banverket inte tillämpar ett beslut om TSD som gällt sedan 2002 på en ny bana som inte ska vara färdig förrän 2011. Järnvägsstyrelsen menar nu att Banverket måste agera, inte bara när det gäller citytunnelprojektet utan också i andra prioriterade projekt som berörs av samma problematik, som i Stockholm/Mälardalsregionen och i Västsverige. (Järnvägsstyrelsen) ERTMS kräver MoU Vid det senaste Artikel 21-kommitté mötet i Bryssel i februari, informerade kommissionen om läget med att införa ERTMS inom EU. Inom EU 15 kommer 100 000 km järnväg att vara utrustade med tågradiosystemet GSM-R år 2008. Även de nya medlemsstaterna kommer att införa GSM-R inom några år. Banverket och det norska Jernbaneverket kommer att bygga ut sina tåganmälningssträckor, TAMsträckor, till 2008. I Sverige ska alla lok, motorvagnar och aktiva arbetsfordon ha GSM-R senast i januari 2008. För trafikstyrningssystemet ETCS (European Train Control System) är inte läget lika bra eftersom det krävs betydligt större investeringar i befintliga spåranläggningar, lok och motorvagnar. Livslängden för dagens signalsystem är i genomsnitt 20 år, varför det tar lång tid att avvakta naturliga utbytesbehov. Kommissionen anser att ett snabbt införande av ETCS är den bästa strategin för att nå målet ett driftskompatibelt järnvägssystem. Därför vill kommissionen stödja ombyggnaden av dagens banor och fordon med upp till hälften av kostnaderna för ombyggnad. Ett av villkoren för att ett projekt ska få bidrag vid nybyggnad och uppgradering är att projektet följer kraven enligt TSD. Snabb införing är speciellt viktig i de länder där man har problem med att ta fram en översättarmodul för placering i loken (STM, Specific Transmission Module). För att snabbare kunna införa ERTMS, undertecknade kommissionen tillsammans med representanter för järnvägsindustrin ett MoU (Memorandum of Understanding) i mitten av mars. En samordnare, Karel Vinck (tidigare chef för belgiska järnvägen och ordförande i Community of European Railways), får till uppgift att ta fram en gemensam plan för införande av ERTMS. Tidshorisonten är 10 12 år. (Järnvägsstyrelsen/EIM) UIC-konferens om ERTMS i Rom Vid den UIC-konferens om ERTMS med 500 deltagare som hölls i Rom i slutet av förra året diskuterades erfarenheterna av de hittills installerade linjerna och hur man ska kunna införa ERTMS-systemet i det europeiska järnvägssystemet. ERTMS består av tågradio och signalsystem. Inte bara i Europa pågår försök, utan även länder utanför Europa som Kina, Indien

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 7 (15) och Korea är intresserade av att införa det nya tågstyrningssystemet. Fördelarna med ERTMS är bland annat att man kan köra gränsöverskridande trafik utan avbrott, utnyttja linjernas kapacitet bättre och få större säkerhet till lägre kostnader. (UIC) Danmark vill satsa på ERTMS I Danmark funderar man nu på att snabbt byta ut alla sina signalanläggningar till det nya europeiska ERTMS-systemet. 2011 skulle allt vara klart till en kostnad av sju miljarder danska kronor. Den danske trafikministern Flemming Hansen säger nu att underlaget är för magert för idag kunna fatta ett sådant beslut. -Det er fortsat min opfattelse, at der er tale om et spændende projekt, som rummer interessante perspektiver for jernbanen. Projektet kan rumme muligheder for at tilbyde togpassagererne et bedre produkt, men der er også betydelige risici ved at gennemføre et projekt i denne størrelsesorden. Det handler både om hvilken teknologi, der er den rigtige, hvilke gevinster projektet vil medføre, økonomien samt risici ved at udskifte alle signaler på en gang, säger Flemming Hansen. Han har därför tillsammans med Radikale Venstre, Dansk Folkeparti och Kristendemokraterna lagt vikt på att få en grundlig undersökning av möjligheterna för att byta signalsystem, och den ska ligga klar till hösten, då Banedanmarks ekonomiska ramar ska omförhandlas. (Danska trafikministeriet) TSD:er för det konventionella systemet De fyra TSD för det konventionella systemet som antogs av Artikel 21- kommittén vid möten i november och december håller nu på att översättas (se Internationell information nr 8, december 2005). Kommissionen räknar med att ha översättningarna klara för ett formellt beslut först i juni. (Järnvägsstyrelsen) TSD för drift och ledning Kommissionen har presenterat utkastet till TSD OPE (drift och ledning). Syftet med TSD OPE är att förenkla för förare samt att harmonisera regelverket. Medicinska krav och språkkrav gäller för förare i gränsöverskridande trafik. TSD OPE är en länk mellan säkerhetsdirektivet 2004/49 och interoperabilitetsdirektiven. Dokumentet beskriver övergripande principer och har fokus på gränsytan mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag. TSD OPE har specifikationer för: Personalens kompetens, inklusive. språkkunskaper Principer för framförande av tåg, inklusive lastning och märkning av fordon. Driftregler för ETCS och GSM-R. Gränsytor spår/ fordon inklusive framförande med nedsatt funktion Information och registrering av data, inklusive fordons- och infrastrukturregister Grundelement för granskning och godkännande Medlemsstaterna ska ta fram en plan för införande av TSD OPE och införandet bör ske gradvis. Delar av TSD OPE kan börja tillämpas utan införande av ETCS för att gagna den gränsöverskridande trafiken. Men allt är inte klart. Exempel på öppna punkter är tågets bromsförmåga (bromsberäkningar) samt tågets synbarhet (= slutsignaler). Experterna inom den organisation som ansvarar för att arbeta fram de tekniska specifikationerna, AEIF, har inte enats när det gäller slutlyktornas/- skyltar. Jean-Arnold Vinois från DG TREN ansåg att det är ett stort problem att experterna inte kan enas. Europa kommer aldrig att få driftskompabilitet om experterna från medlemsstater och intresseorganisationer inte kan ta fram gemensamma specifikationer. (Järnvägsstyrelsen) TSD för funktionshindrade Förslag till grundparametrar för TSD PRM (Persons with Reduced Mobility) kommer att skickas till kommissionen under mars. Man har förslag till specifikationer för stationer och för fordon, men ännu är inte kraven på personal helt klara. Denna TSD kommer också att påverkas av lagförslaget om passagerarnas rättigheter som finns i järnvägspaket tre. (Järnvägsstyrelsen) Ändrade höghastighets- TSD AEIF (Association Européen pour l Interoperabilité Ferroviaire) arbetar med modifieringen av TSD:er för höghastighetssystemet. Bakgrunden till denna modifiering är dels uppdateringen av driftskompatibilitetsdirektiven (2004/50/EC), uppdaterade referenser till standarder, uppdateringar av speciella fall, tillkomsten av nya medlemsstater, samt borttagande av redundanta specifikationer. En stor förändring är att TSD MAI (underhåll) tas bort och specifikationerna i denna flyttas till TSD INF (infrastruktur) respektive TSD RST (rullande materiel). För TSD CCS (trafikstyrning) blir de tekniska kraven identiska med TSD CCS för det konventionella järnvägssystemet. (Järnvägsstyrelsen) Hantering av undantag från TSD Den 23 februari höll kommissionen ett

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 8 (15) arbetsmöte om vägledning för hantering av undantag från TSD. Man har tagit fram ett förslag som följer kraven enligt direktiv 2004/50 (ändring av direktiven om driftskompatibilitet). Eftersom detta direktiv inte är infört i alla medlemsstater är det problem med att skriva ett bindande dokument men mötet enades om att tillämpa vägledningen från 1 jan 2006. Den ska tillämpas för undantag för både infrastruktur och rullande materiel. Enligt 2004/50 kan man söka undantag från krav i TSD för 6 olika fall. De tre som kan vara aktuella för Sverige är: Långt gångna projekt när TSD träder i kraft Uppfyllandet av TSD äventyrar projektets ekonomi Snabbt återställande krävs efter naturkatastrof eller liknande Vilka underlag fordras då för att ett undantag ska beviljas? Det bör finnas en analys av varför inte TSD kan uppfyllas samt en förklaring till hur och när driftskompatibilitet kan uppnås för banan/fordonet. I detta fall ska ansökan från infrastrukturförvaltare eller järnvägsföretag gå till Järnvägsstyrelsen. Myndigheten ska granska underlaget och om man anser att undantag bör beviljas skickas ansökan in till kommissionen. I Bryssel behandlas sedan ansökan i TSDkommittén före ett beslut från kommissionen. (Järnvägsstyrelsen) Många får skicka experter till ERA Den nya järnvägsbyrån ska bland annat arbeta med utvecklingen av järnvägens tekniska system och ta över det arbete som hittills gjorts i AEIF (Association Européen pour l Interoperabilité Ferroviaire). De organisationer som är aktuella är: Union of the European Railway Industries (UNIFE); Community of European Railways and Infrastructures Companies (CER) ; European Infrastructure Managers (EIM) ; International Association of Public Transport (UITP) ; International Union of Private Wagons (UIP) ; International Union of Combined Road- Rail Transport Companies (UIRR) ; European Rail Freight Association (ERFA) ; European Transport Federation (ETF); Autonomen Lokomotivführer- Gewerkschaften Europas (ALE). Märk att den internationella järnvägsunionen, UIC, har avstått från att delta i arbetet. (ERA) TSD godsvagnar godkänt Vid mötet med EU:s kommitté för driftskompatibilitet och säkerhet i järnvägssystemet (Artikel 21-kommittén) i mitten av december förra året beslöt man anta förslaget till TSD WAG (Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet för Godsvagnar) för det konventionella järnvägsnätet. Detta innebär att denna TSD kommer beslutas av kommissionen