1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum i Mölnlycke. På plats fanns representanter från Trafikverket som var där för att lyssna och lämna upplysningar. Stämmans vice ordförande Ing-Marie Samuelsson hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat. Samuelsson gick igenom delar av referatet från föregående kommundelsstämma i Mölnlycke. Referatet finns i sin helhet på kommunens web www.harryda.se/stamma. Mötet gick vidare med att närvarande politiker och tjänstemän från kommunen presenterade sig. Representanter från Trafikverket var inbjudna till mötet för att lyssna och lämna upplysningar med anledning av det pågående samrådet om järnvägsprojektet Götalandsbanan. Ordet lämnades sedan till samhällsbyggnadschef Håkan Jacobsson som informerade om vad som är på gång när det gäller utvecklingen av Mölnlycke centrum. Jacobsson visade flera bilder och skisser för en möjlig utveckling. Presentationen sammanfattas i följande punkter. Programmet för norra Mölnlycke centrum Visionen för norra Mölnlycke centrum tar sikte på år 2024 och handlar om att skapa en attraktiv, grön, trygg, väl kollektivtrafikförsedd stad med en blandning av bostäder med olika upplåtelseformer med närhet till gröna miljöer av olika karaktär samt ett brett utbud av handel och annan service. I presentationen av programmet visade Jacobsson bland annat utveckling av huvudstråk, parkeringslösningar och möjliga lösningar av förtätning med bostäder i centrala lägen med närhet till kollektivtrafik. Mölnlycke fabriker Just nu pågår ett detaljplanearbete för utvecklingen av Mölnlycke fabriker med bland annat byggnation cirka 600 bostäder samt en sporthall i området. Förslag till detaljplan har varit ute på samråd där medborgare och myndigheter har lämnat synpunkter. Just nu arbetar tjänstemännen i kommunen med att sammanställa synpunkterna. När detta är klart kommer detaljplanen att ställas ut en andra gång för granskning. Idrottsvägen Jacobsson tog upp att kommunen kommer att ta fram förslag till detaljplan för området vid idrottsvägen som ligger norr om Hulebäcksgymnasiet. En utgångspunkt
för arbetet är att bygga fler bostäder i området. Exakt hur förslaget kommer att se ut är inte klart ännu, men kommer att visas i samband med kommande samråd till detaljplan. Då finns möjlighet att lämna synpunkter. 2 Mölndalsån Jacobsson berättade att kommunen arbetar med att motverka risk för framtida översvämningar av Mölndalsån. Det kommer att innebära kapacitetshöjande åtgärder i ån och i anslutning till ån. I samband med att kapaciteten höjs kommer kommunen att utveckla miljön i närheten av ån. Bland annat med nya broar samt mötesplatser och gångstråk. Arbetet kommer att pågå 2016-2020 och ske i dialog med fastighetsägare och medborgare. Götalandsbanan Härryda kommun arbetar utifrån Trafikverkets plan på ny järnväg mellan Stockholm-Göteborg kallad Götalandsbanan. Enligt den järnvägskorridor som Trafikverket har beslutat kommer tåget att passera genom Mölnlycke i direkt anslutning till befintlig järnväg. Härryda kommun har tagit fram en idéskiss på hur området vid järnvägsstationen kan gestaltas med nya bostäder. Jacobsson berättade att arbetet är i ett mycket tidigt stadium och att skissen tagits fram tillsammans med fastighetsägare i området. Jacobsson betonade att det inte är ett färdigt förslag utan just en skiss som visar på möjlig utveckling av området. Mötet öppnades därefter för frågor. Nedan redovisas frågor och svar i urval. Hur gör man om man vill lämna synpunkter i samrådet om Götalandsbanan och hur tar Trafikverket hand om dem? Vi tar gärna emot synpunkter. Bäst är om synpunkterna är skriftliga, det går utmärkt att skicka dem genom exempelvis e-post. Alla synpunkter förs in i Trafikverkets diarium och kommer att beaktas i kommande