Att minska brottslighet i butik

Att minska brottslighet i butik Handläggare: Hanna Bergstedt 2014-12-05

2 Sammanfattning Den här utredningen handlar om brottsförebyggande insatser inom handelsbranschen med Landskrona stad som utgångspunkt. Syftet är att försöka kartlägga vilka insatser som är effektiva, både i Landskrona och generellt, samt vilka insatser som bör utvecklas. En viktig del i studien är att ta reda på Landskrona handels uppfattningar om det preventiva arbetet då butiksägarna och personalen är de som kommer i kontakt med rån, stöld och snatteri. Forskning har visat att samverkan mellan aktörer är en styrka i det brottsförebyggande arbetet. Ett gott samarbete mellan kommun, polis och handel är en förutsättning för att arbetet ska bli kontinuerligt och produktivt. Butikerna själva kan påverka sin utsatthet genom tekniska hjälpmedel, en genomtänkt utformning på butikslokalen samt medverkan i de koncept som införs i sin respektive kommun. I dagsläget går åtgärderna framförallt under situationell brottsprevention som direkt riktar sig till att minska brottsligheten. Alternativa vägar att gå är att minska benägenheten hos individer genom sociala insatser eller insatser som indirekt vill minska kriminaliteten genom en ökad trygghet. Genom en enkätundersökning har 30 butiker i centrala Landskrona fått ge sina åsikter om det brottsförebyggande arbete som pågår i deras kommun. I enkäten fick de besvara frågor som dels berörde deras individuella preventiva arbete och dels berörde brottsprevention på samhällsnivå. Det visade sig att åtgärderna Landskrona satsat på under de senaste åren varit framgångsrika både i dokumenterad statistik och enligt butikerna. Det framkom att butikerna till stor del är nöjda med det brottsförebyggande arbete kommunen och polisen utför. Trots att införda åtgärder varit framgångsrika och uppskattade ska det alltid finnas en strävan efter förbättring. Genom enkäten har butikerna bidragit med utvecklingsförslag. Polisens närvaro i centrum är alltid önskvärd och man vill gärna se polisen föra en dialog med såväl personal som lokalbefolkningen. Flera önskade någon form av kontaktlista så att butiksägarna snabbt kan kontakta varandra för tips och varningar. Ett av de mer övergripande förslagen var insatser riktade mot unga där ungdomar får hjälpa till med att öka trygghetsfaktorn i stadskärnan. Tanken med ungdomsprojekt är att de unga som ligger i riskzonen att utveckla normbrytande beteende ska fångas upp tidigt. Då utredningen inte tittat närmare på just den aspekten bör det lämnas till vidare utredning innan det går att spekulera i en utveckling av sociala insatser.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Definitioner... 5 3. Syfte och frågeställningar... 6 4. Metod... 7 4.1 Avgränsningar... 7 5. Teoretisk ansats... 8 6. Det brottsförebyggande arbetet... 9 6.1 Exempel på förebyggande åtgärder... 9 6.1.1 Samverkan på lokal nivå... 10 6.1.2 Reducering av kontanter... 10 6.1.3 Tekniska hjälpmedel... 10 6.1.4 Butikens utformning... 10 6.1.5 Dubbelbemanning... 11 6.1.6 Polisiära insatser... 11 6.1.7 Kombinerade insatser... 11 6.2 Utbildning...11 6.2.1 Skydd mot rån i handeln/13-punktsprogrammet... 11 6.2.2 Internetutbildningen Säker i butik... 13 6.3 Goda exempel...13 6.3.1 Säker butik i Botkyrka... 13 6.3.2 Butiksgruppen i Uppsala... 13 6.4 Trygghet...14 6.4.1 Purple Flag...14 6.4.2 Business Improvement District... 15 6.5 Internationella erfarenheter... 15 6.5.1 Norge...15 6.5.2 England...16 6.5.3 USA...16 6.6 Hur arbetar Landskrona... 16 6.6.1 Fotpatrullering... 16 6.6.2 Kontantfritt Landskrona... 17 6.6.3 Skydd mot rån i handeln... 17 7. Resultat...18 7.1.1 Bakgrund...18 7.1.2 Brottsutveckling... 18 7.1.3 Delaktighet i pågående projekt... 20 7.1.4 Polisen och kommunens arbete... 21 7.1.5 Butikernas åtgärder... 21 8. Analys...24 8.1 Uppsummering och slutsatser... 24 8.2 Hur kan arbetet i Landskrona utvecklas?... 25 Referenslista...28 Bilaga...30

4 1. Inledning Brott inom handelbranschen är ett vanligt förekommande fenomen och drabbar de flesta som äger en butik. Trots att majoriteten av brotten rör små belopp medför det stora kostnader för samhället. Brotten resulterar inte bara i ekonomisk skada hos butiker och konsumenter utan skapar även otrygghet bland såväl butikspersonal som kunder 1. År 2013 anmäldes 48 894 butiksstölder 2 och 818 3 butiksrån i Sverige. År 2008 var Landskrona den kommun i Sverige som var värst drabbat av bank- och butiksrån i förhållande till befolkningsmängd. Efter detta problemår lades nytt fokus på att få ner brottsligheten genom ett flertal brottsförebyggande åtgärder. Åtgärderna gav resultat för sedan dess har siffrorna visat en stadigt nedgående trend och hittills i år (januari-november 2014) har endast ett butiksrån rapporterats i Landskrona. Skillnaderna är inte lika märkbara vad gäller stöld och snatteri. Där har siffran legat stadigt runt 140 160 anmälningar de senaste fyra åren. 2014 verkar inte bli något undantag om man ser till statistik över årets första tio månader då siffran ligger på 122 anmälningar 4. Sett över tid har det skett förändringar i tillfällesstrukturen som påverkat brottstrenderna. Till exempel har handelns expansion resulterat i en ökad tillgång på stöldbegärliga varor 5. Det har även skett en förändring i människors rättsuppfattning på så sätt att rån, stöld och snatteri inte anses vara lika moraliskt förkastligt eftersom det drabbar ett diffust kollektiv och inte enskilda individer. Ökningen tros även bero på en ökad medvetenhet om problematiken med brott i butik och att kontrollinsatserna därmed blivit mer omfattande, samt att det idag finns ett mer utpräglat socialt tryck på att äga materiella ting; det är mer viktigt idag än förr att äga rätt prylar 6. 1 Edlund & Westfelt, 2002, s 3 2 http://bra.se/bra/brott-och-statistik/butiksstold-och-snatterier.html 3 Svensk handel, 2013 4 Lägesrapport; Brottsutveckling i Närpolisområde Landskrona jan aug 2014 5 Blixt & Wallin, 2011, s. 6 6 Edlund & Westfelt, 2002, s. 11

