Livets historia på ett år
Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00 den 1 januari Just nu är det den 31 januari kl. 24:00:00 När hände då de olika sakerna i livets historia?
Livet uppstår den 17 februari c:a 4000 miljoner år sedan Vi vet inte var de första organismerna uppstod. Kanske var det i haven, omkring heta undervattensvulkaner, kanske var det i lera som kunde katalysera de reaktioner som krävdes.
Livet uppstår den 17 februari c:a 4000 miljoner år sedan Troligen var de första "organismerna" RNAmolekyler med förmåga att kopiera sig själva eller varandra. Med ett membran av fosfolipider runt sig uppstod det första som kan liknas vid en cell. Så småningom ersattes RNA-molekylerna av proteiner (för att utföra cellens uppgifter) och DNA (för att vara mall för proteiner). Därmed hade den första cellen uppstått.
De äldsta (ännu kvarvarande) bergarterna bildas den 4 mars c:a 3800 miljoner år sedan Fast faktiskt har man hittat en sten i Hudson Bay, Kanada, som är 4280 miljoner år gammal...
De äldsta (ännu kvarvarande) bergarterna bildas den 4 mars c:a 3800 miljoner år sedan Världens äldsta sten, Nuvvuagittuq greenstone Strukturer i denna sten kan faktiskt betyda att det fanns liv redan då! Läs mer om denna märkliga sten på den här länken!
Äldsta säkra fossilen är från den 28 mars 3500 miljoner år gamla De äldsta säkra fossilen är från organismer som liknade dagens cyanobakterier. Flera så gamla fossil är utav stromatoliter, som bildas när slam samlas kring mattor av cyanobakterier.
Äldsta säkra fossilen är från den 28 mars 3500 miljoner år gamla Jämförelse mellan levande och fossila bakterier. De tre bilderna till vänster (a, c och e) visar cyanobakterier från moderna stromatoliter i Mexiko. De tre bilderna till höger är fossil från nuvarande Ryssland, mellan 850-1550 miljoner år gamla.
Stromatoliter bildas också idag: Levande (modern) stromatolit
Syrehalten i atmosfären ökar den 16 juni för 2500 miljoner år sedan I och med fotosyntesen, började organismer kunna använda energin i solljuset för att tillverka kolhydrater. De organismer som gjorde detta var troligen en typ av bakterier, som liknar dagens cyanobakterier.
Syrehalten i atmosfären ökar den 16 juni för 2500 miljoner år sedan Det syre som producerades reagerade troligtvis först med löst järn och andra mineraler. Men när dessa mineraler tagit slut, bildades det fritt syre i atmosfären.
Cellandningen och eukaryota celler uppstår den 26 juli för 2000 miljoner år sedan Syrgas är mycket reaktivt, vilket faktiskt också innebär att det är giftigt. De organismer som lyckades leva trots syret fick istället en riktig bonus: De kunde använda syret för att andas!
Cellandningen och eukaryota celler uppstår den 26 juli för 2000 miljoner år sedan Därmed fick de mycket effektivare ämnesomsättning, och livets utveckling kunde ta fart på allvar. Till höger ser vi Bakteriell respiration.
Cellandningen och eukaryota celler uppstår den 26 juli för 2000 miljoner år sedan Det här fick också till följd att de första eukaryota cellerna uppstod. Det skedde troligen genom s.k. endosymbios, vilket innebär att en "urkaryot" cell tog upp en bakterie som var bra på cellandning. Men den "urkaryota" cellen åt inte upp bakterien, utan behöll den inne i sig. Där utvecklade den sig till det som idag är mitokondrier. T.H En generell eukaryot cell.
Flercelliga alger uppstår den 19 september för 1300 miljoner år Kort efter att den första eukaryota cellen uppstått, kom nästa endosymbios, då en eukaryot cell tog upp en bakterie som var bra på fotosyntes. sedan
Flercelliga alger uppstår den 19 september för 1300 miljoner år Den upptagna bakterien kom att utvecklas till vad som idag är kloroplaster i växternas celler. T.h Växtcell sedan
Flercelliga alger uppstår den 19 september för 1300 miljoner år Med kloroplaster i cellerna kunde då de första flercelliga algerna utvecklas. Grönalger (''sjöjungfruhår'') sedan
Det första flercelliga djuret uppstår den 15 november för 580 miljoner år sedan (Titta, vi har redan kommit in en bra bit i november, och vi har inte ens några ryggradsdjur än!)
