Kvalitetsredovisning 2005/2006



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Bellanderska förskolan Rektor: Kerstin Öberg

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lärande & utveckling.

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Systematiskt kvalitetsarbete

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Samhälle, samverkan & övergång

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING 2007

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Lundabyn Förskola och familjedaghem Kvalitetsredovisning Pedagogiskt bokslut

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsredovisning

Lokala arbetsplan

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Bedömningsunderlag förskola

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskola, före skola - lärande och bärande

Individuella utvecklingsplaner

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Barn/elever Personal enligt budget Årsarbetare Förskolan Krubban ht 19 barn Personal inkl 50% elevassistent 4,25

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Kvalitetsredovisning 2010

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, pedagogisk omsorg (familjedaghem) Ht 2010 Vt. 2011

Munkfors kommun Skolplan

Individuella utvecklingsplaner IUP

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Verksamhetsrapport 2016

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

KVALITETSRAPPORT 2014

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Smassens förskola arbetsplan

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2015/2016

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Transkript:

2006-09-30 Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Sala tätort Rektor Kerstin Öberg 0224-55437 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Familje- Kommunen daghem i Sala tätort Barn 1-3 år 41 54 Barn 4-5 år 32 41 Totalt antal barn 73 95 Landet Antal dagbarnvårdare 16 21 Barn per dagbarnvårdare 4,57 4,53 5,1 I förskolor 4,9 5,2 Elevtalsutveckling Det ser ut som att alla platser kommer att vara i stort sett fyllda inför Ht 06. Ekonomisk utveckling Inför halvårsskiftet ser det ut som budgeten är i balans, vad som kan förändra läget är om omkostnadsersättningarna ökar. Omkostnadsersättningarna baserar sig på respektive barns vistelsetid i familjedaghemmet.

Lokaler Dagbarnvårdarna bor spridda över hela tätorten och är indelade i fyra grupper. En gemensam grupplokal finns tillgänglig på Vallagatan. Har skolan några särskilda förutsättningar? Dagbarnvårdarna i Sala tätort arbetar sk 40-timmarsvecka vilket innebär att man arbetar tio timmar per dag och är ledig en dag i veckan. Barn som är i familjedaghem ingår i ett vikariesystem dvs när barnets ordinarie dagbarnvårdare har sin lediga dag går barnet till sin vikarie som skall vara väl känd av barn och föräldrar. Elevinflytande Individuella utvecklingsplaner Visionen är att alla elevers kunskapsutveckling skall stärkas genom att de känner glädje, delaktighet och mening i skolan. Målet är att varje elev i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som ger en samlad bild av elevens hela studiesituation, utformas som en överenskommelse mellan lärare och elev, samt dokumenteras och följs upp regelbundet. Målet är att varje barn i förskola och elev i skola i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som är en framåtsyftande planering där läraren, barnet/eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för barnets/elevens lärande och utveckling på kort och på lång sikt. Hur många barn/elever har skriftliga individuella utvecklingsplaner? I familjedaghemmen har inga barn en utvecklingsplan. Några av personalen arbetar med samlingsmappar. I grupperna finns idag en större medvetenhet om att visa respekt för och ta tillvara barns tankar och idéer och med ökad ålder låta barnen ta ansvar. Vilka åtgärder planeras för att tillförsäkra att varje barn i förskola och elev i skola i Sala kommun har en individuell utvecklingsplan, som är en framåtsyftande planering där läraren, barnet/eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för barnets/elevens lärande och utveckling på kort och på lång sikt. Vi fortsätter diskussionen om vuxnas förhållningssätt då det utgör grunden för hur små barn kan få inflytande i sin vardag. Samlingsmappen skall vi försöka utveckla till en portfolio som all personal skall arbeta med, vi börjar i liten skala och så får det växa fram efter hand.

