Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2012 Ks/2012:458

Utredningsenheten Siv Hederos Integrationssamordnare ÅRSRAPPORT 2013-03-18 1 (19) Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2012 Ks/2012:458 Mål för kommunens integrationsarbete Mål för kommunens integrationsarbete finns i kommunprogrammet 2011-2014 och i majoritetens kommunalrådsyttrande, integrationsrapporten 2010 (Kf 2011-05-26/27). Alla invånare har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Människor i olika åldrar, med skiftande bakgrund och erfarenheter, kunskaper och kultur är en stor tillgång i utvecklingen av samhället. Nycklarna till en framgångsrik integration är delaktighet i det civila samhället, i språket och i arbetslivet. Flyktingar och anhöriginvandrares behov av stöd ska särskilt uppmärksammas. Kommunen ska bedriva ett aktivt, målinriktat, jämställt och varierat integrationsarbete. Enskildas initiativkraft ska tillvaratas så att den bidrar till utvecklingen av hela samhället. Samverkan med näringslivet ska eftersträvas. Goda exempel ska lyftas fram och ett pilotprojekt i något av kommunens prioriterade bostadsområden ska genomföras under mandatperioden. Målet med framgångsrika integrationsprojekt bör vara att, om behov finns, integrera dessa i den löpande kommunala verksamheten. Målet med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt som erhållit kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till arbete, utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa. Nämnder, förvaltningar och bolag har det huvudsakliga ansvaret för kommunens integrationsarbete. Bakgrund I Jönköpings kommun pågick mellan 1996-2005 en integrationssatsning med särskild inriktning på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Kommunfullmäktige beslutade 2005-06-22 att nämnder och bolag skulle ta ett utökat ansvar och utforma konkreta och mätbara mål. Kommunstyrelsen gavs i uppdrag att ansvara för samordning av integrationsarbetet och förfogar över ett kommuncentralt anslag avsett för särskilda projekt. Årliga rapporter har lämnats tillkommunfullmäktige. Kommunfullmäktige 2011-05-26/27 beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen redovisa andelen anställda med utländsk bakgrund i kommunens bolag. Tidigare hade detta enbart gällt kommunala förvaltningar. STADSKONTORET Besöksadress Rådhuset Rådhusparken 1, Jönköping kommunstyrelse@jonkoping.se Fax diariet 036-10 57 04 Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se

2 (19) Kommunfullmäktige 2012-04-26 godkände rapporten avseende kommunens arbete för ökad integration 2011. Alla nämnder och bolag åläggs att senast 2012-12-31 ta fram konkreta och mätbara mål för sitt integrationsarbete, såväl avseende anställda med utländsk bakgrund som andra mål. Bolagens integrationsrapporter ska redovisas till deras bolagsstyrelse. Kommunfullmäktige 2012-11-29 beslutade att vissa bolag inte ska lämna integrationsrapport. Följande bolag ska lämna rapport: Elmia AB, Jönköping Energi AB ( inkl Jönköping Energi Nät AB och Jönköping Energi Biogas AB), Grennaskolans Riksinternat AB, Bostads AB Vätterhem ( inkl Bottnaryds Bostads AB), AB Bankerydshem, AB Norrahammars Kommunala Bostäder, AB Grännahus, Visingsöbostäder AB, Jönköping Airport AB och Programbolaget i Jönköping AB. Kommunstyrelsens jämställdhets- och integrationsutskott har fem ledamöter samt ersättare. Utskottet har under 2012 haft elva sammanträden. Denna rapport består av följande delar: Stadskontorets samordningsarbete och beskrivning av de projekt som fått bidrag från anslaget för integration och delaktighet. Välfärdindikatorer för Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder Sammanfattning av integrationsrapporter från nämnder och bolag. Redovisningarna bifogas rapporten. Rapport anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun 2012. Stadskontorets samordningsarbete och beskrivning av projekt som beviljats bidrag från anslaget till integration och delaktighet Det centrala anslaget för integration och delaktighet för 2012 var 1 778 000 kr. I resultatfonden fanns 771 000 kr. Totalt har ca 1 300 000 kr beviljats till olika projekt för verksamhet 2012. Prioriterade bostadsområden är Råslätt, Öxnehaga, Österängen samt Huskvarna söder. Integrationsinsatser inom andra bostadsområden och kommunövergripande insatser bör också uppmuntras. Samverkan mellan olika aktörer är mycket viktigt. Via områdesgrupperna sker en god samverkan mellan kommunala förvaltningar, ideella föreningar, religiösa samfund bostadsföretag och närpolisen. Projektansökningar från lokalt verksamma föreningar prioriteras. Projektanslagen är alltid tidsbegränsade. Enskilda personer beviljas inte bidrag.

3 (19) Kommunövergripande projekt Jönköpings somaliska förening, fotbollsturnering Kommunala gymnasieskolorna, simundervisning nyanlända ungdomar Kultur Jönköping, resa bokmässan Gbg 4 000 kr 34 500 kr 7 280 kr Under 2012 har integrationssamordnaren tillsammans med sektionschefen för invandrar och flyktingsektionen haft en dialog med Jönköpings somaliska förening kring temat Vad kan somalier bidra med i Jönköping? Föreningen har olika verksamheter för barn och vuxna och engagerar sig också i närområdet. Fotbollsturneringen vände sig till alla barn och inte enbart till barn med somalisk bakgrund. De har sin föreningslokal på Birkagatan i närheten av Österängens bostadsområde. Gymnasieskolan anordnar undervisning i särskilda grupper språkintroduktion för elever som ännu inte har tillräckliga svenskkunskaper för att studera på ett ordinärt gymnasieprogram. Många av eleverna är inte simkunniga och denna undervisning gjordes i samverkan mellan de kommunala gymnasieskolorna, Vårsol SARA och Jönköpings simsällskap. Simundervisningen riktade sig till 70 elever. Biblioteken på Öxnehaga och Råslätt har kontakt med många besökare som har olika modersmål. Deltagare i språkcafé/cirkel och bokcirkel erbjöds att följa med kommunens bibliotekspersonal när de åkte till biblioteksmässan i Göteborg. Råslätt, Östererängen, Öxnehaga och Huskvarna söder är prioriterade bostadsområden när det gäller integrationsarbetet. I dessa fyra bostadsområden finns aktiva områdesgrupper som oftast leds av rektorn i områdets skola. Genom att rektorn är ordförande finns också en koppling till LSG ( lokala samverkansgruppen). Integrationssamordnaren prioriterar deltagandet i de lokala områdesgrupperna. Råslätt Råslätts stora områdesgrupp träffas ca fyra gånger per år och inbjudan skickas till förvaltningar, föreningar, religiösa samfund och Bostad AB Vätterhem. Inbjudan är öppen och sätts också upp i trappuppgångarna. Uppslutningen är god och områdesgruppen förstärker de sociala nätverken inom området. Råslätts lilla områdesgrupp riktar sig till förvaltningsrepresentanter, Bostad AB Vätterhem samt representanter från de större föreningarna och träffas också ca fyra gånger per år. Den lilla områdesgruppen är ett bra forum för att utifrån olika infallsvinklar komma med förslag till lösningar på ev. problem samt nya idéer för att förbättra bostadsområdet. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Råslätt Råslätts församlingsgemenskap, samverkansprojekt Fritid Jönköping Stadsgården 2012 Råslätts Sportklubb, föreningsidrottsskola för högstadie- och gymnasieflickor aug-12 aug-13 50 000 kr 210 000 kr