5 2. Definitioner Rån regleras i 8 kap. 5 brottsbalken och innebär att en person, med våld eller hot om våld, tillgriper sig annans egendom. En person som gör sig skyldig till rån kan dömas till fängelse i högst sex år. Gärningen bedöms som grov om våldet inneburit livsfara eller om gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada eller sjukdom. En person döms för grovt rån om denne visat synnerlig råhet eller utnyttjat den rånades utsatta ställning och riskerar då fängelse i lägst fyra och högst tio år enligt 8 kap. 6 brottsbalken. Det finns flera olika typer av rån; butiksrån, bank-, post-, och värdetransportrån och rån mot personer. Den typ utredningen riktar in sig på, butiksrån, är den näst största kategorin och utgjorde 8 procent av de anmälda rånen år 2013. Stöld regleras i 8 kap. 1 i brottsbalken och innebär att en person tar något som tillhör någon annan i syfte att tillägna sig saken eller ha annan nytta av den. Det finns tre typer av stöld som skiljer sig åt ifråga om hur allvarliga de anses vara. 1. Ringa stöld benämns snatteri och återfinns i 8 kap. 2 2. Normalgraden av stöld benämns stöld och återfinns i 8 kap. 1 3. Grov variant av stöld benämns grov stöld och återfinns i 8 kap. 4 Snatteri är en mild variant av stöld. Gränsen mellan snatteri och stöld ändrades av Högsta Domstolen i september 2009 från 800 kronor till 1000 kronor 7. 7 NJA 2009:586

6 3. Syfte och frågeställningar Syftet med utredningen är att kartlägga rån, stölder och snatterier inom handelsbranschen och undersöka vad det finns för brottsförebyggande åtgärder inom området. Utredningen utgår från Landskrona stad och hur dess handel upplever det preventiva arbetet. Tyngden ligger i att följa upp tidigare införda insatser, försöka identifiera problemområden och se vilka insatser det bör läggas mer fokus på. Utredningen utgår från följande frågeställningar; Hur ser det brottsförebyggande arbetet för rån/stöld/snatterier i handeln ut idag? Vad finns det för aktuella förebyggande projekt och har de varit framgångsrika? Hur upplever handeln i Landskrona att det brottsförebyggande arbetet fungerar; vad är bra och vad behöver förbättras? Vad anser de om samarbetet med kommunen och polisen? Hur kan Landskrona utveckla sitt arbete för att minska andelen rån/stöld/snatteri?

7 4. Metod För att kunna besvara frågeställningarna på bästa sätt användes en kvantitativ enkätundersökning. En kvantitativ forskningsdesign är lämplig vid studerandet av omfattningen av ett fenomen då det går att fråga ett stort antal respondenter och informationen enkelt kan systematiseras vilket förenklar analyserandet av ett stort antal enheter 8. Enkäten delades ut till 32 butiker varav 30 svarade. Det ger en svarsfrekvens på 94 procent. Ambitionen var att engagera butiker med varierande varugrupper, men flest svar kom från klädbutiker eftersom de är vanligast förekommande i Landskrona centrum. De frågor som besvarades genom enkäten var vad för brottsförebyggande åtgärder respektive butik använder sig av, vilka koncept de är anslutna till, hur de uppfattar stödet från kommunen och polisen samt om det finns något de skulle vilja förändra/förbättra. I enkäten togs aktuella projekt upp för att respondenterna skulle få svara på vilka preventionsåtgärder de anser varit mest lyckade i Landskrona. 4.1 Avgränsningar Geografisk avgränsning. Studien har begränsat sig till de affärer som ligger belägna i stadskärnan. Gatorna är markerade i kartan bredvid. Exkludering. Det finns ytterligare en form av stöld som förekommer internt i företaget; personalstöld. Den här utredningen bortser från personalstölderna och fokuserar bara på det externa svinnet; de brottsliga handlingar som begås av personer som inte är anställda på företaget 9. Brottstyp. Utredningen handlar om rån, stöld och snatterier. Andra typer av brott som begås inom handeln, såsom bedrägerier och inbrott, behandlas inte i rapporten. 8 Jacobsen, 2009, s. 180 9 Edlund & Westfelt, 2002, s. 6-7

8 5. Teoretisk ansats Det finns två huvudinriktningar när man pratar om brottsprevention; situationell och social brottsprevention. Skillnaden mellan de två är att den sociala preventionen syftar till att minska benägenheten att begå brott medan den situationella syftar till åtgärder som minskar möjligheterna och tillfällena att begå brott. Den sociala preventionen handlar således om genomgripande sociala förändringar som påverkar individers brottsbenägenhet. Då vill man både rikta sig till de grupper som ligger i riskzonen att utveckla kriminellt beteende och även nå fram till de grupper som redan valt en normbrytande väg. Eftersom de flesta kriminella handlar utifrån sin egen vinnings skull ämnar man utveckla åtgärder som får en potentiell gärningsman att inse att det inte är gynnsamt att begå brott. Exempel på sådana åtgärder kan vara sådana som riktar sig till socialt utsatta områden eller människor. Den situationella preventionen handlar om att avskräcka en potentiell gärningsman från att begå brott genom att försvåra utförandet och öka risken för upptäckt. Insatserna är situationsbundna och riktar sig mot specifika situationer där brott begås 10. Åtgärder inom ramen för den situationella brottspreventionen är reglering av belysning och buskage för att skapa ett tryggare intryck i miljöer som i vanliga fall upplevs som otrygga. Miljön ska hämma snarare än uppmuntra brottsloga handlingar. Hand i hand med dessa tankegångar går Cohen och Felsons rutinaktivitetsteori. Enligt teorin är brott ingen slumpmässig handling utan förutsättningen för brottslighet är samspelet mellan tre faktorer. Det krävs en motiverad förövare, ett lämpligt objekt för den kriminella handlingen samt en avsaknad av kapabla väktare/avskräckande faktorer som kan förhindra att brottet begås. Utgångspunkten är att alla gärningspersoner styrs av rationella beslut och att samhället kan påverka dessa beslut genom insatser som angriper ett eller flera av de tre problemområdena. Att arbeta preventivt utifrån teorin handlar således om att minimera brottstillfällena, maximera upptäcktsrisken och minska motivationen att begå brott 11. Utifrån utredningens handelsperspektiv ska således insatserna ämna reducera risken för att rån, stöld och snatteri uppstår. Att öka antalet kapabla väktare skulle kunna innebära övervakningskameror, fler väktare/poliser i centrum, dubbelbemanning i lokalerna och så vidare. Märk att väktare inte nödvändigtvis behöver vara en person med väktarbefattning utan kan likväl vara ett objekt. Att minska motivationen hos potentiella gärningsmän kan vara att påverka påföljderna, insatser mot unga i riskzonen samt insatser mot återfallsbrottslingar. Stöldmärkning, fler larm och spårningssystem är insatser som kan göra objekten mindre stöldbegärliga 12. 10 Sarnecki, 2009, s. 483-484 11 Cohen & Felson, 1979, s. 589-591 12 https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/apropa/2010-10-01-kriminella-tanker-som-polisen.html

