nytt omslag Sida 2 Skydd mot rån i handeln Fjärde upplagan

Transkript

1 nytt omslag Sida 2 Skydd mot rån i handeln Fjärde upplagan

2 Skydd mot rån i handeln Sida 1 Innehållsförteckning Samarbete mot rån Säkerhetscertifiera butiken! Lagstiftning och föreskrifter Lagar och föreskrifter som bör beaktas Detta är kraven Säkerhetsansvarig Branschanpassad utbildning Låsbara kassalådor Sedelboxar Speciellt skyddad plats för uppräkning av kontanter och värdehandlingar Värdeskåp Larmmöjlighet Säkerhetsanpassade dörrar Längdmarkering för signalement Personalingång och varuintag Rutiner för säkerhetsarbetet Genomtänkta värdetransporter Beredskap för att ta hand om rånoffer Övriga åtgärder Om det händer Under pågående rån Efter rånet Kontakt mellan polis och handeln Sammanfattning Checklista för butiken Butikens egna rutiner vid rån, hot eller våld omedelbara åtgärder Arbetsmiljöinspektionen Landet är uppdelat i 10 arbetsmiljöinspektionsdistrikt

3 Skydd mot rån i handeln Sida 2 Samarbete mot rån Rånöverfallen mot handeln och dess anställda fortsätter. Det blir också allt vanligare att vapen används överfallen har blivit råare. Aktiva åtgärder behövs, därför har Handeln, anställda och Polisen gemensamt tagit fram programmet Skydd mot rån i handeln. Det handlar om förebyggande åtgärder, som i första hand syftar till att begränsa pengarnas tillgänglighet och förebygga att personalen kommer till skada. Säkerhetscertifiera butiken! Butiker som uppfyller de 13 punkterna i detta program har möjlighet att bli säkerhetscertifierade. Detta sker genom att butiken tar kontakt med det Lokala Brottsförebyggande Rådet (eller motsvarande) på orten. Handläggare finns i regel på kommunkontoret. Inom rådet finns en besiktningsman som kommer ut och kontrollerar om butiken uppfyller samtliga delar i programmet. Uppfylls alla 13 punkterna så registreras den som säkerhetscertifierad och förses med dekalerna Säkerhetsskyddad. Ombesiktning sker sedan vartannat år. Lagstiftning och föreskrifter Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att upplysa om de risker som finns samt se till att de anställda får nödvändig utbildning. Som exempel på vad som sägs i arbetsmiljölagen, återges vissa delar av kapitel 3, 2 a i rutan intill. Dessutom anges nedan de för butikssäkerhet relevanta föreskrifterna från Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som säkerställer att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Arbetsgivaren ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidplaneras. 2

4 Skydd mot rån i handeln Sida 3 Lagar och föreskrifter som bör beaktas: Arbetsmiljölagen, kap 3 2, 3. Arbetsmiljöförordningen, 7. AFS 1982:3 Ensamarbete. AFS 1996:1 Minderåriga. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1992:19 Arbete i utgångskassa. AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön. AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd 3

5 Skydd mot rån i handeln Sida 4 Detta är kraven: För att bli certifierade, ska butiken i brottsförebyggande syfte ha: 1 Säkerhetsansvarig. 2 Branschanpassad utbildning i säkerhetsfrågor. 3 Låsbara kassalådor (med kod eller nyckel). 4 Sedelboxar, rörpost eller system för sluten kontanthantering. 5 Speciellt skyddad plats för uppräkning av kontanter och värdehandlingar. 6 Värdeskåp (med depositionsfack rekommenderas). 7 Larmmöjlighet. 8 Säkerhetsanpassade dörrar. 9 Längdmarkering (för signalement). 10 God belysning vid kundentré, personalingång och varuintag. 11 Rutiner för säkerhetsarbetet. 12 Genomtänkta värdetransporter till bank/post. 13 Beredskap för att ta hand om rånoffer. 1 Säkerhetsansvarig I varje butik ska det finnas en säkerhetsansvarig, som kan ge råd när det gäller brottsförebyggande åtgärder. Kontroller av säkerhetsskyddet ska utföras tillsammans med arbetstagarna. Säkerhetsfrågorna på arbetsplatsen samordnas med andra arbetsmiljöfrågor. 4