4 (19) Råslätts församlingsgemenskap har sedan 2007 i samverkan med Fritid Jönköping utvecklat arbetet med öppen fritidsgård lördag och söndagskvällar, Underground. Verksamheten sker helt med ideella krafter och inom ramen för Underground finns övningskörningsprogram och ledarskola. Underground har lyckats att skapa en trygg miljö och det är många flickor som besöker fritidsgården och även deltar i ledarskolan. Att vara positiva förebilder har premierats och det har varit flera artiklar med Råslätts-ungdomar i Jönköpingsposten. Underground är ett bra komplement till kommunal fritidsverksamhet. Råslätts Sportklubb, RSK är en stor och viktig aktör på Råslätt med ca 300 aktiva medlemmar. Föreningen startade i augusti 2012 en föreningsidrottsskola för flickor i högstadie- och gymnasieåldern. Tanken med föreningsidrottsskolan är att flickor ska få testa olika idrotter och detta sker genom samverkan med RSK och andra idrottsföreningar i hela kommunen. Projektet leds av två projektledare som arbetar 25 %. Fritid Jönköping stöder föreningsidrottskolan genom att bevilja hyresbidrag. Utvecklingen på Råslätt bedöms som fortsatt stabil. Jönköpingspostens lokalredaktion har skrivit flera positiva artiklar från Råslätt. Det långsiktiga arbetet och samverkan mellan boende, föreningar, förvaltningar och Bostads AB Vätterhem skapar en stark social sammanhållning och beredskap för nya situationer som kan uppstå. Österängen Österängens områdesgrupp träffas ca åtta gånger per år och leds av rektorn på Österängsskolan. Övriga deltagare är bitr. rektor och skolsköterska från Österängsskolan, Fritid Jönköping, Fältsekreterare, Familjecentralen, ABF, Hyresgästföreningen, Bostads AB Vätterhem och UNF ( Ungdomens nykterhetsförbund). Kommundelsutvecklingen Österängen hade invigningsfest i samband med Österängsdagen den 25 augusti 2012 och Vätterhems bovärdar bjöd på grillkorv vid de nya aktivitetsytorna. Puls Arena ligger i anslutning till Österängsskolan och används under dagtid av skolbarnen. Den lokala utvecklingsgruppen med projektledning från stadsbyggnadskontoret fortsätter sitt arbete. Planeringsarbete pågår för bättre belysning i området, förbättra gångtunneln till Vättersnäs, uppsnyggningsarbete vid ravinen och centrumförnyelse i samarbete med Bostads AB Vätterhem. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Österängen Österängsskolan i samverkan med Fritid Jönköping, områdesarbete Österängen 2012 ABF, Jönköpings län utvecklingsstöd Österängen 2012 Hyresgästföreningen, verksamhetsutveckling Österängen 2012 Arbetsmarknadsavdelningen, ungdomsanställningar 300 000 kr 45 000 kr 50 000 kr 81 000 kr Österängsskolan har sedan 2008 beviljats stöd till en projektanställning för att med Österängsskolan som bas arbeta med områdesarbete i bostadsområdet. Under 2012 har samarbetet med Fritid Jönköping utvecklats och projektledaren

5 (19) arbetar vissa timmar tillsammans med fritidsledarna på Birkagården. Projektledaren har också tagit mycket aktiv del i kommundelutvecklingen i området samt engagerat ungdomar från området i kommundelsutvecklingen. När kommunfullmäktige beslutade om kommundelsutvecklingen på Österängen beslutades också om att under åren 2011 2013 tillföra 300 000 kr per år som verksamhetsmedel. Dessa verksamhetsmedel ingår i anslaget för integration och delaktighet. Integrationssamordnaren initierade att 50 000 kr av dessa skulle förvaltas av Hyresgästföreningen. Hyresgästföreningen kunde på detta sätt bevilja bidrag till olika grupper som verkar i bostadsområdet. ABF Jönköpings län fick bidrag för att anordna seminarier och studiecirklar i Birkagården. I samarbete med arbetsmarknadsavdelningen och det markanläggningsföretag som arbetade med aktivitetsytorna anställdes tre ungdomar från Österängen. I upphandlingsunderlaget stod särskilt angivet att företaget skulle ha arbetslednings och arbetsmiljöansvar för de ungdomar som anställdes i samarbete med arbetsmarknadsavdelningen. Situationen i Österängens centrum vid innetorget har under året varit orolig. En mindre grupp ungdomar har varit stökiga och stört personer som handlar i centrum. Det är inte acceptabelt att äldre boende i området väljer att inte gå ut på kvällarna. I augusti sammankallade Fritid Jönköping och Fältverksamheten socialtjänsten till ett gemensamt möte för olika aktörer i Österängen. Dessa strategimöten vänder sig till kommunala verksamheter, polisen, föreningar i området och Willys matvaruaffär. Fritid, fältverksamheten och polisen har förstärkt sina insatser. Det handlar om kortsiktiga insatser för att skapa trygghet för alla boende och besökare men också om långsiktiga insatser i form av utökat föreningsliv och starkare sociala nätverk. Bostads AB Vätterhem har fått många klagomål från oroliga hyresgäster och har anställt vakter som vissa tider tjänstgör vid affärscentrum i torget. Jonköpings somaliska förening har varit med på dessa möten och startat upp trygghetsvandringar i området. Trygghetsvandringarna har varit mycket uppskattade från såväl boende som näringsidkare. Öxnehaga I Öxnehaga finns sedan många år en aktiv områdesgrupp med delat ordförandeskap mellan rektorn på Öxnehagaskolan och verksamhetsansvarig på Öxnegården. I gruppen finns b l a representanter från kommunala verksamheter, Bostads AB Vätterhem, närpolisen, IFK Öxnehaga, Öxnegården, ABF och Hyresgästföreningen. Bidrag till Öxnehaga från anslaget och integration och delaktighet till Öxnehaga IFK Öxnehaga/ samverkan med Öxnehagaskolan och Fritid 2012 Friluftsfrämjandet, Öxnegården områdesarbete med folkhälsoperspektiv 173 000 kr 43 500 kr IFK Öxnehaga har sedan 2007 fått stöd för att anställa en projektanställd som arbetar både i Öxnehagaskolan och inom IFK Öxnehaga. Inom skolan arbetar den projektanställde med rast-verksamhet på Puls Arena och med skolans fotbollsprofil. Skolan finansierar 20% av tjänsten. Under 2012 har kontakt

