MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik som fångats i Vättern och Vänern, som överstiger det av EU fastställda gränsvärdet 1 i livsmedel. Länsstyrelserna runt Vättern och Vänern vill härmed informera alla verksamhetsutövare som saluför sik från Vättern och Vänern att beakta halterna av dioxin i den fisk som säljs. Den som säljer sik från dessa sjöar måste alltså förvissa sig om att siken innehåller lägre dioxinhalt än gränsvärdet. Bakgrund I juni 2013 meddelade Livsmedelsverket att dioxinhalter över gränsvärdet påvisats i sik från Vättern. Länsstyrelserna i Jönköpings, Västra Götalands, Örebro samt Östergötlands län bedömde att Livsmedelsverkets dataunderlag behövde genomlysas ytterligare och att kompletterande undersökningar behövde ske under hösten 2013 och våren-sommaren 2014. Resultaten har nu sammanställts och bekräftar att sik fångad i Vättern uppvisar halter av dioxiner (PCDD/F) och PCB över EUs gränsvärde, se bilaga 1. Av resultaten framgår att det är inte bara stor sik som överskrider gränsvärdena, utan även liten sik (35 cm). Möjligheterna till att bedriva ett selektivt fiske, eller på basis av en utsortering på vikt eller längd skilja ut sådan fisk som överskrider gränsvärdena från fisk som uppfyller kraven, måste betraktas som begränsade. Variationen av miljögifter i sik uppvisar ett till synes oregelbundet mönster vilket omöjliggör en geografisk avgränsning av fisket till någon del av sjön där fisken håller en lägre halt av dioxiner och PCB, se bilaga 2. 1 Kommissionens förordning (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner, dioxinlika PCB och icke dioxinlika PCB i livsmedel Länsstyrelsen i Jönköpings län Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping Postadress 551 86 Jönköping Telefon 010-22 36 000 Fax 036-12 15 58 E-post jonkoping@lansstyrelsen.se Web www.lansstyrelsen.se/jonkoping
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 2/3 Tidigare har dioxinhalter överstigande gränsvärdet uppmätts i sik fångad i Vänern. Även denna bild bekräftas genom de uppföljande provanalyser som utförts i Vänern under senaste året, se bilaga 3. Sik från både Vättern och Vänern kan alltså innehålla dioxinhalter överstigande gränsvärdet inom EU, vilket medför att den som saluför sik från dessa sjöar måste visa att fiskens dioxinhalter är lägre än gränsvärdet vid försäljning. Säkra livsmedel Grunden i livsmedelslagstiftningen är att den som vill sätta livsmedel på marknaden också ansvarar för att dessa livsmedel är säkra och rätt märkta. Det är alltså det företag eller den organisation som säljer livsmedel som också ansvarar för att konsumenten får rätt information om maten och inte blir utsatt för hälsofara eller blir sjuk av den. Undantag från gränsvärdet Sverige har beviljats undantag från gränsvärdet för vissa fiskarter som avses att endast släppas ut på marknaden i Sverige. Dessa fiskarter är vildfångad lax, sill/strömming större än 17 cm, röding, flodnejonöga och öring från Östersjöområdet och från Vänern och Vättern samt produkter av sådan fisk. Sik ingår inte i detta undantag. Undantaget har beviljats under förutsättning att konsumenterna upplyses om särskilda kostrekommendationer vid konsumtion av sådan fisk, se bilaga 4 Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Ansvarig