inom de närmaste månaderna. Den träder i kraft sex månader efter kommissionens beslut. Publiceringen av TSD:n blir därför troligen någon gång under 2005. TSD:n är mycket omfattande och har ca 30 bilagor. I huvudsak har man tagit RIVreglerna och gjort dem till TSD. Processen för godkännande anger att ett anmält organ ska kontrollera att komponenter och godsvagn uppfyller kraven i TSD WAG. Det finns fortfarande öppna punkter i TSD:n: specifikation av kompositbromsblock, varmgångsdetektering, aerodynamiska effekter, sidvindseffekter och verifiering av underhåll. Även specifikationer för axellaster över 22,5 ton är öppna punkter i TSD:n. Det finns några punkter i TSD WAG som är speciella för Sverige. En godsvagn godkänd i en centraleuropeisk stat klarar inte alltid att gå säkert i snörök eller i extrem kyla. Det finns därför krav på att operativa restriktioner ska anges för vagnar som inte är byggda för svenska vinterförhållanden samt krav på temperaturmärkning av vagnarna. Sverige, Norge, Finland och de Baltiska staterna har ett undantag (specific case) för kompositbromsblock. Endast kompositblock som är godkända av den nationella myndigheten får användas på vagnar som godkännas i dessa medlemsstater. Detta undantag upphör när specifikationer för kompositblock finns i TSD:n. För vagnar med axellaster 25, 27,5 respektive 30 ton saknas specifikationer ännu i TSD. Man anger att nationella regler ska gälla för godkännandet. Här behövs en överenskommelse med Norge bl.a. för nya malmvagnar. Dessa har 30 tons axellast och de har också andra avvikelser från TSD, t.ex. koppel. Mötet menade att det var viktigt att det finns anmälda organ som kan utfärda EG - kontrollintyg för nya godsvagnar innan TSD:n träder i kraft. (Järnvägsstyrelsen) Bombardier lyckas med ERTMS nivå 2 Bombardier har vid tester i Holland visat att deras system är kompatibelt med system levererade av Siemens och Alstom, både när det gäller ombordutrustning och utrustning i infrastrukturen. (www.bombardier.com) Dags för standardiserad tunnelbana Kommissionen vill nu utvidga den tekniska harmoniseringen av järnvägen också till lokal och regional järnvägstrafik inklusive spårväg och tunnelbana.

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 9 (15) Det är generaldirektoratet för industri som tagit initiativ till detta efter en utredning som gjorts av järnvägsindustrins UNIFE och UITP som representerar kollektivtrafiken. Utredningen kom fram till att man skulle kunna spara 4,5 miljarder Euro under perioden 2004 2020 om man hade en bra fungerande inre marknad för också den lokala järnvägstrafiken. Kommissionen har nu gått ut med en förfrågan till intresserade parter om förslaget till nytt direktiv för Rail Mass Transit installations. Direktivförslaget finns att hämta på följande länk: http://europa.eu.int/comm/enterprise/rail_ guided_transport/urban_rail.htm Ny video om Galileo DG TREN har just släppt en ny video om utvecklingen för satellitnavigeringssystemet Galileo. Galileo är kompatibelt med det amerikanska GPSsystemet, men kommer att ge en mer precis och oavbruten signal. Galileo ger möjligheter till en mängd nya tillämpningsområden för allmänhet och yrkesverksamma när den blir tagen i drift 2008. Länken nedan öppnas i RealPlayer. rtsp://158.169.50.108/archive/dg_tren/gal ileo2_en.rm EIM om järnvägsunderhåll EIM, banförvaltarnas europeiska organisation, arrangerade i mitten av mars en konferens tillsammans med järnvägsindustrin om hur man ska kunna bygga och underhålla det europeiska bannätet på ett kostnadseffektivt sätt. Sammanfattningsvis kan sägas att för att kunna skapa en väl fungerande och konkurrenskraftig leverantörsmarknad måste man definiera en strategi på lång sikt för underhåll och reinvesteringar. Det är viktigt att ta bort alla barriärer för leverantörer på europeisk nivå, att dela idéer och resultat och att införa standardisering och avreglering. (www.eimrail.org) 620 miljoner euro till TEN EG-kommissionen meddelade i mitten av januari att de beviljat 620 miljoner euro för TEN-transportnätverket. Huvuddelen, 65 procent, går till järnvägsprojekt, bland andra Perpignan-Figueras mellan Frankrike och Spanien och till Lyon-Turin mellan Frankrike och Italien. (http://europa.eu.int/comm/ten/transport/a ctions/index_en.htm) MARKNAD Green Cargo förblir statligt Regeringen och samarbetspartierna har beslutat satsa 600 miljoner kr i aktieägartillskott till Green Cargo. Det innebär att bolaget förblir statligt och att någon försäljning inte längre är aktuell. Kapitaltillskottet stärker Green Cargos konkurrenskraft och ökar möjligheten till nya investeringar i bl a lok och vagnar. Pengarna ska tas från andra statliga bolag. Regeringens beslut är i linje med signalerna om att inte fortsätta öppna den svenska järnvägsmarknaden för konkurrens