Det första flercelliga djuret uppstår den 15 november för 580 miljoner år sedan Det första djuret var kanske inte mer än en klump flagellförsedda celler, som samarbetade för att ta sig fram och skaffa mat. Så småningom bildades en grop i djuret, där det var lättare att bryta ned maten. Denna typ av djur finns fortfarande kvar och kallas svampdjur (eller ibland påsdjur). Tvättsvamp (Clathrina clathrus)
Det första flercelliga djuret uppstår den 15 november för 580 miljoner Svampdjur är fortfarande populära att plocka och torka, och använda som tvättsvamp. Tvättsvamp (Clathrina clathrus) år sedan
Det första ryggradsdjuret uppstår den 18 november för 540 miljoner år sedan
Det första ryggradsdjuret uppstår den 18 november för 540 miljoner år sedan Än idag finns det kvar lansettfiskar, som bara har en ryggsträng (ljusblå i bilden nedan) som stöd i kroppen.
Det första ryggradsdjuret uppstår den 18 november för 540 miljoner Hos alla andra ryggsträngsdjur ombildas dock ryggsträngen till en ryggrad under fosterstadiet. år sedan
Det första ryggradsdjuret uppstår den 18 november för 540 miljoner år sedan Lansettfisk. Ryggsträngen (ljusblå) ombildas till ryggrad hos alla ryggradsdjur.
De första landväxterna uppstår den 21 november för 500 miljoner år sedan
De första landväxterna uppstår den 21 november för 500 miljoner år sedan De första landväxterna var troligen mossliknande växter. De hade fortfarande inga kärl eller rötter, och var helt beroende av vatten för att kunna föröka sig. Bryophyt (mossa)
Första landdjuren uppstår den 26 november för 440 miljoner år sedan
Första landdjuren uppstår den 26 november för 440 miljoner år sedan De första landdjuren var troligen leddjur: Spindlar och tusenfotingar. Korsspindel
Första landdjuren uppstår den 26 november för 440 miljoner år Dubbelfoting sedan
De första landlevande ryggradsdjuren uppstår den 30 november för 410 miljoner år sedan
De första landlevande ryggradsdjuren uppstår den 30 november för 410 miljoner år sedan Ett av de första landlevande ryggradsdjuren var fiskfotingen, Ichtyostega. Den utvecklades ur en fisk med kraftiga, köttiga fenor, som den kunde använda för att ta sig från den ena pölen till den andra. Sådana här fiskar, s.k. kvastfeningar, finns kvar än idag som ett slags levande fossil.
De första landlevande ryggradsdjuren uppstår den 30 november för 410 miljoner år sedan Kvastfening (havstofsstjärt, Latimeria chalumnae)
Karbonperioden omkring den 2 december för 360 miljoner år sedan
Karbonperioden omkring den 2 december för 360 miljoner år Under karbonperioden uppstår barrträd, kräldjur och bevingade insekter. sedan
Karbonperioden omkring den 2 december för 360 miljoner år Under karbonperioden uppstår barrträd, kräldjur och bevingade insekter. Fossil av trollslända sedan
Karbonperioden omkring den 2 december för 360 miljoner år sedan På land är det dock groddjuren som dominerar, de närmaste släktingarna till Ichtyostega. Fossiliserad groda
Perm-perioden omkring den 8 december för 290 miljoner år sedan
Perm-perioden omkring den 8 december för 290 miljoner år sedan (Alltså, nu har vi kommit in i andra veckan i december, och dinosaurierna har inte ens uppstått än!) Under Perm dominerar krälddjuren på land, då de flesta groddjuren har blivit utkonkurrerade. Detta beror på att kräldjuren inte längre är beroende av vatten för sin reproduktion. T.H giftödlor.