planering. (Ulf Wettermark, Trafikverket) Kommer det att bli fem järnvägsspår genom Mölnlycke? - Det som hittills är beslutat är var själva korridoren för järnvägen ska ligga. Men det är inte beslutat hur många spår det ska bli, detta har vi möjlighet att påverka. (Per Vorberg, ordförande i kommunstyrelsen) - Ett skarpt krav i regeringens uppdrag till Trafikverket är att resan på sträckan Göteborg-Stockholm ska gå på två timmar. I nuläget finns det ingen finansiering för fler än två spår. I arbetet med järnvägen behöver Trafikverket och Härryda kommun samarbeta för att hitta en acceptabel lösning. Bland annat behövs ändringar av de detaljplaner som berörs av järnvägssträckningen. (Jan Johansson, Trafikverket) Järnvägskorridoren beslutades utifrån äldre planer på regionaltågtrafik men nu är ju Trafikverkets uppdrag ändrat till att bygga en järnväg för höghastighetståg. Med de ändrade förutsättningarna borde Härryda kommun arbeta för att höghastighetståg inte ska gå genom centrum eftersom det skulle innebära en stor negativ inverkan på samhället. - Det stämmer att förutsättningarna har ändrats. Trafikverket arbetar numera utifrån ett uppdrag från regeringen som handlar om just höghastighetståg. Kommunen arbetar för fullt utifrån de förutsättningarna med att påverka regering och riksdag att ändra uppdra-
get till Trafikverket. För att hela regionen ska dra nytta av järnvägen behöver vi pendeltågtrafik och regionaltrafik. (Per Vorberg, ordförande i kommunstyrelsen) 3 När det gäller kommunens planer för utvecklingen av Mölnlycke centrum undrar jag hur kommunen ser på miljön och behov av grönområden. - Behovet av bostäder är stort i hela Göteborgsregionen och Härryda kommun vill vara med och tar ansvar för att lösa detta. Det innebär bland annat att vi behöver förtäta städer och bygga bostäder nära kollektivtrafik. När vi bygger är det viktigt att också ta hänsyn till miljön. Det finns många intressanta exempel på hur städer med hjälp av nya metoder skapar gröna rum. Vi tar inspiration från detta i vårt arbete. (Per Vorberg, ordförande i kommunstyrelsen) Trafiken i centrala Mölnlycke ökar med mer buller och avgaser. Vad gör kommunen åt detta? - Med fler bostäder och fler människor så blir det också mer trafik. Kommunen följer utvecklingen genom mätningar av trafikflöden och gör prognoser för framtiden. Vi ser också över vilka möjligheter som finns att leda om trafiken. Samtidigt är det också är viktigt att fler väljer att åka kollektivt. (Håkan Jacobsson, samhällsbyggnadschef) Stämman gjorde kort avbrott för fruktpaus och mingel. Ing-Marie Samuelsson återupptog därefter mötet. Ett antal frågor hade skickats in på förhand till mötet. Dessa besvarades av politiker och tjänstemän. Nedan följer ett urval av frågorna och svaren. Varför tar Härryda emot så få flyktingar i förhållande till sin befolkningsmängd och hur kommer man arbeta för att ta ett större ansvar i flyktingfrågan framöver? - Härryda kommun arbetar på flera sätt med att ta emot flyktingar. Här följer en beskrivning av vad vi gör i nuläget. Härryda kommun har avtal med Migrationsverket om att ta emot 40 flyktingar per år. Förra året tog vi emot 37 flyktingar, för 2015 har vi ännu en bit kvar till att nå 40. Den stora utmaningen för att klara av mottagandet är först och främst att få fram tillräckligt med bostäder. Vi arbetar för fullt för att lösa detta. Med tanke på ökningen av antalet flyktingar som kommer till Sverige finns det anledning att anta att vårt åtagande kommer att utökas nästa år. Härryda kommun har ytterligare avtal med Migrationsverket om att ta emot 20 flyktingbarn per år, så kallade ensamkommande barn. Eftersom antalet barn som kommer hit är långt fler än Migrationsverket tidigare prognoser har kommunen hittills i år tagit emot 49 barn. Migrationsverket har för närvarande inte tillräckligt med lokaler för att kunna ge tak över huvudet och mat till de som precis har anlänt till Sverige. Härryda kommun har därför som en tillfällig lösning öppnat en lokal i Mölnlycke för kortare vistelse i enstaka dygn i väntan på att slussas vidare till ett permanent boende i Migrationsverkets regi. Anläggningsboendet i Rävlanda bedrivs i Migrationsverkets regi. Kommunens ansvar i detta är att erbjuda förskola och skola för de barn som bor där en längre tid. (Karina Djurner, kommundirektör)
