Miljönämnden skall verka för en hållbar utveckling och en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare. Skador på människors hälsa och miljön skall förebyggas, natur- och kulturområden skall skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras och återanvändning/ återvinning främjas. Viktiga händelser år 2002 och 2003! 45 ha nya våtmarker har anlagts Luftkvalitetsmätningar i Hörby tätort Åtgärdsprogram för Ringsjön Ordförande Miljönämnden Anders Malmgren Miljöchef Rune Brandt 2004-04-13 Tfn: 0415-18310 Fax: 0415-18333 E-post: miljokontoret@horby.se Fisktrappor i Kvesarumsån Kretsloppsanpassade avlopp längs Hörbyån Ansökan om inrättande av vattenskyddsområden Fjärrvärmeutbyggnad i Hörby tätort Region Skånes satsningar i Fulltoftaområdet Hörby Kommun
Sidan 2 Miljönämndens ordinarie ledamöter 2003 Anders Malmgren (m), ordf. Lennart Engström (hp), 1:e v.ordf. Anita Hansson (s), 2:e v. ordf. Marianne Andersson (c) Per-Christer Haraldsson (c) Alf Johansson (s) Gert Nygren (spi) Ersättare miljönämnden 2003 Sten Månsson (m) Gunnel Nilsson (s) Viola Ahlkvist (s) Erik Persson (c) Christel Kjäll-Larsson (fp) Jan Göstasson (kd) Ralph Jönsson (s) Miljökontorets personal 2003 Rune Brandt, miljöchef Mattias Hansson, assistent Ida Persson, miljöskydd Sverker Olsson, djurskydd Ingrid Lindfors, livsmedel o hälsa Håkan Bergknut, kommunekolog Ebba Trolle, våtmarksprojekt Innehållsförteckning Inledning 3 Frisk luft 4 Grundvatten av god kvalitet 6 Levande sjöar och vattendrag 8 Myllrande våtmarker 10 Ingen övergödning 12 Bara naturlig försurning 14 Levande skogar 16 Ett rikt odlingslandskap 18 God bebyggd miljö 20 Giftfri miljö 22 Säker strålmiljö 24 Begränsad klimatpåverkan 26 Fiskevård Hörbyån 28 Fiskevård Kvesarumsån 29 Varför miljöbokslut 30 Sammanfattning 31 Miljöbokslut 2003 Förord Detta andra miljöbokslut för Hörby kommun är i likhet med det första uppbyggt kring de nationella miljömålen som den 28 april 1999 antogs av riksdagen. Målen beskriver kvaliteter för vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser. Det övergripande målet är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Miljömålen skall styra valet av de åtgärder som krävs för att nå dit och kan fungera som gemensamma riktmärken för allt miljöarbete. Vår gemensamma uppgift som individer, myndigheter, företag eller organisationer är att omsätta de kunskaper vi redan har i praktisk handling för att nå målen. Miljönämnden kommer under våren 2004 att ta fram förslag till lokala miljömål för Hörby kommun som knyter an till de nationella och regionala miljömålen. Förslagen till lokala miljömålen kommer att underställas kommunfullmäktige och enligt planerna löpande redovisas i kommande miljöbokslut. Gösen Gösta från Ringsjön följer precis som tidigare vår väg mot miljömålen. Gösta kommer att förmedla nulägesbeskrivningar, trender samt lämna tips och idéer. Miljönämndens ordförande har ordet Året har präglats av ett antal stora ärenden. Etablering av fjärrvärme i Hörby tätort med tillhörande fjärrvärmeverk har engagerat många, flera förslag till placering har provats, slutligen valde man att börja bygga ut det nya industriområdet Industriparken och placera fjärrvärmeverket där. Verkets slutliga driftsförutsättningar är inte helt klara utan kommer att avgöras av Länsstyrelsen. Tekniska nämnden har tagit fram förslag till vattenskyddsområden för de kommunala vattentäkterna och inlämnat ansökan till Länsstyrelsen. I samarbete med tekniska nämnden har politiker och tjänstemän informerat boende inom de