Tjänsteskrivelse 2011-10-26 KFN 2011.0073 Handläggare: Nina Simonen Kultur- och föreningsnämnden Checklista för en hållbar utveckling och utvärdering av checklista för konventionen om barnets rättigheter Sammanfattning Förvaltningen har på uppdrag av nämnden tagit fram en kort utvärdering av hur checklista för konventionen om barnets rättigheter, s k barnchecklistan, tillämpats i förvaltningen från det att nämnden antog modellen för checklista för konventionen om barnets rättigheter i mars 2010 24. Kommunfullmäktige har fastställt checklista för en hållbar utveckling och uppdragit åt nämnderna att använda den i beredning av nämndärenden från och med januari 2011. Checklista för en hållbar utveckling ersätter barnchecklistan vid beredning av kultur- och föreningsnämndens ärenden. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsnämndens tjänsteskrivelse den 26 oktober 2011 Barnchecklista Kultur- och föreningsnämndens protokoll den 24 mars 2010, 24 Mall checklista för en hållbar utveckling Kommunfyllmäktiges protokoll den 11 oktober 2011, 202 Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse den 15 augusti 2011 Bakgrund Barnchecklistan I Karlskoga och Degerfors kommuner finns en Barn- och ungdomspolitisk policy för åren 2009-2012 antagen av kommunfullmäktige 28 september 2009, 143. En av strategierna i den barn- och ungdomspolitiska policyn är att barnkonventionen beaktas i kommunala beslutsärenden. När folkhälsonämnden antog modellen för checklista för konventionen om barnets rättigheter uppmanades även andra nämnder att anta denna modell. Med detta som bakgrund beslutade kultur- och föreningsnämnden att anta barnchecklistan den 24 mars 2010, 24. c:\temp\nsin8gwh35.doc
2011-10-26 2 (3) Syftet med barnchecklistan har varit att på ett systematiskt sätt beakta barnkonventionen och dess intentioner i den kommunala beslutsprocessen. Barnchecklistan har upprättats vid beredning av beslutsärenden till nämnd och bifogats ärendet som bilaga. Enligt tidigare beslut i nämnden ska barnchecklistan ha utvärderats i juni 2011 men utvärderingen flyttades fram för att invänta kommunfullmäktiges beslut om checklista för en hållbar utveckling socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt. Checklista för en hållbar utveckling Kommunstyrelsens ledningskontor har haft i uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta fram en checklista för en hållbar utveckling socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt. I arbetet med framtagandet av denna checklista har kultur- och föreningsförvaltningen deltagit tillsammans med andra förvaltningar. Syftet med checklistan är att så långt möjligt tydliggöra konsekvenserna för de olika aspekterna av hållbar utveckling socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt och att systematiskt belysa dem i samband med beredningen inför politiska beslut. Kommunfullmäktige har fastställt checklista för en hållbar utveckling och uppdragit åt nämnderna att använda den i beredning av nämndärenden från och med januari 2012. Kultur- och föreningsnämnden har tidigare tillämpat barnchecklistan, en checklista för konventionen om barnets rättigheter, vid beredning av nämndärenden. Checklista för en hållbar utveckling ersätter barnchecklistan vid beredning av nämndens ärenden. Beskrivning av ärendet Hur ofta har barnchecklistan använts Under perioden april 2010-oktober 2011 har 45 barnchecklistor upprättats för sammanlagt 128 beslutsärenden. Förvaltningen och det politiska presidiet har vid ärendeberedningen bedömt vilka nämndärenden som varit aktuella för granskning med hjälp av barnchecklistan. I 37 barnchecklistor har handläggaren uppgett att beslutet kommer att beröra barn och ungdomar på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt. Av dessa beslutsärenden har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening i 7 fall. 84 beslutsärenden har passerat nämnden utan att en barnchecklista har upprättats för dessa. Av de 84 ärendena är några av återkommande karaktär vilket inneburit att förvaltningen endast gjort en barnchecklista för första tillfället ärendet tagits upp i nämnden, exempelvis ekonomisk
2011-10-26 3 (3) månadsuppföljning. Eftersom en ny nämnd tillträdde i början av året har flera ärenden under årets första månader behandlat politiska och tjänstemannarepresentanter till olika grupper och styrelser och då har förvaltningen bedömt att inte ta med barnchecklistan som beslutsunderlag. Har syftet med barnchecklistan uppnåtts Förvaltningens handläggare uppger att barnchecklistan fungerat som en kontrollstation av de konsekvenser som förvaltningens förslag till beslut medför och en genomgång av upprättade barnchecklistor visar också på en hög ambition från förvaltningens sida att aktivt reflektera över barnchecklistan som ett verktyg för ett systematiskt sätt att beakta barnkonventionen och dess intentioner i den kommunala beslutsprocessen. Ny checklista för en hållbar utveckling Kommunfullmäktige har fastställt checklista för en hållbar utveckling socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt och uppdragit åt nämnderna att använda den i beredning av nämndärenden från och med januari 2012. Syftet med checklistan är att så långt möjligt tydliggöra konsekvenserna för de olika aspekterna av hållbar utveckling socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt och att systematiskt belysa dem i samband med beredningen inför politiska beslut. I den nya checklistan ingår bland annat barnkonventionsaspekten och ska därmed ersätta barnchecklistan vid beredning av nämndens ärenden. Kultur- och föreningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kultur- och föreningsnämnden godkänner redovisning av utvärdering av checklista för konventionen om barnets rättigheter. 