TEKNISK GUIDE
Syftet med den här manualen är att förklara inte bara hur man kan använda hela verktygssortimentet utan även de särskilda egenskaper som varje del i systemet har. Vi talar om deras fördelar, nackdelar och eventuella begränsningar. De olika grupperna presenteras på sidorna; GRANLUND FÖRSÄNKNINGSSYSTEM Sid. 1-3 TAPPBORRHÅLLARE Sid. 4-5 TAPPBORRAR Sid. 5 KONISKA FÖRSÄNKARE Sid. 6 VÄNDSKÄR Sid. 7 STYRTAPPAR / INSATSBORRAR Sid. 8 BROTSCHAR MED LÖDDA HÅRDMETALLSKÄR Sid. 8-9 BROTSCHAR MED VÄNDSKÄR Sid. 9-11 UNDERPLANFÖRSÄNKARE SYSTEM Sid. 12-13 CNC-VERKTYG Sid. 13-14 För ytterligare information om dimensioner, skärdata, omslipningsrekommendationer och måttritningar, se vår huvudkatalog SE-2. DET UTBYTBARA FÖRSÄNKNINGSYSTEMET SYFTE Huvudsyftet med Granlunds försänkningssystem är att ge kunden en möjlighet att lätt kombinera verktyg till önskad försänkning eller planing genom att erbjuda ett komplett sortiment av verktyg. Med ca 1 300 komponenter kan man bygga mer än 1 500 000 kombinationer! Varje verktyg sätts samman av; A. TAPPBORRHÅLLARE B. TAPPBORR eller FÖRSÄNKARE C. STYRTAPP eller INSATSBORR 1(14) C B A Figur 1
A. Samma tappborrhållare kan användas till många olika kombinationer. Med 16 olika typer kan de flesta önskemålen tillgodoses. B. Tappborren eller försänkaren är vald för att passa varje arbetsoperation och material. I katalogen finner Du våra rekommendationer för de flesta fallen. C. Om arbetsstycket är förborrat skall Du använda en styrtapp i annat fall kan Du använda en insatsborr. OBS! När stegborrning förekommer skall borren gå igenom arbetsstycket innan tappborren eller försänkaren börjar att skära. -Fördelar- 1. Omedelbar tillgång till rätt typ och storlek inom systemets område. 2. Om någon av de ingående delarna blir skadad eller går sönder, är det tillräckligt att ersätta den delen och inte hela verktyget. 3. När tappborren eller försänkaren måste skärpas är det lättare än att skärpa ett enhetligt stegverktyg. 4. När verktygsdelarna slits ojämnt behöver man endast byta ut den slitna delen. 2(14) -Typiska arbetsoperationer- Figur 2 I ovanstående bild visas några typiska arbetsoperationer lämpliga för det utbytbara försänkningssystemet. För att kunna täcka hela dimensionsområdet för tappborrar (5 mm-85 mm) och för koniska försänkare (6 mm-85 mm) så är systemet uppdelat i 4 grupper, vilka är 01, 0, 1 och 2.
3(14) ATT VÄLJA RÄTT KOMBINATION Figur 3 Varje verktyg sätts samman av tre delar: A. Tappborrhållare B. Tappborr eller konisk försänkare C. Styrtapp eller insatsborr GRUPPERNA: 01-0 - 1 och 2 Figur 4 Vi har delat upp systemet i fyra grupper och därvid tagit hänsyn till verktygets dimension och de två övriga förbindelsedimensionerna, nämligen diametern på verktygsskaftet (d) och diametern på skaftet till styrtappen resp. insatsborren (d1). De fyra grupperna identifieras enkelt om man känner till måttet på antingen (d) eller (d1). Alla kombinationer måste göras med delar från samma grupp. Delarna är inte utbytbara med varandra mellan grupperna. SKAFTDIMENSIONER Grupp Tappborr Styrtapp Försänkare Insatsborr (d) (d1) 01 7 mm 2,4 mm 0 10 mm 4,0 mm 1 14 mm 6,0 mm 2 22 mm 10,0 mm Figur 5 Inom varje grupp finns många möjligheter till val av tappborr/försänkare ochstyrtapp/insatsborr.