olika vattenskyddsområdena om hur de kan komma att drabbas av inskränkningar och givit dem möjlighet att yttra sig över förslagen. Arbetet med att etablera dammar och våtmarker inom LIP-projektet 2002-2005 har fortsatt under året och alla inblandade är mycket nöjda med resultatet. Livsmedelsverket har gjort en normerande inspektion av Hörby vattenverk, ett fåtal punkter fanns att åtgärda vilket gör att innevånarna tryggt kan fortsätta att dricka Hörbys goda vatten. Arbetet med att förändra tillsynsarbetet mot mer egenkontroll har påbörjats och vi hoppas att kunna börja förändringarna snarast. Kvalitetssäkringen av nämndens och kontorets verksamhet med hjälp av handläggningsrutiner har fortsatt under året och är en bra grund att arbeta vidare ifrån. Miljöbokslutet skall vara en faktabank och ett arbetsmaterial för alla i Hörby kommun för att kunna bevara och utveckla vårt samhälle mot ett samhälle där alla kan finna sitt smultronställe. Anders Malmgren Ordförande miljönämnden
Inledning Inledning Miljöbokslut 2003 har en tyngdpunkt på vattenanknutna frågor med anledning av de avslutade och pågående LIP-projekten, åtgärdsprogrammet för Ringsjön och de möjligheter som finns inom fiskeområdet i kommunen. För vissa av de nationella miljömålen hänvisas till miljöbokslut 2001 med kommentarer enligt nedan. Skyddande ozonskikt För information om det nationella miljömålet Skyddande ozonskikt hänvisas till sidan 27 i miljöbokslut 2001 (se kommunens hemsida). Ozonskiktet över Sverige är i genomsnitt tunnare nu än för några decennier sedan och utvecklingen kan följas på SMHI:s hemsida www.smhi.se. GÖSEN GÖSTA Sidan 3 Gösen Gösta kommer på följande sidor i detta och kommande miljöbokslut att ge oss en nulägesbeskrivning och bedömning av om han tror att de nationella miljömålen kommer att nås inom avsatt tid. Gösta har fyra olika sätt att uttrycka sig. Storslagen fjällmiljö För information om det nationella miljömålet Storslagen fjällmiljö hänvisas till sidan 26 i miljöbokslut 2001 (finns på kommunens hemsida). Hav i balans samt levande kust och skärgård För information om det nationella miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård hänvisas till sidan 26 i miljöbokslut 2001 (finns på kommunens hemsida). Länsstyrelsen i Skåne län bedriver ett omfattande miljömålsarbete och på Länsstyrelsens hemsida finns mycket information om de nationella och regionala miljömålen (www.m.lst.se). Gösta anser att utvecklingen är på väg åt fel håll och han tror inte att målet kommer att nås inom avsatt tid. Gösta anser att arbetet går för långsamt och tror inte att miljömålet kommer att nås inom avsatt tid. Rapporter och utredningar på hemsidan På kommunens hemsida finns numera möjlighet att läsa de rapporter och utredningar som miljönämnden tar fram. Vidare finns möjlighet för alla kommuninvånare att läsa miljönämndens verksamhets och ekonomiska bokslut. Följande rapporter har tagit fram av miljönämnden under de senaste två åren: 2003-6 Fiskväg Ludvigsborg 2003-5 Fiskväg Bjevröd 2003-4 Polisanmälningar djurskyddslagen 2003-3 Avlopp Hörbyån 1999 till 2002 2003-2 Dammar Kävlingeån 1999 till 2002 2003-1 Kemikalietillsyn 2003 2002-6 Råkinventering i Hörby kommun 2001-2002 2002-5 Naturvård 2003-2007 2002-4 Polisanmälningar miljönämnden 2002-3 Dammar Hörbyån 1999 till 2001 2002-2 Luftmätningar Hörby 2001-2002 2002-1 Bakteriehalter i Hörbyån Gösta anser att det finns goda chanser att miljömålet kommer att nås inom avsatt tid. Gösta är helt övertygad om att miljömålet kommer att nås inom avsatt tid.
