Handläggarstöd ferielön Innehållsförteckning 1. Allmänt om ferielön 2. Registrering och hantering av preliminärspärr 2.1. Praktisk hantering av arbetsgivarintyg med ferietjänst 2.2. Medlemmar som har löpande utbetalningsperiod 2.3. Medlemmar som inte har löpande utbetalningsperiod 3. Underlaget för att räkna ut ferieavslagets längd 3.1. Frånvaro 4. Deltidsarbete - inte anmäld på Arbetsförmedlingen (Af) 5. Ny eller rullande/pågående? 5.1. Vilken normalarbetstid har medlemmen? 5.2. Rullande eller pågående ärende - Den redan fastställda normalarbetstiden 5.3. Nytt ärende - Fiktiv normalarbetstid 5.4. Beräkna fiktiv normalarbetstid /sysselsättningsgrad 5.5. Hur ska man räkna den genomsnittliga sysselsättningsgraden? 6. Beräkning av antalet betalda feriedagar 6.1. Om NA eller utbud är mindre än 40 kan det påverka ferieavslagets längd 7. Utläggning av ferielöneperiod, registrering i ÄGA och beslutsbrev 7.1. Registrering i ÄGA och kontroll om kompletteringar behövs 7.2. Beslutsbrev 8. Hur mycket är ferieavslaget värt i timmar och kronor? 8.1. Värdet av ferieavslaget när vi inte multiplicerar med 40 och dividerar med NA/utbud. 8.2. Värdet av ferieavslaget när vi multiplicerar med 40 och dividerar med NA/utbud 8.3. Värdet på ferieavslagsbeslut om vi har beslutat om avslag hela sommarferien med hänvisning - Deltidsarbete - inte anmäld på Arbetsförmedlingen (Af) 8.4. Så här räknar vi ut värdet i pengar 8.5. Skapa ett arbetsgivarintyg i ÄGA 9. Handläggning av ersättningsärende efter ferielöneavslag 9.1. Är rullande fortfarande rullande eller har övergått till att bli ny? 9.2. Har medlemmen arbetat under sommaren? 9.3. Har medlemmen slutat på egen begäran? 10. Fastställa NA och Df (nya ärenden) 11. Kombinationer av olika anställningsformer i förhållande till ferielöneavslag 12. Ferielönens värde i förhållande till arbete under samma tid 13. Cirkelledare eller uppehållslöneanställning? 14. Exempelsamling STs arbetslöshetskassa E-post Hemsida www.stsakassa.se Box 5100 ersättningsregler eller utbetalning av ersättning: ersattning@stsakassa.se Telefon 08 517 590 00 102 42 Stockholm medlemskap eller medlemsavgift: medlemskap@stsakassa.se Fax 08 517 590 99
1. Allmänt om ferielön Ferielön är en löneförmån som tjänas in under läsåret för det kommande sommaruppehållet (sommarferien). Tid som ferielönen beräknas för är inte ersättningsberättigad tid. Kommunalt anställda lärare eller annan lärare med avtal som liknar de kommunala avtalen kan tjäna in ferielön. Anställningen ska ha omfattat minst 40 % sysselsättningsgrad i tre månader och läraren ska ha avlönats med månadslön. Timanställda tjänar inte in ferielön. Observera att även en lärare med lägre sysselsättningsgrad med månadslön eller kortare anställningstid kan tjäna in ferielön. Det måste kontrolleras i det enskilda fallet. Både kommunalt och privat anställda lärare kan vara anställda med vanliga semestervillkor, så kallad semestertjänst. Om uppgift om ferielön saknas måste man alltid utreda vilket som gäller. Om medlemmen bekräftar att den har en ferieanställning, gör en tjänsteanteckning och handlägg ärendet. Om den hävdar motsatsen måste vi ha kopia på anställningsbevis eller annan handling som bekräftar att det är så. Antal feriedagar beror på hur stor del av verksamhetsåret en lärare arbetat. Verksamhetsåret dvs den del läraren arbetar sträcker sig från augusti ena året till juni året efter. Generellt kan man säga att den lärare som arbetat heltid hela läsåret (augusti juni) har fått ferielön som täcker hela sommaren. Den som arbetat en termin på heltid får ferielön för halva sommaren. Principen är att man får lön för samma andel