Kommuner, Trafikverket. Länsstyrelsen, Region Skåne. Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen, Region Skåne



Relevanta dokument
Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Hållbara transporter. Skånetrafiken. Klimatsamverkan Kommunför- Länsstyrelsen, Region Skåne

Lokalt åtgärdsprogram för miljömålen

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Remissversion mars :7

Begränsad exploatering av (åkermark) jordbruksmark

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Areella näringar 191

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

Skånska åtgärder för miljömålen Åtgärder för kommuner och kommunala bolag

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

x Stockholms läns landsting i (s)

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Miljöhandlingsplan för Farsta stadsdelsnämnd

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Synpunkter på länsstyrelsens åtgärdsprogram för miljömålen

Rör inte vår åkerjord

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR DE REGIONALA MILJÖMÅLEN

Arbetsgrupp om miljögifter

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete

Presentation av Länsstyrelsen Östergötland

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Miljöprogram för Högsby kommun

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

VA-policy. Oskarshamns kommun

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Ett rikt växt- och djurliv

k. c26 I _Qcmc 3 Bilaga 2 Atgärdslista för remissvar

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Åtgärdsprogram för miljömålen, Tomelilla kommun

Miljökonsekvensbeskrivning

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Välkommen till samrådsmöte!

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer

Utställt förslag till Översiktsplan för Olofströms kommun - Nära till allt!, aktualitetsprövad , Blekinge län

Klimatkontrakt för Hyllie

Vattenprogram för Uppsala kommun

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Dnr /2015. Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen. Inledning

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Skogsstyrelsens författningssamling

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Tillsynsplan vatten & avlopp

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Behovsbedömning för planer och program

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Program för Jönköpings kommuns skogar

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne

Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari Lokala miljömål

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Transkript:

Bilaga 2 Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar! Bilaga 82 Remissinstans: Kommunförbundet HÅLLBARA TRANSPORTER med 1. Ökad andel kollektivtrafikresande Kollektivtrafikresandet och andelen kollektivtrafik ökas genom utveckling av t ex restider, komfort, linjenät, hållplatser, framkomlighet, bussfiler. 2. Kollektivtrafikutveckling i fysisk planering Ny bostadsutbyggnad i ska stärka kollektivtrafikutvecklingen och inte generera ny personbilstrafik. Den strategiska kollektivtrafikplaneringen ska utgöra en del av förutsättningarna i kommunernas översiktliga planering. Kollektivtrafikplanering sker i överensstämmelse med kommunernas översiktsplanering. Region, trafiken, Region, trafiken Trafikverket Region med Markera med och na strävar kontinuerligt efter att förbättra kollektivtrafiken. na strävar kontinuerligt efter att utveckla kollektivtrafiken. Kollektivtrafikfrågor är en naturlig del i kommunernas översiktsplanering. 3. Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Användningen av fossil energi för uppvärmning av byggnader, bränsle till transporter och produktion av el minskas genom aktivt arbete och stöd till organisationer, företag och privatpersoner att anta Klimatsamverkan s upprop om "100% fossilbränslefritt 2020". 4. Samordnad klimatinformation Informationsinsatser genomförs och samordnas gällande klimatfrågan och utsläpp av luftföroreningar. Kommun- och företagsnätverk används för spridning av goda exempel och information. 5. Beteendepåverkan för minskad användning av privatbilar Påverka medborgarnas resvanor i syfte till att minska privatbilsresandet och privatresor med flyg, så att största andelen resor sker med cykel, till fots eller med kollektivtrafik. Klimatsamverkan Klimatsamverkan Kommunförbundet, Region Kommunförbundet, Region Klimatsamverkan, trafiken, Trafikverket, Hållbar mobilitet Kommunsektorn medverkar aktivt i arbetet för ett "100% fossilbränslefritt 2020". Informationsinsatser genomförs av flera enskilda kommuner och genom olika nätverk. På landsbygden, alltså i en stor del av, är bilen ett nödvändigt transportmedel. Där det är möjligt strävar kommunerna efter att utveckla kollektivtrafiken. Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hållbara transporter sida 1(17)