9 6. Det brottsförebyggande arbetet 6.1 Exempel på förebyggande åtgärder I Brottsförebyggande rådets, BRÅs, rapport Butiksstölder problembild och åtgärder finns exempel på hur ett effektivt brottsförebyggande arbete bör vara uppbyggt. Första steget är att kartlägga problembilden. Oavsett om det gäller ett speciellt område, ett speciellt varuhus eller en speciell butik så krävs det en identifikation av vilka problem och vilka förutsättningar som finns innan man kan börja fundera på eventuella åtgärder. När kartläggningen är gjord är nästa steg att leta efter strategiska områden med brister som behöver åtgärdas. Med bristerna i åtanke bör en åtgärdsplan tas fram med förslag på vilka motåtgärder som kan vara lämpliga. Kanske finns det ett visst mönster gällande utsattheten i ett visst område, kanske är det vissa varor som är extra utsatta eller kanske är det en viss kundkategori som kan kopplas ihop med utsattheten. Nästa steg i processen är att åtgärderna ska genomföras, att planen ska tillämpas i verkligheten. Man får inte fastna i planeringsstadiet utan man måste driva igenom de föreslagna åtgärderna. Det är viktigt att komma ihåg att det kan vara en del åtgärder som inte visar resultat omedelbart utan detta kommer visas under ett långsiktigt perspektiv. Det sista steget är av stor betydelse för resultatet. Genom att göra en uppföljning av arbetet tar man reda på om åtgärderna varit framgångsrika eller inte. En uppföljning innebär helt enkelt att man gör en jämförelse mellan hur det var innan och hur resultatet blev efteråt för att se om åtgärderna varit fruktbara eller inte 13. År 2003 gjorde Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket en kunskapsöversikt om hot och våld i detaljhandeln. Studien utfördes av Per Geijer och Ewa Menckel och är en sammanställning av nationell och internationell forskning kring hot och våld i detaljhandeln. De har gjort en inventering av ett stort antal vetenskapliga artiklar innehållande undersökningar om brottsprevention mot handeln, valt ut de mest relevanta, noterat de preventionsåtgärder som är mest förekommande och hur studierna säger att dessa åtgärder fungerat. Ett krav för att vara med i studien var att artikeln skulle ha prövats och publicerats vetenskapligt antingen i Sverige eller internationellt. Geijer och Menckel påpekar svårigheten med att dra vettiga slutsatser på grund av tveksamheter kring kvalitén på materialet. Trots det kom de fram till att de fem mest frekvent förkommande preventionsåtgärderna är; dubbelbemanning, kassans placering, goda kassarutiner, inga lämpliga flyktvägar samt god in- och utsyn. Dubbelbemanning var den individuella åtgärden som var mest förekommande för att begränsa hot och våld och i 12 av 16 undersökningar var den dessutom konstaterad effektiv. Säkerhetsutbildning var ytterligare en punkt som uppkom i flertalet studier. Det, tillsammans med genomtänkta kassarutiner och god in- och utsyn, är åtgärder butikerna själva utan större svårighet kan påverka och införa. Medan andra åtgärder som dubbelbemanning, begränsning av flyktvägar samt reglering av öppettider är faktorer som kan vara svårare att påverka med tanke på att de kräver resurser på ett annat sätt än de tidigare. För att få en så säker och trygg butik som möjligt bör samtliga aspekter tas i beaktande. Slutligen betonar de vikten av att samtliga involverade aktörer drar sitt strå till stacken 14. 13 Edlund & Westfelt, 2002, s. 19-23 14 Geijer & Menckel, 2003