av ferien som den andel man har arbetat. Intjänad ferielön utbetalas antingen som en klumpsumma efter anställningens upphörande i juni eller fördelat på juni, juli och augusti. Även om den inte utbetalas vid vårterminens slut, t ex om anställningen upphör vid annan tidpunkt under läsåret t ex vid höstterminens slut, avser den lön för det kommande sommaruppehållet. Hos löneadministratörerna har begreppet ferielön en något annorlunda betydelse. Utöver att ferielön utbetalas för den anställning som upphört (som hos oss) innebär begreppet ferielön all lön som betalas ut under sommaruppehållet, även lön till tillsvidareanställda. Är medlemmen osäker på om han/hon har rätt till ferielön, hänvisa till arbetsgivaren. 2. Registrering och hantering av preliminärspärr I maj spärras ersättningen från och med vecka 24 preliminär för de medlemmar som uppfyller vissa utsökningsvillkor. Dessa medlemmar får också ett informationsbrev gällande ferielön. Detta är en maskinell hantering som sköts av IT-gruppen och vår driftsleverantör. När den maskinella hanteringen är gjord måste ansökningar som vi får därefter eller som har missats i den maskinella hanteringen spärras och informeras manuellt. På de medlemmar som hör av sig och talar om att de inte haft ferieanställning under läsåret tas den preliminära spärren bort. Även dessa ska skicka in arbetsgivarintyg. Vi behöver dock inte invänta intyget för att ta bort spärren om det klart framgår att de inte arbetar som lärare eller bara haft timanställning. Likaså på de medlemmar som har en tillsvidareanställning på deltid (och som arbetat i samma omfattning hela läsåret enligt uppgift i förväntad hindertid) kan spärren tas bort. De fortsätter att deklarera sin anställning hela sommaren. STs arbetslöshetskassa Sidan 2 (13)
2.1. Praktisk hantering av arbetsgivarintyg med ferietjänst Kontrollera att det är en ferietjänst, om inte så ska medlemmen styrka att det är en semestertjänst. I normalfallet är det ferietjänster i grund- och gymnasieskolan, semestertjänster kan dock förekomma. Insänt anställningsbevis kan vara till hjälp. Heltidsmåttet för tjänsten kan också vara till hjälp, oftast anges 35 tim/v och ibland 45 tim/v för heltid. Vi kan ibland behöva ringa arbetsgivaren för att få full klarhet. Andra frågor som vi kan behöva kolla upp gäller läsårets start samt terminens sista dag (för lärarna). Ferieavslaget ska beräknas från läsårsstarten till och med vårterminens sista arbetsdag. Tänk på att medlemmen kan ha varit anställd före och/eller efter läsårets förläggning. Ferieavslaget läggs ut dagen efter läsårets slut. Om medlemmen inte arbetat hela läsåret lägger vi ut ferieavslaget från och med måndagen i vecka 24. Bra att notera F (ferietjänst) i Förväntat hinder när vi registrerar anställningsbevis och arbetsgivarintyg med ferietjänst. Vi ska också lägga en prel. lärarspärr och skicka informationsbrev. Kontrollera alltid också att rätt branschkod är registrerad. Om ferieanställningen pågår längre än måndagen i vecka 24 ska spärren flyttas fram till dagen efter terminen har upphört. Efter ett ferieavslag låter vi prel. spärren ligga kvar för att göra eventuell 25- veckorsprövning eller pröva om det blivit ett nytt ärende. 2.2. Medlemmar som har löpande utbetalningsperiod Spärrhanteringen gäller bara medlemmar som har löpande utbetalningsperioder. Vi gör ingen skillnad i hantering av ferielönespärrar mot övriga spärrar. När det gäller en ferielönespärr för en medlem som har en löpande ersättningsperiod så får vi inte låta ersättningsspärren vara kvar i avvaktan på att vi får in ett komplett underlag. 