HÅLLBARA TRANSPORTER med 6. Mötes- och resepolicy för miljöanpassade tjänsteresor En rese- och mötespolicy tas fram och kommuniceras för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor och stimulera distansmöten. Större offentliga och privata arbetsgivare Hållbar Mobilitet, Trafikverket, Klimatssamverkan med Markera med och Detta beaktas redan av flertalet kommuner. 7. Infrastruktur för gång- och cykeltrafik Cykel- och gångtrafik prioriteras och främjas genom fysiska åtgärder som förbättrar och trafiksäkrar gång- och cykelbanor, bra cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafik och arbetsplatser, samt marknadsföring. 8. Översyn av trafikreglering för att minska biltrafiken En översyn av vilka åtgärder som är bäst lämpade i kommunen för att minska biltrafiken genomförs. Åtgärder för att minska biltrafiken i tätorter kan vara t ex parkeringsavgiftsreglering, enkelriktning av gator, gator endast tillåtna för fordon med förnybara drivmedel, bra möjligheter till boendeparkering. När översynen är genomförd ska åtgärderna genomföras. 9. Minskad användning av dubbdäck Insatser genomförs för att minska användningen av dubbdäck, t ex genom informationskampanjer och lokala regleringar i tätorter. 10. Ökad produktion och konsumtion av biogas Färdplan för biogas 2020 genomförs och vidareutvecklas för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas samt forskning. Trafikverket I planeringssammanhang samt i investering och drift verkar flertalet kommuner för att underlätta trafiksäker gång- och cykeltrafik. Trafikregleringsåtgärder är ett instrument som används av de flesta kommuner för att styra biltrafiken. Biogas Syd, Region Trafikverket, större offentliga och privata arbetsgivare Kommunförbundet, Energibolag, Lunds universitet, Livsmedelsföretagen, Sustainable business hub, SLU, LRF I storstadskommuner med intensiv trafik på vissa gator kan dubbdäcksförbud minska partikelhalten. Det är dock inte relevant i glesbygd och får sättas i relation till trafiksäkerhetsaspekter. Färdplan för biogas 2020 är en prioriterad fråga för kommunsektorn. 11. Beteendepåverkan för minskning av andelen frakter per bil till förmån för frakt på sjöfart och järnväg Påverka transportföretagen så att frakt av gods flyttas från bil till järnväg och sjöfart. Klimatsamverkan,Trafikverket Transportföretag Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hållbara transporter sida 2(17)

HÅLLBARA TRANSPORTER med FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER med med med Markera med och Markera med och Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hållbara transporter sida 3(17)

Bilaga 2 Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar! Remissinstans: Kommunförbundet HÄNSYN TILL HAVET med 1. Beakta klimatförändringarna i fysisk planering Klimatförändringar beaktas vid aktualisering av kommuneras översiktsplaner. Detta ska särskilt göras för befintliga bebyggelseområden där det föreligger risk för övervämning, ras, skred och erosion samt i översiktsplanen föreslå eventuella skydd eller andra åtgärder som behövs på lång sikt för att kunna bibehålla dessa bebyggelseområden. med Markera med och Nödvändigheten av att motverka effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser är en realitet som alla kommuner arbetar med på ett aktivt sätt. 2. Åtgärder för god vattenstatus Genomförandet av åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruket och utsläpp/läckage av miljögifter från punktkällor intensifieras i syfte att nå miljökvalitetsnormen för god vattenstatus år 2021. Koppling till åtgärd 30 i vattenmyndigheternas Näringsliv Minskat näringsläckage och utsläpp av miljögifter är en viktig och prioriterad fråga i kommunernas långsiktiga miljöarbete. 3. Kartläggning av miljöfarliga verksamheters kemikalieanvändning En kartläggning genomförs av miljöfarliga verksamheters användning av farliga ämnen respektive prioriterade ämnen enligt vattendirektivet. Utfasningsämnen, riskminskningämnen och prioriterade ämnen enligt vattendirektivet utpekas. Ämnenas destination ska framgå (slutprodukt, luft, recipient, avfall, reningsverk). 4. Kartering av riskområden för fosforläckage Ett kartunderlag med utpekade riskområden för fosforläckage tas fram för att kunna prioritera och genomföra åtgärder för fosfor på rätt plats. Koppling till åtgärd 9 i vattenmyndigheternas SGU En prioriterad fråga i kommunernas miljöarbete. Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hänsyn till havet sida 4(17)