Perm-perioden omkring den 8 december för 290 miljoner år Groddjur måste lägga sina ägg i vatten, och befrukta dem där. Kräldjuren har inre befruktning, och lägger ägg med hårdare, vattentätt skal. Det gör att de klarar sig på land utan att torka ut. Därmed klarar sig kräldjuren bättre på land än vad groddjuren gör. En Placerias-hjord (växtätande reptiler) sedan
Trias-perioden omkring den 11 december för 250 miljoner år sedan
Trias-perioden omkring den 11 december för 250 miljoner år sedan Under trias uppstår: Dinosaurier En grupp Coelophysis, en av de tidigaste dinosaurierna.
Trias-perioden omkring den 11 december för 250 miljoner år sedan Flygödlor Flygödlorna var just flygande ödlor. De var inte släkt med dagens fåglar, som har fjädrar som bildar vingar. Hos flygödlorna är det snarare ett tunt hudmembran, som spänns ut av en av handens fingrar, som utgör vingen. Hur flygödlan Sordes pilosus kan ha sett ut
Trias-perioden omkring den 11 december för 250 miljoner år sedan Däggdjur De första däggdjuren var troligen lika dagens kloakdjur. Dessa lägger ägg, men dess ungar diar en slags mjölk som utsöndras i mammans päls. Hur en Cynodont (av arten Cynognathus), ett tidigt hundlikande däggdjur kan ha sett ut.
De första fåglarna uppstår den 14 december för 210 miljoner år sedan (Jura-perioden)
De första fåglarna uppstår den 14 december för 210 miljoner år sedan (Jura-perioden) Fåglar är ättlingar i rakt nedstigande led till dinosaurier. En av de allra tidigaste fåglarna var Archaeopteryx lithographica (Modell från Oxford University Museum of Natural History)
De första blommande växterna uppstår den 20 december 140 miljoner år sedan (Krita-perioden)
De första blommande växterna uppstår den 20 december 140 miljoner år sedan (Krita-perioden) Linnea borealis
Dinosaurierna dör ut den 25 december för 65 miljoner år sedan
Dinosaurierna dör ut den 25 december för 65 miljoner år sedan Alla djur som är större än ungefär ½ m dör ut, troligen till följd av ett gigantiskt meteoritnedslag. T-rex + Meteoritnedslag
Dinosaurierna dör ut den 25 december för 65 miljoner år sedan Det här innebär inte som man tidigare trott att alla dinosaurier dör ut. Faktiskt lever en del av dem kvar idag! Det är bara det att vi kallar dem fåglar. Kolibrin: En söt liten dinosaurie.
Dinosaurierna dör ut den 25 december för 65 miljoner år sedan I och med att de stora dinosaurierna dör ut, lämnas arenan fri för andra djurslag, däribland däggdjur. I tertiär-perioden, som inleds i och med att de stora dinosaurierna dör ut, utvecklas däggdjuren rikligen, och fyller snart varje ekologisk nisch som tidigare dinosaurierna har haft. Indricotherium
Dinosaurierna dör ut den 25 december för 65 miljoner år sedan Indricotherium (t.h) var ett uddatåigt hovdjur vars närmaste nu levande släkting är noshörningen. Trots att det var ett av de största landlevande däggdjur som någonsin funnits (den var drygt tre gånger så tung som en elefant), kommer den inte i närheten av de största dinosaurierna.
Dinosaurierna dör ut den 25 december för 65 miljoner år sedan Indricotherium
De första valarna och fladdermössen uppstår den 26 december för 58 miljoner år sedan Det hinner hända en massa med djurlivet under den tid som leder från dinosauriernas död fram till vår egen! När dinosaurierna dog ut var däggdjuren troligast små, nattlevande djur, till utseendet kanske mest lika dagens råttor (fastän inte alls släkt).
De första valarna och fladdermössen uppstår den 26 december för 58 miljoner år sedan Tänk på att alla de däggdjur vi ser idag, har utvecklats under den relativt korta period som varit från dinosauriernas död för 65 miljoner år sedan. Lejon, giraffer, delfiner, apor, människor, kaniner osv. Många av dem har vi också fossil av intermediära former, så att man tydligt kan följa utvecklingen av dem. Det gäller t.ex. valar, hästar och, inte minst, människor.