10 6.1.1 Samverkan på lokal nivå Det är viktigt att komma ihåg att problembilden kan se väldigt olika ut beroende på vilket land, stad eller område butiken ligger i. Det brottsförebyggande arbetet blir mer effektivt om åtgärderna kan anpassas till den specifika problembilden på den aktuella platsen. I många kommuner och stadsdelar förekommer samverkan mellan polis, kommun och handel. En sådan samverkan har många fördelar. Genom att ha ett lokalt utgångsläge kan man finna geografiska mönster vilket öppnar upp för möjligheten att identifiera så kallade högriskbutiker (butiker som löper extra hög risk att utsättas för rån) och på så sätt kunna sätta in riktade åtgärder till just dessa butiker. Det bjuder även in till en kommunikation och ett samarbete butikerna emellan vilket i sin tur minskar risken för överflyttning av brottsligheten 15. De större butikskedjorna har ofta utvecklade program för hur säkerhetsutbildning och information till de egna butikerna ska se ut, vilket de mindre butikerna inte har i lika stor utsträckning. Genom samarbete på lokal nivå får även de mindre butikerna chansen att vara en del i det brottsförebyggande kunskapsutbytet. 6.1.2 Reducering av kontanter När en butik utsätts för rån är det framförallt kontanter som rånaren/rånarna är ute efter. Eftersom rånare motiveras av behovet av pengar är reducerandet av kontanter i omlopp en effektiv åtgärd för att förebygga butiksrån. Finansförbundet tror starkt på att en minskning av mängden kontanter i samhället kommer att få rånen att upphöra 16. Det kanske inte handlar om särskilt stora belopp men det finns studier som pekar på att det inte verkar bekymra rånarna; många rånare tycks nöja sig med relativt låga belopp 17. Huvudsaken är att förvara så lite kontanter som möjligt tillgängliga i butiken. Det finns flera hjälpmedel som underlättar och möjliggör en säker kontanthantering. 6.1.3 Tekniska hjälpmedel Tekniska hjälpmedel är en av de vanligaste åtgärderna för att förebygga brottslighet i butik. Idag finns en hel del olika tekniska hjälpmedel som ska verka skyddande för butikerna genom att de ökar upptäcktsrisken. Övervakningskameror och varularm är två av de vanligast förekommande. Förutom larm och kameror finns det även verktyg som ska underlätta pengahanteringen i butiken genom exempelvis sedelboxar, slutna kassasystem och värdeskåp med tidlås eller deponeringslucka. För att de ska få optimal effekt är det viktigt att inte bara införa dessa säkerhetsåtgärder utan att även informera om dem tydligt i butiken så att en potentiell rånare blir avskräckt redan vid planeringsstadiet 18. 6.1.4 Butikens utformning Den fysiska miljön i och runt omkring butiken är i allra högsta grad betydande när det kommer till utsattheten för brottslighet. Dels handlar det om att öka upptäcktsrisken för brott genom att ha en öppen och genomtänkt planlösning i butiken, god belysning både i och utanför butiken samt god insyn genom butikens fönster och dels handlar det om att göra det svårare att begå brott genom att ha låsta bakdörrar med titthål, låsta dörrar 15 Edlund & Westfeldt, 2002, s. 17 och Blixt & Wallin, 2011, s. 54 16 https://www.finansforbundet.se/om-oss/sa-tycker-vi/vara-asikter/kontantfritt-samhalle-/ 17 Blixt & Wallin, 2011, s. 49 18 Ibid, s. 49-50

11 mellan själva butiken och utrymmen som bara personalen ska ha tillgång till samt särskilda uppräkningsrum 19. Det är viktigt att säljytan designas för att avskräcka potentiella gärningsmän. Speglar, hyllhöjder, provrummens placering, kassans placering samt varuexponering är grundläggande fokusområden som varje butik bör ha i åtanke när butiken ska inredas 20. 6.1.5 Dubbelbemanning En faktor som många av de värst drabbade butikerna har gemensamt är att de bemannas av ensamarbetande personal. Enligt BRÅ var mer än hälften av alla butiksrån under 2008 riktade mot butiker som var ensambemannade. Fördelarna med dubbelbemanning är dels de direkt brottsförebyggande i och med att det avskräcker en potentiell gärningsman att det finns flera personer i butiken, men det medför också en minskad arbetsbelastning och arbetsmiljön upplevs säkrare och tryggheten bland de anställda ökar 21. 6.1.6 Polisiära insatser En förstärkning av polisiära insatser är ytterligare en effektiv åtgärd. Speciellt när det gäller vissa typer av gärningspersoner där andra förebyggande åtgärder inte uppnått önskad effekt. Det har visat sig att en ökad synlighet från polisens sida har varit bra när det kommer till ungdomar och tillfällesbrottslingar. Det är i synnerhet ungdomar som har störst behov av insatserna eftersom ungdomar som debuterar med brott i butik ligger i riskzonen för fortsatt kriminalitet. Här handlar det om att i tidigt stadie försöka avstyra en eventuell kriminell karriär 22. 6.1.7 Kombinerade insatser Det viktigt att betona att det sällan är en åtgärd som ensam står för lösningen på problemet utan det krävs ofta kombinerade insatser för att lyckas minska brottsligheten. Alla åtgärder kanske inte behövs utan genom att arbeta problemorienterat så som är beskrivet i avsnitt 5.2 ovan kan man identifiera vilka insatser som kan vara lämpliga 23. 6.2 Utbildning 6.2.1 Skydd mot rån i handeln/13-punktsprogrammet Ett bra sätt att täcka in alla ovan nämnda punkter är att låta butiken säkerhetscertifieras. Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen och Handelns Arbetsmiljökommitté har gemensamt tagit fram programmet Skydd mot rån i handeln. Detta program handlar om brottsförebyggande åtgärder med syfte att minska pengarnas tillgänglighet och öka personalens trygghet. Programmet innehåller 13 punkter som ska vara uppfyllda för att en butik ska få kalla sig säkerhetscertifierad. Det som krävs är att butiken kontaktar det lokala brottsförebyggande rådet i kommunen, polisen, handelns parter lokalt eller med Handelns Arbetsmiljökommitté som i sin tur skickar ut en besiktningsman som kontrollerar om alla punkter är uppfyllda. Uppfyller butiken kraven säkerhetscertifieras den och förses med dekalen Säkerhetsskyddad. Uppföljning bör ske årligen 19 Blixt & Wallin, 2011, s. 49 20 Edlund & Westfelt, 2002, s. 20 21 Strömbäck, 2011, s. 17 22 Blixt & Wallin, 2011, s. 54 23 Ibid, s. 9 & 50