Deliberativa samtal Deliberativ är ett begrepp som främst har sin grund i demokratiforskningen som handlar om övervägd, ömsesidig argumentation. En deliberativ dialog kännetecknas av: a) att skilda synsätt ställs mot varann och olika argument ges utrymme. b) tolerans och respekt för andra. Det handlar bl. a om att lära sig lyssna på den andres argument. c) inslag av kollektiv viljebildning, dvs strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser. Visionen är att alla föräldrar, personal, barn och elever upplever att förskolan och skolan i Sala kännetecknas av en sådan dialog. och Målet är att en allt större andel elever skall våga säga vad de tycker, att kamrater och personal lyssnar på deras synpunkter, och att allt fler upplever att beslut fattas av personal och barn och elever gemensamt. Hur arbetar förskolan med att utveckla den deliberativa dialogen såsom den definieras i skolplanen. Att ha en kommunikation som resulterar i ett givande och tagande förutsätter att man ger barnen inflytande över sin vistelse i familjedaghemmet och där är vi en bit på väg. Vi diskuterar vikten av att vara medveten om sin roll som förebild för barnen dvs hur kommunicerar vi med varandra och hur respekterar vi varandras åsikter och hur kommer vi fram till ett gemensamt beslut. Leken används som metod för att få barnen att lyssna på varandra och i samlingarna uppmuntras barnen att berätta. Vilka åtgärder planeras för att utveckla arbetet? Portfoliometoden visar på några förskolor att intervjudelen har resulterar i en utveckling av dialogen mellan barn/barn och barn/personal och genom att starta arbetet med portfolio hoppas vi att så småningom nå samma resultat.

Arbetsmiljö Visionen är att det i Salas förskolor och skolor inte skall finnas någon arbetsrelaterad sjukfrånvaro. I barn- och utbildningsförvaltningen skall det råda en anda där vi känner att vi duger, även om vi har olika förmågor och är i olika skeden av livet. Det gäller både synen på andra och på oss själva. Målet är att sjukfrånvaron skall halveras till år 2007. Målet är att sjukfrånvaron skall minskas varje år. Vilken utveckling har enheten haft beträffande arbetsrelaterad sjukfrånvaro? Ingen ny arbetsrelaterad sjukfrånvaro har kommit till under verksamhetsåret. Vilka åtgärder planeras för att sjukfrånvaron skall minskas? Fortsätta arbeta i grupper så att ingen får för mycket ensamarbete. Ibland göra något roligt tillsammans, inspirera varandra att röra på sig. Kvalitet i undervisning, förskola och skolbarnomsorg Visionen är att alla elever skall lämna grundskolan med fullständiga betyg, och att gymnasiets elever få godkända betyg i alla de kurser de läser. Målet är att Sala kommun under planperioden skall kunna redovisa bättre betygsresultat än landet i snitt. Målet är att Sala kommun under planperioden successivt skall kunna redovisa förbättrade betygsresultat. Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Genom utelek varje dag och besök i gymnastiksal en gång per vecka får barnen träna sin motorik, samspel med andra, rumsuppfattning osv. Uteleken erbjuder också möjligheter till samtal om det man hittar i form av växter, djur och naturmaterial. Naturmaterialet används sedan tillsammans med knappar för att sortera efter ex. egenskaper, antal, form, storlek, färg osv. Språket tränas genom rim och ramsor, sånger, samtal och läsning. Någon grupp arbetar med drama där barnen får dramatisera enkla barnböcker, men det kan också vara personalen som agerar för barnen. Här tränas förutom språket också fantasin, koncentrationen och stärker barnens tillit till sig själva. Man arbetar även med sång och sagopåsar. Barnen får möjlighet konstruktionslek med lego och kapplastavar.