2. Checklista för en hållbar utveckling ersätter checklista för konventionen om barnets rättigheter från och med januari 2012. Nina Simonen Förvaltningssekreterare Beslutsexpediering: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ledningskontor, verksamhetscontroller
Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Nämnd Kultur- och föreningsnämnden Datum och ärendenummer Handläggare Ärenderubrik 1. Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? Ja Nej Motivera svaret: 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Motivera svaret: 3. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Nej Motivera svaret: 4. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Ja Nej Motivera svaret:
Protokollsutdrag Kultur- och föreningsnämnden Sammanträdesdatum 2010-03-24 KFN 24 KFN 2008.0040 Checklista för konventionen om barnens rättigheter Sammanfattning I Karlskoga och Degerfors kommuner finns en Barn- och ungdomspolitisk policy för åren 2009-2012 antagen (KF Karlskoga 2009-09-28, 143). I policyn finns strategier för det barn- och ungdomspolitiska arbetet i kommunerna. Folkhälsonämnden har antagit en modell för en checklista för konventionen om barnets rättigheter och beslutat att lämna förslag till samtliga andra nämnder om att anta modellen för checklista för konventionen om barnets rättigheter. Barnchecklistan kan vara ett redskap för att arbeta enligt de strategier som beslutats i Barn- och ungdomspolitisk policy 2009-2012 för Karlskoga och Degerfors kommuner. Beslutsunderlag Folkhälsonämndens protokoll den 4 februari 2010, 8 med checklista för konventionen om barnets rättigheter Kultur- och föreningsnämndens tjänsteskrivelse den 19 februari 2010 Kultur- och föreningsnämndens beslut Kultur- och föreningsnämnden antar modellen för checklista för konventionen om barnets rättigheter under en provperiod som skall utvärderas senast juni 2011. Beslutet expedieras till: Folkhälsonämnden Justerande Utdragsbestyrkande
Bilaga 1 Checklista för en hållbar utveckling Vad är en hållbar utveckling? I arbetet för en hållbar utveckling diskuteras ofta definitionen av begreppet. En entydig definition finns inte, men åtskilliga försök har gjorts för att konkretisera det. Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av hållbar utveckling lyder en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Arbetet för en hållbar utveckling kan beskrivas som en process utan färdig lösning och som omfattar sociala/kulturella, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande är grunden. Varför en checklista för en hållbar utveckling? Karlskoga kommun arbetar för en hållbar utveckling. Redan 1997 undertecknade Karlskoga kommun den så kallade Ålborgdeklarationen, vilken innebär att undertecknarna åtar sig att arbeta för att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Därutöver lyfts en hållbar utveckling fram både i Vision 2020 och fullmäktigemålen. I Vision 2020 anges t.ex. att Karlskoga är känt som ett hållbart samhälle, som säger ja till nytänkande, mångfald och handling. Ett av fullmäktigemålen lyder Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling. Det finns med andra ord en politisk vilja att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Syftet med checklistan är att så långt möjligt tydliggöra konsekvenserna för de olika aspekterna av en hållbar utveckling och att systematiskt belysa dem i samband med beredningen inför politiska beslut. Framförallt ska konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling lyftas fram. Det som vid första anblicken kan verka bra ur en aspekt kan visa sig vara mindre bra ur en annan aspekt. Tanken med checklistan är därför att vara ett verktyg som både ger ett bredare beslutsunderlag och som underlättar beredningen av ärenden utifrån ett hållbarhetsperspektiv inför beslut i nämnderna/styrelsen. Hur ska checklistan användas? Checklistan består av två delar en sammanfattande bedömning och ett arbetsmaterial med hjälpfrågor under de tre perspektiven. Hjälpfrågorna är avsedda för handläggarna och lyfter fram frågeställningar som kan ligga utanför handläggarnas normala kompetensområden. Hjälpfrågorna ska därför leda in tankarna på banor som man vanligtvis inte beaktar i beredningen av ett ärende och som därmed inte redovisas i beslutsunderlaget. Särskilt viktigt är det att lyfta fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Den sammanfattande bedömningen sammanställs av handläggaren utifrån hjälpfrågorna i arbetsmaterialet och bifogas till tjänsteskrivelsen. En kort sammanfattande text ska också skrivas i tjänsteskrivelsen under rubriken Konsekvensbeskrivning. Utgångspunkten är att checklistan ska användas i beredningen av samtliga nämndärenden från och med januari 2012.