6 (19) tagits med Fritid och den projektanställde går också in som timanställd på fritidsgården. Friluftsfrämjandet Öxnegården har sedan 2007 fått bidrag till 25 % anställning av en verksamhetsansvarig med ansvar för samverkan i olika former i Öxnehaga. Förutom områdesgruppen och samverkan med olika föreningar i Öxnehaga arbetar Öxnegården med folkhälsofrågor, centrumutveckling i Öxnehaga och samverkan med Högskolan för ett kommande skogsträdgårdsprojekt. I Öxnehagas centrum finns flera verksamheter men inte någon stor livsmedelsaffär. Detta har lett till att det är relativt få vuxna som är i centrum på kvällstid. Skadegörelsen har ökat och detta har lett till att Bostads AB Vätterhem har satt in ökad bevakning. Hyresgästföreningen och Bostads AB Vätterhem i samarbete med fritidsgården Forum försöker att utvidga gruppen som trygghetsvandrar sena kvällar inom området. Fritidsgården har förstärkt sina resurser 2012 och utökat öppettiderna till två lördagar i månaden. Huskvarna söder Huskvarna områdesgrupp leds av rektor och bitr. rektor på Södergårdsskolan. Under året har gruppen utvidgats och har nu representation från fritid, familjecentralen, hyresgästföreningen, invandrar och flyktingsektionen och Huskvarna FF. Familjecentralen har lokaler i närområdet och har öppen verksamhet samt SFI ( svenska för invandrare) för föräldralediga. Många nyanlända kvinnor och barn har kontakt med familjecentralen. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Huskvarna söder Brahe Basket, sommaraktiviteter 2012 Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med musikteater Freja och Södergårdsskolan 50 000 kr 250 000 kr Brahe basket har en stark förankring i Huskvarna söder och idrottsföreningens barn och ungdomar har olika bakgrund. Föreningen har i flera år bedrivit sommarverksamhet för barn och familjer vid Eriksgatan och Nygatan/Backgatan. Bidraget har använts till att anställa en projektledare som leder arbetet tillsammans med feriepraktikanter. Under 2012 organiserades lek och idrott vid Eriksgatan och i gamla idrottshuset i Huskvarna. Studieförbundet vuxenskolan har i samarbete med musikteater Freja beviljats bidrag för projektet Annorlundaskap och integration. Förutsättningen för att bevilja stöd till projektet var att Södergårdsskolan var positiva och såg det som en del Södergårdsskolans arbete med värdegrundsfrågor och FN:s barnkonvention. Musikteater Freja satte upp en teaterföreställning som spelades för skolklasser och även föräldraföreställning. Smålands musik och teater försöker nu sälja in pjäsen till andra skolor och en dokumentärfilm är också inspelad. I augusti 2012 skickade kommunen i samarbete med hyresgästföreningen en inbjudan till ett möte med de privata hyresvärdarna på Huskvarna söder. Niklas Dabrowski som är områdesansvarig för Fastighets AB Balder talade om betydelsen av boinflytande. Socialtjänsten var representerad med

7 (19) hyresrådgivare och sektionschef från försörjningsstödet. Ett nätverk har bildats med följande representation: fastighetsägarförbundet, Din Bostad, HSB Gambrinus, DBS fastigheter, Svenska bostadsfonden, hyresgästföreningen, kommunalråd från majoritet och opposition samt integrationssamordnare och representanter från socialtjänsten. Nätverkets syfte är att genom samverkan skapa ett attraktivt och tryggt bostadsområde. Reflektioner Nästan alla projekt som får stöd från anslaget för integration och delaktighet riktar sig till barn och ungdomar och arbetet sker ofta i samverkan mellan skola, fritid och föreningar. Att skapa positiva uppväxtvillkor och goda förebilder är mycket viktigt. Långsiktighet och samarbete skapar trygghet och en beredskap att möta nya situationer. Personer med goda ledaregenskaper och stort förtroende inom bostadsområdet har i vissa fall fått anställning via anslaget för integration och delaktighet. Dessa personer har inte alltid formell kompetens men behövs i allra högsta grad för att skapa social sammanhållning och trygghet. Det är angeläget att förvaltningarna också tar sitt ansvar när projekttiden har avslutats. Försämrad konjunktur drabbar i hög grad ungdomar och utrikes födda. Utrikes födda kvinnor har ca 30 % lägre förvärvsfrekvens än kvinnor födda i Sverige. Det är förlorad kompetens att inte ta tillvara denna resurs. Långtidsarbetslöshet skapar ofta ohälsa och det är angeläget att satsa extra mycket på att öka andelen utrikes födda kvinnor som deltar i arbetslivet. Välfärdsindikatorer i Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder (Gunilla Kärrdahl, stadskontorets utredningsenhet) Uppföljning av utvecklingen i de fyra områdena Österängen, Huskvarna Söder, Öxnehaga och Råslätt görs årligen med hjälp av statistik för ett antal välfärdsindikatorer. Samtidigt görs jämförelser med genomsnittet för Jönköpings kommun. För Öxnehaga och Huskvarna Söder redovisas småhusområden för sig och flerbostadsområden för sig, och det är framför allt flerbostadsområdena som tas upp i beskrivningen nedan. Välfärdsindikatorer Befolkningsstruktur med uppdelning i åldersgrupper Andel utrikes födda och andel med utländsk bakgrund Förvärvsfrekvens 20-64 år Andel öppet arbetslösa 18-64 år uppdelat i åldersgrupper (2 ggr/år) Andel i arbetsmarknadsåtgärder 18-64 år uppdelat i åldersgrupper (2 ggr/år) Andel med eftergymnasial utbildning 20-64 år Ohälsotal Allmänt Generellt för de fyra områdena är förvärvsfrekvens, utbildningsnivå och inkomst lägre än genomsnittet för kommunen, medan andel öppet arbetslösa, andel i arbetsmarknadsåtgärder och ohälsotal är högre än genomsnittet. Andelen utrikes födda och med utländsk bakgrund är också betydligt högre. Det finns emellertid en del skillnader mellan områdena. Befolkningsstrukturen