6 Skydd mot rån i handeln Sida 5 2 Branschanpassad utbildning Det är varje arbetsgivares ansvar att ge samtliga anställda en branschanpassad utbildning i säkerhetsfrågor.. För aktuella utbildningar, ta kontakt med Handelns arbetsmiljökommitté (HAK). Denna broschyr kan också fungera som vägledning och ligga till grund för utbildning inom området hot och våld. 3 Låsbara kassalådor Kassalådorna ska vara försedda med kod eller nyckellås. Kassalådan ska alltid vara låst när kassan är obemannad. Eventuella nycklar ska förvaras betryggande men lätt åtkomliga för den anställda. Tänk alltid på att ha så lite pengar som möjligt i kassalådan. 4 Sedelboxar Sedelboxar eller annan förvaringsutrustning (t ex rörpost, sluten kontanthantering, tidlåsbox, växel- och depositionsautomat) ska finnas i anslutning till varje kassaplats. Där ska alla sedlar (utöver växlingsbehovet) och checkar förvaras. Boxen ska: " Placeras rätt från arbetsmiljösynpunkt. " Vara rätt monterad. " Vara låst och nyckeln förvaras i värdeskåp eller på annan betryggande plats (ej i kassan). " Tömmas på uppräkningsplatsen. I första hand rekommenderas ett system för sluten kontanthantering då de visat sig ha en mycket god rånförebyggande effekt. 5

7 Skydd mot rån i handeln Sida 6 5 Speciellt skyddad plats för uppräkning av kontanter och värdehandlingar " Uppräkning får aldrig ske i närvaro av kunder! " Uppräkningsrummet ska vara insynsskyddat. " Ha låsbar dörr med - tittöga - dörrstängare " Längdmarkeringar vid dörren. " Larmmöjlighet enligt punkt 7. 6 Värdeskåp Kontanter och värdehandlingar ska alltid förvaras i värdeskåp med minst de skyddsvärdepoäng som försäkringsbolaget kräver beroende på beloppen som förvaras. Deponeringsfack/värdekassett bör finnas i skåpet. Värdeskåpet ska vara placerat i direkt anslutning till uppräkningsplatsen. Rutinen bör vara täta bankningar. 7 Larmmöjlighet Efter ett rån ska Polisen snarast kontaktas. En extra telefon ska finnas i ett rum som gränsar till försäljningslokalen, lämpligen i uppräkningsrummet. Denna telefon ska inte kunna sättas ur funktion om åverkan görs på butikstelefonen. Då får den eller de, som utför överfallet, svårare att förhindra utgående samtal genom att till exempel slita sönder ledningarna. Överfallslarm är ett bra komplement. Larm kan vara av olika typer. Ett bra komplement till fasta larm är bärbart larm. " Överfallslarm som monteras på lämplig plats och går direkt till larmcentral, som tillkallar polis. " Larmen ska funktionstestas enligt uppgjord plan. " Larmen får inte ha ljud- eller ljussignaler, som kan uppmärksammas 6

8 Skydd mot rån i handeln Sida 7 och leda till att den/de som begår överfallet grips av panik med våldshandlingar som följd. Vid installation av överfallslarm bör man överväga att även skaffa inbrottslarm och punktlarm på värdeskåp. Det kostar mindre att göra allt på en gång än vid olika tillfällen. 8 Säkerhetsanpassade dörrar För att inga obehöriga ska komma in i butiken ska bakdörrar (t ex personalentré, varuintag) ha av Stöldskyddsföreningen godkänt lås, som låses nattetid. Under dagtid ska dörrarna också vara låsta med lås som kan styras med hjälp av kod, kortläsare eller nyckel. Dörrarna ska dessutom vara försedda med tittöga. Bakdörrar ska ha: " Ringklocka Porttelefon. " Tittöga Kamera. " Daglåsfunktion = alltid låst, öppnas med kod, kortläsare eller nyckel. " Nattlåsfunktion = godkänt lås enligt Stöldskyddsföreningens krav. " Dörrstängare. " Fri sikt utanför dörrarna inga skrymmande föremål av något slag. 7

9 Skydd mot rån i handeln Sida 8 Dörrar mellan säljyta och bakomutrymmen: " Ska alltid vara låsta då dörrarna inte är under uppsikt. 9 Längdmarkering för signalement Med ett streck (färgad tejpremsa) markerar man 160 cm (grön), 170 cm (gul) och 180 cm (röd) som utgångsmått. (Remsor kan i regel beställas från parternas organisationer: Handelsanställdas förbund, Svensk Handel m fl.) Placering: " Entré. " Personalentré. " Varuintag. " Kassalinjen. " Kontoret. " Lagerdörrar. Det är också viktigt att försöka registrera även andra viktiga upplysningar om den eller de som utför överfallet Personalingång och varuintag " Personalingång och varuintag ska vara väl upplysta. " Lämpligen styrs belysningen av skymningsrelä. 8