kontrollmyndighet Länsstyrelsen är ansvarig för kontroll av livsmedel i primärproduktionen. Livsmedelsverket är kontrollmyndighet för anläggningar som ska godkännas enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004. Den kommunala nämnd som har uppgifter för lokal livsmedelskontroll är ansvarig kontrollmyndighet för övriga livsmedel. Kontaktpersoner Länsstyrelsen i Jönköpings län Beatrice Alenius, Fiskeenheten, tfn 010-223 63 51 Inger Nilsson, Veterinär- och djurskyddsenheten, tfn 010-223 62 78 Kontaktpersoner Länsstyrelsen i Västra Götalands län Linus Andersson, Vattenvårdsenheten, tfn 010-224 48 64 Liisi Johansson, Landsbygdsavdelningen, tfn 010-224 55 95
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 3/3 Kontaktpersoner Länsstyrelsen i Örebro län Pernilla Rydberg, Djur och livsmedel, tfn 010-224 83 40 eller 070-472 40 70 Kontaktpersoner Länsstyrelsen i Östergötlands län Pernilla Stridh, Länsveterinärenheten, tfn 010-223 52 58 Per-Erik Larson, Social hållbarhet/fiske, tfn 010-223 54 01 Kontaktpersoner Länsstyrelsen i Värmlands län Jonas Andersson, Miljöanalys/Fiske, tfn 010-224 74 32 Holly Cedervind, Djurskydd & Vilt, tfn 010-224 72 31 Sändlista Yrkesfiskare i Vättern och Vänern Ansvarig för livsmedelskontrollen i kommunerna i Jönköpings län, Västra Götalands län, Örebro län, Östergötlands län samt Värmlands län Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund Sveriges lantbruksuniversitet, Alfred Sandström Livsmedelsverket, Pontus Elvingsson Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket
Sik Vättern/2012 Analysresultat (pg/g färskvikt) Analysresultat (ng/g färskvikt) Fiskart/2012 Matris Antal Fångstplats Analysdatum Fångstdatum Storlek Provtagningsdatum Medel vikt Summan av dioxiner (PCDD/F- TEQ) Summan av dioxinlika PCB (PCB/TEQ) Summan av dioxiner och dioxinlika PCB (PCDD/F-PCB-TEQ) Summan av PCB 28, PCB 52, PCB 101, PCB 138, PCB 153 och PCB 180 (Ices - 6) Sik Muskel med underhudsfett 6 Kråksviken, Vättern 2012-12-11 till 2013-01-23 2012-07-29 353-364 mm 2012-10-15 2.05 0.265 2.03 4.08 0.474 29.63 3.819 Sik Muskel med underhudsfett 5 Kråksviken, Vättern 2012-12-11 till 2013-01-23 2012-07-29 410-425 mm 2012-10-15 0.742 0.096 1.94 2.682 0.424 13.48 1.698 Sik Muskel med underhudsfett 3 Kråksviken, Vättern 2012-12-11 till 2013-01-23 2012-07-29 493-520 mm 2012-10-15 3.28 0.432 5.98 9.26 1.35 34.30 4.607 Sik Muskel med underhudsfett 5 Norrgrund, Vättern 2012-12-11 till 2013-01-23 2012-07-29 375-398 mm 2012-10-15 3.15 0.398 5.60 8.75 1.26 39.23 4.996 Sik Muskel med underhudsfett 6 Norrgrund, Vättern 2012-12-11 till 2013-01-23 2012-07-29 350-356 mm 2012-10-15 3.53 0.456 5.42 8.95 1.23 40.07 5.242 Sik Muskel med underhudsfett 10 Kråksviken, Vättern 2012-12-11 till 2013-01-23 2012-07-29 336-397 mm 2012-10-24 0.808 0.102 2.26 3.068 0.498 14.12 1.907 OBS! Provet förväxlat med prov F1300367 på labb Sik Muskel med underhudsfett 10 Kråksviken, Vättern 2013-02-05 till 2013-03-08 2012-07-29 336-397 mm 2012-10-24 0.797 0.107 2.24 3.037 0.492 14.98 1.944 Omanalys! Gränsvärde: 3,5 pg/g - 6,5 pg/g 125 ng/g Sik Vättern/2013 Analysresultat (pg/g färskvikt) Analysresultat (ng/g färskvikt) Fiskart Matris Antal Fångstplats Analysdatum Fångstdatum Storlek Provtagningsdatum Medel vikt Summan av