TAPPBORRHÅLLARE 4(14) Figur 6 Standardhållarna finns med ett stort antal olika kropp- och skaftvarianter. Olika fästen gör att hållarna passar till de flesta maskiner på marknaden. För samtliga hållare, utom för S-hållaren, gäller att kroppens diameter har toleransen g7, vilket ger möjlighet att vid behov kunna styra i en styrbussning. - Låsskruvar - A Dessa är avsedda till att låsa fast tappborren/försänkaren och styrtappen/ insatsborren i hållaren. - Axial justerskruv - B Denna skruv verkar som stopp till styrtappen eller insatsborren och fyller två funktioner. 1. När styrtappen eller insatsborren är insatt, skall justerskruven ställas så att det blir en spalt mellan tappborren/försänkaren och styrtappen/insatsborren. Detta för att undvika att skären på skärverktyget skadas av för högt tryck. Detta är särskilt viktigt för hårdmetallverktyg, då skären annars lätt kan flisa ur. Låsskruv Ställskruv Figur 7 Kil 2. Om Du använder en insatsborr och det är nödvändigt att hålla en viss bestämd skärlängd för att borren skall gå igenom arbetsstycket innan tappborren eller försänkaren börjar att skära, så är det möjligt att justera skruven efter det att borren blivit omskärpt.
- Hållare typ A - Detta är den vanligaste hållaren. Den har en cylindrisk sätthärdad kropp med en diametertolerans på g7. Den kan köras i styrbussning. Tappborren/konförsänkaren drivs med en kil som är monterad i hållaren. - Hållare typ M - Den här hållaren har ett medbringarspår fram på kroppen för att driva tappborren/koniska försänkaren, i stället för kilen, som de övriga hållarna har. M-hållaren skall användas tillsammans med tappborrar i grupp 1 i diametrar 30 mm och större samt tappborrar/konförsänkare i grupp 2 för diametrar 50 mm och större. - Hållare typ S - S-hållaren är avsedd endast för manuella maskiner eller maskiner med manuell matning. Denna hållare har ett kullagrat ställbart stopp och en graderad ställmutter med en noggrannhet på 0,05 mm. Den används för att kunna kontrollera försänkningsdjupet. Inställningsområdena framgår av verktygsritning i huvudkatalogen. - Hållare typ L - Extra lång hållare med smörjspår längs kroppens cylindriska del speciellt avsedd för att användas i en styrbussning. De finns i flera olika längder i grupperna 0, 1 och 2. För närmare information, se katalogen. - Hållare typ NS - Den här serien av speciellt korta hållare rekommenderas i följande fall: - när maximal stabilitet önskas - när det är begränsat utrymme mellan maskinspindel och arbetsstycke. - Hållare typ GS - Hållare med invändig kylkanal och där munstyckena är ställbara, för att kunna rikta kylvätskan på effektivaste sättet och när maximal stabilitet önskas 5(14) TAPPBORRAR De olika typerna och dimensionerna framgår i katalogen. Speciella diametrar kan slipas fram från standardverktygen. Tillverkningen av tappborrar med lödda hårdmetallskär är sådan att skären ligger en bit ut från centrumhålets kant, vilket medför att styrtappen eller insatsborren måste ha en viss minsta storlek när man använder tappborrar av typ H, HA och WH. För att observera detta har detta indikerats med en asterisk i katalogen. -Tappborr typ WHV Rotatip- 2-skärig tappborr med vändskär. Styrtapp av typ R rekommenderas. Kontrollera alltid vilken minsta styrtapp som är möjlig, genom att studera katalogen.