utan ägna sig åt "eftervård" av den avreglering som skett. - Green Cargo är viktigt för svenskt näringsliv som vill att bolaget ska förbli i svensk ägo, säger näringsminister Thomas Östros till TT. - Regeringen har inget intresse av att släppa in utländska monopolister på järnvägen i Sverige. Tyska statens järnvägar, Deutsche Bahn med dess godstågsbolag Railion, var huvudkandidat i spekulationerna när det tidigare var på tal att sälja Green Cargo helt eller delvis. Nu blir det i stället ett samarbetsavtal mellan Green Cargo och DB:s dotterbolag Stinnes/Railion. Samarbetet ska handla om både transporter och administration för att ytterligare effektivisera godstransporterna på järnväg mellan Sverige och övriga Europa. (Regeringen. Se också www.greencargo.com) BK Tåg i konkurs BK Tåg som driver persontrafik i Västsverige, Småland och Östergötland har gått i konkurs och 115 personer berörs. Det är trafiken på Stångådalsbanan och Tjustbanan som går med stor förlust, medan den övriga trafiken går bra. Den 21

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 10 (15) april är det definitiva slutdatumet för all persontrafik som drivs av BK Tåg, om inget annat företag anmält intresse för att ta över trafiken. Enligt BK Tåg är bakgrunden att man inte kunnat köra genomgående trafik Kalmar Stockholm på grund av SJ:s monopol på sträckan Linköping - Stockholm, och att resenärerna haft svårt att hitta till BK Tågs biljettsystem. BK Tåg startades år 1989 och blev det första privata järnvägsbolag som fick Järnvägsinspektionens godkännande för persontrafik. Det var också det första bolag som kunde driva persontrafik på järnväg vid sidan av SJ redan i början av 1990-talet, då man fick kontrakt på tågtrafik i Småland. När länstrafiken i Småland och Halland genomförde en upphandling 1993 återtog SJ den trafik som BK Tåg kört i tre år. Konkurrensverket ansåg att SJ vunnit upphandlingen genom att begära en ersättning som låg under kostnaderna för att köra trafiken, så kallade underprissättning. BK Tåg fick så småningom rätt i marknadsdomstolen som dömde SJ för missbruk av monopol. (Corren/SEKO-magasinet/BK Tåg) SJ fick överta Linx personal Arbetsdomstolen har funnit att det inte är helt klart att uppsägningarna vid Linx AB är sakligt grundade och avslår därför arbetsgivarparternas yrkande om så kallat interimistiskt förordnande. Därmed ska SJ AB som hälftenägare till Linx AB från 1 januari 2005 överta Linxpersonalen. Från SJ:s sida erbjöd man därför från och med den 1 januari de 90-talet anställda i den svenska delen av Linx fortsatt arbete inom SJ. SJ menar fortfarande att det inte är ett övertagande av verksamhet, men mot bakgrund av Arbetsdomstolens ställningstagande beslöt SJ att erbjuda personalen från Linx arbete för att undvika en långdragen juridisk process. Erbjudandet avser ett 50-tal personer i Göteborg och ett 40-tal i Karlstad. För SJ:s del innebär detta att företaget får mer personal än vad som behövs för att bedriva verksamheten. Hur den frågan ska hanteras kommer vi nu att behöva till mitten av februari på oss för att gå igenom, säger Mats Wilhelmsson, chef för SJ Division tågtrafik. Bakgrunden är att Linx AB hälftenägt av vardera SJ AB och NSB AS likviderats från 1 januari 2005 beroende på den ökande konkurrensen från lågprisflyget som har gjort att affärsresandet har minskat. Dessutom är infrastrukturen för tågtrafik mellan Oslo och Karlstad inte anpassad för snabbtåg. Den svenska trafiken, som hittills utförts av Linx, kom att övertas av SJ som efter årsskiftet kör trafik mellan Stockholm - Karlstad samt Göteborg Malmö. På helgerna går tåg mellan Stockholm - Oslo. I Norge blev det ingen tvist eftersom NSB på ett tidigt stadium förklarade att Linx norska personal är välkommen tillbaka till NSB. (SEKO/SJ) SJ visar vinst 2004 Trots ett minskat resande gjorde SJ AB en rejäl vinst år 2004. Det fjärde kvartalet var det bästa i SJ AB:s historia och resultatet blev en vinst på 101 miljoner kronor. Sammantaget för helåret blev vinsten 190 miljoner kronor. På två år har SJ gått från att vara ett förlusttyngt till ett vinstgivande reseföretag. - För första gången tjänar SJ AB pengar. Det är historiskt att vi visar vinst både kvartal tre och fyra. Det gör mig extra stolt och glad med tanke på den tuffa konkurrenssituationen där också kundernas val av billigare biljetter ökat utmaningen ytterligare för oss, säger SJs vd Jan Forsberg. (http://www.press.sj.se/node/0,4452,6438 _1,FF.html) Green Cargo gör historisk vinst Green Cargos helårsresultat 2004 uppgick till 43 miljoner kronor efter skatt, en resultatförbättring med 131 miljoner. Godsvolymerna är de högsta någonsin och trafiksäkerheten och punktligheten har aldrig visat högre värden. Resultatförbättringarna återfinns i såväl moderbolagets järnvägsverksamhet