Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB
Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en skog som bör bevaras kan man göra en naturvärdesbedömning. Av bedömningen fås inte, likt vid de flesta biologiska bedömningar, ett exakt värde men en indikation på vilka naturvärden som finns i området. En mängd parametrar räknas in i denna bedömning och det är viktigt att inte förbise detaljer likväl som generella grunddrag i landskapet. Syftet med en naturvärdesbedömning är i de flesta fall att avgöra vilken lokal betydelse området i fråga har för den biologiska mångfalden, liksom dess betydelse regional, nationellt och globalt. Bedömningen utgår dels från förekomst av olika strukturer, eftersom detta ger förutsättning för många organismgrupper att leva i området, men också från vilka arter och växt- och djursamhällen som påträffas vid inventeringen. Träd Gamla träd Död ved Låga Högstubbe Stora levande lövträd Levande grova barrträd Stora gamla solitära träd Dött träd Variation i art/ålder Murkna träd Ihåliga träd Inslag av asp, sälg & ädellöv i skog med andra trädslag Hamlade träd Miljö Solexponering Beskuggning Hög luftfuktighet Varmt mikroklimat Vatten Källmiljö Strömmande vatten Meandrande vattendrag Arter Utvecklade växt- och djursamhällen Rödlistade arter Signalarter Regionalt ovanliga arter Strukturer Branter Block Grässvål Sandblottor Sandavlagringar Ravinsystem Mosaiklandskap Kulturhistoriska spår Spår av brand Bete Sumpskog Figur 1. Exempel på egenskaper som vägs in i naturvärdesbedömningen. Vid bedömningen tar man alltså hänsyn till om det är en stor artrikedom i området eller om förekomsten av signalarter är god. Med signalarter menas arter som kan användas som indikatorer för en skog med höga naturvärden. Att hitta en eller flera signalarter ger ofta en indikation på att skogen har avvikande egenskaper och att den kan vara en nyckelbiotop. En annan viktigt aspekt är om området har en hög ekologisk funktions exempelvis som reproduktionsområde, rastplats,
Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 3 spridningskorridor eller uppväxtmiljö. Samma sak gäller i områden som är ett resultat av naturliga eller skapade miljöer med lång kontinuitet som högmossar, naturskogar eller naturbetesmarker. Varierande miljöer som ger upphov till rikligt med naturtyper eller miljöer och arter som för övrigt är ovanliga i det aktuella landskapet bidrar även till att ge höga naturvärden. En skog med höga naturvärden är som tidigare nämnts en skog med hög variation och lång kontinuitet vilket ger goda förutsättningar för en mängd arter. Olika ålder på träd, rikligt med ljusinsläpp och förekomst av exempelvis block och sten ger förutsättning för en stor mängd arter. Inslag av ädellövträd 1 bidrar till en ökad mångfald i området. Dessa miljöer skiljer sig betydlig från produktionsskog med liten variation och låg kontinuitet. Den ständiga störningen, täta krontäckningen och därmed omfattande beskuggningen som blir effekterna av ett rationellt skogsbruk gör att det sällan hinner bildas något buskskikt och kanske inte heller fältskikt. Även frånvaron av strukturer såsom död ved och gamla träd bidrar till en låg diversitet av organismer. Fältbesök i Rångedala / Falskog Rångedala besöktes för naturvärdesbedömning den 1:a juni 2010. Syftet med bedömningen är att utgöra om det finns höga naturvärden i området som bör beaktas inför eventuell exploatering. Det aktuella området i Rångedala uppvisar tämligen låg variation i växtsamhället och består till största delen av produktionsskog. De strukturer eller element som beskrivs i texten ovan, och som tillsammans ger en indikation på höga naturvärden, finns inte i någon större utsträckning och variationsgraden är låg. Inget av de aktuella områdena där vindkraftverk planeras har därmed bedömts innehålla höga naturvärden. Med detta menas dock inte att alla naturvärden saknas. I aktuellt området finns tre mindre våtmarksområden som har viss betydelse som biotop för fåglar och andra djur. Längs vägen mellan de olika tilltänkta områden finns också en del träddungar som stod under vatten vid inventeringstillfället. Vid en av dessa platser växte ett mindre bestånd alar. Detta markeras som alsumpskog på kartan. Sådana områden kan vara värdefulla för känsliga organismgrupper och försiktighet bör beaktas vid eventuella vägdragningar i närheten av dessa. På vägen in till området passeras ett vattendrag, Rångedalaån, som eventuellt kan komma att påverkas vid en breddning av vägen. En sådan åtgärd är anmälnings- eller tillståndspliktig och en mer noggrann genomgång av tilltänkta åtgärder och eventuell påverkan på vattendraget bör undersökas. Se vidare under rubrik vattenverksamhet längst bak i dokumentet. Lantmäteriverket Gävle 2010. Medgivande I 2010/1245. 1 Bland ädellövträd räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, lind och lönn samt på senare tid även fågelbär
Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 4 Rångedalaån (SE640678-133982) Vattenområdet ca 30 meter upp- och nedströms bron över Rångedalaån, som leder upp till grustaget i Rångedala, har inventerats. Inventeringen gjordes med vattenkikare och syftet vara att identifiera eventuella höga naturvärden att skydda vid en framtida breddning av bron. Djupet i bäcken varierar mellan 0,2 1,2 meter. Medeldjupet vid inventeringstillfället var ca 0,5 m. Vattnet rinner under bron genom två trummor och att vattnet är relativt snabbflytande kan ses på de renspolade bottnarna till stor del fria från organiska sediment. Trummorna utgör i dagsläget (och vid inventeringstillfället) inget vandringshinder för fisk. Botten består till stor del av sten och grus. Vid inventeringen gjordes inga fynd av musslor och endast triviala växter som kabbeleka Caltha palustris, sjöfräken Equisetum fluviatile, topplösa Lysimachia thyrsiflora samt smörboll Trollius europaeus påträffades. I vattnet gjordes fynd av hårslinga Myriophyllum alterniflorum. Vattnet är relativt brunfärgat men inte grumligt. Intill vattendraget växer bland annat sälg och al som skuggar vattendraget. Figur 1. Undersökning med vattenkikare. Figur 2. Grus och sten på botten. Figur 3. Trummor under väg.
Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 5 Vattendrag under breddad väg Den väg som löper över aktuellt vattendrag har breddats sedan tidigare och den del av vattendraget som påverkats av åtgärden löper numera genom en plasttrumma. Bäcken är mycket liten och vattenföringen låg, sannolikt så låg att bäcken emellanåt torkar ut sommartid. Vattnet är mycket färgat och botten består av fint sediment. Så länge breddningen av vägen inte överstiger den redan ilagda plasttrumman kommer inte åtgärden att påverka den befintliga vattenmiljön. Figur 4. Färgat vatten från skogsmark. Figur 5. Dike som ansluter till vattendraget. Mossar vid Falskog I området finns flera mossar med typisk växtlighet som tall, vitmossa, ängsull, rosling, hjortron, tranbär, lingon och klockljung. I kanten av mossen som ligger mellan tilltänkta vindkraftverk nr 4 och 5 finns idag ett dike vars syfte förmodligen är att leda bort vatten från skogsmarken. Viss påverkan på mossens hydrologi är trolig. Figur 6. Små smala tallar växer ute på mossen. Figur 7. Rosling Andromeda polifolia
Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 6 Vägdragning Rångedala Gärdsgårdar bör beaktas vid vägdragning och transport. Särskilt vid planerat kraftverk nr 4 ligger en gärdsgård nära vägen. Där befintlig väg svänger av mot planerad väg fram till kraftverk nr 6 står i dagsläget ett bestånd asp. Dessa bidrar till en höjning av diversiteten i området vilket är positivt. I övrigt består den aktuella markanvändningen där väg planeras, av produktionsskog. 1 Rångedala-Bredared 1:12 Området består av produktionsskog (gran) till mer än 80 %. Gallring har gjorts relativt nyligen och en del grenar och barr ligger kvar. Som bilden visar är träden relativt unga. Området har låg variationsgrad och fältskiktet är mycket begränsat och består nästan uteslutande av blåbärsris. Fynd av särskilt värdefulla arter: gjordes inte vid inventeringstillfället Gynnsamma egenskaper i miljön: saknas. Ljusinstrålningen är visserligen förekommande men buskskikt saknas i skogen Produktionsskog omfattar: mer än 80% Naturvärdesbedömning: höga naturvärden saknas i området 2 Falskog 3:3 Området består av produktionsskog (gran) till mer än 80 %. En del större träd finns i området, framförallt gran och marken är täckt med mossa. Fältskiktet består av kruståtel, ekorrbär och blåbärsris. Området har relativt låg variationsgrad. Figur 8. Produktionsskog. Figur 9. Buskskikt saknas. Figur 10. Ringa förekomst av döda träd.
Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 7 Fynd av särskilt värdefulla arter: gjordes inte vid inventeringstillfället Gynnsamma egenskaper i miljön: saknas, dock en del ljusinsläpp och mossbeklätt Produktionsskog omfattar: mer än 80 % Naturvärdesbedömning: höga naturvärden saknas i området 3 Falskog 1:3 Området är relativt nyavverkat och endast ett fåtal träd finns kvar i området. Inget fält- eller buskskikt har hunnit etableras på marken. Marken är relativt uppkörd och förekomsten av djupa spår innebär att avrinningen från området kan vara omfattande. Figur 11. Skogen är slutavverkad i området. Figur 12. Körspår i marken. Fynd av särskilt värdefulla arter: gjordes inte vid inventeringstillfället Gynnsamma egenskaper i miljön: saknas Produktionsskog omfattar: mer än 80 %, dock slutavverkat Naturvärdesbedömning: höga naturvärden saknas i området
Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 8 4 Falskog 2:2 Området består av produktionsskog (gran) till mer än 80 %. Fältskiktet är begränsat och består av triviala arter som blåbär, ekorrbär och kruståtel. Buskskikt saknas. Intill befintlig väg som leder till platsen finns idag en stenmur. Försiktighet bör beaktas i närheten av denna i samband med transporter och markberedning inför vindkraftsetablering. I övrigt har området låg variationsgrad. Fynd av särskilt värdefulla arter: gjordes inte vid inventeringstillfället Gynnsamma egenskaper i miljön: består av stenmur på andra sidan vägen från aktuell markering sett Produktionsskog omfattar: mer än 80 % Naturvärdesbedömning: höga naturvärden saknas i området Figur 13. Väg och stenmur strax intill utmärkningen för området. 5 Rångedala-Gravryd 1:10 Hela området har avverkats och består idag av mer än 80 % björksly. Inslag finns av rönn och av hallon. Mycket sparsamt fältskikt. Området har låg variationsgrad. Fynd av särskilt värdefulla arter: gjordes inte vid inventeringstillfället Gynnsamma egenskaper i miljön: saknas Produktionsskog omfattar: mer än 80 % Naturvärdesbedömning: höga naturvärden saknas i området Figur 14. Björksly i det aktuella området.
Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 9 6 Rångedala-Gravryd 2:26 Området består av produktionsskog (gran) till mer än 80 % med visst inslag av björk. Fältskiktet består av blåbärsris men buskskikt saknas. Området har låg variationsgrad. Fynd av särskilt värdefulla arter: gjordes inte vid inventeringstillfället Gynnsamma egenskaper i miljön: saknas, dock en del ljusinsläpp Produktionsskog omfattar: mer än 80 % Naturvärdesbedömning: höga naturvärden saknas i området Figur 15. Buskskikt saknas. 7 Området består av ett relativt moget skogsbestånd av produktionsskog (gran) till mer än 80 %. Fältskiktet består av harsyra, vårfryle, kruståtel, små rönnplantor och ett fåtal ormbunksväxter. Området har låg variationsgrad. Fynd av särskilt värdefulla arter: gjordes inte vid inventeringstillfället Gynnsamma egenskaper i miljön: saknas Produktionsskog omfattar: mer än 80 % Naturvärdesbedömning: höga naturvärden saknas i området Figur 16. Buskskikt saknas.
Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 10 Vattenverksamhet Vid en eventuell breddning av vägen för att nå till aktuellt område kommer Rångedalaån att påverkas och åtgärden kan beskrivas som vattenverksamhet. Vad som definieras som en vattenverksamhet enlig miljöbalken (11 kap, 2 ) beskrivs i texten nedan. 1. uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge, 2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta, 3. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt utförande av anläggningar och åtgärder för detta, och 4. åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning). För att genomföra en vattenverksamhet behövs normalt tillstånd, alternativt görs en anmälan. Tillstånd söks hos miljödomstolen och anmälan görs till länsstyrelsen. Exakt vilket som krävs beror på planerad åtgärds omfattning och typ. Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas behöver verksamhetsutövaren inte söka tillstånd eller göra en anmälan. Dock är det verksamhetsutövarens ansvar att kunna visa för tillsynsmyndigheten att verksamheten inte är tillståndspliktig eller anmälningspliktig. Ett ärende inleds ofta genom ett samråd med länsstyrelsen.