HÄNSYN TILL HAVET med med 5. Fortsatt kartläggning och åtgärd av otillräckligt renat avloppsvatten Fortsatt kartläggning och åtgärd av otillräckligt renat avloppsvatten från enskilda hushåll, fritidsområden och mindre samhällen. Koppling till åtgärd 33 i vattenmyndigheternas Miljösamverkan 6. Åtgärdsplan för lantbruk Greppa näringen Rådgivarbesök där ett helhetsgrepp på gårdens miljöpåverkan genomförs så att lantbrukare får hjälp att prioritera bland miljöåtgärder. Koppling till åtgärd 15 i vattenmyndigheternas 7. Minimering av tillskottsvatten samt bräddning från kommunens spillvattennät Planer ska upprättas/revideras och adekvata åtgärder vidtas för att minimera tillskottsvatten i kommunens spillvattenledningar och bräddning från nätet. Markera med och Åtgärder för att minska miljöpåverkan av otillräckligt renat avloppsvatten är en viktig och prioriterad fråga i kommunernas långsiktiga miljöarbete. Minskning av ovidkommande vatten till spillvattennätet och åtgärder för att minska risk för bräddning är en prioriterad va-fråga i alla kommuner. 8. Minskade flödes- och transporttoppar i vattensystemen Direkta dag- och vägvattenutsläpp åtgärdas genom att leda detta vatten till utjämningsmagasin, dagvattendammar eller genom översilningsmark för att minska risken för flödestoppar samt minska tillförseln av förorenande och gödande ämnen samt partiklar. Trafikverket, Vattenråd Utjämningsmagasin och översilning är nödvändiga instrument i kommunernas va-planering. 9. Naturliga eller naturlika svämområden för vattenhushållningsförmågan Naturliga och naturlika svämområden som fungerar som utjämnande magasin vid höga flöden bevaras och återskapas för att minska risken för översvämningsskador och uttorkning. Skogsstyrelsen, LRF, Hushållningssällska pet, Vattenråd Se bl a åtgärd 1 ovan. 10. Bättre reglering av ammoniumkväveutsläpp med hänsyn till känsliga fiskarter Avloppsreningsverk med utsläpp till recipient med ammoniumkänsliga fiskarter och där det finns behov av att minska ammoniumhalterna prioriteras för omprövning. Vid omprövning tillämpas miljöbalkensbestämmelser i syfte att minimera utsläppen av ammoniumkväve. Koppling till åtgärd 28 i vattenmyndigheternas Reningsverk, Me4dvetenhet finns om vikten att sträva mot minskad ammoniumkvävebelastning från avloppsreningsverk. Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hänsyn till havet sida 5(17)

HÄNSYN TILL HAVET med 11. Genomförandeorganisation för hållbart fiske En genomförandeorganisation bildas för att omsätta målsättningar och resurser till åtgärder för ett hållbart fiske i. 12. Åtgärder för att stärka ålbeståndet Frivilliga åtaganden i form av utsättning av ålyngel, åtgärder i vattenkraftverk och minskat fiske, genomförs för att stärka ålbeståndet. Sydkustens fiskeområde, Region Region Österlens havsfiskeförening, m.fl. Ålfonden, Ålakademin, Havsoch vattenmyndigheten, Sveriges naturskyddsförening med Markera med och Relevant endast för vissa kommuner. 13. Minskad miljöpåverkan från vattenkraften Miljöprövning och tillsyn av minst tre vattenkraftsanläggningar som saknar tillstånd genomförs. Koppling till åtgärd 28 i vattenmyndigheternas 14. Rutiner för frivillig informationsrapportering från fiskare Rutiner för frivillig informationsrapportering från fiskare angående bl a skadad fisk, abnormaliteter och främmande arter tas fram. Vattenkraftsägarna Forskningscentra, Fiskare Kammarkollegiet, Havsoch vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten 15. Inga ickenedbrytbara plastpåsar i Informationskampanj för att motverka användningen av icke nedbrytbara/svårnedbrytbara plastpåsar genomförs i syfte att minska marint skräp. Frivillig/Intresseorga nisationer Hållbar Utveckling Relevant endast för vissa kommuner. FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER med med Markera med och Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hänsyn till havet sida 6(17)