som i lastbilsverksamheten och tredjepartslogistiken. Under flera år har vi höjt kvaliteten samtidigt som vi effektiviserat och minskat våra kostnader. Nu kör nöjdare kunder mer gods med oss och intäkterna ökar. Vi har utvecklat transport- och logistiktjänster för hela landet med järnvägen som bas och att klara det och gå med vinst är faktiskt unikt i ett historiskt och nutida europeiskt perspektiv, säger Jan Sundling, Green Cargos VD. (www.greencargo.com) CargoNet ökar Norska CargoNet och svenska dotterbolaget Railcombi växte med 18% in 2004. Från och med 2005 kommer all verksamhet att ske under namnet CargoNet. CargoNet ägs av NSB till 55% och av Green Cargo till 45%. (X-rail.net) Ofotbanen kör i Sverige Det norska järnvägsbolaget Ofotbanen AS, med säte i Narvik i norra Norge, har nu fått tillstånd att köra tåg i Sverige, både gods och passagerare. Redan i början av februari körde Ofotbanen AS sitt första tåg, Karven, mellan Narvik och Kiruna, i samarbete med Connex. Tåget går tur och retur Narvik - Kiruna varje dag under perioden 13 februari 12 juni. (Ofotbanen AS)

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 11 (15) NSB köper in sig i Tågkompaniet Norska NSB har köpt 34 procent av aktierna i Svenska Tågkompaniet. Övriga aktier är uppdelade på grundarna, som har 51 procent, och investmentbolaget Småföretagarinvest som har 15 procent. Tågkompaniet bedriver trafik på fem linjer i Sverige idag. (X-rail.net) Bushbudget minskar järnvägsstöd USA:s President George W Bush presenterade under mars en åtstramningsbudget där en rad inrikespolitiska program skärs ned. I budgeten om totalt 2 568 miljarder dollar för budgetåret 2006 föreslås ökade anslag för försvar och inrikes säkerhet, även om tillväxttakten minskar mot tidigare. Omkring 150 federala program ska elimineras eller skäras ned radikalt. Bland annat föreslås stödet till järnvägen Amtrak skäras ned till 360 miljoner dollar från idag 1,2 miljarder dollar på en omsättning på 3 miljarder dollar. De 360 miljonerna ska bland annat gå till att upprätthålla existerande pendlingstrafik på Northeast corridor. Om inte Amtrak får federalt stöd, kommer företaget sannolikt att tvingas i konkurs. Det verkar inte bekymra det amerikanska transportministeriet som skriver att utan stöd, skulle konkursen innebära att järnvägen skulle omorganiseras genom konkursförvarandet och olönsam trafik skulle slås ut. Utifrån detta skulle ett mer effektivt järnvägssystem komma fram byggt på krav från resenärerna. Transportministeriet har också föreslagit en reformering av järnvägssystemet med bland annat en uppdelning i infrastruktur och transporter. Så länge den skjuts upp, kommer inte transportministeriet att föreslå några nya pengar. Amtrak har hela tiden tvingats öka sin skuldbörda, samtidigt som man inte investerar tillräckligt i sin infrastruktur, varav en del tunnlar och broar är från 1860. Punktligheten försämras också och ligger nu på ett genomsnitt på 70,7 procent. Amtrak försörjer mer än 500 orter i USA i 46 stater med järnvägsservice. 24 miljoner passagerare utnyttjade Amtrak under 2004 och nådde därmed all-time high. Amtraks ordförande David Gunn bedömde det nya budgetförslaget som oansvarigt. Åtstramningarna görs för att minska USA:s budgetunderskott som under innevarande budget väntas nå rekordhöga 427 miljarder dollar. Bush har som mål att halvera underskottet till 2009. (US Department of Transportation) Tyska privatbanor ökar trafiken Netzwerk Privatbahnen i Tyskland har presenterat sitt resultat för 2004, och medlemmarna presterade 6,6 miljarder tonkilometer. Detta trots att de kämpar mot ett monopol med monopolpriser, sa Alexander Heilmann, talesman för Netzwerk Privatbahnen. Enda sättet att öka trafiken är att tunna ut monopolet för att nå en verklig konkurrens om kostnaderna, sade han. (X-rail.net) Tysk godsmarknad öppnar Från och med 2005, har utländska gränsöverskridande godsbolag rätt att bedriva järnvägstrafik på hela det tyska nätet. Från och med 1 januari 2006, kommer de också att ha rätt att bedriva cabotage, alltså att även kunna köra gods inom Tyskland. (EIM) Snabbgods mellan Tyskland och Frankrike Tyska och franska järnvägen har kommit överens om att underlätta den gränsöverskridande godstrafiken mellan de båda länderna. Det skulle kunna minska transporttiderna med två timmar och mer. Godstågen ska nu kunna köra över gränsen utan stopp, vilket innebär att lokförarna måste kunna trafikera i båda länderna. (Deutsche Verkehr Zeitung) Grönt ljus för SNCF Gods EG-kommissionen gav i början av mars grönt ljus för en rekonstruering av SNCF Gods. Bolaget har varit i stora ekonomiska svårigheter i flera år. SNCF Gods behöver både pengar och inte minst en omfattande rekonstruering för att kunna bli lönsamt igen. Kapitalinjektionen är på tillsammans 1,5 