dioxiner (PCDD/F- TEQ) Summan av dioxinlika PCB (PCB/TEQ) Summan av dioxiner och dioxinlika PCB (PCDD/F-PCB-TEQ) Summan av PCB 28, PCB 52, PCB 101, PCB 138, PCB 153 och PCB 180 (Ices - 6) Sik Muskel med underhudsfett 7 Södra Vättern 2014-04-03 2013-09-05 345-388 mm 0.566 0.078 1.41 1.976 0.310 9.69 1.237 Sik Muskel med underhudsfett 8 Mellersta Vättern 2014-04-03 2013-09-04 332-364 mm 1.21 0.164 2.47 3.68 0.550 18.21 2.326 Sik Muskel med underhudsfett 3 Mellersta Vättern 2014-04-03 2013-09-04 410-545 mm 2.95 0.396 8.79 11.74 1.896 55.70 7.211 Sik Muskel med underhudsfett 4 S Visingsö, Vättern 2014-04-03 2014-01-10 404-475 mm 7.2 0.967 17.40 24.6 3.807 111.456 14.252 Sik Muskel med underhudsfett 7 Omberg, Vättern 2014-04-03 2014-01-03 337-384 mm 3.1 0.415 4.38 7.48 1.011 31.642 4.014 Sik Muskel med underhudsfett 6 Kråksviken, Vättern 2014-04-03 2013-11-11 366-419 mm 0.681 0.094 2.34 3.021 0.51 14.86 1.884 Sik Muskel med underhudsfett 3 Kråksviken, Vättern 2014-04-03 2013-11-11 463-512 mm 0.638 0.094 2.9 3.538 0.635 18.706 2.447 Gränsvärde: 3,5 pg/g - 6,5 pg/g 125 ng/g
pg TEQ 2005 /g färskvikt pg TEQ 2005 /g färskvikt LIVSMEDELSVERKET SAMMANSTÄLLNING 1 (3) Undersökningsavdelningen Kemienheten 2 M Aune 2014-05-27 Halter av dioxiner (PCDD/F) och PCB i sik från Vättern I figurerna redovisas halter av dioxiner (PCDD/F) och PCB för prov av sik från Vättern provtagna under åren 2010-2014. Analyserad del är muskel med underhudsfett och halterna är redovisade på färskviktsbasis. 30 20 Sik Vättern PCDD/F/PCB-TEQ 2010 2011 2012 2013-14 10 6,5 Gränsvärde 0 30 35 40 45 50 55 60 Längd (cm) Sik Vättern PCDD/F-TEQ 8 6 4 3,5 Gränsvärde 2010 2011 2012 2013-14 2 0 30 35 40 45 50 55 60 Längd (cm)
pg TEQ 2005 /g färskvikt pg TEQ 2005 /g färskvikt LIVSMEDELSVERKET SAMMANSTÄLLNING 2 (3) Undersökningsavdelningen Kemienheten 2 M Aune 2014-05-28 30 20 Sik Vättern PCDD/F/PCB-TEQ 2010 2011 2012 2013-14 10 6,5 Gränsvärde 0 0 500 1000 1500 Vikt (g) Sik Vättern PCDD/F-TEQ 8 6 4 3,5 Gränsvärde 2010 2011 2012 2013-14 2 0 0 500 1000 1500 2000 Vikt (g)
Fetthalt (%) LIVSMEDELSVERKET SAMMANSTÄLLNING 3 (3) Undersökningsavdelningen Kemienheten 2 M Aune 2014-05-28 6 4 Sik Vättern - Fetthalt (%) 2010 2011 2012 2013-14 2 0 30 35 40 45 50 55 60 Längd (cm)
Livsmedelsverkets dioxinkontroll 2013 Sik Vänern 2013 Analysresultat (pg/g färskvikt) Analysresultat (ng/g färskvikt) Summan av dioxiner Summan av PCB 28, PCB 52, Summan av dioxiner Summan av dioxinlika och dioxinlika PCB PCB 101, PCB 138, PCB 153 (PCDD/F-TEQ) PCB (PCB/TEQ) (PCDD/F-PCB-TEQ) och PCB 180 (Ices - 6) Fiskart Matris Antal Fångstplats Analysdatum Fångstdatum Storlek Provtagningsdatum Medel vikt Sik Muskel med underhudsfett 3 Norra Vänern 2013-11-21 2013-08-21 342-419 mm 2013-08-21 365 g 3.55 0.455 2.36 5.91 0.651 16.24 2.02 Sik Muskel med underhudsfett 6 Ö Vänersnäs 2014-04-03 2013-10-31 412-564 mm 2013-10-31 6.88 0.932 3.89 10.77 1.241 30 3.72 Sik Muskel med underhudsfett 5 Ö Vänersnäs 2014-04-03 2013-10-31 411-441 mm 2013-10-31 5.91 0.793 2.85 8.76 0.985 27.38 3.39 Sik Muskel med underhudsfett 9 Ö Vänersnäs 2014-04-03 2013-10-31 344-380 mm 2013-10-31 5.64 0.763 3.06 8.7 0.991 24.67 3.08 Gränsvärde: 3,5 pg/g - 6,5 pg/g 125 ng/g