Bilaga 1
Bilaga 1 Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan en positiv ingen en negativ Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Ekonomiska Kommunens ekonomi Kostnadseffektivitet Tillväxt Sociala/ kulturella Barnkonventionen Dialog och inflytande Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Biologisk mångfald Energi Konsumtion
Transporter Bilaga 1 Vatten, luft och mark
Arbetsmaterial Bedömning av beslutet utifrån ett ekonomiskt perspektiv En ekonomisk hållbar utveckling innebär att befintliga och kommande ekonomiska resurser används ansvarsfullt så att varje generation svarar för sina egna kostnader. Aspekt att bedöma Kommunens ekonomi Kostnadseffektivitet Tillväxt Hjälpfrågor för att underlätta bedömningen Bidrar beslutet till en bestående driftkostnadsförändring? Minskar = positiv, oförändrade driftkostnader = ingen, ökade driftkostnader = negativ. Bidrar beslutet till att resurser frigörs utan att kvaliteten på verksamheten försämras (alternativt ökar kvaliteten utan att nya resurser tas i anspråk)? Bidrar beslutet till högre tillväxt, t.ex. i form av nyetablering av företag, fler arbetstillfällen, fler besökande, ökad efterfrågan på boende, ökad efterfrågan på infrastruktur? en positiv Beslutsförslaget har ingen en negativ Beskrivning av konsekvenser Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling.
Arbetsmaterial Bedömning av beslutet utifrån ett socialt/kulturellt perspektiv Socialt hållbar utveckling innebär stabila sociala förhållanden med social rättvisa och barns och ungas, kvinnors och mäns hälsa i centrum. Kulturell hållbarhet innebär att bevara kulturarvet, främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt stimulera till kreativitet och eget skapande. Aspekt att bedöma Hjälpfrågor för att underlätta bedömningen Barnkonventionen Bidrar beslutet till barns och ungas bästa? en positiv Beslutsförslaget har ingen en negativ Beskrivning av konsekvenser Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Dialog och inflytande Bidrar beslutet till medborgarnas/brukarnas delaktighet och inflytande? Har beslutet föregåtts av dialog med berörda grupper (glöm inte de tysta grupperna)? Folkhälsa Bidrar beslutet till att den fysiska och psykiska hälsan hos kommuninvånarna påverkas? Bidrar beslutet till jämlik hälsa, t.ex. god hälsa på lika villkor, tillgång oberoende av social eller ekonomisk situation? Bidrar beslutet till att livsstil och levnadsvanor kopplad till god hälsa påverkas? Jämlikhet 1 och social rättvisa Bidrar beslutet till en likvärdig tillgång till kommunens service för alla? Bidrar beslutet till en likvärdig tillänglighet till offentliga byggnader? Främjar beslutet mångfald/integration? 1 Med jämlikhet avses alla människors lika värde. Det innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter oavsett kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, kön o.s.v.
Arbetsmaterial Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Bidrar beslutet till att kvinnors/flickors och mäns/pojkars förutsättningar för likvärdiga villkor påverkas? Bidrar beslutet till att kulturarvet bevaras och att kulturell förnyelse och kreativitet främjas? Bidrar beslutet till att människors hälsa kan påverkas (t.ex. genom buller, lukt, vibrationer, inomhusmiljö)?