2.3. Medlemmar som inte har löpande utbetalningsperiod Efter avslagsbeslut eller glapp i utbetalningen har medlemmen inte en löpande utbetalningsperiod. Detta innebär att vi måste utreda ärendet på nytt innan ersättning kan utbetalas. Vid glapp i en utbetalningsperiod tar vår utredningsskyldighet över. För dessa ärenden kan det därför finnas anledning att spärra så att ersättning inte betalas ut innan utredningen är klar. 3. Underlaget för att räkna ut ferieavslagets längd För att vi ska kunna besluta om ferielöneavslag behöver vi kompletta arbetsgivarintyg för hela läsåret i första hand. Anställningsbevis undantagsvis. I nya ärenden behöver vi även fullständigt ifylld anmälan. 3.1. Frånvaro Frånvaro som enligt lag och avtal är semesterlönegrundande t ex sjukdom 180 dagar, föräldrapenning 120 dagar/per barn, för ensamstående 180 dagar/per barn medför att läraren får ferielön för motsvarande tid. Eftersom ferielön alltid räknas som arbetad tid måste det kontrolleras i det enskilda fallet om ferielön är utbetalad jämsides med sjupenning/föräldrapenning Annan frånvaro t ex tjänstledighet för enskild angelägenhet mer än tre dagar under ett läsår påverkar intjänandet av ferielön. STs arbetslöshetskassa Sidan 3 (13)
4. Deltidsarbete - inte anmäld på Arbetsförmedlingen (Af) Om medlemmen jobbat deltid som lärare med ferielön hela läsåret, inte jobbat med annat, inte varit till exempel långtidssjukskriven på deltid eller haft partiell föräldraledighet en längre tid, inte varit anmäld på Arbetsförmedlingen någon gång under läsåret, ska vi avslå ansökan om ersättning hela sommarferien. Det räcker med anmälan på AF för att söka arbete, vilket inte syns i ÄGA/OAS. Där syns endast anmälan AF för ansökan om ersättning. 5. Ny eller rullande/pågående? 5.1. Vilken normalarbetstid har medlemmen? För att vi ska kunna bestämma hur vi ska räkna ut avslaget måste vi veta vilken normalarbetstid och vilket utbud medlemmen har. För att vi ska veta hur vi får fram normalarbetstiden måste vi bestämma om det är ett nytt eller rullande/pågående ärende. 5.2. Rullande eller pågående ärende - Den redan fastställda normalarbetstiden Fastställandet av om en medlem är rullande/pågående eller inte görs med utgångspunkt från det datum som medlemmen senast fick ersättning för och fram till sommarferiens början. (Det gäller även om medlemmen inte söker ersättning förrän en bit in på ferien.) Om normalarbetstid ska användas vid beräkningen av ett ferieavslag för ett rullande/pågående ärende är det den redan fastställda normalarbetstiden som ska gälla. 5.3. Nytt ärende - Fiktiv normalarbetstid Om det är ett nytt ärende ska vi göra en fiktiv beräkning av NA. Fiktiv NA ska bara användas för ferieberäkningen. 5.4. Beräkna fiktiv normalarbetstid / sysselsättningsgrad Genom att räkna ut en genomsnittlig sysselsättningsgrad på allt arbete, både lärararbete och eventuellt annat arbete, under läsåret får vi fram fiktiv NA. För den som arbetat med samma sysselsättningsgrad hela läsåret är fiktiv NA lika med sysselsättningsgraden. För den som arbetat med olika sysselsättningsgrader är fiktiv NA lika med den genomsnittliga sysselsättningsgraden. Vid denna fiktiva NA-beräkning ska vi bortse från all frånvaro. Om medlemmen inte har arbetat hela läsåret ska vi göra den fiktiva NA-beräkningen på den period under läsåret som medlemmen har arbetat. 5.5. Hur ska man räkna den genomsnittliga sysselsättningsgraden? Eftersom en medlem kan ha haft både anställningar med sysselsättningsgrad, mertid/övertid och timanställningar bör uträkningen av den genomsnittliga sysselsättningsgraden (fiktiva normalarbetstiden) göras enligt samma princip beräkningen av den normala normalarbetstidsberäkningen dock med en viktig skillnad. De totala timmarna ska divideras med så många veckor som beräkningen görs på. Vi ska endast dividera med 51,96 veckor om vi räknar på en ramtid på 12 månader (52 veckor). Varje hel månad motsvarar 4,33 veckor. STs arbetslöshetskassa Sidan 4 (13)