Vilka åtgärder planeras för att förbättra måluppfyllelsen beträffande kvaliteten i undervisningen? Vi behöver diskutera och reflektera över arbetet för att öka medvetenheten om varför man gör det man gör. Kvalitetsarbete Visionen är att ett systematiskt dokumenterat kvalitetsarbete genomsyrar all förskoleoch skolverksamhet i Sala kommun. Målet är att barn- och utbildningsförvaltningen skapa fungerande former och rutiner för kvalitetsarbetet från arbetslag till rektor och vidare till förvaltningsledning. Beskriv hur enheten arbetar med kvalitetsarbete, utifrån skolplanens beskrivning av vikten av att utveckla arbetssätt där granskning och förbättring av kvalitet är naturliga inslag för alla nivåer i verksamheten. Inför verksamhets året kunde vi konstatera att det inte fanns någon tradition i familjedaghemsverksamheten att planera och följa upp verksamheten skriftligt varför vi beslöt att alla skulle göra en planering och utvärdering som handlade om barns språkutveckling. Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Många har lyckats med detta så arbetet fortsätter även om det kommer att ta tid innan alla är delaktiga. Vilka åtgärder planeras för att utveckla kvalitetsarbetet? Använda personalträffarna effektivare för att planera och utvärdera verksamheten och få med alla i det arbetet. FRÅGOR FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLBARNOMSORG Kvalitetsredovisningen för 2005 påtalar att skolplanens mål för förskolan och skolbarnomsorgen inte är tillräckligt tydliga för att utgöra grund för en bra utvärdering. Inför kommande skolplaner bör därför ett underlag för målformuleringar presenteras. Vilka lokala mål finns för förskolans verksamhet. Det finns mål i familjedaghemsverksamheten men målen är inte kopplade till varken läroplan eller allmänna råden och är i behov av revidering.

Kompetensutveckling Visionen är att kompetensutvecklingen säkras, och ses som ett naturligt inslag i en lärande organisation. Målet är att barn- och utbildningsförvaltningen tydligt reserverar medel för kompetensutveckling. Målet är att barn- och utbildningsförvaltningen tydligt reserverar medel för kompetensutveckling med syfte att uppnå målen i skolplanen. Vilka kompetensutvecklingsinsatser genomfördes på enheten? Familjerätten, för att ge personalen större trygghet och säkerhet genom att veta sin roll i mötet med föräldrar i tex en vårdnadstvist. Det är särskilt viktigt för dagbarnvårdaren att känna sig trygg i den situationen då hon är ensam i sitt möte med föräldrarna. Barns språkutveckling, ett möte där syftet var att öka förståelsen för vikten av att samtala och berätta för barnen likaså att läsa mycket. Fantasipåsar, för att stimulera språket, fantasin och berika leken. Att förebygga och stoppa mobbing, att på ett tidigt stadium få syn på tendenser som kan leda till mobbing. Språk och matematik i vardagen i familjedaghem, att få kunskap om hur man i vardagsarbetet kan stimulera barns utveckling. Vad var målen för dessa genomförda insatser? Se ovan Vilka förändringar / vilken utveckling har insatserna lett till? Familjerätten har skapat en trygghet i att veta hur man förhåller sig i utsatta situationer. Barns språkutveckling en medvetenhet har skapats för att se signaler som kan tyda på att barn behöver extra stöd i sin språkutveckling. Övriga insatser är nyligen avklarade och har inte hunnit lämna några spår i verksamheten. Vilka kompetensutvecklingsinsatser planeras på enheten? Portfolio kan vara något som vi behöver stöd och hjälp i, men vi behöver också använda tiden för den kompetensutveckling vi har haft skall få tid att sätta sig hos all personal.

Principer ur ett kommunalt perspektiv Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Några grupper har föräldramöten, andra har en typ av drop in. Endast en dagbarnvårdare genomför utvecklingssamtal. Målet är att alla skall genomföra samtal. Fysisk hälsa Beskriv vad som görs på enheten för att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge eller visa på annat sätt hur fysisk aktivitet och hälsa är särskilt uppmärksammade frågor! Alla barn i familjedaghem vistas mycket ute, i olika lekparker och i skogen. En gång i veckan besöker man en gymnastiksal.