Sidan 4 Mål för Sverige Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halterna av luftföroreningar skall inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärdena för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena skall sättas med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Mål för Skåne Delmål 1: Halten 5 µg/m 3 som årsmedelvärde för svaveldioxid skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Delmål 2: Halterna 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 100 µg/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010. Delmål 3: Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 µg/m 3 som åttatimmarsmedelvärde år 2010. Delmål 4: År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen skall ha minskat till 21 000 ton. Regeringen har aviserat ett delmål för partiklar i luft senast 2005. Ett delmål för Skåne införs därefter. Miljöeffekter Frisk luft Både utsläppen av svaveldioxid och kvävedioxid bidrar till den betydande markförsurning som under de senaste decennierna drabbat markerna i södra Sverige. I Skåne, Halland och södra Småland har markförsurningen trängt ned till ett par meters djup och där påverkat det ytliga grundvattnet. Detta medför att jordens lättillgängliga förråd av näringsämnena kalcium och magnesium har minskat med 30-70 % i sydligaste Sverige. När ph-värdet i marken sjunker frigörs också tungmetaller lättare och många av dessa är giftiga för växter och djur. Aluminium (från mark) och koppar (från vattenledningarna) är två tungmetaller där halterna är förhöjda i försurade områden. I början av 1980-talet var 16 000 av Sveriges 85 000 sjöar så allvarligt skadade av försurningen att känsliga arter kraftigt minskat i antal eller försvunnit. I en del av dessa har situationen förbättrats för växt- och djurlivet genom kalkning. Hälsoeffekter Luftföroreningar medför en allvarlig hälsorisk för befolkningen i hela världen. Problemen drabbar främst personer med astma och andra lungsjukdomar. Man uppskattar att det årligen dör ett stort antal människor på grund av luftföroreningar. Trafikökningen medför idag problem med luftföroreningar i flera tätorter och hälsoeffekterna har påvisats vid lägre föroreningshalter än man tidigare trott. Luftföroreningarnas roll vid uppkomsten av cancer är komplicerad. Uppkomsten av en tumör kräver åtminstone två delprocesser, initiering och promotion (stimulering av initierad vävnad att utveckla tumör). Ämnen som kan fungera som båda kallas carcinogener. Vissa ämnen benämns cocarcinogener eftersom de i kombination med ett cancerframkallande ämne förstärker den carcinogena effekten. Svaveldioxid och kvävedioxid misstänks vara cocarcinogener. Som sådana skulle de då fungera långt under de gränsvärden som Naturvårdsverket satt upp. Man beräknar att luftföroreningssituationen i våra svenska tätorter orsakar cirka 800 cancerfall årligen. Nyligen har man börjat utföra mätningar av PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i luft. Halten cancerframkallande ämnen i omgivningsluften brukar indikeras med halten PAH. Exempel på ett polycykliskt aromatiskt kolväte är bens(a)pyren. Dessa ämnen anses kunna bidra till uppkomst av lungcancer och andra cancerformer. De lokala källorna av PAH utgörs huvudsakligen av motorfordonstrafik och vedeldning. Även bensen kan ge upphov till cancer. Bensen är lättare att mäta och kommer från samma källor som PAH, vilket gör att man ofta mäter halten bensen istället för PAH för att avgöra hur hög halt det finns av cancerframkallande ämnen. Enligt en grov uppskattning medför dagens halt av bensen cirka tio dödsfall per år. Mätningar inom Urbanmätnätverket Hörby kommun deltog vintern 1992-93 i det så kallade Urbannätverket och mätningar av luftföroreningar utfördes. Resultaten från dessa mätningar presenterades i miljöbokslutet för 2001. Vintern 2001-2002 deltog kommunen åter i Urbannätverket vars målsättning är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. Ett 40-tal kommuner över hela landet deltog i projektet. Den övergripande målsättningen med URBAN- projektet är att genom samordnade mätningar av luftföroreningar över hela landet övervaka luftkvaliteten och spåra långsiktiga förändringar. Den plats som väljs som provtagningsplats skall inkludera påverkan från de flesta centrala källor, även trafiken. Mätplatsen får dock inte vara direktpåverkad av närliggande trafikleder eller andra föroreningskällor. De mätresultat som fås fram anses visa tätortens lokala bakgrundsvärden.