12 i verksamhetens arbetsmiljö-/säkerhetsarbete och eventuell ombesiktning bör genomföras vartannat år. De 13 punkterna är följande: 1. Säkerhetsansvarig - Det skall finnas en person som ansvarar för butikens säkerhetsfrågor som bland annat ser till att rutinerna följs. 2. Utbildning i säkerhetsfrågor - Samtliga anställda ska veta vilka säkerhetsföreskrifter som råder. Ett bra sätt att göra det är att låta alla anställda gå webbutbildningen Säker i butik. 3. Rutiner för säkerhetsarbetet - Butiken ska ha inte bara ha klara rutiner och instruktioner för säkerhetsarbetet utan även följa upp detta och se till att det fungerar. 4. Låsbara kassalådor - Kassalådorna ska vara försedda med kod eller lås, nycklarna skall förvaras utom räckhåll för kunderna men lättåtkomliga för personalen samt att kassalådan alltid ska vara låst när kassan är obemannad. 5. Sedelbox, rörpost eller slutet kontanthanteringssystem I anslutning till varje kassaplats ska finnas sedelbox, rörpost eller slutet kontantsystem för säker förvaring av överskottspengar. 6. Skyddad uppräkningsplats Uppräkning av kontanter (och andra värdehandlingar) ska ske på en väl skyddad plats eller i ett uppräkningsrum. 7. Värdeskåp Kontanter och värdehandlingar ska alltid förvaras i värdeskåp med minst de skyddspoäng som försäkringsbolaget kräver beroende på beloppen som förvaras. 8. Larmmöjlighet Om ett rån skulle inträffa ska det finnas möjlighet att kontakta polisen via en extra telefon. Överfallslarm kan även vara ett bra komplement. 9. Säkra dörrar och låsningsrutiner Dörrarna i butiken ska ha lås som Stöldskyddsföreningen godkänt. Dessa ska vara låsta med lås som kan styras via kod, kortläsare eller nyckel. 10. Personalingång och varuintag Dessa ingångar ska ha fri sikt. 11. Längdmarkering Längdmarkering skall finnas vid lämpliga platser. 12. Säkra förflyttningar av pengar Värdetransporterna ska följa föreskrifterna i AFS 1993:2, Våld och hot i arbetsmiljön, bilaga 3. 13. Beredskap för krishantering Butiken ska ha kunskap om krishantering. Både för omedelbart omhändertagande och för fortsatt stöd. Mer information finns i broschyren Skydd mot rån i handeln.

13 6.2.2 Internetutbildningen Säker i butik År 2003 lanserades en Internetutbildning vid namn Säker i butik. Utbildningen togs fram av Handelns Arbetsmiljökommitté och vänder sig till såväl butikschefer som medarbetare inom handeln. Den bygger på de viktigaste riktlinjerna för ett bra säkerhetsarbete. Syftet är att förbättra säkerheten och tryggheten för alla som arbetar i butik genom att sprida kunskapen om hur de kan minimera riskerna för rån, öka beredskapen samt hur de ska agera om ett rån skulle ske. I utbildningen sker en genomgång av ett antal viktiga punkter som står under kategorierna; innan det händer, när det händer och när det har hänt. Rutiner för säkerhet och hur personalen ska agera i olika situationer gås igenom. Den innehåller även ett utbud av check listor och broschyrer som enkelt kan skrivas ut och användas i butiken. Ett särskilt avsnitt för chefen med fokus på dennes roll som butikens överhuvud finns också tillgängligt. Utbildningen avslutas med ett test och den som klarar alla frågorna belönas med ett diplom 24. Utbildningen hittas på: www.sakeributik.se 6.3 Goda exempel 6.3.1 Säker butik i Botkyrka År 2004 gick polisen och lokala BRÅ i Botkyrka ihop och skapade Säker butik, Tryggare Botkyrka. De frågade företrädare för näringslivet om de ville medverka i kommunens brottsförebyggande arbete mot butiksrån. Totalt 150 butiker medverkade. I juni 2005 blev Alby centrum Sveriges första säkerhetscertifierade centrum. Totalt 24 butiker, föreningar och kommunala kontor blev godkända. Projektet resulterade i ökat samarbete och ökad trygghet butiksägarna emellan. Vad gäller butiksrånen så minskade de från 12 stycken år 2004 och 2005 till tre under första halvåret av 2006. Arbetet med Säker butik i Botkyrka fortsätter. Tidigare försök att engagera alla de sex centrum som finns i Botkyrka kommun har inte helt lyckats men de är beredda att göra nya försök. Till exempel så ska Tumba centrum byggas om och bli större. BRÅ, som är med och bevakar planering och byggprocess, har planer på att ta nya tag när centrum är färdigbyggt. Likaså finns planer på att göra en nystart i Hallunda centrum. Kontaktpersonen på BRÅ i Botkyrka menar på att det från deras sida fortfarande finns förhoppningar om att Säker butik ska expandera över hela Botkyrka kommun, men att det brister i engagemang från övriga aktörer. Han understryker att det krävs vilja och ekonomiska förutsättningar från centrumledningen för att det ska bli möjligt. Trots vissa motgångar hoppas de på nya satsningar framöver. 6.3.2 Butiksgruppen i Uppsala År 2005 utvecklades på initiativ av Polismyndigheten i Uppsala län ett nytt arbetssätt för att förebygga butiksrån. En arbetsgrupp vid namn Butiksgruppen med representanter från polismyndigheten, försäkringsbolag, handlarorganisationer och brottsofferjourer startades. Butiksgruppen ingår i Tryggare Uppsala Län som är ett brottsförebyggande koncept som inkluderar länets åtta kommuner. Målsättningen var att tillhandahålla utsatta butiker med relevant brottsofferstödjande och brottsförebyggande information. För att uppnå det erbjuds butikerna en kostnadsfri säkerhetscertifiering enligt Rikspolisstyrelsens 13-punktsprogram för att minska utsattheten för rån, stöld och snatteri. Polismyndigheten i Uppsala län är huvudman för certifieringen som görs i samverkan med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. 24 http://www.svenskhandel.se/kurser/webbutbildningar/saker-i-butik/