KONISKA FÖRSÄNKARE 6(14) De olika typerna av koniska försänkare samt dimensioner framgår av katalogen. Speciella diametrar kan slipas fram från standarddimensionerna. Samma tillverkningsmetod som för tappborrar gör att även koniska försänkare av typen TH måste ha en styrtapp eller insatsborr av en viss minsta storlek. Detta framgår av att dessa är utmärkta med en asterisk i katalogen. Koniska försänkare typerna 2TH, 2TK och 2T med en diameter på 50 mm och större är tillverkade med en medbringarklack, därför måste hållare typ 2M användas. Typ TK kan inte användas tillsammans med styrtapp eller insatsborr då den saknar centrumhål. Figur 8 -Typ KV Conotip- 2-skärig konisk försänkare med vändskär. Figur 9 Roterande styrtapp typ R rekommenderas. Kontrollera alltid i katalogen vilken minsta styrtapp som krävs. -Typerna 100T, TL,TT, TTC, TR, TRTC och E Dessa har cylindriskt skaft och kan kombineras med klämhylsa 102 med utvändig morsekona. Observera att dessa inte kan användas i det utbytbara systemet. Figur 10
VÄNDSKÄR AV HÅRDMETALL 7(14) Endast vändskär av typ Granlund kan användas! ISO-standard passar inte. Skillnader: 1. Tjockare vändskär för att verktyget skall bli så stabilt som möjligt och för att skäret ska få en bättre positionering i verktyget. 2. Flerskiktsbelagda skär är hårdare och mer motståndskraftiga mot förslitning än konventionella skär, vilket ger bättre livslängd. 3. Speciellt utformad spånbrytarvinkel medger högre skärhastigheter. Observera att skär typ 07T och 10T har en hörnradie på 0,4 mm, 12T och 17T har radie 0,8 mm som standard. Spånvinkel 5 I d TPMT ±0,05 TPMR ±0,05 s ± 0,13 r ± 0,10 TPGR ±0,025 TPMR-07T TPMR-07H 7,45 4,30 2,10 0,40 TPMT-07T TPGR-07T TPMR-10T TPMR-10H 10,22 5,90 2,90 0,40 TPMT-10T TPGR-10T TPMR-12T TPMR-12H 11,60 6,70 3,70 0,80 TPMT-12T TPGR-12T TPMT-17T TPMT.17H 17,32 10,00 4,95 0,8 Figur 11 Spännklamp/Centerlockskruv Med spännklampen får man en stadigare infästning medan centerlock medger bättre spånutrymme. Figur 12 Klamp med Flerskiktsbelagda Centerskruv vändskär lockskruv Torx nyckel
STYRTAPPAR / INSATSBORRAR 8(14) Styrtapparna tillverkas i toleransgraden c9. Denna minustolerans är standard för att eliminera risken för brott på grund av hög värmeutveckling. Uppge alltid det förborrade hålets diameter. -Styrtapp typ F (fast)- Denna styrtapp, som är vanligast, är tillverkad i ett stycke. Mellanliggande diametrar kan slipas fram från standardtappar, maximal nedslipning 0,5 mm. -Styrtapp typ R (roterande)- Roterande styrtapp rekommenderas tillsammans med tappborr typ WHV Rotatip och konisk försänkare typ KV Conotip, på grund av de höga skärhastigheterna. Om det förborrade hålet har stor noggrannhet, som t ex efter brotschning, bör roterande styrtapp användas. När man kör torrt, som i vissa gjutjärnskvaliteter, skall styrtappen smörjas då och då med en droppe olja. -Insatsborr typ B- Snabbstålsborr med kort skärlängd. Tillverkningstolerans h8, skaftet g8. -Insatsborr typ LB- Snabbstålsborr med lång skärlängd. Tillverkningstolerans h8, skaftet g8. BROTSCHAR MED LÖDDA HÅRDMETALLSKÄR Allmänna data: - Hårdmetallkvalitet ISO K10. - Brotscharna lagerförs i tolerans H7 men även som ämnen/halvfabrikat för att snabbt kunna leverera andra toleranser och diametrar enligt kundens önskemål. - Differentialdelning för att få bästa ytfinhet, runda raka hål och eliminera vibrationer. Figur 13 -Brotsch typ 507-6-skärig brotsch med extrem differentialdelning och vänsterspiral 8-10 grader. Hårdmetallkvalitet ISO K10 med härdad styrdel. DIN 8094 Form B. Rekommenderas särskilt för genomgående hål. -Brotsch typ 509- Brotsch med raka skär och extrem differentialindelning. Hårdmetallkvalitet ISO K10. DIN 8051 Form A. Rekommenderas för både bottenhål och genomgående hål. -Brotsch typ 510C- Brotsch med cylindriskt skaft, raka skär och differentialindelning. Diameter 4 mm - 8 mm har solid 507 509 510C 511