4 - Härryda kommun är med och tar ansvar för den situationen vi nu befinner oss i. En viktig utgångspunkt är att människor som kommer hit ska integreras i samhället. Bland annat innebär det att bostäder ska erbjudas i hela kommunen och inte enbart i enstaka områden. (Per Vorberg, ordförande i kommunstyrelsen) Min uppfattning är att många av de med utländsk bakgrund som kommer till kommunen hamnar i Säteriet i Mölnlycke. Jag vill för integrationens skull att vi ska ha en större spridning. - Det stämmer att många bor i Säteriet även om jag inte tycker att det är riktigt hela sanningen. Men vi behöver bli bättre och vi jobbar för ökad integration i alla orter i kommunen. (Per Vorberg, ordförande i kommunstyrelsen) - Kommunen jobbar aktivt med detta genom så kallade exploateringsavtal. Det går till så att när kommunen säljer mark för nya bostadsområden skrivs krav in på att det skall finnas olika upplåtelseformer som exempelvis billiga hyresrätter. Kommunen reserverar även tomter för bostäder till flyktingar, som exempel kan nämnas boendet för ensamkommande barn i Hindås. (Karina Djurner, kommundirektör) Kommer det att bli en cykelväg mellan Landvetter och Mölnlycke? - Det finns ett stort önskemål om detta. Tjänstemännen gör nu en utredning om förutsättningar för en cykelväg som sedan kommer att presenteras för politikerna. Om det blir en cykelväg kan jag inte svara på nu. (Per Vorberg, ordförande i kommunstyrelsen) Trafiksituationen i området vid Mölnlycke fabriker är inte säker för gående. Vad gör kommunen åt detta? - Under samrådet för detaljplanen för Mölnlycke fabriker har kommunen fått in synpunkter på detta. Synpunkterna ligger till grund för granskningsförslaget av detaljplanen som även det kommer att ställas ut. Exakt hur granskningsförslaget kommer att se ut är inte klart än. (Håkan Jacobsson, samhällsbyggnadschef) Varför planeras det för 600 bostäder i Mölnlycke fabriker och varför ska vissa av byggnaderna bli så höga? - Bakgrunden till att kommunen planerar för fler bostäder är den stora efterfrågan. Orsaken till byggandet i centrala lägen är att vi behöver förtäta samhället och bygga bostäder nära kollektivtrafiken. I förslaget till detaljplan har kommunen gjort den avvägningen att fler bostäder möjliggörs genom att bygga på höjden. (Håkan Jacobsson, samhällsbyggnadschef) Det händer att de korttidsparkeringar som finns i området nyttjas över tidsgränserna, ibland i flera dygn. Flera fordonstrafikanter som kör på den del av biblioteksgatan som är gångfartsområde håller högre fart än vad som är tillåtet enligt hastighetsbegränsningen. När fordon passerar över befintliga hastighetsdämpare som finns på sträckan skakar det i närliggande bostadshus. - Vi är medvetna om detta och ser över möjligheten att införa p-skiva samt öka parkeringsövervakningen. När det gäller hastigheten på vägarna i centrala Mölnlycke tar vi med oss synpunkten och kommer att titta på möjliga lösningar. (Per Vorberg, ordförande i kommunstyrelsen) Stämmans ordförande Ing-Marie Samuelsson rundade av med att tacka för ett intressant och engagerande möte och informerade om att nästa kommundelsstämma i Mölnlycke är den 8 mars 2016. Mötet avslutades med en spontan applåd.
Sekreterare vid mötet: Mats Dalmyr 5