14 År 2007 tog Brottsofferenheten hos Polismyndigheten i Uppsala län initiativet att följa upp resultatet av detta nya arbetssätt. Syftet var att intervjua berörda parter om deras uppfattningar av det förändrade arbetssättet 25. Två av de frågor som undersöktes vad hur personerna uppfattade säkerhetscertifieringen samt deras syn på samarbetet med polisen. Studien visade att 13-punktsprogrammet uppskattats som utgångspunkt för brottsförebyggande arbete av de flesta och att alla punkter varit genomförbara och inte särskilt ekonomiskt betungande. Dock var det några som ansåg att punkterna inte är lika tillämpbara på alla butiker utan att dessa bör sättas i relation till den enskilda butikens behov och problemområden 26. Vad gäller åsikter om polisens arbete så var det även där blandade resultat. Någon uppgav att de var mycket nöjda med polisens insats och de hade fått all den hjälp de behövde, medan någon annan ansåg att polisen inte alls levt upp till deras förväntningar. Många av intervjupersonerna uppgav att det de främst saknade var en kommunikation med polisen. De menade att polisens närvaro och synlighet i kombination med effektivitet när det väl händer något väger tyngre än en säkerhetscertifiering 27. Butiksgruppen är länstäckande och har i dagsläget certifierat drygt hundra butiker. Endast en butik har blivit återupprepat utsatt för rån efter certifieringen vilket tyder på mycket goda resultat. Inte bara den upprepade utsattheten har minskat utan antalet anmälda butiksbrott har också sjunkit. 6.4 Trygghet Ovan nämnda åtgärder är av sådan karaktär att de direkt syftar till att minska brottsligheten. En annan utgångspunkt är att arbeta för att öka tryggheten. Nedan kommer två exempel på insatser som i första hand arbetar trygghetsfrämjande. 6.4.1 Purple Flag Svenska Stadskärnor tillsammans med ATCM (The Association of Town and City Management UK) samarbetar för att introducera programmet Purple Flag i Sverige. Purple Flag är ett program för utveckling av kvällsekonomin och grundades 2006 på initiativ av Paul Davies, ATCM Helping people make great places. Idag har Purple Flag expanderat och sträcker sig över Skottland, Irland, Italien och Canada. Purple Flag innebär att alla intressenter i stadskärnan aktivt arbetar med kvällsekonomin. Med kvällsekonomi menas en stadkärnas utbud av tjänster, aktiviteter och upplevelser efter kontorstid. Målsättningen är att skapa en jämställd, trygg, attraktiv och ekonomiskt hållbar stad med ett varierande utbud av aktiviteter. Konceptet innebär delaktighet från stadens verksamheter såsom caféer, barer, restauranger, nattklubbar, hotell, biografer, handel, kulturutbud och kräver engagemang från affärsidkare, fastighetsägare, kommun samt personal från såväl offentliga som privata sektorn och sist men inte minst stadens invånare och besökare. Poängen med Purple Flag-modellen är att länka samman dagsekonomin och kvällsekonomin för att stärka stadens varumärke och ekonomi. Purple Flag har visat goda resultat i Storbritannien och Irland. De involverade städerna, som nu når upp till ett 50-tal, har inte bara förbättrat sin kvällsekonomi utan även lärt sig arbeta mer kostnadseffektivt och skapat positiva synergieffekter. De städer som var först ut i Storbritannien har nu de mest utvecklade kvällsekonomierna i sitt land. Svenska Stadskärnor har nu beslutat att Sverige ska bli nästa land i raden att introducera Purple Flag. Som certifierad Purple Flag-stad ingår man i ett internationellt nätverk och får tillgång till kvalitetsutred- 25 Alm, 2007, s. 5 26 Ibid. s. 34 27 Ibid. s. 2 & 35

15 ningar, idé- och erfarenhetsutbyte, information om nyskapande samarbetsprojekt och expertis från andra innehavande aktörer. När konceptet nu ska introduceras i Sverige är det nio pilotstäder som medverkar. Processen till certifiering pågår under ett antal månader och beräknas vara klar sommaren 2015 28. Läs mer om Purple Flag i broschyren Kvällsekonomi Purple Flag akademin Sverige eller följ dem på twitter @PurpleFlag2014. 6.4.2 Business Improvement District Business Improvement District är en samverkansform mellan privat och offentlig sektor. Business Improvement District, BID, tillämpas vid utveckling av stadsdelar och stadskärnor där parter från privat och offentlig sektor samverkar inom ett geografiskt definierat område. Samverkansformen är internationellt framgångsrik och används i flera länder för att stärka stadskärnors attraktivitet och konkurrenskraft genom att låta förbättrande åtgärder såsom upprustning av gator och marknadsföring samfinansieras av kommunen, fastighetsägarna och affärsidkare i det aktuella området 29. BID härstammar från Kanada och syftet från början var att motverka den vikande strömmen av kunder längs ett gatustråk i centrala Toronto. Konceptet visade sig bli framgångsrikt och det spreds sedan vidare till USA. Målet med att förbättra och utveckla områden är att skapa en trygg och attraktiv stadskärna eller stadsdel som gynnar samhällsutvecklingen och stärker stadens profil 30. Processen med att skapa en attraktiv stadskärna effektiviseras när alla parter är med och investerar och kostnaderna kan fördelas mellan parterna. Det ger även möjlighet att arbeta med förebyggande åtgärder i trygghets- och säkerhetsarbetet 31. Tanken är att BID på sikt ska implementeras i Sverige. Dock finns vissa hinder som måste överkommas innan det kan ske. En av de centrala frågeställningarna vid ett införande av BID gäller fördelningen av uppdrag mellan privata och offentliga aktörer. Det är inte nödvändigt att kommunen deltar ekonomiskt i projekt under BID men dessa måste godkännas av kommunen för att få komma till stånd. På grund av detta kräver införandet av BID ofta en lagändring. Problematiken med det är att en lagändring skulle innebära en förnyad syn på den roll privata såväl som offentliga aktörer har i samhället 32. 6.5 Internationella erfarenheter 6.5.1 Norge Vårt grannland Norge har gjort en satsning på minskad kontanthantering och är på väg att bli ett kontantfritt land. Statistik visar att kortköpen i Norge ökade med 8,6 procent mellan år 2013 och 2014 (räknat de första halvåren). Konsumenter idag föredrar elektroniska betalningslösningar och kontanter används nästan uteslutande till mindre inköp. Syftet med kontantfritt Norge är att skapa medvetenhet om denna utveckling. Finansförbundet och Virke (näringslivets näst största organisation) ser det som sitt ansvar att bidra till att samhället utvecklas i en produktiv men hållbar riktning. Trots att Norge kommit en bra bit på vägen anser de att landet till viss del är dåligt förberedda på övergången till ett kontantfritt samhälle och att det finns ett behov av kunskapsspridning. Ansvariga organisationer vill öka kunskapen så att myndigheter, detaljhandeln och andra viktiga intressenter kan ligga steget före i utvecklingen. På så sätt hoppas de att 28 https://www.atcm.org/programmes/purple_flag/welcometopurpleflag 29 https://www.london.gov.uk/priorities/business-economy/vision-and-strategy/focus-areas/business-improvement-districts 30 http://www.hur.nu/forskning/fristaende/avslutade_fp/improvement_districts 31 http://www.bidsweden.se/om-bid.html 32 http://www.hur.nu/forskning/fristaende/avslutade_fp/improvement_districts