Arbetsmaterial Bedömning av beslutet utifrån ett ekologiskt perspektiv Ekologisk hållbarhet, handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Aspekt att bedöma Avfall Biologisk mångfald Energi Hjälpfrågor för att underlätta bedömningen Bidrar beslutet till att uppkomsten av avfall påverkas? Minskad avfallsmängd = positiv, oförändrad avfallsmängd = ingen, ökad avfallsmängd = negativ. Bidrar beslutet till att återanvändning, återvinning eller energiutvinning underlättas och/eller ökar? Bidrar beslutet till att förutsättningarna för bevarad eller ökad biologisk mångfald påverkas? Bidrar beslutet till att energibehov/användningen av energi påverkas? Minskad energianvändning = positiv, oförändrad energianvändning = ingen, ökad energianvändning = negativ. Bidrar beslutet till att andelen förnyelsebar energi (vind, vatten, bioenergi) påverkas? en positiv Beslutsförslaget har ingen en negativ Beskrivning av konsekvenser Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Konsumtion Bidrar beslutet till att behovet av inköp eller konsumtion av varor påverkas (både ur kommunorganisationens perspektiv och ett samhällsperspektiv)? Minskad konsumtion = positiv, oförändrad konsumtion = ingen, ökad konsumtion = negativ. Bidrar beslutet till att inköp av varor som är producerade på ett miljömässigt 2 sätt påverkas? 2 Med miljömässigt avses bl.a. ekologiskt, rättvisemärkt, närproducerat.
Arbetsmaterial Transporter Vatten, luft, mark Bidrar beslutet till att transporter minskar, t.ex. i form av samordning eller utnyttjande av kollektiva färdsätt? Underlättar beslutet transporter med gemensamma färdmedel eller samordning av transporter? Ökar beslutet användning av förnyelsebara drivmedel? Bidrar beslutet till att belastningen på omgivningsmiljön påverkas, t.ex. förbättrad hantering av dagvatten, minskad övergödning eller utsläpp till luft?
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2011-10-11 KF 202 KS 2010.0064 Checklista för en hållbar utveckling Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har i samarbete med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, kultur- och föreningsförvaltningen och folkhälsoförvaltningen utarbetat ett förslag till checklista/konsekvensanalys för en hållbar utveckling. Syftet med checklistan är att så långt möjligt tydliggöra konsekvenserna för de olika aspekterna av hållbar utveckling och att systematiskt belysa dem i samband med beredningen inför politiska beslut. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 193 2011 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 15 augusti 2011 Kommunstyrelsens protokoll den 31 augusti 2010, 139 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer den föreslagna checklistan för en hållbar utveckling. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder att använda checklistan för en hållbar utveckling i beredningen av nämndärenden från och med januari 2012. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att utvärdera checklistan efter ett år samt att redovisa resultatet för kommunfullmäktige under våren 2013. 4. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsens ledningskontor att anordna utbildning för arbetet med checklistan för kommunens handläggare. Yrkanden Ulla Averås (M) yrkade att punkten 3 skulle ändras till följande lydelse: Kommunfullmäktige uppdrar åt samtliga nämnder att under januari-februari 2012 pröva checklistan på minst tre ärenden och därefter redovisa erfarenheter och synpunkter till kommunstyrelsen vid marssammanträdet 2012. Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2011-10-11 Maria Nyberg (V), Niina Laitila (S), Börje Engholm (MP) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. Fredrik Molin (SD) yrkade avslag på checklistan samt att få lägga ett särskilt yttrande till protokollet. Alf Rosberg (M) yrkade återremiss för vidare bearbetning. Lars-Erik Jonsson (KD) och Anna Danielsson (M) yrkade bifall till Ulla Averås (M) förslag. Propositionsordning Följande propositionsordning godkändes: Först ställde ordföranden yrkandet om återremiss mot förslag om att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde och fann att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde. Därefter ställde ordföranden kommunstyrelsens punkter 1,2 och 4 mot Fredrik Molins (SD) avslagsyrkande och fann att kommunfullmäktige biföll punkterna 1, 2 och 4. Därefter ställdes kommunstyrelsens förslag på punkt 3 mot Ulla Averås (M) förslag på punkt 3 och ordföranden fann att kommunfullmäktige biföll kommunstyrelsens förslag på punkt 3. Därefter ställdes kommunstyrelsens punkt 3 mot Fredrik Molins (SD) förslag om avslag och ordföranden fann att kommunfullmäktige biföll kommunstyrelsens förslag på punkt 3. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer den föreslagna checklistan för en hållbar utveckling. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder att använda checklistan för en hållbar utveckling i beredningen av nämndärenden från och med januari 2012. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att utvärdera checklistan efter ett år samt att redovisa resultatet för kommunfullmäktige under våren 2013. 4. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsens ledningskontor att anordna utbildning för arbetet med checklistan för kommunens handläggare. Justerande Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2011-10-11 Reservationer Mot beslutet reserverade sig Ulla Averås (M), Eyvor Lundblad (M), Alf Rosberg (M), Agneta Wästbjörk (M), Jan Stureborg (M), Peter Wiklund (M), Ola Karlsson (M), Hans Muth (M), Anette Israelsson (M), Anna Danielsson (M), Annica Wetterling (M), Jan-Erik Averås (M), Marie-Louise Nauclér (M), Lars-Erik Jonsson (KD), Ann-Catrin Örtqvist (KD), Leif Fredriksson (SPI), Britta Angenete Gillberg (SPI) till förmån för egna förslag. Fredrik Molin (SD) lämnade en skriftlig reservation enligt bilaga 1. Särskilt yttrande från Fredrik Molin (SD) Hållbar utveckling är en politisk term, det är ett politiskt begrepp som har en annorlunda ideologisk mening för alla partier. Det har därmed en annorlunda praktisk innebörd för alla partier. Det måste därför också vara en analys som varje parti och varje ledamot är ansvarig för att presentera offentligt under debatten i den parlamentariska församlingen. Ett genomförande av denna checklista för hållbar utveckling är ett frånsteg från en neutral tjänstemannaorganisation. Det innebär också en ökad ekonomisk belastning och en ökad tidspress i en redan pressad arbetssituation för tjänstemännen. Tjänstemännen skall bara behöva förhålla sig till fakta inte förvandlas till kryssrutebyråkrater under pålagor från politiker som vill komma undan sitt ansvar som folkvalda. Expedieras till: Kommunstyrelsens ledningskontor Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2011-08-15 KS 2010.0064 Handläggare: Brittmarie Ahlm Kommunstyrelsen Checklista för en hållbar utveckling Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har i samarbete med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, kultur- och föreningsförvaltningen och folkhälsoförvaltningen utarbetat ett förslag till checklista/konsekvensanalys för en hållbar utveckling. Syftet med checklistan är att så långt möjligt tydliggöra konsekvenserna för de olika aspekterna av hållbar utveckling och att systematiskt belysa dem i samband med beredningen inför politiska beslut. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 15 augusti 2011 Kommunstyrelsens protokoll den 31 augusti 2010, 139 Bakgrund Karlskoga kommun arbetar för en hållbar utveckling. Redan 1997 undertecknade Karlskoga kommun den så kallade Ålborgdeklarationen, vilken innebär att undertecknarna åtar sig att arbeta för att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Även i Vision 2020 och i fullmäktigemålen lyfts ambitionen om en hållbar utveckling fram. I Vision 2020 anges t.ex. att Karlskoga är känt som ett hållbart samhälle, som säger ja till nytänkande, mångfald och handling. Och ett av fullmäktigemålen lyder Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling. Kommunstyrelsen har gett kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att utarbeta ett förslag till checklista/konsekvensanalys för en hållbar utveckling som ska användas i beredningen av fullmäktigeärenden. Checklistan/konsekvensanalysen ska beakta olika aspekter av ett ärende ur ett hållbarhetsperspektiv socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Beskrivning av förslag Checklistans syfte Syftet med checklistan är att så långt möjligt tydliggöra konsekvenserna för de olika aspekterna av en hållbar utveckling och att systematiskt belysa dem i samband med beredningen inför politiska beslut. c:\temp\nsin8n7h8h.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan 2-4 202 71 MALMÖ 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991