miljarder euro. Kommissionen ansåg att den plan som Frankrike presenterade var i samklang med det europeiska regelverket. Dessutom är åtgärderna kopplade till en tidigarelagd öppning av den franska godstrafikmarknaden på järnväg före slutet av mars 2006. Den nye transportkommissionären Jacques Barrot sade att beslutet kommer att hjälpa SNCF Gods att stå på egna ben igen, i en mer öppen marknad. Men så länge som bolaget inte är fristående från annan verksamhet, kommer SNCF Gods inte att få mer stöd under de närmaste tio åren. (EG-kommissionen) ORR vill förenkla järnvägsbyggande Brittiska Office of Rail Regulation, ORR, publicerade i slutet av februari ett förslag till nytt ramverk för att underlätta effektiv hantering av järnvägsinfrastrukturprojekt. Det kan handla om att öka spårkapaciteten eller bygga nya stationer. If rail services are to develop to better

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 12 (15) meet the needs of passengers and freight users, and the growth in demand, it is essential that there is an effective framework for delivering infrastructure enhancements, säger Chris Bolt, ordförande för ORR. (http://www.railreg.gov.uk/upload/pdf/223.pdf) Lågpriståg slår mot lågprisflyg Starten av lågpris-tgv (idtgv) i Frankrike innebär att Easyjet stänger sin flyglinje Paris-Marseille. Motsvarande lågprissatsning i Italien med Pendolinotåg, TrenOK, har också lockat många resenärer. Milano-Rom kostar 9. Även i Sverige möter Connex konkurrens från lågprisflyg med lågprisbiljetter på Norrlandstågen. Billigaste resa med sittplats Stockholm-Luleå kostar nu 99 kronor. (Banverket) SNCB vill sälja ABX Belgiska järnvägen SNCB vill sälja sitt logistikföretag ABX under året, sager SNCB:s nye chef Jannie Haek. (Deutsche Verkehr Zeitung) Resanderekord i Storbritannien ATOC i Storbritannien (Association of Train Operating Companies) har meddelat att 1,05 miljarder resor gjordes på det brittiska järnvägsnätet under 2004. Detta är det högsta antalet sedan 1959 då järnvägsnätet var dubbelt så långt som idag. (Modern railways) Europeisk kombitransport backar UIRR konstaterade vid sitt senaste styrelsemöte i slutet av februari att transporter av swap bodies, containrar och semi-trailers har ökat med fem procent under 2004. Trafiken med så kallade rullande landsvägar har däremot minskat kraftigt. Det beror i huvudsak på att all tung lastbilstrafik nu är helt avreglerad, medan järnvägssektorn fortfarande lider av bristande marknadsöppning. De här skilda förutsättningarna gör att kombinerade transporter nu växlar tillbaka till vägen. Om målet i kommissionens vitbok om en fördubbling av kombitrafiken fram till 2010 ska kunna uppnås, måste särskilda åtgärder vidtas, skriver föreningen. (UIRR-Union International Route-Rail) Godstrafiken fri i Spanien Från den 1 januari 2005 är godstrafiken på järnväg i Spanien öppen för konkurrens. Det innebär att det nybildade RENFE Operadora omedelbart kommer att möta andra godsoperatörer som vill konkurrera med det statliga järnvägsbolaget. De måste dock anskaffa rullande materiel som är anpassat till Spaniens bredare spårvidd. (AFP) PERSONNYTT Bosse Ringholm EUminister Vice statsminister Bosse Ringholm är samordningsminister i regeringen för EUfrågor av s.k. horisontell karaktär från och med den 1 januari i år. - Sverige har nu varit medlem i EU i tio år så det är helt naturligt att EU-frågorna betraktas som andra inrikesfrågor och därmed flyttas från UD till Statsrådsberedningen, säger Bosse Ringholm. - De frågor som berörs spänner över flera departement och sakområden. Här ingår bl.a. hanteringen av EU:s nya fördrag, frågor kring EU:s institutioner, EU:s långtidsbudget, Lissabonprocessen, EU:s hållbarhetsstrategi och regeringens arbetsprogram för EU-arbetet. - Däremot kommer frågor som berör EU:s utvidgning även i fortsättningen att ligga under UD. Lars Danielsson fortsätter som ansvarig statssekreterare för EU-frågor och EUsamordningsfrågor inom Statsrådsberedningen. De olika fackministrarna kommer även i fortsättningen att föredra sina EU-ärenden i riksdagens EU-nämnd samt delta i EU:s ministerråd inom sina respektive fackområden. Förordnandet av Bosse Ringholm utgör led i genomförandet av regeringsförklaringen 2004 om överföring av samordningsansvaret för EU-frågor från Utrikesdepartementet till Statsrådsberedningen. Som ett andra led upprättas under första halvan av 2005 en tjänstemannaorganisation för EU-frågor i Statsrådsberedningen. (http://www.regeringen.se/sb/d/5009/a/37 672)