När första anställningen inte börjar den 1:a i månaden använd följande delningstal: 1-3 = 4,33 veckor 4-10 = 4 veckor 11-17 = 3 veckor 18-24 = 2 veckor 25-31 = 1 vecka När den sista anställningen inte slutar den sista i månaden använd följande delningstal 1-7 = 1 vecka 8-14 = 2 veckor 15-21 = 3 veckor 22-28 = 4 veckor 29-31 = 4,33 veckor. 6. Beräkning av antalet betalda feriedagar Använd beräkningsprogrammet som finns i beräkningsmodulen i ÄGA. Om det är fler än en anställning gör en beräkning för varje anställning och slå ihop summa kalenderdagar. Fastställ ferielöneperioden (de betalda feriedagarna) 6.1. Om NA eller utbud är mindre än 40 kan det påverka ferieavslagets längd För den som har en normalarbetstid eller ett utbud som är mindre än 40 och har arbetat i genomsnitt lika mycket eller mindre än normalarbetstiden/utbudet ska fastställandet av ferielöneperioden (avslaget) beräknas så här: 1. Antalet kalenderdagar i anställningen x 2. 0,17 x 3. anställningens sysselsättningsgrad (t ex 0,75) 4. = summa betalda feriedagar (kalenderdagar) innan avrundning x 5. 40 / 6. NA eller utbud (det lägsta) För den som har en normalarbetstid och ett utbud som är 40 eller normalarbetstid eller utbud som är lägre än den beräknade sysselsättningsgraden ska fastställandet av ferielöneperioden (avslaget) beräknas här: 1. Antalet kalenderdagar i anställningen x 2. 0,17 x 3. anställningens sysselsättningsgrad (t ex 0,75) 4. = summa betalda feriedagar (kalenderdagar) 7. Utläggning av ferielöneperiod, registrering i ÄGA och beslutsbrev Om anställningen avslutas vid läsårets slut läggs ferielöneperioden ut från och med dagen efter att anställningen har upphört. Obs! med läsårets slut avses den sista dagen på vårterminen för lärarna på den skola/hos den arbetsgivare som medlemmen har arbetat. (Eleverna kan ha en annan sista dag.) Om Du har anledningar att ringa till arbetsgivaren om uppgifter på arbetsgivarintyget fråga samtidigt när anställningen slutade. I annat fall utgå från STs arbetslöshetskassa Sidan 5 (13)
uppgiften om anställningens upphörande på arbetsgivarintyget. Som längst läggs avslaget ut till och med dagen innan höstterminen börjar. Använd i första hand insända handlingar avseende när nästa hösttermin börjar som underlag. Om anställningen har avslutats tidigare under läsåret läggs ferieperioden ut från och med måndagen i vecka 24 och som längst till och med vecka 33. Vecka 33 är den tidpunkt som vi längst kan göra avslag och ska inte användas med automatik. 7.1. Registrering i ÄGA och kontroll om kompletteringar behövs Registrera ferieavslaget i ÄGA, och låt preliminärspärren ligga kvar. Detta för att undvika återkravsärenden. Gå igenom ärendet och om kompletterande uppgifter behövs för att fatta beslut efter ferieavslaget ska detta begäras i kompletteringsbilagan som bifogas ferielöneavslaget. 7.2. Beslutsbrev Det finns en brevmall för beslut om avslag ferielön. Denna ska användas för avslag ferielön med begäran om komplettering för endast avslag ferielön. Skriv ut avslagsbrevet och eventuell begäran om komplettering och skicka det till medlemmen. 