8 (19) är till stor del beroende av hur bostadsbeståndet ser ut, och hur stor omflyttningen är hänger i sin tur samman med befolkningsstrukturen. Andelen utrikes födda har under de senaste åren ökat i samtliga områden utom Råslätt, där den har varit tämligen konstant. Mest har andelen ökat i Öxnehaga och Huskvarna Söder. Råslätt och Österängen har en hög andel av befolkningen i åldersgruppen 19-29 år. I Råslätt beror detta på att det finns ett stort antal studentbostäder, och även i Österängen är andelen studenter relativt hög. Bostadsstrukturen i Österängen med många små lägenheter gör att många unga bosätter sig där. Den höga andelen unga/studenter i de båda områdena påverkar till viss del värdena för indikatorerna. Utrikes födda och utländsk bakgrund Jämfört med 2011 är det endast i Öxnehaga som andelen utrikes födda respektive andelen med utländsk bakgrund har ökat, medan det inte skett några nämnvärda förändringar i de övriga områdena. I flerbostadsområdet i Öxnehaga är respektive andelar numera nästan lika stora som i Råslätt. Arbetslöshet Mellan mars 2012 och oktober 2012 ökade den öppna arbetslösheten 1-1,5 procentenheter i de fyra områdena utom i Huskvarna Söders flerbostadsområden där den var oförändrad. Här har andelen öppet arbetslösa dock ökat bland männen men minskat bland kvinnorna. Fortfarande är det Råslätt som har den lägsta öppna arbetslösheten. Andelen i arbetsmarknadsåtgärder är i stort sett oförändrad. Den öppna ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har ökat kraftigt med mellan två och drygt fem procentenheter sedan 2011, mest i Huskvarna Söders flerbostadsområden och Österängen. Andelen öppet arbetslösa är dock betydligt lägre bland unga kvinnor än bland unga män. Även andelen i arbetsmarknadsåtgärder har ökat i Österängen och Råslätt, däremot har den minskat i de två övriga områdena. Ohälsa Ohälsotalet har generellt minskat något i de fyra områdena och även totalt i Jönköpings kommun mellan 2010 och 2011. Huskvarna Söder har betydligt lägre ohälsotal än de övriga tre och minskningen har här också varit större. Generellt är ohälsotalet i Jönköpings kommun ungefär 10 dagar fler för kvinnor än för män. I de fyra områdena är skillnaden mellan könen större i Öxnehaga men mindre i Huskvarna Söder. Förvärvsfrekvens Förvärvsfrekvensen har ökat med mellan två och fem procentenheter i de fyra områdena mellan 2010 och 2011. Störst har ökningen varit i Österängen och Huskvarna Söder. Kvinnornas förvärvsfrekvens har dock inte ökat nämnvärt i Råslätt och Österängen. I Jönköpings kommun totalt har förvärvsfrekvensen ökat med en procentenhet från 79 till 80%.

9 (19) Förvärvsfrekvens 20-64 år, 2011-12-31 Andel (%) kvinnor män totalt Österängen 50,9 66,0 59,5 Huskvarna Söder, flerbostadsområden 47,0 61,7 54,5 Öxnehaga, flerbostadsområden 55,3 66,5 60,8 Råslätt 42,7 55,6 49,4 Jönköpings kommun 77,3 82,1 79,7 En särskild studie har gjorts när det gäller förvärvsfrekvensen för kvinnor efter ålder och bakgrund med jämförelser mellan utrikes födda kvinnor och kvinnor födda i Sverige. I Jönköpings kommun är skillnaden i förvärvsfrekvens ungefär 30 procentenheter oavsett åldersgrupp. I Råslätt är skillnaden mindre, men förvärvsfrekvensen är där generellt mycket lägre, även bland kvinnor födda i Sverige. % 100 Förvärvsfrekvens för kvinnor efter ålder och bakgrund 2010 Jönköpings kommun 90 80 70 60 50 40 30 20 födda i Sverige utrikes födda 10 0 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år Sammanfattning av integrationsrapporter från nämnder Denna sammanfattning utgår från de frågor som ställdes i det brev som skickades till kommunens nämnder och bolag 2012-12-13. Nämndernas och bolagens rapporter bifogas. Kursiverad text innebär citat från de olika rapporterna. Vilka konkreta och mätbara mål för integrationsarbetet har respektive nämnd/bolag tagit fram? Redovisa målen avseende 2013. Socialnämnden och Äldrenämnden har lagt in integration som en del i förvaltningens verksamhetsstyrning och kvalitetsarbete. Inom ramen för arbetet med att utveckla den strategiska plattformen Dialogen, har frågor kring jämställdhet, integration och mångfald identifierats som nyckelfaktorer i det fortsatta förvaltningsövergripande kvalitetsarbetet. Därför kommer dessa

10 (19) frågor att utgöra ett viktigt perspektiv och under 2013 lyftas upp och kommuniceras i ett specifikt styrkort för jämställdhet, integration och mångfald. Socialnämnden har beslutat om sex mål för 2013. Mål nummer ett för 2013: - Förvaltningsledningen utarbetar under första halvåret 2013 ett övergripande styrkort för jämställdhet, integration och mångfald som anger riktning och mål för dessa frågor inom samtliga verksamheter och funktioner i förvaltningen. Övriga mål redovisas under respektive frågeställning. Barn- och utbildningsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skriver: Förslag till beslut om specifika mål för nämndens integrationsarbete kommer att presenteras för BUN och UAN i mars månad. Fritidsnämnden hänvisar till Verksamhetsberättelse 2012 där integrationsrapport 2012 för fritidsnämnden finns redovisad. Mål för integrationsarbetet redovisas i riktlinjer för verksamheten 2013. Aktivt bidra och systematiskt utveckla samverkan i kommunen framförallt i våra prioriterade områden, Öxnehaga, Österängen, Råslätt och Huskvarna söder, områden med viss oroande ungdomsproblematik. Bikagården/ Österängen: Särskild satsning på barn och ungdomar som idag inte är föreningsaktiva i samverkan med föreningslivet genom att erbjuda olika aktiviteter i ordinarie verksamhet på fritidsgården. Råslätt: Aktivitetsskolor startas upp i samarbete med skola och föreningsliv med särskild fokus på tjejer (10 19 år). Fritid Råslätt kommer även att fokusera på större helgarrangemang av olika slag i samarbete med den styrgrupp bestående av ungdomar och personal som finns på fritidsgården. Öxnehaga: Utveckla olika samarbetsformer på området genom aktivt arbete i projekt Ett tryggare Öxnehaga, områdesgruppen och andra befintliga nätverk på området. Huskvarna: Utveckla gamla idrottshuset kring den öppna fritidsgårdsverksamheten. Kulturnämnden citerar det kommunövergripande målet för god ekonomisk hushållning. Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommunen med utländsk bakgrund ska öka under perioden och vid utgången av 2015 uppgå till minst 17 %. 2012 hade elva procent av de anställda i Kultur Jönköping utländsk bakgrund. Relevant bredd av språk ska vara representerad på biblioteken.vid årsskiftet 2012/13 fanns 90 403 medier på andra språk än svenska, totalt är ca 60 språk representerade. Det fanns även tillgång till 2 200 dagstidningar i digital fulltext från 97 länder och 54 språk. Stadsbyggnadsnämnden skriver: I stadsbyggnadskontorets jämställdhets- och mångfaldsplan finns följande mål: Förbättra rekryteringsprocessen och nå nya målgrupper vid nyrekrytering. Föreslagna åtgärder för att nå målet är: Sökande med utländsk bakgrund som uppfyller de formella kraven ska alltid kallas till intervju och den underrepresenterade gruppen gynnas och den sökande som mest bidrar till mångfalden om jämbördig kompetens finns väljs till förvaltningen. Räddningstjänsten medverkar under åren 2011 2013 i ett gemensamt