Bilaga 2 Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar! Remissinstans: Kommunförbundet HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENRESURSER med 1. Hushållning med åkermark na ska i sin beskrivning till översiktsplanen beskriva vilka särskilda skäl kommunen har till att exploatera på åkermark. na ska använda Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande planen som medel för att synliggöra markanvändningskonflikter som uppstår i översiktsplanen. I MKB ska minst två alternativa bebyggelselokaliseringar konsekvensbeskrivas förutom nollalternativet. 2. Vatten- och avloppsvattenplaner Vatten- och avloppsvattenplaner tas fram för en heltäckande och långsiktig planering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten. Koppling till åtgärd 37 i vattenmyndigheternas 3. Vattenskyddsområden Vattentäktsinnehavare Vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter tas fram och beslutas för samtliga kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjning samt de enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller som har ett uttag större än 10 m3/dygn. Koppling till åtgärd 34 och 35 i vattenmyndigheternas 4. Minskad tillförsel av kadmium till jordbruksmark Lantbrukare informeras om vikten av att minska tillförseln av Rådgivningsorgan kadmium till jordbruksmark. Informationen framförs i samband med kommunernas miljötillsyn på lantbruk samt vid rådgivning inom Greppa näringen. Koppling till åtgärd 15 i vattenmyndigheternas med Markera med och Tillämpas i kommuner där motstående intressen finns mellan exploateringsbehov och bevarande av åkermark. SGU, Vattenmyndigheterna Vatten- och avloppsplanering bör tillämpas i större utsträckning. Intensifiering av arbetet med uppdatering av vattenskyddsområden och vattenskyddsföreskrifter bör ske. Inom Miljösamverkan har tagits fram ett underlagsmaterial. Beaktas i samband med miljötillsyn på lantbruk. Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hushållning med mark och vatten sida 7(17)

HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENRESURSER med 5. Kvalitetssäkring av avloppsvatten/slam Genomförandet av åtgärder för att kvalitetssäkra inkommande avloppsvatten till kommunala avloppsreningsverk intensifieras med målsättning att i avloppsslam nå halten 17 mg Cd/kg P till år 2020. (medelvärdet ligger idag för REVAQ certifierade avloppsreningsverk i Sverige på ca 25 mg Cd/kg P). Huvudman avloppsreningsverk, Näringsliv med Markera med och Kvalitetssäkring av avloppsvattten/slam är angeläget för att möjliggöra ett kretslopp mellan tätort och landsbygd. Arbetet bör intensifieras. 6. Kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark Krav ställs på att alternativa metoder används i stället för kemisk bekämpning på offentlig mark. Koppling till åtgärd 17 i vattenmyndigheternas 7. God kvantitativ grundvattenstatus Generella riktlinjer och information för hur stor del del av grundvattenbildningen som kan tas ut ur en grundvattenresurs utan att negativa konsekvenser uppstår tas fram för att få verksamhetsutövare att anpassa/planera verksamheten efter rådande förhållanden. Koppling till åtgärd 10 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Region SGU Lantbrukare, andra verksamhetsutövare med grundvattenuttag Alternativ bekämpning bör prioriteras på främst känslig mark/områden där människor vistas. En angelägen kommunal fråga för att trygga framtida vattenförsörjning. 8. Kalkning av sjöar och vattendrag Fortsatt kalkning av målsjöar och målvattendrag i enlighet med åtgärdsplan för kalkning så att god status med avseende på försurning enligt vattenförvaltningsförordningen uppnås. Koppling till åtgärd 7 i vattenmyndigheternas Markägare, Fiskrättsägare, Kalkningsutförare Havs- och vattenmyndigheten, Förtsatta kalkningsåtgärder är angeläget i försuningskänsliga områden där åtgärder sedan tidigare vidtas. Aktuellt i vissa kommuner. 9. Begränsa uttag av biomassa utöver stamved i skogsbruket Vid gallring och slutavverkning av skog, framförallt i försurningskänsliga områden, lämnas grenar och toppar (GROT) samt stubbar kvar. 10. Återföring av vedaska till skogsmark Vedaska från eldning av ren biomassa återförs till skogsmark, särskilt i försurningskänsliga områden. Skogsmarksägare, Skogsbolag, Enskilda verksamhetsutövare Skogsmarksägare, Skogsbolag, Enskilda verksamhetsutövare Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hushållning med mark och vatten sida 8(17)

HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENRESURSER med 11. Riktlinjer för hantering av förorenade massor Riktlinjer tas fram för säker hantering av förorenade massor vid mellanlagring, behandling och slutgiltig användning. Vägledning riktas till myndigheter som kommer i kontakt med schaktmassehantering. Information och samverkan med branschen. 12. Inventering av förorenad mark inom pågående verksamhet Allmän information och riktad vägledning ges till enskilda kommuner vid inventering och risklassning av förorenade områden inom pågående miljöfarlig verksamhet för kommunala tillsynsobjekt. Koppling till åtgärd 31 i vattenmyndigheternas 13. Tillsynsvägledning för förorenad mark Tillsynsvägledning och workshops genomförs för att stödja kommunerna i arbetet med att utreda ansvarsfrågan för förorenade områden med riskklass 1 och 2. 14. Planering för förnyelsebar energiproduktion Kommunövergripande planeringsunderlag tas fram för förnyelsebar energiproduktion, t ex vindkraft, biogas, solel, fjärrvärme och vågkraft. Byggbranschen, Miljösamverkan med Markera med och Ett kommungemensamt projekt avses genomföras inom ramen för Miljösamverkan under 2013. Stöd till kommunal miljötillsyn är positivt. Stöd till kommunal miljötillsyn är positivt. Angeläget att sådant planeringsunderlag tas fram. FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER med med Markera med och Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hushållning med mark och vatten sida 9(17)

Bilaga 2 Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar! Remissinstans: Kommunförbundet SKYDD AV NATUR- OCH KULTURVÄRDEN med 1. Fortsatt skydd av värdefulla miljöer s ansvarsmiljöer i bl a ädellövskogar, våtmarker, sandmarker och sötvattensmiljöer ska säkerställas. Arbetet fokuseras på värdetrakter och är början på att uppfylla Sveriges åtaganden inom bl a Nagoya-protokollet. Skogsstyrelsen, med Markera med och Markägare Bör beaktas i bl a kommunernas översiktsplanearbete. 2. Värdekärnor och landskapsperspektiv Arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald stärks i utpekade värdekärnor för biologisk mångfald och därmed stärks också den biologiska mångfalden i det omgivande landskapet. Information och kunskapsspridning fokuseras på värdekärnor/trakter för biologisk mångfald, med riktade insatser i dessa områden. I kommunernas planeringsarbete stärks arbetet med att skydda värdefulla kultur- och naturmiljöer med plan- och bygglagen och miljöbalken. na ska i sina översiktsplaner beskriva de kulturhistoriska värden och den biologiska mångfald som finns i kommunen och föreslå vilka områden som är lämpliga att skydda genom detaljplan och genom reservat eller andra åtgärder enligt miljöbalken. Översiktsplanerna ska innehålla en plan för genomförande. Trafikverket, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region s stiftelser, Markägare, Skogsstyrelsen, Frivillig/Intresseorga nisationer Bör beaktas i bl a kommunernas översiktsplanearbete. Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Skydd av natur- & kulturvärden sida 10(17)

SKYDD AV NATUR- OCH KULTURVÄRDEN med 3. Kompensationsåtgärder Arbetet med kompensationsåtgärder i översiktsplanering och prövningar enligt miljöbalken utvecklas. na ska i sina översiktsplaner inkludera exploateringsplaner och de miljöer som är tänkta att tas i anspråk. Översiktsplanerna ska innehålla en plan för genomförande av var och hur de miljöer som tas i anspråk ska kompenseras. En modell utvecklas för markfond/ersättningsfond för kompensationsåtgärder i samband med miljöbalksprövningar där kompensationsåtgärder kan utkrävas. med Markera med och Exploatörer Bör beaktas i bl a kommunernas översiktsplanearbete. 4. Allemansrättslig mark na ska i sina översiktsplaner beskriva de allemansrättsligt tillgängliga områdena som finns i kommunen och föreslå vilka områden som är lämpliga att skydda genom detaljplan eller på annat sätt. Översiktsplanerna ska innehålla en plan för genomförande. 5. Uppföljning av skogsstrategin samt fördjupad analys av ädellövstrakterna En sammanställning tas fram av skog som hittills har skyddats formellt. Om möjligt inkluderas även frivilliga avsättningar i skog. En fördjupad analys av ädellövstrakterna genomförs för att se behoven av ytterligare skydd av värdekärnor och åtgärder för att klara hotade arter. Bör beaktas i bl a kommunernas översiktsplanearbete. Skogsstyrelsen, Markägare Kan vara aktuellt för vissa kommuner i egenskap av skogsägare. 6. Utvärdering av metod för uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgärder i ädellövskog Skador på mark och vatten, skogliga impediment, hänsynskrävande biotoper, naturvärdesträd och buskar, skyddszoner, kulturmiljöhänsyn, upplevelsehänsyn och hyggesavgränsning följs upp och metoden utvärderas. 7. Skötsel av skyddsvärda/ naturvårdsintressanta träd samt komplettering av nya fynd av skyddsvärda träd Information om möjligheten att söka pengar för skötselåtgärder skickas till markägare med skyddsvärda träd. Löpande kompletteras inventeringen av naturvårdsintressanta och skyddsvärda träd i samband med andra insatser. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Kommunen, Frivillig/Intresseorga nisationer Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Skydd av natur- & kulturvärden sida 11(17)