De första valarna och fladdermössen uppstår den 26 december för 58 miljoner år sedan Ambulocetus ('Den gående valen') är en trolig ''felande länk'' mellan valar och dess landlevande förfäder.
De första aporna uppstår den 28 december för 37 miljoner år sedan
De första aporna uppstår den 28 december för 37 miljoner år sedan Bilden t.h är på en modern babian. Det är viktigt att förstå att babianen inte är den apa som uppstod för 37 miljoner år sedan, utan ättling till en av dem.
De första människoaporna uppstår den 29 december för 24 miljoner år Både människor, schimpanser, dvärgschimpanser, orangutanger och gorillor hör till den här gruppen. sedan
De första människoaporna uppstår den 29 december för 24 miljoner år sedan Människans närmaste nu levande släkting är schimpansen. Det är dock viktigt att förstå att människan har inte utvecklats ur schimpansen. Vi har en gemensam förfader, och har båda två precis lika lång evolution bakom oss. Se sid 220. Silverrygg-gorilla
Första hominiderna uppstår den 31 december kl. 14:30 för 5 miljoner år sedan En av de allra första hominiderna var Australopithecus ("Sydapa"), som man vet hade upprätt gång. Den upprätta gången har gjort det möjligt för oss människor att få en så stor hjärna. Den hade varit alldeles för tung att bära om huvudet hade varit framför kroppen, som det är på alla fyrfota djur.
Första hominiderna uppstår den 31 december kl. 14:30 för 5 miljoner år sedan Frågan är bara, varför lönade sig en upprätt gång? Man är inte helt ense på denna punkt, men en teori säger såhär:
Första hominiderna uppstår den 31 december kl. 14:30 för 5 miljoner år sedan Den indiska subkontinenten krockade in i den asiatiska, och bergskedjan som vi känner som Himalaya reste sig. Det innebar i sin tur att det blev ett mycket torrare klimat på jorden. De skogar som då täckte hela den afrikanska kontinenten (där Australopithecus' förfäder levde) drog sig tillbaka, och gav plats på savannen.
Första hominiderna uppstår den 31 december kl. 14:30 för 5 miljoner år sedan På savannen blev det sedan lite mer energisnålt att gå upprätt jämfört med på alla fyra. Det blev lite mer evolutionärt fördelaktigt att gå på två ben, och därmed kunde den upprätta gången utvecklas.
Homo sapiens uppstår den 31 december kl. 20:10 för 2 miljoner år sedan Den typ av människa som dök upp för 2 miljoner år sedan var i allt väsentligt samma art som dagens människa.
Homo sapiens uppstår den 31 december kl. 20:10 för 2 miljoner Sida vid sida med henne levde flera andra människoarter (däribland H. neanderthalensis, vars gener troligen blandades in i H. sapiens). år sedan
Homo sapiens uppstår den 31 december kl. 20:10 för 2 miljoner år sedan Vi vet också att från denna tid och framåt har det inträffat många istider, varav den senaste tog slut för omkring 10 000 år sedan.
Senaste istiden upphör den 31 december kl. 23:58:51 för 10 000 år sedan Hela norra Europa var täckt av is, och vi har fortfarande en lång väg att vandra till dagens samhälle.
Senaste istiden upphör den 31 december kl. 23:58:51 för 10 000 år sedan Vid sin höjdpunkt hade en utbredning ungefär som bilden visar.
De första civilisationerna uppstår omkring den 31 december kl. 23:59:33 för 4000 år sedan De tidigaste civilisationerna uppstod omkring de stora floderna nära ekvatorn: Indus i nuvarande Indien, Eufrat/Tigris i nuvarande Irak, och Nildeltat i nuvarande Egypten.
De första civilisationerna uppstår omkring den 31 december kl. 23:59:33 för 4000 år sedan Sfinxen och Chefrenpyramiden i nuvarande Egypten
De första civilisationerna uppstår omkring den 31 december kl. 23:59:33 för 4000 år sedan T.v Mohenjodaro vid floden Indus i nuvarande Indien T.h Ruiner från templet i Naffur vid Eufrat/Tigris i nuvarande Irak