8. Hur mycket är ferieavslaget värt i timmar och kronor? I samband med ferieavslaget görs en beräkning av hur mycket ferieavslaget är värt i timmar och pengar Vi har dessa tre kategorier med lite olika hantering. Värdet av ferieavslaget när vi inte multiplicerar med 40 och dividerar med NA/utbud. Värdet av ferieavslaget när vi multiplicerar med 40 och dividerar med NA/utbud. Värdet på ferieavslagsbeslut om vi har beslutat om avslag hela sommarferien med hänvisning - Deltidsarbete - inte anmäld på Arbetsförmedlingen (Af) Vi ska inte använda arbetsgivarens uppgift om utbetald ferielön. 8.1. Värdet av ferieavslaget när vi inte multiplicerar med 40 och dividerar med NA/utbud Värdet av beräkningen av NA/Df är lika med antalet framräknade hela feriedagar enligt beräkningen: Antalet kalenderdagar i anställningen (anställningarna) x 0,17 x anställningens sysselsättningsgrad (t ex 0,75) = summa kalenderdagar så här mycket är avslaget värt för beräkningen av NA/Df Värdet av avslaget motsvarar heltid. Det innebär att om ferieanställningens (ferieanställningarnas) genomsnittliga sysselsättningsgrad är lägre än 40 ska ändå värdet av ferieavslaget komprimeras till heltid. Vid beräkning av Df används den genomsnittliga månadslönen i ferieanställningen (ferieanställningarna) som avslaget grundar sig på omräknad till 40. STs arbetslöshetskassa Sidan 6 (13)
8.2. Värdet av ferieavslaget när vi multiplicerar med 40 och dividerar med NA/utbud Avslaget är värt varaktigheten på avslaget och medlemmens normalarbetstid eller fiktiva normalarbetstid (eller utbudet om det är lägre) som har använts vid beräkningen av avslaget. Vid NA-beräkningen ska antalet dagar (måndag fredag ) multipliceras med normalarbetstiden omräknad till sysselsättningsgrad (40 = 1,0, 30 = 0,75, 20 = 0,50 etc). 8.3. Värdet på ferieavslagsbeslut om vi har beslutat om avslag hela sommarferien med hänvisning - Deltidsarbete - inte anmäld på Arbetsförmedlingen (Af) Om ferieavslaget gäller hela sommarferien med hänvisning till vad sin framgår under rubriken Deltidsarbete - inte anmäld på Arbetsförmedlingen (Af) är avslaget värt arbete i samma omfattning som anställningen under det gångna läsåret eller den genomsnittliga sysselsättningsgraden om det har varit flera anställningar med olika sysselsättningsgrader. Avslaget är värt lika många dagar (måndag fredag) som omfattas av avslaget. Det innebär att för beräkning av NA används den genomsnittliga sysselsättningsgraden som omfattning på ferielönen. Vid beräkning av Df används den genomsnittliga månadslönen i anställningen (anställningarna) som ferieavslaget grundar sig på. Dessa medlemmar har bara arbetat som lärare med ferielön. 8.4. Så här räknar vi ut värdet i pengar Den genomsnittliga månadslönen ska beräknas på de ferielöneanställningar vi har grundat avslaget på. Beräkningen görs så här: Total inkomst av ferielöneanställningar / totalt antal timmar i ferielöneanställningar = genomsnittlig timlön av ferielöneanställningar. Om vi ska räkna om till NA 40 innebär det att vi räknar genomsnittlig timlön x 40 / 5 x 22 = genomsnittlig månadslön (motsvarade 40) i ferielöneanställning. 8.5. Skapa ett arbetsgivarintyg i ÄGA I samband med att du fattar beslut om ferieavslag skapa ett arbetsgivarintyg på ferieavslagstiden i ÄGA inför kommande beslut. 9. Handläggning av ersättningsärende efter ferielöneavslag En medlem som söker ersättning efter ferielöneperioden ska skicka in kassakort och de eventuella kompletteringar vi begärt i samband med ferieavslaget. 9.1. Är rullande fortfarande rullande eller har övergått till att bli ny? Kontrollera om avslaget när medlem åter söker ersättning och är arbetslös innebär att medlemmen fortfarande är rullande eller har övergått till att bli ny. Om medlemmen fortfarande är rullande kontrollera om vi kan höja NA efter 25- veckorsprövning. Om medlemmen blivit NY följ anvisningarna för nytt ärende. Ferielönen ska jämställas med arbete. STs arbetslöshetskassa Sidan 7 (13)