16 allt fler kommer inse att ett kontantfritt samhälle bidrar till ökad säkerhet för näringsidkare och minskade kostnader för samhället 33. På kontantfritt.no/ går det att läsa mer. 6.5.2 England I slutet av 1990-talet bedrevs i Leicester i England ett projekt som ämnade förebygga butiksinbrott. Problematiken i Leicester var att det var vanligt att inbrotten upprepades på samma ställe inom en förhållandevis kort tidsperiod. Den så kallade rutinaktivitetsteorin fick bli utgångspunkten i frågan om hur problemet skulle angripas. Teorin säger att tre villkor måste vara uppfyllda för att ett brott ska kunna ske. Det krävs en motiverad gärningsman, ett lämpligt tillfälle och frånvaro av någon eller något som kan avstyra brottet. I just detta fallet valde man att bortse från gärningsmannafaktorn och fokusera på de andra två. Varje utsatt butik fick efter ett inbrott besök av en brottsförebyggande specialist som utvärderade butiken och gav förslag på preventiva åtgärder som de saknade eller behövde förbättra. Resultatet visade att det främst är butikerna själva som kan påverka förutsättningarna för fortsatt brottslighet och inte polisen eller annan extern aktör. Som en del i projektet användes kunskapen inte bara för prevention utan också för att öka upptäcktsrisken för gärningsmännen. Hos de butiker som bedömdes löpa högst risk för upprepad utsatthet installerades övervakningskameror och tysta larm. Uppföljning visade mycket positiva resultat. Antalet inbrott sjönk med mer än femtio procent under tiden projektet pågick 34. 6.5.3 USA Det finns ingen ensam åtgärd som fungerar för alla butiker i alla områden utan för att det brottsförebyggande arbetet ska bli framgångsrikt krävs en kombination av flera åtgärder som tar sikte på olika delar av brottstillfället. Flertalet studier visar att detta är rätt sätt att gå tillväga och ett exempel på det kommer från USA där kedjan 7-Eleven lyckades halvera utsattheten för rån i sina butiker genom att implementera ett program med följande kombinerade åtgärder; förbättrad insyn i butiken, förbättrad belysning i och utanför butiken, säkerhetsutbildning av personal, synlig kassaapparat, eliminering av flyktvägar samt införa ett maxbelopp i kassan med dekaler som informerade kunderna om detta 35. 6.6 Hur arbetar Landskrona 6.6.1 Fotpatrullering När lokalbefolkningen för några år sedan tillfrågades hur de tyckte att trygghetsarbetet i Landskrona kunde utvecklas framkom det önskningar om fler poliser i form av fotpatrullerande poliser. Att det finns ett samband mellan polisiär synlighet och upplevd trygghet är ett konstaterat faktum. Detta ledde till att Landskrona under de senaste två åren avsatte särskilda resurser för fotpatrullering dagtid i Landskrona centrum. Numera fotpatrullerar polisen i centrum minst två gånger i veckan, och då innefattar det även besök i butikerna och bankerna. Polisens volontärer har deltagit aktivt i dessa brottsförebyggande åtgärder och framöver kommer närpolisen fortsätta på samma spår med synlighet och uppsökande verksamhet på banker och butiker 36. Bemötandet från allmänheten och från handeln har varit positiva och polisen tycker att insatsen har varit givande för dem också i och med att kontakten med allmänheten förbättrats. Många är intresserade av det brottsföre byggande arbetet och försöker hjälpa till genom tips och förslag på förbättring 37. 33 http://www.hrrnett.no/kontantfritt-norge-i-2020/ 34 Carlstedt, 2001, s. 31 35 Blixt & Wallin, 2011, s. 50 36 Polisen & Landskrona stad, 2013 37 Landskrona stad, 2013, s. 2

17 6.6.2 Kontantfritt Landskrona 2010 startades ett samverkansprojekt vid namn Kontantfritt Landskrona vars syfte är att öka säkerheten genom en minskad kontanthantering. En minskning som skulle resultera i en tryggare och säkrare miljö för de som handskas med kontanter i sitt arbete. Projektet grundar sig i ett samarbete mellan Landskrona stad, polisen, bankerna och butikerna och går mer konkret ut på att få befolkningen att använda kort istället för kontanter. Projektet har sedan sin start innefattat kampanjer och tävlingar där anställda såväl som allmänheten uppmanats att vara kontantfria. I den första tävlingen uppmanades alla butiks- och bankanställda att vara kontantfria under en månad. 73 personer anmälde sig till tävlingen. Förstapriset var 3.000 kronor insatta på ett kort, andrapriset var 2.000 kronor insatta på ett kort och dessutom samlade bankerna in två priser var med ett värde på ca 500 kronor styck. Erfarenheterna från tävlingen var positiva och året efter gjordes ytterligare en tävling då alla boende och/eller arbetande i Landskrona uppmanades att vara kontantfria. Totalt anmälde sig 410 stycken. Första och andra pris var samma som föregående år och fem företag sponsrade med extrapriser. Förutom tävlingarna anordnas varje år en kampanj riktad mot allmänheten. Medverkande butiker och banker sätter upp affischer och de anställda förses med knappar som ska sprida budskapet om att betala med kort istället för kontanter. Andra sätt att värva fler har varit annonsering på bussar, utdelning av kundvagnspollett med logga, artiklar i diverse lokaltidningar samt ett inslag på SVT:s regionala nyheter. Uppföljning visar att affischerna var det som gett mest genomslagskraft. I dagsläget är lite drygt hundra verksamheter med i konceptet och uppföljning visar att en majoritet av de som varit med är positiva till en fortsatt satsning på Kontantfritt Landskorna. De negativa åsikterna har i främst kommit från den äldre generationen. Ett förslag till framtida utveckling av projektet har varit en särskild kampanj riktad till just den folkgruppen 38. Läs mer om Kontantfritt Landskrona på kontantfrittlandskrona.se. 6.6.3 Skydd mot rån i handeln En del i samarbetet mellan staden, polisen och handeln i Landskrona stad är erbjudande till butikerna om säkerhetscertifiering enligt 13-punktsprogrammet/Skydd mot rån i handeln. Säkerhetscertifiering innebär en genomgång av 13 brottsförebyggande punkter som syftar minska pengarnas tillgänglighet och öka personalens trygghet på arbetsplatsen. Vid visat intresse besöker polisen och trygghetssamordnaren i Landskrona butiken i fråga och introducerar konceptet. Butiken får sedan besök av en besiktningsman som kontrollerar att alla 13 punkter är uppfyllda. Uppfyller butiken alla kraven kan den säkerhetscertifieras 39. Läs mer om 13-punktsprogrammet under avsnitt 6.2.1 ovan. 38 Kontantfritt Landskrona: Uppföljning 1 & 2. Mötesprotokoll 39 http://www.landskrona.se/naringsliv--arbete/cityhandel/trygg-handel.aspx