Mätresultat från Hörby vintern 2001-2002 Frisk luft Naturvårdsverkets gränsvärden för luftkvalitet i tätorter är i första hand avsedda att skydda befolkningen mot hälsoeffekter beroende på vissa vanliga miljöbelastande föroreningar och minska korrosionen hos olika material. Vid fastställande av riktvärdena har hänsyn tagits till känsliga grupper i samhället som astmatiker, allergiker och personer med annan överkänslighet. I diagrammen nedan visas hur mätresultaten för hela mätperioden vinterhalvåret 2001-02 ligger i förhållande till naturvårdsverkets gränsvärden och fastställda miljökvalitetsnormer för luftkvalitet i tätorter. Kvävedioxid och sot vintern 2001-2002 Dygnsmedelvärde av kvävedioxid mättes under vintern 2001-2002. Provtagningen genomfördes med en halvautomatisk provtagare. 80 70 60 50 µg/ m 3 Miljövalitetsnor m dygn 60 ug/ m 3 10 0 90 80 70 60 µg/ m 3 Gr änsvär de dygn 90 Sidan 5 Vad har hänt 2002 och 2003 Beslut om biobränsleeldad fjärrvärmeanläggning för Hörby tätort. I storleksordningen 70-80 enskilda fastighetsägare per år byter ut sina äldre oljepannor mot olika typer av värmepumpar. Trafikplan med miljöhänsyn fastställdes i kommunen. Energirådgivare finns anställd i kommunen. 40 30 20 10 0 50 40 30 20 10 0 Gr änsvär de vi nter hal vår 40 ug/ m3 I diagrammet ovan till vänster visas resultat från kvävedioxidmätningen vintern 2001-2002 jämfört med gällande miljökvalitetsnorm. I diagrammet till höger visas resultatet från sotmätningen vintern 2001-2002 jämfört med gällande gränsvärde för dygnet och gränsvärde för vinterhalvår. Marknära ozon vintern 2001-2002 Utsläpp av kväveoxider och flyktiga µ g/ m 3 Förslag på MKN ( dygn max 8 tim) organiska ämnen (VOC) från industrier, biltrafik, villapannor och vedkami- Svensköp 100 Väster stad 50 Hör by tätor t ner ger i kombination med solljus och 0 okt-01 nov-01 dec-01 j an-02 f eb-02 mar -02 värme upphov till marknära ozon vilket kan ge akuta hälsoeffekter på lungor, näsa och svalg vid höga halter. Även växter skadas av marknära ozon. Halterna av marknära ozon i Sverige påverkas också av utsläpp från övriga Europa som förs hit med vindarna. Svaveldioxid vintern 2001-2002 Svaveldioxid mättes som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. Svaveldioxidkoncentrationen överskred inte naturvårdsverkets gränsvärde för luftkvalitet i tätorter, eller miljökvalitetsnormen för skydd av vegetation, någon månad under vintern 2001-02. Medelvärdet för hela vintern blev 1,8 µg/m 3. (naturvårdsverkets gränsvärde för vinterhalvår är 50 µg/m 3 ). Den högsta uppmätta koncentrationen var 2,6 µg/m 3. Jämförelse 1992-1993 och 2001-2002 I diagrammet till höger görs en jämförelse mellan resultat från mätningen 1992-1993 och mätningen 2001-2002. Samtliga föroreningshalter har minskat sedan mätningarna 1992-93. Halten svaveldioxid har minskat med 66 %, kvävedioxid har minskat med 25 % och sothalten har minskat med 75 %. För nya och gamla kommuninvånare är det viktigt att visa kvalitén på tätortsluften i Hörby! µg/ m 3 20 15 10 5 0 SO2 NO2 Sot 1992-93 2001-02 Lästips/Referenser Luftmätningar i Hörby vintern 2001-2002, Rapport 2002-2 (se hemsidan) Miljöbokslut Hörby 2001 Urbanprojektet - Mätning av luftföroreningar i Hörby vintern 1992-93 Kvävedioxid i gatumiljö - Mätningar vintern 1994 Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Luftföroreningar i Skåne, Skåne i utveckling 2001:26 Länsstyrelsens hemsida, www.m.lst.se
Sidan 6 Mål för Sverige Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Mål för Skåne Delmål 1: Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Delmål 2: Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur - och växtliv i angränsande ekosystem. Delmål 3: Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Grundvatten av god kvalitet Bekämpningsmedel i kommunala vattentäkter i Hörby Under 1992 påträffades det numera förbjudna bekämpningsmedlet Atrazin i de kommunala vattentäkterna i Södra Rörum, Ludvigsborg och Svensköp. Med anledning av fynden anlades nya vattentäkter i Södra Rörum och Svensköp. Vattentäkten i Ludvigsborg stängdes och området försågs med dricksvatten från vattenverket i Hörby. Sedan dess har bekämpningsmedel även påträffats i Oderup och i den nya vattentäkten i Svensköp. Under 2003 har ämnet 2,6- Diklorbenzamid