10 Skydd mot rån i handeln Sida 9 11 Rutiner för säkerhetsarbetet Butiken ska ha rutiner och handlingsplan för säkerheten och årligen följa upp arbetet. (Se AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete). Att följa upp säkerhetsarbetet kan handla om: Att följa upp punkterna i detta 13-punktsprogram. Efter att något inträffat: Vad har hänt? När var och hur? Vilka orsaker? Vilka åtgärder ska vidtas? 12 Genomtänkta värdetransporter Värdetransporterna ska följa föreskrifterna i AFS 1993:2, Våld och hot i arbetsmiljön, bilaga 3. Tag också reda på om försäkringsbolaget ställer ytterligare villkor, som måste följas. (En god rekommendation är att använda värdetransportföretag.) Om avrundning och cash-back används i kassan kan antalet värdetransporter begränsas och penningvolymen minskas. 13 Beredskap för att ta hand om rånoffer Butiken ska skriftligen kunna redovisa en plan som visar hur man tar hand om rånoffer. Förslag på punkter som bör ingå i planen: " Ta omedelbart hand om den/de drabbade. Sätt er på en lugn plats och låt honom/henne prata ut om det som har hänt. " Lyssna, visa att du förstår. Bry dig om, din närvaro är viktig. " Visa omsorg och omtanke t ex genom att ge honom/henne något varmt att dricka. " Om den drabbade vill åka hem, se till att någon finns hemma rånoffer får aldrig lämnas ensamma. 9

11 Skydd mot rån i handeln Sida 10 " Tänk på att de som utsatts för våldshandling eller rån ofta är i ett chocktillstånd och därmed olämpliga som bilförare. " Ta kontakt med Företagshälsovården, Brottsofferjouren eller motsvarande stödorganisation. " Samla snarast möjligt alla anställda för att ge information och stöd. (Se aktuella uppgifter och telefonnummer på sidan 10) Övriga åtgärder På de försäljningsställen där det kan anses nödvändigt, bör följande ytterligare förslag till brottsförebyggande åtgärder övervägas: " Speglar. " Övervakningskameror (observera aktuell lagstiftning!). " Inbrottsskydd skalskydd. " Punktlarm på värdeskåp. " Övervakning med hjälp av bevakningsföretag vid vissa tillfällen. " Arbetsplatsen flermansbetjänad vid känsliga tidpunkter, t ex kvällstid. Arbetsgivaren ska se till att tillfredsställande bevakning ordnas. " Godkänd värdetransportutrustning. " Regelbundna säkerhetsövningar. " Utrustning för att underlätta betalning med kort. " Val av personalentré ibland är kundentrén lämpligast. 10

12 Skydd mot rån i handeln Sida 11 Om det händer Under pågående rån: " Sätt den egna säkerheten främst/gör inget som kan utlösa våld. " Följ rånarens instruktioner. " Observera rånarens utseende, kön, kroppsbyggnad, ålder och eventuella andra kännetecken. Efter rånet: " Ring 112. Begär polisen och berätta om viktiga iakttagelser. " Skriv genast ner minnesbilden av rånarens/rånarnas signalement samt fabrikat, färg och registreringsnummer på eventuell flyktbil. " Be eventuella vittnen stanna kvar tills polisen anländer. " Skydda eventuella spår efter rånet för att underlätta polisens tekniska undersökning (t ex finger och skosuleavtryck). " Möt polisen utanför butiken om rånaren lämnat platsen. " Kontakta den som är säkerhetsansvarig. Anmäl det som hänt till Arbetsmiljöinspektionen, AFA och Brottsoffermyndigheten. Lämna aldrig ut uppgifter om rånbelopp och tillvägagångssätt till massmedia. Kontakt mellan polis och handeln Fortlöpande kontakt och samarbete med polisen är en betydelsefull del i det rånförebyggande arbetet. Samarbetet bör bl a bestå i att polisen* medverkar när det gäller utbildning, rådgivning och information anordnad av handeln och dess anställda. Om polisens resurser tillåter det, är det dessutom önskvärt att uniformerad personal besöker aktuella försäljningsenheter för att träffa personalen och ge råd. Handeln och kunderna bör bli förtrogna med att uniformerade polis- 11

