ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin och på TV marknadsförs de senaste idealen av stylister och inredare. De som är unga är mest påverkbara eftersom de står inför uppgiften att skaffa sig en egen identitet. Vi vill därför diskutera hur de ting som dagligen omger oss har sina rötter i en global form och designtradition. Med hjälp av Nationalmuseums rika samlingar kan eleverna få hjälp med att koda och förstå de formkonventioner och bildstrukturer som finns i deras vardag. Hur avgörande är frågor om kön, klass och etnicitet? Vem bestämmer vad som är god smak? Hur skapas normer och ideal? Hur svensk är egentligen den svenska formen? Vi måste ha kunskap om det förflutna för att förstå samtiden för vi är alla en länk i historien. Innehåll Programmet utgår från Nationalmuseums permanenta utställning Formen i Sverige NRMMNTQM, som visas på plan N. Utifrån våra samlingar lyfter vi aktuella frågeställningar kring Konsumtion nu och då. Föremålens historia sammanflätas med politiska, ekonomiska och kulturella skeenden genom seklerna. Syfte Genom att visa på paralleller mellan nu och då vill vi ge eleverna redskap till ett kritiskt form och bildseende. Den personliga erfarenheten/historien och faktorer som genus, sexualitet, sociokulturell bakgrund, ålder, geografiskt läge och nationalitet påverkar hur vi uppfattar föremål och deras form. Även konstnärer och formgivare är betraktare och påverkade av sin tids konventioner. I programmet analyseras både gamla och nya föremål och massproducerade bilder. Syftet är att sätta in tingen i sitt sammanhang och beskriva hur de brukades. Metod Arbeta med den interaktiva webbsajten Formen i Sverige som är länkad till Nationalmuseums hemsida. Gå in på Skola och klicka Gymnasiet i menyn till höger välj sedan Formen i Sverige. Där hittar du länken till webbplatsen. Dela upp eleverna i fem grupper. Varje grupp skall arbeta med alla de nedanstående övningarna. Tidsåtgång: O tim. N
Övning N A. Ta två foton (till exempel med din mobil) från ditt eget rum där hemma. B. Titta på introt på webbplatsen. C. Läs texten och diskutera frågorna i gruppen. Varje dag översvämmas vi av reklam för nya prylar som vi påstås behöva för att kunna leva våra liv. Det är viktigt att kunna välja själv och veta varför. Den globala form och designtraditionen är präglad av olika sociala normer som är avgörande för hur vi skapar våra identiteter. Det vi väljer att omge oss med är en viktig del i skapandet av vår egen image. Beskriv hur det ser ut i ditt hem. Varför du valt att omge dig med de tingen som finns på bilderna? Är du påverkad av dina kamrater, av medias make over program eller av hemmareportagen från elitens lyxbostäder? Har kön och klass någon betydelse för hur det ser ut i ditt rum? Har du tänkt på hur föremålen är formgivna? Varför valde du just föremål med den färgen? På vilket sätt har föremålens funktion haft betydelse för hur du inreder ditt rum? Är de specifikt producerade för din målgrupp? Har du någon aning om var de är tillverkade och vem som formgivit dem? Diskutera tillsammans med hela gruppen hur ni förhåller er till konsumtion, trender och design när det gäller heminredning? O
Övning O A. Öppna den översta lådan som handlar om Mönster och läs texten. B. Se sedan på bilderna och diskutera: Vad för slags olika mönster ni möter och använder i ert vardagsliv. Vad har de för funktion och betydelse? Vilka tycker ni bäst om och varför? Finns det något mönster som du vet varifrån det har sina rötter? Glöm inte att det kulturella utbytet mellan Europa och andra världsdelar har varit omfattande genom århundradena. Många av de textilier som finns i svenska hem produceras i idag i Kina, men är formgivningen verkligen påverkad av den äldre kinesiska traditionen? Påverkas ni av de senaste inredningstrenderna? I så fall på vilket sätt? P