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 13 (15) Pasquarelli ny chef för DG TREN E Enrico Grillo Pasquarelli är ny chef för DG TREN byrå E, landstransporter. Han kommer närmast från byrån för luftfartsfrågor. Förre chefen Heinz Hilbrecht flyttar till Direktion B och blir chef för området transeuropeiska nätverk och ersätter där Günther Hanreich. (DG TREN) Anders Lundström till ERA Anders Lundström, EU-expert på Banverket, har fått nytt jobb som rådgivare/samordnare i säkerhetsfrågor på den nya järnvägsbyrån i Valenciennes. Han tillträder i mitten av april. (Banverket) Nya tjänster på järnvägsbyrån i Frankrike Järnvägsbyrån i Frankrike har nu utlyst nya administrativa tjänster. Ansökningstiden går ut den 30 april 2005. Byrån söker jurist, personalchef, personalhandläggare, IT-chef, IT-expert och dokumentationschef. Länk: http://europa.eu.int/comm/transport/rail/er a/vacancies_en.htm Banverket vice i RNE Lars-Ake Josefsson, Banverkets marknadsdirektör, har utnämnts till vice ordförande i RailNetEurope fram till slutet av året. Det var ett fyllnadsval efter Eigil Sabroe från Banedanmark. Valet var enhälligt och backades upp av samtliga medlemmar. (RailNetEurope) Aad Veenman, ny ordförande i CER Vid CER:s generalförsamling i Bryssel den 26 januari valdes Aad Veenman, ordförande i holländska NS, till ny ordförande. CER välkomnade också fyra nya medlemmar i föreningen: Thalys International, The railways of the Federation of Bosnia/Herzegovina, ZFBH, English, Welsh and Scottish Railway EWS och ZSSK Cargo (Železničná spoločnosť Cargo), Slovakien. CER har nu sammanlagt 44 medlemmar, bland dem Tågoperatörerna: (CER) Ny chef för rumänska banförvaltaren Grigore Suciu är ny generaldirektör för CFR, det företag som förvaltar den rumänska järnvägsinfrastrukturen. Han ersätter därmed generaldirektören Vasile Tulbure, som just valts in i UIC Executive Board. (CFR) Nya på ATOC ATOC har utsett Russ Cunningham till chef för järnvägsplanering, för att stödja bolagen i gruppen i sin planering tillsammans med Network Rail. Steve Bramall anställs som chef för samhällskontakt. Hans roll kommer att bli att stärka ATOC:s roll i det brittiska samhället. Chris Querée blir chef för systemfrågor, vilket också berör biljetteringssystem. (X-rail.net) Rajko Satler ny chef för AZP Rajko Satler har utsetts till ny generaldirektör för den slovenske banförvaltaren AZP, som också är medlem i de europeiska banförvaltarnas organisation, EIM. (AZP) Jannie Haek ny chef för SNCB Belgiska regeringen har utsett Jannie Haek till ny chef för belgiska järnvägsbolaget SNCB-Holding. Han ersätter Karel Vinck, som lämnade SNCB i slutet av januari. (X-rail.net) Dan Wolff till EIMkontoret EIM utökar sin personal med en erfaren lobbyist, Dan Wolff. Han har arbetet för franska postverket sedan 1999, och var där ansvarig för kontakterna med EU:s institutioner. (EIM) Barbara Bernardi ny på EIM Från och med mars är Barbara Bernardi anställd på EIM-kontoret i Bryssel som support till vårt team där. Hon är 26 år gammal och ursprungligen från Italien, och har arbetat med lobbying i Bryssel sedan ett par år. Hon har också varit trainee på EG-kommissionen. (EIM)

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 14 (15) EU-KUNSKAP Luxemburg nytt ordförandeland Den första januari blev Luxemburg nytt ordförandeland i EU. För mer information om Luxemburgs ordförandeskap, se: www.eu2005.lu. I sommar är det britterna som tar över klubban. (Rådet) Länderinfo på EU:s hemsida Den som vill veta mer om utvecklingen för järnvägssystemet och hur de olika länderna i Europa har infört den gemensamma järnvägslagstiftningen, kan hitta det mesta på kommissionens hemsida: (http://europa.eu.int/comm/transport/rail/c ountries/index_en.htm) Handbok om EU och EGrätten Boken finns nu i ny upplaga. Den beskriver utförligt EU-institutionerna, de nya friheterna, konkurrensreglerna, EMU, den nya konstitutionen och utvidgningen. Boken kostar 80 euro och kan beställas från Svenskt Näringsliv: Catherine.bacho@svensktnaringsliv.se EU-upplysning lockade EU-upplysningen upplevde en kraftig ökning av antalet besökare på sina webbsidor förra året. Det var i oktober 2004 som EU-upplysningen startade sin nya webbplats. Enligt EU-upplysningens statistik hade de tidigare webbsidorna under riksdagen och den nya webbplatsen totalt 914 385 besök under året. Som jämförelse hade EU-upplysningens webbsidor totalt 577 020 besök under år 2003. Antalet besök ökade till drygt dubbelt så många per månad efter att EUupplysningen startat sin nya webbplats i jämförelse med under årets första nio månader. På den nya webbplatsen presenterar EUupplysningen nyheter och information om EU och om Sveriges medlemskap i EU. Förutom ett helt nytt utseende innehåller webbplatsen en rad nyheter som bland annat ett nytt menysystem för att hitta information, temasidor, frågesport, OHmaterial och en klickbar karta. Dessutom finns information på tio vanliga invandrarspråk, på lättläst svenska samt på teckenspråk och talsyntes. Förutom att besöka webbplatsen valde många att vända sig direkt till