påträffats i Oderups vattentäkt och ämnena diklorprop, mekoprop och 2(4-klorfenoxy)-propionsyra påträffats i Svensköps vattentäkt. Halterna är dock så pass låga att det enligt livsmedelsverket inte ska vara någon fara för människors hälsa. Bekämpningsmedel härstammar främst från åkermark där de sprids för att bekämpa ogräs och skadedjur. Eftersom bekämpningsmedel tar lång tid att brytas ned transporteras de med grundvattnet och kan på så sätt hamna i våra vattentäkter. Det har även förekommit att man till exempel har besprutat sin gårdsplan mot ogräs vilket medfört att dricksvattenbrunnen blivit förorenad. En annan anledning till att man hittar bekämpningsmedel i större utsträckning nu beror på att analysmetoderna förbättrats genom åren, vilket gjort att man kan upptäcka betydligt lägre halter än tidigare. De bekämpningsmedel man hittar idag är främst medel som varit förbjudna att använda under de senaste åren. Det verkar som om bekämpningsmedel påträffas i allt större omfattning i våra kommunala vattentäkter. Troligtvis sker detsamma i enskilda brunnar, men detta kontrolleras i princip aldrig då det är ganska kostsamt att göra denna typ av analyser. Ett sätt att rena vattnet från bekämpningsmedel är att vattnet passerar ett kolfilter. Detta är en ganska dyr metod vilket innebär att de sällan används för enskilda brunnar, utan främst på större vattenverk. Ett ytterligare problem är ökad bakterietillväxt i filtret, vilket kan försämra dricksvattenkvalitén. Ett kolfilter har under 2003 installerats vid Svensköps vattenverk. Eftersom halterna av bekämpningsmedelsrester inte varit lika höga i Oderup har ännu inte något kolfilter installerats. Nytt dricksvattendirektiv gäller från och med 2003-12-25 (SLVFS 2001:30) Föreskriften gäller för allt dricksvatten från vattenverk som tillhandahåller mer än 10 m 3 dricksvatten per dygn eller försörjer fler än 50 personer, oavsett om verksamheten är yrkesmässig eller inte. Dessutom gäller föreskriften för alla kommersiella och offentliga verksamheter, oavsett storlek, till exempel camping, gästhamn, servicehem, friluftsanläggningar och liknande inrättningar. De mindre vattenverk som inte omfattas, exempelvis privata brunnar, mindre samfälligheter och så vidare omfattas istället av socialstyrelsens allmänna råd om dricksvatten. Hela föreskriften finns på livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se. Kvalitetskrav och undersökningsfrekvens Dricksvattnet skall vara hälsosamt och rent. Det skall inte innehålla mikroorganismer, parasiter eller ämnen som kan utgöra fara för människors hälsa och det skall uppfylla kvalitetskraven i bilaga 2 till föreskrifterna, det vill säga gränsvärden för dricksvatten. För vattenverk som tillhandahåller vatten till färre än 2000 personer skall vatten från verket (direkt ur exempelvis hydrofor) normalt provtas 4 gånger per år; 3 mikrobiologiska kontroller samt en fullständig (mikrobiologisk + kemisk). Dricksvattnet skall dessutom undersökas hos användare av vattnet, dels i normal kontroll och dels i utvidgad kontroll. I normala kontrollen ingår parametrar som bakterier, järn, ph och turbiditet m.m. Den utvidgade kontrollen omfattar alla ämnen som det finns gränsvärden för. Vattnet hos användaren (direkt ur exempelvis kökskranen) provtas 5 gånger per år; 4 normala kontroller och en utvidgad kontroll per år. Information Den som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det genom sin distributionsanläggning skall hålla tillräckliga och aktuella uppgifter om kvaliteten på dricksvattnet tillgängliga för konsumenterna.
Vattenskyddsområden i Hörby Grundvatten av god kvalitet Arbetet med att ta fram vattenskyddsområde för de kommunala vattentäkterna i Hörby kommun har pågått sedan 2000. Under sommaren 2003 har en ansökan om inrättande av vattenskyddsområde för vattentäkterna i Hörby, Svensköp, Södra Rörum, Önneköp och Oderup lämnats till Länsstyrelsen i Skåne. Inrättande av vattenskyddsområde är normalt en lång process och beslut beräknas tidigast vara fattat ett år efter att ansökan lämnats in. Inrättande av vattenskyddsområde kommer dock troligtvis ta ännu längre tid, då det krävs att vattentäkterna har tillstånd för vattenuttaget innan Länsstyrelsen fattar beslut om inrättande. Ansökan om inrättande av vattenskyddsområde