11 (19) länsprojekt (RäddsamF) där målet b l a är att uppnå ökad mångfald och jämställdhet inom räddningstjänsten. Målet för projektet är b l a att skapa ett gemensamt rekryteringssätt i länet som uppmuntrar personer med utländsk bakgrund att söka utannonserade tjänster. Tekniska nämnden skriver: De mätbara mål för integrationsarbetet som tekniska kontoret använder består b l a av att vid varje årsskifte mäta hur många tillsvidareanställda det finns som har en utländsk bakgrund. Hur arbetar respektive nämnd/bolag för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Socialnämndens och äldrenämndens mål nummer två: Ta fram ett statistiskt underlag för att belysa fördelningen av antalet anställda med utländsk bakgrund per kategori för fem utvalda yrkesgrupper i förvaltningen: Undersköterska, Socialsekreterare, Sjuksköterska, Arbetsterapeut, Handläggare biståndsbedömning. Socialnämnden har uppmärksammat att allt större krav ställs på medarbetare inom olika funktioner för att rapportera och redogöra i olika datasystem, journalföring etc. och har därför som mål nummer tre: Fortsatt fokus på riktade insatser för medarbetare med behov av bättre språkkunskaper för ökad delaktighet och kvalité i verksamheten. Barn- och utbildnings och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnderna skriver: Varje chef har ansvar för rekrytering på sin enhet och har där att beakta kommungemensamma mål. Fritidsnämnden skriver: Andelen anställda med utländsk bakgrund vid fritidsförvaltningen 2012 uppgick till 17 %...Förvaltningens bedömning att det övergripande målet, ca 21 %, kommer att uppnås inom några års sikt, utan att några särskilda åtgärder behöver vidtas förutsatt att det finns personalrörlighet. Förvaltningen har inte använt sig av någon kvotering utan anställt personal med adekvat utbildning och erfarenhet. Stadsbyggnadsnämnden har ökat antalet anställda från 2,4 % 2008 till 7 % 2012. Att det fortfarande är en så låg andel beror delvis på att många av våra tjänster kräver en speciell högskoleutbildning där det är svårt att jämföra och översätta examen från andra länder med de svenska. Arbete pågår på nationella nivå för att kunna komplettera utländsk examina inom lantmäteriområdet med svensk fastighetsjuridik för att kunna hitta fler sökande inom denna svårrekryterade grupp. Framgångsfaktorer alt hinder finns för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Fritidsförvaltningen har på olika sätt verksamhet i alla kommundelar och vår personal träffar många kommunmedborgare, framförallt barn och ungdomar, vilket vi tror skapar intresse för olika arbetsuppgifter inom förvaltningen. Förvaltningen tar också, i positiv anda och i stor utsträckning, emot feriepraktikanter och sommarjobbare; flera av dessa kommer senare tillbaka till förvaltningen som timanställda eller vikarier för kortare eller längre tid Kommunens ambition att minska antalet timanställningar och vikariat

12 (19) till förmån för tillsvidareanställningar kan innebära att framförallt unga människor får svårare att komma in på arbetsmarknaden. Ett vällovligt syfte motverkar således ett annat. Hur samarbetar respektive nämnd/bolag med kommunens arbetsmarknadsavdelning (AMA) för att erbjuda praktikplatser alt arbetsmarknadsanställningar via AMA? Barn- och utbildnings och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnderna skriver: I de flesta fall tar AMA kontakter med förvaltningar och bolag för att undersöka möjligheter till praktik/anställning för AMA:s deltagare. Kontakt med AMA tas i vissa fall även av förvaltningar för timanställning av personal. Det gäller t ex socialförvaltningen inom äldreomsorg och utbildningsförvaltningen inom kök, utbildning och vikarieförmedling. Hur sker samverkan mellan kommunal förvaltningar, bolag och ideella föreningar i de prioriterade bostadsområdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder? Fritidsnämnden skriver Fritidsförvaltningen deltar också aktivt i Österängsdagen, Öxnehagadagen och Råslättsdagen.samverkan sker vidare inom respektive områdesgrupp och i de lokala samverkansgrupperna (LSG). Den operativa verksamheten sker genom de olika nätverksgrupperna. Stadsbyggnadsnämnden beskriver kommundelutvecklingen på Österängen. Räddningstjänsten skriver: Framgångsfaktor är att använda anställd personal med utländsk bakgrund att informera invandrarungdomar om yrket brandman eller brandingenjör. För räddningstjänstens del är det också viktigt att generellt nå fler invandrargrupper för att informera om brandpersonalen arbetsuppgifter och status i vårt samhälle och motverka de fördomar som upplevs finnas. Förvaltningen deltar i olika arrangemang såsom exempelvis Öxnehagadagen, Råslättsdagen och Österängsdagen. Kulturnämnden skriver: Råslätts kommundelsbibliotek anordnar språkcafé tillsammans med Röda Korset, tar emot praktikanter från Dagfolkhögskolan i syfte att träna svenska, arrangerar tv-spelsturneringar tillsammans med skola och fritid, samarbetar med Vätterhem vid julmarknad och Råslättsdagen samt ordnar utställningar med områdets olika förskolors alster. På biograf Ugglan har 17 filmvisningar genomförts under 2012. Öxnehaga har under 2012 genomfört ungefär 170 program, b l a föreläsningar, pysselträffar, dataträffar med flerspråkig kursledare, sagostunder på arabiska, språk- och bibliotekscaféer.en mångkulturell julkrubba med texter både från koranen och bibeln samt ett gemensamt projekt med familjecentralen, ABF och länsbiblioteket för att praktiskt tillämpa barnkonventionen i området. Barn och utbildningsnämnden beskriver skolornas aktiva deltagande i områdesgrupperna. Hur arbetar nämnder och bolag för att införliva framgångsrika integrationsprojekt i sina ordinarie verksamheter?