9.2. Har medlemmen arbetat under sommaren? Om medlemmen har arbetat under ferielöneperioden får både arbetet och ferielönen ligga till grund för NA/Df-beräkning. Även socialförsäkringsförmåner får ingå i underlaget. 9.3. Har medlemmen slutat på egen begäran? Om medlemmen slutat sin anställning på egen begäran ska avstängningen läggas ut parallellt med ferielöneperioden. Tid med ferielön jämställs i detta avseende med arbetad tid vid avräkning av avstängningsdagar. Detta innebär att man ska göra en manuell avräkning av avstängningsdagarna. 10. Fastställa NA och Df (nya ärenden) Vid handläggning efter avslagstiden görs en beräkning av NA och Df på vanligt sätt på hela ramtiden med arbete, frånvaro, sjuklön, socialförsäkringsförmåner, övertid/mertid och ferielönens värde i timmar och pengar. 11. Kombinationer av olika anställningsformer i förhållande till ferielöneavslag Hur ferieavslaget räknas ut och förläggs påverkas inte av andra anställningar som löper under sommarferien. Däremot kan avslagets förläggning påverkas. För en sökande som under läsåret har kombinerat flera anställningar som lärare eller cirkelledare, eller haft anställning med uppehållslön, ska vi lägga ut de dagar som inte ger rätt till arbetslöshetsersättning efter varandra från och med den första dagen i ferieuppehållet. 12. Ferielönens värde i förhållande till arbete under samma tid Om en medlem har arbetat samtidigt som ferieavslaget är förlagt innebär det att både ferieavslagets värde i timmar och kronor och arbetets timmar och inkomst ska läggas ihop. Även eventuell sjuklön eller socialförsäkringsförmån ska läggas på. 13. Cirkelledare eller uppehållslöneanställning? Motsvarande gäller även cirkelledar- respektive uppehållslöneavslag. Skillnaderna för cirkelledare är att omräkningsfaktorn är 0,26 (istället för lärarens 0,17). Avslagets början (det vill säga motsvarigheten till lärarens vecka 24) är måndagen i den vecka där den 1 juni infaller. För anställda med uppehållslön gäller en helt annan uträkning. Följ anvisningarna i beräkningsprogrammet. 14. Exempelsamling Hur ska man räkna den genomsnittliga sysselsättningsgraden? Eftersom en medlem kan ha haft både anställningar med sysselsättningsgrad, mertid/övertid (dvs extra timmar) och timanställningar bör uträkningen av den genomsnittliga sysselsättningsgraden (fiktiva normalarbetstiden) göras enligt samma princip beräkningen av den normala normalarbetstidsberäkningen dock med en viktig skillnad. De totala timmarna ska divideras med som många veckor som beräkningen görs på. STs arbetslöshetskassa Sidan 8 (13)
Vi ska endast dividera med 51,96 veckor om vi räknar på en ramtid på 12 månader (52 veckor). Exempel 1 Första anställningen är från och med 2011-08-22 Sista anställningen och till och med 2012-06-12 Totalt antal arbetade timmar 1 410 Beräknad (genomsnittlig sysselsättningsgrad: 1 410 timmar / 42,97 veckor (2v+38,97v+2v) = 32,81 Beräknad (genomsnittlig sysselsättningsgrad = 0,82 Fiktiv NA (0,82 x 40) = 33 Exempel 2 Första anställningen är från och med 2012-01-09 Sista anställningen och till och med 2012-06-13 Totalt antal arbetade timmar 530 Beräknad (genomsnittlig sysselsättningsgrad: 530 timmar / 23,32 veckor (4v+17,32v+2v) = 22,73 Beräknad (genomsnittlig sysselsättningsgrad = 0,57 Fiktiv NA (0,57 x 40) = 23 Ska NA/utbud påverka avslagets längd? NA/utbud är lägre än 40 men större än eller lika med sysselsättningsgraden Om fastställd NA eller utbud är lägre än 40 timmar men större eller lika med den beräknade (genomsnittliga) sysselsättningsgraden under läsåret multiplicerad med 40, ska antalet framräknade dagar multipliceras med 40 och divideras med NA (eller utbudet om det är lägre) i punkt 4 i beräkningsprogrammet. Exempel 1 NA = 30 Utbud = 40 Beräknad sysselsättningsgrad = 0,70 Beräknad sysselsättningsgrad x 40 = 28 Eftersom NA är lägre än 40 och den beräknade sysselsättningsgraden multiplicerat med 40 är lägre än NA ska de framräknade feriedagarna multipliceras med 40 och divideras med NA. De framräknade feriedagarna (t ex 22) ska alltså multipliceras med 40 och divideras med 30. 