för vattentäkten i Gummastorp kommer att lämnas in under 2004. Med anledning av att inrättande av vattenskyddsområde ofta är ett kontroversiellt ämne, framförallt bland lantbrukare, har informationsmöte hållits för de som blir berörda. Sidan 7 Vad har hänt 2002 och 2003 Ansökan om inrättande av skyddsområden kring samtliga kommunala vattentäkter har inlämnats till Länsstyrelsen. Vattenkvalitén i enskilda vattentäkter Samtliga fastigheter på landsbygden utanför de kommunala verksamhetsområdena har enskilda vattentäkter. Olämpliga brunnskonstruktioner är i många fall anledningen till en försämrad dricksvattenkvalité. Nedan redovisas de förhållanden som kan medföra problem och som bör kontrolleras. 1. Kontrollera om föroreningskällan finns i själva brunnen (döda djur, växtdelar, m.m.). 2. Kontrollera om brunnskonstruktionen eller uppfordringsanordningen är bristfällig. - Brunnsröret bör gå upp 30 cm ovan omkringliggande mark. - Böjt ventilationsrör med skydd för smådjur. - Brunnslocket bör vara av betong och sluta väl till översta brunnsröret. - Är rörfogarna täta. - Markfyllningen närmast utanför brunnsrören bör bestå av tätt material. 3. Kontrollera om avloppsledningar eller avloppsvatteninfiltration förekommer i närheten. Finns gödselplatta eller urinbrunn i närheten. 4. Kontrollera brunnens läge ur topografisk och geologisk synvinkel. Marken kring brunnen bör slutta från denna och dessutom kan man ovanpå ett lager av t.ex. lera lägga cement eller dylikt. 5. Kontrollera vattenytans höjd i orört tillstånd. Tumregeln är att ju mindre avstånd mellan markyta och vattenyta desto sämre närskydd. 6. Kontrollera om markarbeten har utförts i brunnens närområde (t.ex. grävning) 7. Kontrollera om gödsling eller besprutning har förekommit i brunnens närområde. 8. Kontrollera om översvämning förekommit i samband med snösmältning eller kraftig nederbörd. Vattenprov bekostas av den enskilde. Proven kan lämnas till miljökontoret en dag i veckan för vidarebefordran till laboratorium. Kontakta miljökontoret (0415-18310) för information om priser, provhämtningsdag, m.m. Kommunen har en ansvarstyngd roll att tillhandahålla ett kvalitétssäkrat dricksvatten till kommunens invånare. Lästips/Referenser Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Förslag till skyddsområden för Hörby kommuns samtliga vattentäkter - SGU Rapport Länsstyrelsens hemsida, www.m.lst.se
Sidan 8 Mål för Sverige Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Mål för Skåne Delmål 1. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd. Delmål 2. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 procent av de värdefulla eller potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. Delmål 3. Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än femtio personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt. Delmål 4. Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Delmål 5. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Levande sjöar och vattendrag Siktdjup i Ringsjön Miljöproblem Två viktiga miljöproblemen för sjöar och vattendrag är övergödning och försurning. De främsta orsakerna till detta är utsläpp av försurande och gödande ämnen från bland annat jordbruket. Även vattenregleringar såsom vattenkraftsutbyggnad, dammar, sjösänkningar, m.m. har en negativ inverkan på de naturliga vattenbiotoperna. Tre viktiga faktorer som påverkar om målet med levande sjöar och vattendrag kan nås till 2020 är hur energipolitiken utformas (det vill säga om fler vattendrag skall byggas ut för vattenkraft eller inte), hur de olika sektorerna tar hänsyn till bevarandevärdena i sjöar och vattendrag och hur stat och kommuner skyddar viktiga biotoper. Siktdjup under en meter utgör gräns för bedömningen mycket litet siktdjup och är en tydlig varningssignal om att ekologisk obalans råder i en sjö. Sedan 1998 har siktdjupet understigit en meter och årligen försämrats. Intern fosforbelastning (frigörelse från bottensedimenten) och en relativt stor tillförsel av fosfor under sommarmånaderna kan vara bidragande orsaker. 0, 0 0, 2 0, 4 0, 6 0, 8 1, 0 1, 2 1, 4 1, 6 1, 8 2, 0 19 7 5 19 7 6 19 7 7 19 7 8 19 7 9 19 8 0 19 8 1 19 8 4 19 8 5 19 8 6 19 8 7 19 8 8 19 8 9 19 9 0 19 9 1 19 9 2 19 9 3 19 9 4 19 9 5 19 9 6 19 9 7 19 9 8 19 9 9 2000 2001 2002 m Fosforhalterna i Hörbyån 1976-2002 Cirkeldiagrammet till höger visar de beräknade källorna till utsläpp av fosfor i Hörbyån. Stapeldiagrammet nedan visar fosforhalterna i Hörbyån under perioden 1976-2002. 8% 22% 11% 6% 24% 29% Åkermark Övrig mark Lybyverket Enskilda avlopp Gödselbrunnar Mjölkrum