13 (19) Fritidsnämnden skriver: Begreppet projekt innebär normalt en tillfällig satsning med extra resurser i form av medel och personal, utanför den ordinarie verksamheten, för att lösa en uppgift eller uppnå ett visst mål. Det är därför inte möjligt att helt införliva projekten i den ordinarie verksamheten utan att denna utökas dvs att resurser tillförs. Däremot tas erfarenheterna från projekten till vara i den ordinarie verksamheten, det kan gälla arbetsmetoder, nybildade nätverk och kompetenser från externa aktörer. Hur arbetar nämnder och bolag för att tillgodose flyktingars och anhöriginvandrares behov av stöd? Socialnämnden beskriver invandrar- och flyktingsektionens långsiktiga arbete med integrationsfrågor. Sedan december 2010 har arbetsförmedlingen huvudansvaret för flyktingmottagandet ( etableringsreformen). Invandrar och flyktingsektionen utgör ett skyddsnät för de personer som av olika anledningar inte är aktuella inom etableringsreformen. Bostadsfrågan bedöms som helt avgörande när nya flyktingar söker bostad i Jönköping. Det krävs en samordnad kraftsamling från olika aktörer för att lösa bostadsfrågan, såväl akut som långsiktigt. Socialnämndens mål nummer fyra: Fortsatt arbete för att hitta nya innovativa lösningar på bostadsproblematiken som är den direkt avgörande faktorn för integrationsarbetet. Överföra och implementera flyktingsektionens verksamhet i försörjningsstödets ordinarie organisation för att samordna resurser och kompetens. Andelen hushåll/personer som har haft försörjningsstöd i mer än 10 månader ökar och socialnämnden beslutade därför 2010 om att inrätta ett särskilt projekt Försörjningsstöd Resurs. Socialnämndens mål nummer fem: Försörjningsstöd Resurs blir en permanent del av försörjningsstödets ordinarie verksamhet. Fortsatt fokuserad satsning på långvarigt bidragsberoende. En stor andel av dessa personer är utrikes födda. Kommande satsningar finansieras via de s k flyktingfonden. Satsningen består av metodutveckling, rehabilitering samt nya arbetstillfällen. Socialförvaltningen har under 2011 upphandlat mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och uppdraget gick till Vårsol SARA i Jönköping. En tydlig målbild från förvaltningens sida var att lyfta fram grundskolekravet och möjlighet till inträde i gymnasieskolan. En första utvärdering är gjord och den ger i korta drag en positiv bild av pojkarnas förmåga att lära och utvecklas. Socialnämndens mål nummer sex: Fortsatt verksamhet enlig upphandlat avtal och nya avstämningar med utföraren Vårsol SARA för att säkerställa att mål och kvalitetskrav uppfylls.

14 (19) Särskilda frågor till barn- och utbildningsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Hur ser måluppfyllelsen inom grundskolan ut för barn med utländsk bakgrund och födda utomlands, jämfört med barn med svensk bakgrund? Hur ser måluppfyllelsen inom grundskolan ut för barn med utländsk bakgrund och födda i Sverige, jämfört med barn med utländsk bakgrund? Att ha utländsk bakgrund innebär att bägge föräldrarna är födda i annat land eller också att eleven är född i annat land. Det är naturligtvis stor skillnad och om barnet/eleven har hela sin förskoletid/skoltid i svensk skola. En annan avgörande faktor är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Barn och utbildningsnämnden skriver: En större andel barn med svensk bakgrund når målen i alla ämnen (81 %) både i förhållande till de med utländsk bakgrund som är födda i Sverige (74 %) och de som är födda utomlands (66 %). Hur ser måluppfyllelsen ut för grundskolorna inom kommunens olika bostadsområden? Det finns 12 högstadieskolor i kommunen. De tre grundskolor med högst andel elever som når målen i alla ämnen är Attarpsskolan 93,3 %, Junedalsskolan 85,9 % och Prolympa 91,3 %. De tre grundskolor med lägst andel elever som når målen i alla ämnen är Stadsgårdsskolan 63,8 %; Rosenlundsskolan 71,4 % och Alfred Dahlinskolan 74,4 %. Hur arbetar utbildningsförvaltningen för att öka andelen barn med utländsk bakgrund som når gymnasiebehörighet? Barn- och utbildningsnämnden skriver: Det utgår en socioekonomisk resurs. Resursen beräknas efter de barn som är inskrivna den 15 september hos samtliga förskolor och fördelas efter föräldrars utbildningsbakgrund och andelen barn med utländsk bakgrund. Ett liknande system med socioekonomisk resursfördelning finns även mot grundskola och fritidshem. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beskriver strukturersättningen som främst grundar sig på föräldrarnas utbildningsbakgrund ( 80 %) men även faktorn utländsk bakgrund (20 %). För elever som går gymnasieskolans introduktionsprogram påverkar det möjligheterna att gå vidare till ett nationellt program. Barn- och utbildningsnämnden skriver: Utökad resurs till nyanlända elever ges till berörd utbildningsenhet under de tre första åren efter det att en nyanländ elev knutits till sin hemskola. Bidraget ska täcka utbildningsenhetens tillkommande kostnader för studiehandledning på modersmålet och undervisning i svenska som andra språk. Allt systematiskt kvalitetsarbete syftar till att varje enskild elev ska ges förutsättningar att nå sin maximala potential. Inom ramen för det systematiska