22 x 40 / 30 = 29,34. Avslagstiden i kalenderdagar blir 30. Exempel 2 NA = 30 Utbud = 40 Beräknad sysselsättningsgrad = 0,75 Beräknad sysselsättningsgrad x 40 = 30 Eftersom NA är lägre än 40 och den beräknade sysselsättningsgraden multiplicerat med 40 är lika med NA ska de framräknade feriedagarna multipliceras med 40 och divideras med STs arbetslöshetskassa Sidan 9 (13)
NA. De framräknade feriedagarna (t ex 27) ska alltså multipliceras med 40 och divideras med 30. 27 x 40 / 30 = 36,00. Avslagstiden i kalenderdagar blir 36. Exempel 3 NA = 40 Utbud = 30 Beräknad sysselsättningsgrad = 0,75 Beräknad sysselsättningsgrad x 40 = 30 Eftersom utbudet är lägre än 40 och den beräknade sysselsättningsgraden multiplicerat med 40 är lika med utbudet ska de framräknade feriedagarna multipliceras med 40 och divideras med utbudet. De framräknade feriedagarna (t ex 22) ska alltså multipliceras med 40 och divideras med 30. 22 x 40 / 30 = 29,34. Avslagstiden i kalenderdagar blir 30. Exempel 4 NA = 40 Utbud = 30 Beräknad sysselsättningsgrad = 0,70 Beräknad sysselsättningsgrad x 40 = 28 Eftersom utbudet är lägre än 40 och den beräknade sysselsättningsgraden multiplicerat med 40 är lägre än utbudet ska de framräknade feriedagarna multipliceras med 40 och divideras med utbudet. De framräknade feriedagarna (t ex 22) ska alltså multipliceras med 40 och divideras med 30. 22 x 40 / 30 = 29,34. Avslagstiden i kalenderdagar blir 30. NA/utbud är lägre än sysselsättningsgraden Om fastställd NA eller utbud är lägre än 40 timmar och lägre än den beräknade (genomsnittliga) sysselsättningsgraden under läsåret multiplicerat med 40, ska de framräknade feriedagarna inte multipliceras med 40 och divideras med NA/utbudet. Exempel 1 NA = 28 Utbud = 40 Beräknad (genomsnittlig) sysselsättningsgrad = 0,75 Beräknad (genomsnittlig) sysselsättningsgrad x 40 = 30 Eftersom den beräknade sysselsättningsgraden multiplicerat med 40 är högre än NA ska de framräknade feriedagarna (t ex 25) fastställas som avslagstid. Exempel 2 NA = 40 Utbud = 28 Beräknad (genomsnittlig) sysselsättningsgrad = 0,75 Beräknad (genomsnittlig) sysselsättningsgrad x 40 = 30 Eftersom den beräknade sysselsättningsgraden multiplicerat med 40 är högre än utbudet ska de framräknade feriedagarna (t ex 25) fastställas som avslagstid. Både NA och utbud är 40 Om både fastställd NA och utbud är 40 timmar ska de framräknade feriedagarna (t ex 39) fastställas som avslagstid. STs arbetslöshetskassa Sidan 10 (13)
Exempel NA = 40 Utbud = 40 Beräknad (genomsnittlig) sysselsättningsgrad = 0,75 Beräknad (genomsnittlig) sysselsättningsgrad x 40 = 30 Avslagstid är 39 kalenderdagar Värdet av ferieavslaget när vi inte multiplicerar med 40 och dividerar med NA/utbud. Exempel Antalet kalenderdagar i anställningen = 295 Ferieanställningens sysselsättningsgrad = 0,75 NA = 40 Utbud = 40 Beräknad (genomsnittlig) sysselsättningsgrad = 0,75 Beräknad (genomsnittlig) sysselsättningsgrad x 40 = 30 Kalenderdagar i anställningen: 295 x 0,17 x Ferieanställningens sysselsättningsgrad: 0,75 = summa kalenderdagar = 37,61 avslagstiden = 38 kalenderdagar Värdet av avslaget = 38 kalenderdagar Värdet av avslaget motsvarar heltid. Det innebär att om den genomsnittliga sysselsättningsgraden eller normalarbetstiden är lägre än 40 ska ändå värdet av ferieavslaget komprimeras till heltid. Vid beräkning av Df används den genomsnittliga månadslönen i ferieanställningen (ferieanställningarna) som avslaget grundar sig på omräknad till 40. Genomsnittlig sysselsättningsgrad = 0,75 Genomsnittlig månadslön 19 500 kr Månadslön omräknat till 40 = 26 000 kr Värdet av avslaget = 38 kalenderdagar Avslagets förläggning = 2012-06-18 2012-07-25 Värdet i timmar och kronor (enligt schablonmodellen): Timmar Kronor Juni 80 11 818,19 Juli 144 21 272,73 Värdet av ferieavslaget när vi multiplicerar med 40 och dividerar med NA/utbud Exempel Antalet kalenderdagar i anställningen = 295 Ferieanställningens sysselsättningsgrad = 0,75 NA = 30 Utbud = 40 Beräknad sysselsättningsgrad = 0,75 Beräknad sysselsättningsgrad x 40 = 30 Kalenderdagar i anställningen: 295 x 0,17 x STs arbetslöshetskassa Sidan 11 (13)
Ferieanställningens sysselsättningsgrad: 0,75 = summa kalenderdagar = 37,61 x 40 / 30 = 50,15 Avslagstiden = 51 kalenderdagar Värdet av avslaget = 51 kalenderdagar x 0,75 Normalarbetstiden omräknat till sysselsättningsgrad = 0,75 (30 /40 = 0,75) Genomsnittlig månadslön 19 500 kr Avslagstiden = 51 kalenderdagar Avslagets förläggning = 2012-06-18 2012-08-07 Värdet i timmar och kronor (enligt schablonmodellen): Timmar Kronor Juni 60 8 863,64 Juli 132 19 500,00 Augusti 30 4 431,82 Värdet på ferieavslagsbeslut om vi har beslutat om avslag hela sommarferien med hänvisning - Deltidsarbete - inte anmäld på Arbetsförmedlingen (Af) Exempel 1 Normalarbetstid 40, utbud 40 Ersättning senast vecka 32, 2011 Avanmäld på AF 2011-08-15 Arbete i ferielöneanställning från och med 2011-08-15 2012-06-17 Genomsnittlig sysselsättningsgrad på lärararbete med ferielön = 0,75 Genomsnittlig månadslön 19 500 kr Inget annat arbete under läsåret Denna regel ska tillämpas Deltidsarbete - inte anmäld på Arbetsförmedlingen (Af) Avslagstiden = 56 kalenderdagar Avslagets förläggning = 2012-06-18 2012-08-12 Värdet i timmar och kronor (enligt schablonmodellen): Timmar Kronor Juni 60 8 863,64 Juli 132 19 500,00 Augusti 48 7 090,91 Exempel 2 Normalarbetstid 40, utbud 40 Ersättning senast vecka 32, 2011 Avanmäld på AF 2011-09-01 Arbete i ferielöneanställning från och med 2011-08-15 2012-06-17 Genomsnittlig sysselsättningsgrad på lärararbete med ferielön = 0,75 Genomsnittlig månadslön 19 500 kr Inget annat arbete under läsåret Denna regel ska inte tillämpas Deltidsarbete - inte anmäld på Arbetsförmedlingen (Af) Vilket innebär att uträkningen ska räknas så här Kalenderdagar i anställningen: 308 x 0,17 x Ferieanställningens sysselsättningsgrad: 0,75 = summa kalenderdagar = 39,27 STs arbetslöshetskassa Sidan 12 (13)
Avslagstiden = 40 kalenderdagar Avslagets förläggning = 2012-06-18 2012-07-27 Värdet av avslaget = 40 kalenderdagar Värdet av avslaget motsvarar heltid. Det innebär att om ferieanställningens (ferieanställningarnas) genomsnittliga sysselsättningsgrad är lägre än 40 ska ändå värdet av ferieavslaget komprimeras till heltid. Vid beräkning av Df används den genomsnittliga månadslönen i ferieanställningen (ferieanställningarna) som avslaget grundar sig på omräknad till 40. Genomsnittlig sysselsättningsgrad = 0,75 Genomsnittlig månadslön 19 500 kr Månadslön omräknat till 40 = 26 000 kr Värdet av avslaget = 40 kalenderdagar Avslagets förläggning = 2012-06-18 2012-07-27 Värdet i timmar och kronor (enligt schablonmodellen): Timmar Kronor Juni 80 11 818,19 Juli 160 23 636,36 STs arbetslöshetskassa Sidan 13 (13)