Levande sjöar och vattendrag Sidan 9 Kvävehalterna i Hörbyån 1976-2002 Cirkeldiagrammet till höger visar de beräknade källorna till utsläpp av kväve i Hörbyån. Stapeldiagrammet nedan visar kvävehalterna i Hörbyån under perioden 1976-2002. Trendlinjen i diagrammet antyder en svag minskning av kvävehalterna i Hörbyån under tidsperioden. 16% 4% 2%1% Åkermark Övrig mark Lybyverket Enskilda avlopp Gödselbrunnar 77% Vad har hänt 2002 och 2003 Projekt rörande kretsloppsanpassade enskilda avlopp vid Hörbyån har genomförts. Kommunalt LIP-projekt rörande anläggande av 30 ha dammar och våtmarker under åren 2002-2005 pågår. Under åren 2002 och 2003 har 12 ha anlagts. Region Skåne har inom deras del av kommunens LIP-projekt 2002-2005 anlagt 20 ha våtmark. Tekniska nämnden har byggt om ledningsnätet för att därigenom för att hindra inläckage av dagvatten som kan leda till bräddningar. Inom Kävlingeåprojektet anläggs dammar i de södra kommundelarna. Åtgärdsprogram för Ringsjön 2004-2007 Med anledning av de årligen försämrade siktdjupen i Ringsjön beslutade intressenterna i Ringsjökommittén under hösten 2002 att upphandla ett förslag till åtgärdsprogram för Ringsjön. Företaget MS Naturfakta presenterade våren 2003 ett förslag till åtgärdsprogram innehållande; tillståndsbedömning, genomgång och värdering av tillgängliga metoder för sjörestaurering, projektplan, kostnadsberäkning och översikt över tänkbara finansieringsmöjligheter. Kommunledningarna beslutade att det inte fanns utrymme i budgeten att påbörja projektet under 2003 men har för år 2004 avsatt sammanlagt 450 000 kronor för en uppstart av åtgärdsprogrammet. Under våren 2004 kommer arbetet med ett reduktionsfiske att påbörjas. Badplatser i Hörby kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2003-08-06 194 att kommunstyrelsen ansvarar för Ringsjöstrands badplats som också är Hörby kommuns officiella badplats. Vidare beslutades att kultur- och fritidsnämnden själv bör besluta om vilka övriga badplatser som skall vara officiella och skall också ha ansvaret för dessa badplatser. Kultur och fritidsnämnden beslutade 2003-09-09 att inga andra badplatser än Hörby Ringsjöstrand skall vara officiella vilket innebär att badplatserna vid Kvesarumssjön, Sjöbergasjön, Fulltofta och Häggenäs som funnits i minst 20 år avvecklas och att ingen provtagningen kommer att utföras under badsäsongen 2004. Badplatsmarkeringarna för dessa badplatser på kommunens turistkartor kommer att tas bort. Den enda kvarvarande badplatsen i Hörby vid Ringsjöstrand är stängd på grund av förhöjda bakteriehalter. De största bakteriekällorna är bräddningar från spillvattennätet vid åskregn, dagvattennätet och vid tillfällen med höga flöden genom Lybyverket. Miljönämnden gjorde 2002 en utredning med förslag till åtgärder rörande förekomsten av förhöjda bakteriehalter i Hörbyån, se rapport 2002-1 Bakteriehalter i Hörbyån. Möjligheten till och värdet av ett svalkande dopp en varm sommardag är mycket betydelsefullt för boende i området. Lästips/Hänvisning Ringsjön Vattenundersökningar 2002, Scandiaconsult Förslag till åtgärdsprogram för Ringsjön, MS Naturfakta Rapport Vattenvårdande åtgärder för Hörbyån 1995 Provfiske i Östra och Västra Ringsjöarna hösten 2002 Rapport 2002-1 Bakteriehalter i Hörbyån (se hemsidan) Rapport 2003-3 Avlopp Hörbyån 1999-2002 (hemsidan) Rapport 2002-3 Dammar Hörbyån 1999-2001 (se hemsidan) Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Länsstyrelsens hemsida, www.m.lst.se Kävlingeåprojektets hemsida, www.ekologgruppen.com