15 (19) kvalitetsarbetet görs en nulägesbedömning och utvecklingsområden prioriteras.i det systematiska kvalitetsarbetet har man under året b l a arbetat med att få fram underlag för förbättringsinsatser för utbildningsenheter med låg måluppfyllelse. Kommunsstyrelsen har beviljat medel från fonden för ej utnyttjade statliga medel för flyktingmottagandet. Den särskilda satsningen innebär att elever boende i Jönköpings kommun som kommer att ha högst 4 år i svensk grundskolan erbjuds utökad timplan, i svenska som andraspråk och matematik.målet är att eleven får behörighet till gymnasiet. Inom Öxnehagas utbildningsenhet har uppmärksammats stora brister. Ett förändringsarbete har påbörjats och en viktig del i förändringsarbetet har varit att Öxnehaga utbildningsenhet delats i två enheter f r o m den 1 juli 2012. Nyrekrytering av skolledning har skett till de båda utbildningsenheterna. Barnoch utbildningsnämnden betonar också betydelsen av behov av specialpedagog, tillgång till studiehandledning samt betydelsen av behörig personal som behärskar elevernas modermål. Skolinspektionen genomförde under hösten 2012 en kvalitetgranskning av kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter. I denna fråga hänvisas till barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse. Hur många elever studerade inom Språkintroduktion (förberedande gymnasieprogram) under 2012 och hur många av dessa har gått vidare till gymnasieprogram? Läsåret 2011/12 var det 144 elever som studerade inom språkintroduktion fördelade på Bäckadalsgymnasiet ( 68 elever), Erik Dahlbergsgymnasiet ( 41 elever) och Per Brahegymnasiet (35 elever). Av de 144 eleverna har 24 elever gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram. Det är 81 elever som fortsätter programmet för språkintroduktion, 19 elever har gått till annat introduktionsprogram inom gymnasieskolan och 20 elever registreras som övrigt avhopp. Vilka framgångsfaktorer alt. hinder finns för att ungdomar som går programmet språkintroduktion ska nå gymnasiebehörighet? Som framgångsfaktorer betonas modersmålsundervisning och studiehandledning. Samverkan mellan skola, elevboende, fritid och arbetslivsinsatser är också betydelsefullt. Gymnasieskola som anordnar språkintroduktion ska också erbjuda sommarskola för dessa elever. Arbetsmarknadsavdelningen erbjuder feriepraktik. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skriver: Andra framgångsfaktorer som identifierade vid utredningen av skolgång för nyanlända elever som gjordes av utbildningsförvaltningen 2011 var: - Flexibla, tidiga och långsiktiga lösningar, utrymme för många olika modeller och arbetssätt. - Individualiserad och varierad undervisning som tar sin utgångspunkt i

16 (19) elevens behov och kunskaper som bygger på elevernas tidigare kunskaper och sociokulturell bakgrund istället för att bara kompensera på elevernas brister. - Breda bedömningsinstrument som olika former av intyg i olika ämnen, prov på modermål, europeisk språkportfolio med mera. - Ett genomtänkt och pedagogiskt sätt att arbeta med språkutveckling där ämnesinlärning och alfabetisering även kan ske på modersmål då detta är relevant. - Ett aktivt och medvetet arbete med attityder och förhållningssätt hos alla pedagoger och skolledare. Hinder som identifierats är att alla elever inte får tillräckligt med studiehandledning på sitt modersmål. Ett annat hinder är att det inte finns tillräckliga resurser och kompetens för alfabetisering på sitt modermål. I slutet av december beslutade kommunstyrelsen att medel från flyktingfonden kan användas för att anställa sex modermålslärare vars uppgift ska vara att ge eleverna utökad studiehandledning på modersmål, hjälpa eleverna med läxläsning, vara mentor för eleverna, delta i sommarskolan och övriga sociala kontakter. Särskilda frågor till arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Av totala antalet deltagare inom AMA:s verksamheter 2012, fördelat på män och kvinnor, hur stor del uppskattas vara födda i annat land? Under 2012 var det ca 1500 personer som deltog i arbetsmarknadsavdelningens olika verksamheter. Det var en lite fler män än kvinnor och andelen deltagare som var födda i annat land än Sverige uppskattas till 50 %. Inom vilka kommunala förvaltningar och verksamheter och kommunala bolag erbjuds praktik alt. arbetsmarkandsanställningar? Inom de kommunala verksamheterna erbjuds främst praktik alternativt arbetsmarknadsanställning inom äldreomsorg, funktionshinderomsorg, skola, förskola, skolmåltid, förskolekök, vaktmästeri, städ och konferens, avfall och återvinning, bibliotek, bad, barn och ungdom samt IS/IT samt ett fåtal inom stadskontorets ekonomiavdelning och stadsbyggnadskontoret. Av de kommunal bolagen finns sedan flera år ett upparbetat samarbete med Bostads AB Vätterhem och deltagare erbjuds praktik eller arbetsmarknadsanställning som bovärd, fastighetsskötare och miljöinformatör. Vilka framgångsfaktorer alt hinder finns för att deltagare inom Jobbtorg ska gå vidare till studier alt arbete? Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skriver: Framgångsfaktorer för att deltagare inom Jobbtorg ska gå vidare till studier alternativt arbete är ett bra samarbete med vuxenutbildningen, goda kontakter med arbetsgivare inom

17 (19) kommunal och privat verksamhet, nära samarbete med arbetsförmedlingen, samarbete med fackliga organisationer samt ett gott konjunkturläge. Hinder för att deltagare inom Jobbtorg ska gå vidare till studier alternativ arbete är minskade resurser inom vuxenutbildningen, arbetsgivares ökade kompetenskrav på den personal de önskar anställa samt sämre konjunkturläge. Inom vilka yrkesområdena har deltagarna inom AMA under 2012 erbjudits arbete efter avslutad praktik/arbetsmarknadsanställning och vilka är de vanligaste anställningsformerna? Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har enbart noterat inom vilka kommunala verksamheter och kommunala bolag där praktiken lett vidare till anställning. Anställning förekommer naturligtvis också inom privat sektor. Den vanligaste anställningsformen inom kommunal verksamhet ( inkl. Vätterhem) är timanställning och i några fall vikariat, projektanställning och tillsvidareanställning. Inom följande yrkeskategorier har anställning erbjudits: städare, vårdbiträde/undersköterska, obehörig lärare, obehörig förskollärare, hemspråkslärare, ekonomibiträde, kock, biblioteksassistent, sortergårdsarbetare samt bovärd och fastighetsskötare. Sammanfattning av integrationsrapporter från kommunala bolag När integrationsrapporten för 2011 behandlades i fullmäktige 2012-04-26 gav ansvarigt kommunalråd integrationssamordnaren i uppdrag att besöka de kommunala bolagen. Dessa besök har skett i slutet av 2012 och i början av 2013. De flesta besöken skedde tillsammans med en arbetskonsulent från arbetsmarknadsavdelningen. Besöken har lett till ömsesidigt lärande och bolagen presenterade sin verksamhet utifrån såväl kund som medarbetarperspektiv. Arbetsmarknadssavdelningen informerade om sitt arbete och intresse för praktikplatser inom de kommunala bolagen. Samtal fördes också om den kommande integrationsrapporten. Kursiv text innebär direkta citat från bolagens rapporter, Vilka konkreta och mätbara mål för integrationsarbetet har respektive bolag tagit fram? Redovisa målen för 2013. Inom Jönköping Energi fanns det 2012-12-31-249 personer anställda ( 22 % kvinnor och 78 % män). Andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat från 7 % år 2011 till 10, 5 % år 2012. Bedömningen är att alltfler personer med utländsk bakgrund söker de lediga tjänsterna. Mål för Jönköping Energi 2013 är att öka andelen anställda med annan etnisk bakgrund till minst 12 % år 2013. Att i samband med implementering av värdegrund och förbättringsarbete genomföra värderingsövningar i hela organisationen som innefattar mångfald och integration. Elmia strävar efter en personalsammansättning som speglar kommunens befolkningssammansättning och har under 2012 implementerat en förbättrad rekryteringsprocess som ytterligare bidrar till att säkra varje kandidat en objektiv matchning mot fastställda behov. Inom Elmia har idag 7 % av samtliga 74 anställda utländsk bakgrund, några av dessa med arbetsledande