13 Skydd mot rån i handeln Sida 12 män kommer på spontana besök. Besöken får också en dämpande verkan på eventuella gärningsmän, som inte kan känna sig säkra. Det informationsmaterial, som tagits fram av handeln, anställda och polisen, bör användas vid information och utbildning i det rånförebyggande arbetet. *I första hand polisman som ingår i lokala brottsförebyggande rådet (eller motsvarande). Sammanfattning Med dessa brottsförebyggande åtgärder vet vi att rånöverfall och andra brott mot handeln kommer att minska. Handeln, anställda och polisen följer upp de säkerhetsåtgärder som föreslagits i denna broschyr. Ömsesidiga kontakter mellan polis, handeln, anställda och kommunen bör finnas på varje ort, gärna i form av lokala brottsförebyggande råd. Och som tidigare betonats, är det mycket viktigt att samråd sker mellan arbetsgivare och anställda för att nå framgång i säkerhetsarbetet. Lycka till i säkerhetsarbetet önskar Handeln anställda polisen! 12

14 Skydd mot rån i handeln Sida 13 Checklista för butiken Checklistan används av butiken för egenkontroll av de 13 punkterna. När ni anser att programmet är uppfyllt kan butiken kontakta det lokala brottsförebyggande rådet (eller motsvarande) och begära certifiering, handläggare finns i regel på kommunkontoret. Godkänns butiken registreras den som certifierad och får dekalen Säkerhetsskyddad. Ombesiktning sker sedan vartannat år. Programpunkt OK 1 Säkerhetsansvarig Branschanpassad utbildning i säkerhetsfrågor Låsbara kassalådor (med kod eller nyckel) Sedelboxar, rörpost eller system för sluten kontanthantering Speciellt skyddad plats för uppräkning av kontanter och värdehandlingar Värdeskåp (med depositionsfack rekommenderas) Larmmöjlighet Säkerhetsanpassade dörrar Längdmarkering (för signalement) God belysning vid kundentré, personalingång och varuintag Rutiner för säkerhetsarbetet Genomtänkta värdetransporter till bank/post Beredskap för att ta hand om rånoffer

15 Skydd mot rån i handeln Sida 14 Butikens egna rutiner Vid rån, hot eller våld omedelbara åtgärder Telefonnummer 1. Larma polisen. Vid behov även ambulans Spärra av brottsplatsen! Rör inget! 3. Be eentuella vittnen att stanna kvar! 4. Gå ut och möt polisen! 5. Kontakta.. (t ex: chefen, säkerhetsansvarig, jourgrupp) Anmäl utan dröjsmål det inträffade till Arbetsmiljöinspektionen Kontakta för råd och hjälp: Företagshälsovården eller motsvarande för krisbearbetning. Annan krisbearbetningsgrupp. Skyddsombud och regionalt skyddsombud. Sakkunnig hos Anmäl inträffad arbetsskada till: Försäkringskassan... Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (AFA) Brottsoffermyndigheten

16 Skydd mot rån i handeln Sida 15 Arbetsmiljöinspektionen Arbetsmiljöverket och de 10 distrikten utgör en myndighet. Distrikten utför bl a inspektioner på företagen men kan också ge råd i frågor som rör t ex de föreskrifter som reglerar säkerheten i butiker. Landet är uppdelat i 10 arbetsmiljöinspektionsdistrikt. Falu distrikt (Dalarnas och Gävleborgs län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.falun@av.se Göteborgs distrikt (delar av västra Götalands län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.goteborg@av.se Härnösands distrikt (Västernorrlands och Jämtlands län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.harnosand@av.se Linköpings distrikt (Östergötlands och Södermanlands län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.linkoping@av.se Luleå distrikt (Norrbottens län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.lulea@av.se Malmö distrikt (Skåne län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se Stockholms distrikt (Stockholms, Uppsala och Gotlands län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.stockholm@av.se Umeå distrikt (Västerbottens län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.umea@av.se Växjö distrikt (Kronobergs, Blekinge, Jönköpings och Kalmar län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.vaxjo@av.se Örebro distrikt (Örebro, Värmlands och Västmanlands län). Tel Fax E-post: arbetsmiljoinspektionen.orebro@av.se 15

17 Skydd mot rån i handeln Sida 16 Produktion Pertinax Grafisk Design AB Illustrationer Åsa Blomgren Tryck Uddenholms Offset i Tyresö AB