Sidan 10 Mål för Sverige Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. I odlingslandskapet skall minst 12 000 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. Myllrande våtmarker Vattensjuk mark har blivit värdefull Våtmarker är mark som under största delen av året är vattenmättad. Hit räknas även grunda sjöar med mycket vegetation. Under det senaste seklet har värderingen av våtmarker drastiskt förändrats. Under slutet av 1800-talet och stor del av 1900-talet gavs ekonomiskt stöd till utdikning och torrläggning av våtmarker. Marken behövdes för produktion. Sedan slutet av 1900-talet har utvecklingen gjort en helomvändning och numera finns det statliga medel till att bevara befintliga våtmarker och skapa nya. I det moderna samhället har våtmarkerna fått flera viktiga funktioner! Minska övergödningen av sjöar och hav: I våtmarker reduceras vattnets kväve och fosforhalter genom naturliga processer och transporten av näringsämnena från jordbruksmark till sjöar och hav minskar. Biologisk mångfald: Våtmarker är en av de artrikaste biotoperna som vi har. Många av Sveriges hotade djur och växter är helt beroende av den livsmiljö som våtmarker erbjuder. Kulturhistoria: Kulturlandskapet präglades förr av våtmarker. Även nya våtmarksanläggningar kan skapas så att de vittnar om traditionellt bruk, t.ex. återskapande av kvarndammar och översilningsängar. Rekreation, friluftsliv, turism och utbildning gynnas av våtmarker då dessa kan bli populära utflyktsmål för promenader, fågelskådning och fiske. Mål för Skåne Delmål 1. Det nationella målet innebär för Skåne att samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. Delmål 2. Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. Delmål 3. Det nationella delmålet om anläggning och återskapande av våtmarker innebär för Skåne att minst 2 500 hektar våtmarker och småvatten skall anläggas, återskapas eller vara beslutade på strategiska platser i odlingslandskapet till år 2010 med utgångspunkt från år 2000. Ytterligare minst 2 500 hektar våtmarker bör planeras och snarast anläggas. Potentiellt värdefulla våtmarker utanför landskapet, till exempel myrar och sumpskogar skall återställas. Delmål 4. Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Vattenmagasinering: I våtmarker utjämnas hög- och lågflöden och därmed minskar risken för översvämningar och torka. Produktion av biomassa i framtiden?: Våtmarker har en god produktion av vegetation. Om vegetationen skördades regelbundet och utnyttjades kommersiellt skulle man kunna använda energin, återvinna närsalterna och förbättra närsaltsretentionen, samtidigt som den biologiska mångfalden skulle gynnas. Idag finns det tyvärr ingen teknik för att göra denna produktion lönsam. Bilden ovan visar en sidodamm till Kvesarumsån som anlades inom Hörbys LIPprojekt under sommaren 2003. Dammen ligger i en svårdränerad svacka som enligt gamla kartor tidigare var våtmark.
Myllrande våtmarker Bilden nedan visar en halvfylld damm på cirka ett hektar i Satserup. Marken kring dammen betas vilket gynnar den biologiska mångfalden. Sidan 11 Vad har hänt 2002 och 2003 12 ha dammar/våtmarker har anlagts i Ringsjöns avrinningsområde. 20 ha dammar/våtmarker har anlagts på Fulltoftaområdet av Region Skåne. Totalt 13 ha dammar har anlagts inom Kävlingeåns avrinningsområde. Ett antal nya dammar har anlagts med hjälp av projektstödsmedel via Länsstyrelsen. Lokala investeringsprogram (LIP) Hörby kommun driver nu sitt andra LIP-projekt för anläggning av dammar och våtmarker. I det första projektet 1999-2001 anlades drygt 12 ha dammar kring Hörbyån. Det pågående projektet är inriktat på hela Ringsjöns avrinningsområde och målsättningen är att ny och återskapa 30 ha våtmark. Det är ett treårigt projekt med en budget på sex miljoner kronor, varav 30 % finansieras av kommunen och 70 % av Naturvårdsverket. Inom samma LIP-projekt har Region Skåne dessutom ett delprojekt med målet att anlägga cirka 50 ha våtmark på Fulltoftaområdet. Kävlingeåprojektet Kävlingeåprojektet är ett samarbete mellan nio skånska kommuner i Kävlingeåns avrinningsområde. Målsättningen är att inom Hörby kommun anlägga 26 ha dammar fram till år 2006. Hittills har 12,7 ha anlagts, fördelade på 11 objekt. Projektstöd För enskilda markägare som är intresserade av att i egen regi anlägga en våtmark, finns det möjlighet att söka projektstöd hos länsstyrelsen. Bilden ovan visar dammar som anlagts genom LIP-projekt i Ringsjöns avrinningsområde under åren 1999-2003. Lästips/Hänvisning Rapport Vattenvårdande åtgärder för Hörbyån 1995 Rapport 2002-3 Dammar Hörbyån 1999-2001 (se hemsidan) Rapport 2003-2 Dammar Kävlingeån 1999-2002 (se hemsidan) Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Länsstyrelsens hemsida, www.m.lst.se