18 (19) befattningar. Målsättning 2013 är att en av tre slutkandidater vid varje extern rekrytering bör ha utomnordisk bakgrund. Vi strävar efter att öka den totala andelen anställda med utomnordisk bakgrund på Elmia till 10 % av totala antalet anställda på Elmia AB. I företagsövergripande kommunikation tydliggöra Elmias ställningstagande för mångfald och mot diskriminering i alla dess former. Programbolaget Jönköping har fyra heltidsanställda och ca 25 behovs- och timanställda. Bolagets målsättning för 2013 är att aktivt verka för att hitta områden där integrationsarbetet kan ge realistiska förutsättningar för rekrytering av personer med utländsk bakgrund ( kan gälla både som anställda och som underleverantörer). Målsättningen kan gälla både arbetet mot slutkund ( besökare på konserthuset och teatern) som våra arrangörer och leverantörer. Jönköping Airport har idag 39 anställda och av dessa har fyra utländsk bakgrund. Jönköping Airport AB strävar i första hand efter att ha samma andel anställda medarbetare med utländsk bakgrund som kommunen i stor( för 2013, ca 15 %). Under 2013 kommer Jönköping Airport AB att samarbeta med Högskolan i Jönköping och erbjuda fyra studenter med utländsk bakgrund att skriva uppsats angående flygplatsens verksamhet. Information om arbetet med jämställdhet och mångfald kommer att läggas ut på hemsidan. Grennaskolan Riksinternat AB är en skola som präglas av en hög grad av internationalisering med bakgrund till det stora antalet länder som eleverna kommer ifrån. Grennaskolans mål för 2013 är att generellt öka andelen medarbetare med annan härkomst i verksamheten samt att, i samarbete med AMA, erbjuda möjligheter att skapa jobb inom bolagets verksamhet för personer som står utanför arbetsmarknaden. Bostads AB Vätterhem skriver Vätterhem som arbetsgivare har målsättningen att inom företaget ha anställda som är jämlika och representerar olika nationaliteter i en omfattning likt fördelningen i Jönköping kommun. Målsättningen är i princip uppfylld. I Vätterhem har vi stor glädje av medarbetare med olika bakgrund och ser det som en bra tillgång i all samverkan med våra hyresgäster. Hur arbetar respektive bolag för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Vilka framgångsfaktorer alt. hinder finns för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Jönköping Energi arbetar efter en strukturerad rekryteringsprocess för att undvika olika behandling och diskriminering. Jönköping Energi, Jönköping Airport AB och Bostads AB Vätterhem utannonserar lediga tjänster på respektive hemsida. Bostads AB Vätterhem skriver: Vårt största bekymmer i en rekryteringsprocess är att vi får väldigt få eller inga sökande från kategorin nysvenskar. Därför har Vätterhem valt att samarbeta med arbetsmarknadsavdelningen. Hur samarbetar respektive bolag med AMA för att erbjuda praktikplatser alt arbetsmarknadsanställningar via AMA?

19 (19) Vätterhem anställer under sommarmånaderna ca 150 200 av b l a hyresgästernas ungdomar varav ca 100 anställningar sker i samarbete med AMA. Ett framgångrikt samarbete som har gett oss ett bra rekryteringsunderlag när vi sökt nya medarbetare. Grennaskolan har ett gott samarbete med AMA och en god erfarenhet av AMA:s arbete. Jönköping Airport planerar minst två möte under 2013 för att utveckla samarbetet med AMA. Elmia planerar: Under 2013 kommer ett samarbete med AMA inledas där Elmia bjuder in till ett möte med företrädare för Elmias underleverantörer och företrädare för AMA. De kommunala bolagen beskriver också integrationsfrågor ur ett kundperspektiv. Jönköping Energi skriver: på vår hemsida finns tillgång till kundinformation på engelska och några ytterligare vanliga språk. I vårt informationsmaterial utvecklar vi bildkommunikationen, för att med illustrationer, bilder och teckningar föra informationen tillgänglig och förstålig för alla grupper i samhället. När det gäller bilder och fotografier använder vi till största delen bilder som inte innehåller människor, detta för att undvika stereotyper och fördomar. Vi har en kundtjänst där kunder kan få träffa handläggare för personlig rådgivning. Flertalet av kunder som besöker vår kundtjänst är personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Elmia skriver: Genom vårt engagemang och vår närvaro i olika branscher, oberoende av landsgränser, är vi med och driver frågan om integration. Ökad mångfald bidrar till tillväxt i ekonomin och ger förutsättningar för ökad välfärd vilket vi ser som ett av våra uppdrag att bidra till. Vätterhem skriver: I stort sett allt vi gör på våra bostadsområden har direkt eller indirekt med integration att göra. Eftersom arbete och boende är två mycket centrala delar i människors liv, vill vi gärna medverka till att boende i våra områden i högre grad blir självförsörjande varför ett av våra mål är att medverka till en positiv utveckling i denna fråga. En annan aspekt är att skapa förutsättningar för möten mellan människor. Vätterhem beskriver sitt arbete för att skapa trivsamma utemiljöer. Ju fler tillfällen människor med olika kulturella, etniska och sociala bakgrunder ges tillfälle att mötas, ju större möjlighet till ökad integration. Siv Hederos Integrationssamordnare