Varför är fisk nyttigt? Fisk och skaldjur innehåller mycket D-vitamin, jod och selen. Det är ämnen som många svenskar i dag får för lite av. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt. Därför är det bra för både vuxna och barn att äta 2-3 portioner fisk eller skaldjur i veckan och att välja olika sorter, både mager och fet fisk. En portion motsvarar 100-150 gram fisk. I dag äter bara en av tre svenskar fisk minst två gånger i veckan. Fisk och miljö Vår konsumtion av fisk påverkar miljön på olika sätt. Livsmedelsverket har därför gjort en miljöanalys av kostråden om fisk. Den visar att det är hållbart att äta fisk 2-3 gånger i veckan, men att det är viktigt att välja fisk som påverkar miljön så lite som möjligt. Fisk som är miljömärkt kommer från starka bestånd och är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt. Därför är det bra att välja miljömärkt fisk. Ett annat sätt att minska påverkan på miljön är att välja olika sorters fisk. Då sprids belastningen på många arter i stället för på några få. Miljöföroreningar i fisk En del fisksorter kan innehålla för mycket miljöföroreningar, som dioxiner, PCB:er och kvicksilver. Det är sorter som de flesta äter sällan, men som kan vara vanliga vid fritidsfiske. Man kan minska risken att få i sig skadliga ämnen genom att äta olika sorters fisk, och inte bara några få sorter. Vissa grupper är mer känsliga för miljöföroreningar det gäller barn och kvinnor i barnafödande ålder. Därför finns särskilda råd för dem, se nedan. Dioxin och PCB finns främst i fet fisk som vildfångad lax, öring och strömming/sill från hela Östersjön - från Skånes sydkust till norra Bottniska viken, vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern. Den lax som säljs i affär är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. De flesta sillsorter som säljs i matbutiker kommer inte från Östersjön. Den fisken kan du därför äta ofta. För att vara på säkra sidan kan du läsa på förpackningen, eller fråga i butiken eller på restaurangen, var sillen eller laxen kommer ifrån. Om du vill veta mer - titta på Livsmedelsverkets film "All fisk är inte nyttig", länk till höger på denna sida. Kvicksilver kan finnas i abborre, gädda, gös och lake och i stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver. Perfluorerade alkylsyror (PFAA) kan finnas i fisk som kommer från sjöar som är förorenade av PFAA. Kommuner där det finns sjöar med höga halter av PFAA i vattnet rekommenderas att kontrollera halten av PFAA i fisken från dessa sjöar. Du som konsument kan kontakta din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor, eller motsvarande kommunal förvaltning, för att ta reda på om du behöver vara försiktig med att äta fisk från vissa sjöar.
Barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande För både barn och vuxna är det bra att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och att välja olika sorter. Däremot rekommenderas barn, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller strömming/sill från Östersjön/Bottniska viken, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön/Bottniska viken, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern. Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten. När man är gravid eller ammar förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken, vilket kan påverka barnets utveckling.