2011-08-15 2 (4) Checklistan syftar framförallt till att belysa konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Det som vid första anblicken kan verka bra ur en aspekt kan visa sig vara mindre bra ur en annan aspekt. Tanken med checklistan är därför att vara ett verktyg som både ger ett bredare beslutsunderlag och som underlättar beredningen av ärenden utifrån ett hållbarhetsperspektiv inför beslut i nämnderna/styrelsen. Checklistan används på nämndnivå Sedan uppdraget gavs har förda diskussioner och fattade politiska beslut, bland annat i mål- och budgetdirektivet för 2012 2014, medfört att uppdraget har omtolkats något. Det som i kommunstyrelsens beslut formulerades som checklista/konsekvensanalys för hållbar utveckling som ska användas i beredningen av fullmäktigeärenden har i mål- och budgetdirektivet ändrats till att checklistan ska användas i beredning av ärenden på nämndnivå, oavsett om ärendet ska vidare till fullmäktige eller ej. Hur ska checklistan användas? Checklistan består av ett antal hjälpfrågor under de tre olika perspektiven samt en sammanfattande bedömning, se bilaga 1. Hjälpfrågorna Hjälpfrågorna är avsedda för handläggarna och lyfter fram frågeställningar som kan ligga utanför handläggarnas normala kompetensområden. Hjälpfrågorna ska därför leda in tankarna på banor som man vanligtvis inte beaktar i beredningen av ett ärende och som därmed inte redovisas i beslutsunderlagen. Särskilt viktigt är det att lyfta fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Sammanfattande bedömning Den sammanfattande bedömningen sammanställs av handläggaren och bifogas tjänsteskrivelsen som en bilaga. Av sammanfattningen ska särskilt konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling framgå. Justering i mallen för tjänsteskrivelser Utgångspunkten är att checklistan ska användas i beredningen av samtliga nämndärenden. Mallen för tjänsteskrivelser i KAISA kommer därför att justeras, se bilaga 2. Den nuvarande rubriken Konsekvenser alternativt Överväganden (frivillig) delas upp i två rubriker Överväganden (frivillig) och Konsekvensbeskrivning. Under rubriken Konsekvensbeskrivning skrivs en kort sammanfattning utifrån checklistan för hållbar utveckling.
2011-08-15 3 (4) Mallen för den sammanfattande bedömningen i checklistan kommer att ingå i mallen för tjänsteskrivelsen. Checklistan prövas under ett år Enligt kommunstyrelsens beslut ska den framtagna checklistan prövas under 2011. Eftersom utarbetandet av checklistan försenades föreslår kommunstyrelsens ledningskontor istället att den föreslagna checklistan prövas under 2012. Därefter utvärderas checklistan i förhållande till dess syfte hjälper checklistan handläggarna i beredningen av ärenden och bidrar checklistan till att ge ett bredare beslutsunderlag ur ett hållbarhetsperspektiv till politiken. Tiden mellan det att kommunfullmäktige fastställer checklistan fram till januari 2012 används till att informera chefer, handläggare, nämnder och andra berörda om checklistan. Överväganden Karlskoga kommun ska arbeta för en hållbar utveckling, vilket inte är helt enkelt. Utan en checklista med hjälpfrågor kommer handläggarna att tänka på olika aspekter och olika problemområden. Någon gemensam syn för vad Karlskoga kommun anser är av betydelse i fråga om hållbar utveckling kommer inte att nås. Checklistan är ett hjälpmedel för att få till ett bredare beslutsunderlag med hänsyn tagen till en hållbar utveckling. Utan checklista skulle det vara ännu svårare. Checklistan innebär dock inte att beredningen av ärenden i sig underlättas. Ett införande av en checklista för en hållbar utveckling kan därför komma att uppfattas som en arbetsbörda. En checklista för hållbar utveckling kan också komma att tydliggöra behovet av kompetensutveckling bland kommunens handläggare. Kommunens handläggare är inte alltid lika bevandrade i samtliga tre perspektiv som ingår i hållbarhetsbegreppet socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Kompetensutveckling inom området kan därför bli aktuellt. Därtill kan vissa specialistfunktioner komma att bli belastade. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa den föreslagna checklistan för en hållbar utveckling. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra till samtliga nämnder att använda checklistan för en hållbar utveckling i beredningen av nämndärenden från och med januari 2012. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra till kommunstyrelsen att utvärdera checklistan efter ett år samt att redovisa resultatet för kommunfullmäktige under våren 2013.
2011-08-15 4 (4) Brittmarie Ahlm verksamhetscontroller Bilagor 1. Checklista för en hållbar utveckling 2. Mall för tjänsteskrivelse Beslutet expedieras till: Samtliga nämnder