hårdmetallkrona. För diametrarna 10 mm - 12 mm gäller lödda hårdmetallskär. Hårdmetallkvalitet ISO K10. 9(14) -Brotsch typ 511- Justerbar brotsch med raka skär och differentialindelning för genomgående hål. Hårdmetallkvalitet ISO K10. Genom att driva in konan expanderar brotschen och kan åter fås i rätt arbetsdimension. 1 mm indrivning av konan gör att brotschens diameter ökar 0,033 mm. Total justerbarhet är ca 1% av brotschens diameter. Figur 14 Normalt beställes brotschen med den diameter och tolerans som är avsedd. När brotschen börjar bli sliten kan man utnyttja justerbarheten genom att driva in expansionskonan. För att erhålla bästa resultat bör man justera med slipmån för att sedan rundslipa brotschen. Detta beror på att brotschen kan bli något orund efter justering. Som en generell regel gäller att en brotsch alltid skall användas i en flytande verktygshållare av typen 520 eller 522. För skärdata och teknisk information: Se huvudkatalogen. BROTSCHAR MED VÄNDSKÄR Allmänna data: - Runda och raka hål. - Hög repeternoggrannhet. - Snabba skärbyten. - Vändskäret sitter på sådant sätt att det automatiskt ger rätt bakåtsläppning. - Snabb inställning med hjälp av endast en skruv. - Brotsch typ RD - Brotsch med vändskär för botten- och genomgående hål i dimensioner från 9,90-15,90 mm. Brotschen är försedd med vändskär typ DC-04 och inställd i tolerans-grad H7. TIN-belagda skär har beteckningen DCT-04. - Brotsch typ RB - Brotsch med vändskär för bottenhål i dimensionerna 15,91-50,00 mm.
Brotsch i dimensionsområdet 15,91-21,60 mm är försedd med vändskär BC-08, i dimensionsområdet 21,61-50,00 med vändskär BC-11 och inställd i toleransgraden H7. TIN-belagda skär har beteckningarna BCT-08 resp. BCT-11. - Brotsch typ RA - Brotsch med vändskär för genomgående hål i dimensionerna 15,91-50,00 mm. Brotsch i dimensionsområdet 15,91-21,60 mm är försedd med vändskär AC-08, i dimensionsområdet 21,61-50,00 med vändskär AC-11 och inställd i toleransgraden H7. TIN-belagda skär har beteckningarna ACT-08 resp. ACT-11. Samtliga typer kan specialbeställas i andra diametrar och/eller längder. Rekommendationer: Om brotschningen sker i en konventionell maskin måste antingen hållare 518S eller 523 användas. Detta för att kunna ta upp centreringsfel mellan hålet och brotschen. Den pendlande hållaren 518 skall användas då avvikelsen A är mindre än 0,05 mm och den flytande hållaren 523 skall användas när avvikelsen A är större än 0,05 mm. Se figur 15. 10(14) Fixerplatta Figur 16 Brotsch med kylkanal: Typ T, för genomgående hål Typ B, för bottenhål Figur 15 Eftersom moderna CNC-maskiner har en hög noggrannhet behövs sällan någon verktygshållare. Vid all brotschning är kylmedel av största vikt för kylning och smörjning, men särskilt för att spola bort spånor från skäreggen. Som framgår av figur 16 kan alla brotschar med en diameter större än 12 mm förses med kylkanaler. - Skaft - Samtliga brotschar finns lagerhållna med cylindriska skaft samt med ämnen med cylindriska skaft i övermått, vilket tillåter oss att snabbt leverera med önskad skafttyp. - C = Cylindriskt - G = Granlund - W = Weldon - N = Whistle Noch - M = Mapal - I = ISO 9766 Beställningsexempel : RACT-20,0 H7