Övning P A. Öppna den tredje lådan uppifrån (den som handlar om den Svenska smaken) B. Läs texten nedan och diskutera frågorna Idag lanseras Sverige internationellt med hjälp av bland annat design. Men hur svensk är den svenska designen egentligen? Konstnärerna Karin och Carl Larsson har till exempel haft ett avgörande inflytande på vårt nutida inredningsideal. Deras hem i Sundborn i Dalarna har varit och är en viktig del i skapandet av det som idag uppfattas som typiskt svenskt. Kring sekelskiftet NVMM lanserades det genom en rad bilderböcker som nådde en stor publik både i Sverige och utomlands. Makarna Larssons hem marknadsfördes som ett nationellt inredningsideal och som en samhällelig modell. I målningen Till en liten vira har Carl framställt Karin som hustru och mamma, som hemmets vårdarinna. Karin tillhörde en stor grupp av kvinnliga konstnärer och formgivare som var verksamma under NUMM-talet och som sedan försvunnit ur konsthistorieskrivningen. Hemmet i Sundborn skapade Karin och Carl tillsammans men i bilderna därifrån försvinner Karins konstnärskap. Bilderna från Sundborn kan ses som en del av den backlash där den borgerliga mannen betraktades som familjens och nationens beskyddare medan kvinnorna placerades inom den privata sfären (hemmet). Tidens nya borgerliga hemmafru ideal the chic housewife skulle vara artistisk men inte professionell/yrkesutövande konstnär. Hennes främsta uppgift var att inreda/möblera hemmet med hjälp av redan existerande objekt och stilar. Det enda sättet för henne att förverkliga sig själv var genom konsumtion. Under NVMM-talet kom det svenska hemmet att alltmer betraktas ur ett funktionellt perspektiv, där enkla och raka former stod i fokus, och där rummen möblerades med få och enhetliga föremål. En utopisk vision som var färgad av idén om det lugna och ljusa, det återhållsamma och svala hemmet som skulle forma harmoniska sinnen. Formgivaren Per B. Sundberg är en av de många nutida konstnärer som har ifrågasatt den normen och istället anknutit till barocktraditionen och intresset för det överdådiga. Han använder alltid humor i sina föremål, som i sin Älgradio, och arbetar med dramatiska form- och färgkontraster. Analysera bilderna och diskutera vad ni tycker är typiskt svenskt? Finns det möbler från IKEA i ert hem? Hur svensk är egentligen den svenska formen? Hur skapas nationella normer och ideal? Vem bestämmer vad som är god smak? Q
Övning Q A. Öppna den sjätte lådan som handlar om Inredning. B. Läs texten och diskutera frågorna. Hur ni vill att ert framtida hem skall se ut? Vilka rum tycker ni är viktigast? Vad tror ni att ni kommer att lägga ner mest resurser på? På vilket sätt kommer hemmet att vara miljöanpassat? Vad tror ni att det kommer att finnas för likheter och skillnader mellan det och ert föräldrahem? Har klasstillhörighet någon betydelse för hur ni vill utforma ert nya hem? R
Övning R A. Öppna först låda fyra om Varans makt och sedan låda sju om Mode och läs respektive text. B. Analysera bilderna. På vilket sätt kan varor fungera som statussymboler? Vilken slags makt ger de innehavaren? Hur är de påverkade av könsstereotyper? Stereotyper förnekar att vi människor faktiskt är olika. Å andra sidan hjälper de oss i viss mån att kommunicera med varandra. Vilken är fördelen med reklamens stereotyper? Vilka typer av problem kan finnas? Hur påverkar könsstereotyperna er i gruppen? Hur påverkas vi av visuella budskap och de normer som döljs i dem, med tanke på att dessa "yttre" bilder projiceras inuti oss i samma sekund som vi ser dem? C. Gör ett collage om konsumtion och könsstereotyper med hjälp av tidningar och tidskrifter, foton, sax, lim. Samla bilder som visar varor/objekt som är viktiga idag för att förstärka ungdomars personlighet som tex mobiltelefoner. Om vi samlar och jämför bilder kan vi aktivt börja iaktta de kompositionsoch värdemönster som bygger upp en bild. Det viktigaste är att finna bilder med ett gemensamt tema eller en symbolisk färgsättning, någonting som har att göra med själva iscensättandet av bilderna som ni fastnar för. Gör ett collage som underlättar för de andra att känna igen de upprepningar som skapar bildstrukturerna. D. Redovisa era collage och diskutera: Finns det en osynlig maktstruktur? Vem vill ni identifiera er med? Vad finns det för positiva respektive negativa omständigheter kring identifikation, grupptillhörighet osv. Vem är det som tjänar mest på att upprätthålla normer och stereotyper? S
Lästips Zandra Ahl och Emma Olsson. Svensk smak. Myter om den moderna formen. Stockholm OMMN. Adrian Forty. Objects of desire: design and society NTRMÓNVUM. London NVUS. Margareta Gynning. Konstnärspar kring sekelskiftet NVMM. Utställningskatalog, Nationalmuseum OMMS. Penny Sparkes. As long as it s pink: the sexual politics of taste. London NVVR. Louise Waldén. Handen och anden. De textila studiecirklarnas hemligheter. Stockholm NVVQ. T