EUupplysningens frågeservice under året, då nästan 10 000 frågeställare kontaktade EU-upplysningen. www.eu-upplysningen.se Europass för arbetssökande Ett standardiserat Europass där bland annat en EuroCV ingår ska hjälpa arbetssökande runtom i Europa att söka jobb i ett annat EU-land än det egna. Genom Europasset ska man på ett standardiserat sätt kunna presentera sina kvalifikationer för arbetsgivare över hela Europa. Europass dokumentet, som än så länge är ett frivilligt initiativ, kommer att finnas på unionens alla officiella språk mot slutet av februari. För mer information: http://europass.cedefop.eu.int/europass/ho me/vernav/europasss+documents/europa ss+cv/navigate.action Ny EU-bokhandel Alla EU:s publikationer kan nu hittas på EU:s nya Internetbokhandeln. För närvarande finns ca 4000 publikationer tillgängliga från EU:s olika institutioner. Vissa publikationer kan laddas ner gratis medan andra skickas mot betalning. Bokhandeln är öppen för offentlig och privat sektor och för privatpersoner. http://bookshop.eu.int/ (East Sweden) Europe Direct infokontor i Sverige Europeiska kommissionen har nu utsett de organisationer som kommer att stå värd för ett Europe Direct - informationskontor i Sverige. Se hela listan på: http://www.eukomm.se/ie.htm (East Sweden) Klagohjälp för inre marknaden Nätverket SOLVIT består av EU:s medlemsländer samt Norge, Lichtenstein och Island och är till för att lösa praktiska problem som uppstår när bestämmelserna för den inre marknaden har tillämpats felaktigt. Det finns ett SOLVIT-center i varje land och de handlägger klagomål från både medborgare och företag utan att ta ut en avgift. För en privatperson kan det till exempel handla om problem kring erkännande av examensbevis, beskattning eller rösträtt, företag anmäler ofta hinder kring byråkratin. SOLVIT-centret i Sverige nås på telefonnummer 08-690 48 00 eller via email: solvit@kommers.se Mer information om nätverket finns på: www.europa.eu.int/solvit (East Sweden) EU:s nya grundlag Debatten om en ny EU-konstitution är i full gång och den som vill ge sin syn på eller diskutera förslaget till ny EUgrundlag har möjlighet att göra det på EU2004- kommitténs eller Europaportalens hemsidor. Adressen till 2004-kommitténs sida är: http://www.eu2004.se och till Europaportalen: www.europaportalen.se

Internationell Information Mars 2005 Nr 1 15 (15) Själva konstitutionen går lätt att ladda ner från kommissionen speciella sida för EUkonstitutionen: http://europa.eu.int/constitution/index_sv. (EU Direkt) KONFERENSER Optimising Charging Regimes Optimising European Rail Infrastructure Charging Regimes Konferens om banavgifter kommer att äga rum i London den 10 11 maj med deltagande från EGkommissionen, ORR, ÖBB med flera. (http://www.centaur.co.uk/conferences/tac /index.asp) EurailFreight 2005 EurailFreight 2005 äger rum i München den 29 30 maj, och temat är: Shifting the balance between modes: the challenge for Europe. Konferensen organiseras av CER, UIC, Stinnes och UNIFE. (www.eurailfreight.com) UITP-konferens UITP konfererar i Rom den 5 9 juni 2005. UITP är den världsomspännande föreningen för kollekttrafikföretag. Man räknar med att över 2000 delegater från hela världen ska besöka konferensen. (www.uitp.com/rome2005) Järnvägsforskare världen över möts Den 4 8 juni 2006, alltså nästa år, möts världens järnvägsforskare i Montreal, Canada. Call for abstracts ska vara inne redan den 31 juli i år. (www.wcrr2006.org) Rail in central & Eastern Europe Järnvägare från öst och väst träffas i Prag den 23 24 maj för att diskutera utvecklingen av järnvägen. Konferensens teman är avreglering, passagerar- och godstransporter, infrastrukturutveckling och investeringar. (www.marketforce.eu.com) TransFin 2005 om finansiering TransFin 2005 äger rum den 7 9 juni 2005 vid Ambassador Hotel, Juan Les Pins, Frankrike. Fokus är på finansiering av transport- och infrastrukturprojekt och mötet lägger tonvikten på vägar, järnvägar, broar, tunnlar, hamnar och flygplatser. http://www.icbi-transfin.com (EIM) Högnivåmöte om europeisk infrapolitik Cheferna för de europeiska banförvaltarna kommer att mötas i Budapest i början av juli 2005. Målet med mötet är att se över viktiga aspekter av europeisk politik när det gäller järnvägens infrastruktur. En viktig fråga är det just påskrivna MoU som gäller införandet av ERTMS i särskilt definierade korridorer. Heinz Hilbrecht, direktör på DG TREN och ansvarig för utvecklingen av de transeuropeiska transportnäten kommer att delta, och även Roland Heinisch, ordförande i UIC Infrastructure Forum. (CER och EIM) Konferens om miljöupphandling UIC (Internationella järnvägsunionen) och UNIFE (järnvägsindustrins organisation) inbjuder till en konferens i Paris den 26 april om upphandling och miljö. (http://www.railway-procurement.org)