11(14) INSTÄLLNING AV BROTSCHAR TYP RA, RB OCH RD Diameterinställning av brotsch RA, RB,och RD. Det går att justera brotschen med en mikrometer, men det enklaste och noggrannaste sättet är att använda håltolk i Granlunds inställningsfixtur 519-1051. FÖRBEREDELSER 1. Justera fixturens främre höjdjustering för rätt brotschdiameter enligt skalan (figur 17). 2. Justera skaftstödet till rätt position: a) flytta stödet framåt för brotsch RD b) flytta stödet bakåt för brotsch typ RB och RA. 3. Justera klockan till minsta håltolerans, använd Gå-sidan på en håltolk. BYTE AV SKÄR OCH DIAMETERJUSTERING 1. Lossa justerskruven ett varv och lossa excenterskruven som håller skäret 1/4 varv ( OBS! vänstergängad ). 2. Tag bort skär och fixerplatta. 3. Håll skäret på plats och drag åt exenterskruven (löst). 4. Placera brotschen i fixturen med skäreggen i centrum av mätklockans plan och vrid brotschen till max diameter kan avläsas. 5. Pendla brotschen till lägsta punkt på mätklocka = brotschen ligger rakt. 6. Vrid brotschens justerskruv till 0,02 mm före noll. 7. Drag åt excenterskruven, vrid sedan justerskruven till mätklockan visar noll. 8. Provbrotscha en detalj och kontrollmät hålet! INSTÄLLNINGSFIXTUR 519-1051 Främre höjdjustering TVÄRSNITT VÄNDSKÄRSBROTSCH Excenterskruv Kil Skaftstöd Justerskruv Figur 17 Figur 18
UNDERPLANFÖRSÄNKARSYSTEM 12(14) Allmänt: - Snabbt byte av försänkare genom bajonettfattning. - Stark och styv hållare. - Inga komplicerade mekanismer. - Försänkare i snabbstål eller lödd hårdmetall. - Hållare typ US - Hållaren har morsekona eller Weldonfäste. Morsekonan är försedd med gänga för dragstång och lös tunga. Diametern på hållarens styrdel (d1) med tillverknings-toleransen d8, måste passa den nominella håldiametern för hålet som skall för-sänkas. Diametern på infästningen till försänkaren (d) måste ha samma diameter som hålet i försänkaren (d). Figur 19 UNDERPLANSFÖRSÄNKARE - Typ U - 3-skärig snabbstålsförsänkare för planing, max 3 mm. - Typ UH - 3-skärig med lödda hårdmetallskär för planing, max 3 mm. Figur 20 - Typ UD - 4-skärig snabbstålsförsänkare för planing och djupförsänkning Figur 21
Av katalogen framgår vilka hållare som inte passar till UH (de är utmärkta med en asterisk). Detta eftersom skärhuvud typ UH tillverkas efter samma princip som tappborrar och som tidigare har omtalats. Speciella diametrar på såväl hållare som försänkare kan erhållas på begäran. Om man skall försänka ett hål som är större än vad hållarens styrdel medger så kan man förse hållaren med en hylsa. Det är då bättre att välja mindre styrdiameter för att kunna använda en hylsa med kraftigare godsväggar. 13(14) CNC VERKTYG - Typ BV - Bakplanare med vändskär. - Typ BFV - Bakfasare med vändskär, kan cirkulärinterpoleras. - Typ DFV - Dubbelfasare med vändskär, kan cirkulärinterpoleras. Figur 22 Dessa typer av verktyg (BV, BFV och DFV) kräver att exakta parametrar programmeras för hela arbetsoperationen. Programmeringen skall göras i följande ordning: 1. Spindeln positioneras i centrum till det hål som skall bearbetas, sedan till en känd position. 2. Spindeln förskjuts från centrum med det mått E som angivs på verktyget och i huvudkatalogen. 3. Verktyget förs genom arbetsstyckets hål och spindeln återförs till centrumlinjen. 4. Spindeln startas och matas in i arbetsstycket så att försänkningen kan utföras. 5. När försänkningen är utförd stoppas spindeln och återförs till position (som i punkt 1), förskjuts enligt E -måttet och dras upp genom arbetsstycket.
14(14) Figur 23 Verktygen beställs genom att ange den diameter som önskas på försänkningen (D) och håldiametern (d 1 ). T.ex. BV 20,0 / 13,0 - Typ FV - Konisk försänkare och fasare med vändskär. Kan även användas till att fasa större diametrar genom cirkulär interpollation och kan användas till att fasa kanter, fasfräsning. -Typ PV - Planförsänkare med vändskär, ej centrumskärande. Kontrollera i katalogen vilket minsta förborrade hål som krävs. Figur 24 Observera att största möjliga skärdjup för PV är 0,9 x D!