18 7. Resultat 7.1 Enkätresultat 7.1.1 Bakgrund I samarbete med polisen delades en enkät ut till 32 butiker i centrala Landskrona. Av dessa svarade 30 vilket ger en svarsfrekvens på 94%. Då alla butiker inte svarat på varje fråga så finns det ett visst internt bortfall för varje fråga som har tagits i beaktande vid statistikberäkning. Fördelningen av butikstyper visas i diagrammet nedan. Det finns flest klädbutiker i centrala Landskrona och därför är de också överrepresenterade i studien. Värt att hålla i minnet är att en del butiker har varor från flera av kategorierna och har därför kryssat i fler än ett alternativ. Figur 1. Diagrammet visar de varukategorier som fanns att välja på i enkäten. 7.1.2 Brottsutveckling 18 stycken av de 29 medverkande butikerna har funnits i Landskrona 11 år eller mer och ingen av butikerna har funnits i Landskrona mindre än ett år. När de tillfrågades om hur de ansåg att brottstyperna rån, stöld och snatteri utvecklats under de senaste fem åren svarade de flesta att brottsligheten antingen minskat eller inte förändrats. Det finns en ganska stor spridning bland svaren, som synes i tabellen nedan, men butikerna upplever att det främst är rånen som har minskat. Detta går i linje med dokumenterad statistik. Landskrona har endast ett rapporterat butiksrån från januari till november 2014. Vad gäller stöld och snatteri så har lite drygt 120 fall rapporterats från januari till november 2014. Förra året låg siffran strax över 140 och tidigare har den legat runt 160 anmälningar 40. Butikernas uppfattningar om att rånen minskat och de övriga typerna inte ändrats särskilt mycket stämmer således relativt bra överens med statistiken. 40 Lägesrapport; Brottsutveckling i Närpolisområde Landskrona jan aug 2014.

19 Tabellen visar hur butikerna anser att brottstyperna rån, stöld och snatteri utvecklats under de senaste fem åren. Angett i antal Ökat mycket Ökat lite Minskat lite Minskat mycket Ingen förändring Stöld 3 2 6 6 11 Rån 1 1 4 13 6 Snatteri 3 6 4 5 10 Det visade sig att de 5 butiker som upplever att stölderna har ökat även anser att snatterierna har ökat. För att få reda på vad de grundade sina svar på, om det är som de tror/hört rykten om eller om de svarat utifrån hur det ser ut i den egna butiken handlade nästa fråga om utsattheten i den egna butiken. Det visade sig att de talade utifrån egna erfarenheter då flera av dessa även kryssat i att de utsätts för brotten i större utsträckning än andra butiker. Då alla utom en av dessa butiker ligger belägna nära varandra på samma gata så kanske det går att spekulera i ett geografiskt samband. Av de butiker som svarat på enkäten svarar 25 att de inte utsatts för rån någon gång under det senaste året och 3 att de utsatts 1-5 gånger. Vad gäller stöld är spridningen av svar större. Här är det 13 stycken som uppskattat att de utsatts för stöld 1-5 gånger under det senaste året. 8 stycken hävdar att de utsätts i ännu större utsträckning än så och likaså 8 stycken hävdar att de utsatts i mindre utsträckning än så; alltså 0 gånger. Som nämndes ovan upplever de flesta av de butiker som kryssat i att de utsätts för stöld i störst utsträckning att stölderna ökat generellt i Landskrona under de senaste fem åren. Då snatteri är mer vanligt förekommande än de andra brottstyperna ställdes frågan om snatteri utefter upplevd utsatthet per månad istället för per år. Se diagram nedan. Det är positivt att se att majoriteten svarat 0 gånger med tanke på hur pass vanligt snatteri är. Figur 2. Diagrammet visar utsattheten för snatteri, uppskattat månadsvis.

20 På frågan om vad butikerna själva tror att minskningen av framförallt rånen beror på så tror de flesta, 21 stycken, att det beror på att polisen ökat sin synlighet i centrum. 19 butiker tror det beror på att kontanterna minskat. Att butikerna skärpt sina säkerhetsrutiner och att butiksrånen minskat generellt är det inte lika många som tror på. Se diagram nedan. Här fick de kryssa i flera alternativ om de trodde att flera av alternativen bidragit. Att polisen ökat sin synlighet och att kontanterna minskat verkar vara de åtgärder som majoriteten upplever är anledningen till att antalet rån sjunkit, vilket är intressant med tanke på att det är just dessa insatser Landskrona satsat mer på under de senaste åren. Att det inte bara märks i statistiken utan även ute på fältet är en viktig poäng. Figur 3. Diagrammet visar butikernas uppfattningar om varför antalet rån minskat. 7.1.3 Delaktighet i pågående projekt Följande avsnitt redogör för i vilken utsträckning butikerna i stadskärnan är involverade i de projekt som pågår i Landskrona. Frågorna rör Kontantfritt Landskrona, säkerhetscertifiering enligt 13-punktsprogrammet/Skydd mot rån i handeln samt huruvida det finns något internt informellt samarbete mellan butikerna. 7 (8 om man räknar en butik som svarade nästan ) butiker uppger att de är säkerhetscertifierade enligt 13-punktsprogrammet. Av dessa är det endast en som fått besök av en besiktningsman inom senaste året, 3 fick sitt senaste besök för mer än ett år sedan och 2 har aldrig fått besök. Ombesiktning är således en punkt som är bristfällig. Av de som uppgett att de inte är säkerhetscertifierade är det 16 stycken som svarat att de gärna vill veta mer om säkerhetscertifiering. 16 butiker är med i Kontantfritt Landskrona. 8 stycken vet vad det är men har gjort ett aktivt val om att inte medverka. En butik har uppgett att de inte har kunnat gå med i Kontantfritt Landskrona eftersom