SKYDD AV NATUR- OCH KULTURVÄRDEN med 8. Rådgivning till markägare om skötselåtgärder i skog Rådgivning till markägare genomförs för att öka omfattningen av skötselåtgärder för att utveckla eller förstärka olika miljövärden i skogsmark samt öka arealen ädellövskog Skogsstyrelsen med Markera med och 9. Riktad rådgivning om värdefulla marker Värdefulla naturliga fodermarker identifieras och brukare av dessa erbjuds rådgivning så att fortsatt hävd sker på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden gynnas. 10. Byutveckling Kurser och fältvandringar genomförs i ett avgränsat område, t ex en by, för att visa vilka natur- och kulturvärden som finns. LRF, Hushållningssällska pet, Kommunen LRF 11. Strategi för småbiotoper på slätten En strategi för hur mängden småbiotoper i slättbygden ska öka tas fram för att kartlägga och förbättra situationen för dessa livsmiljöer i jordbrukslandskapet. Goda exempel med "lärkrutor" används för att sprida engagemanget till brukare och allmänheten. Lunds universitet, SLU Alnarp (Lill-Nils) 12. Fortsatt anläggande av våtmarker Nya våtmarker skapas och befintliga restaureras. 13. Bevara våtmarkernas biologiska mångfald Åtgärder inom skötsel av skyddade områden och inom åtgärdsprogrammet för rikkärr genomförs för att bevara våtmarkernas biologiska mångfald. 14. Arter i ett landskapsperspektiv Arbetet med att förbättra bevarandestatusen för hotade arter fokuseras inledningsvis på riktade åtgärder i utpekade värdekärnor för biologisk mångfald för att åtgärderna snabbare ska ge en positiv effekt på arternas populationsutveckling. 15. Friluftsliv och rekreation Värna Vårda Visa-programmet genomförs som en start på ett kontinuerligt arbete angående friluftsliv och rekreation. Markägare Kan vara aktuellt i vissa kommuner. Trafikverket, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region s stiftelser, Markägare, Skogsstyrelsen, Frivillig/Intresseorga nisationer Frivillig/Intresseorga nisationer, Region s stiftelser Kan vara aktuellt i vissa kommuner. Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Skydd av natur- & kulturvärden sida 12(17)

SKYDD AV NATUR- OCH KULTURVÄRDEN med 16. Restaurera särskilt värdefulla naturtyper Särskilt värdefulla naturtyper restaureras för att förbättra bevarandestatusen och inledningsvis kan dessa restaureringar med fördel koncentreras till värdetrakter. 17. Naturvårdsstrategi En naturvårdsstrategi tas fram för att få en samlad bild av vilka arbetssätt som behöver användas för att nå miljömålen samt att få de aktörer som berörs att arbeta åt samma håll. Trafikverket, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region s stiftelser, Markägare, Skogsstyrelsen, Frivillig/Intresseorga nisationer Frivillig/Intresseorga nisationer, Markägare med Markera med och 18. Kommunala ansvarsarter Kommunala ansvartsarter som har en stor andel av sin utbredning i kommunen utses för att öka kunskapen om biologisk mångfald, hot och möjligheter på kommunal nivå, samt stimulera till genomförande av riktade åtgärder. 19. Naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar Vägrenar, banvallar och kraftledningsgator som förekommer i landskapet sköts till förmån för biologisk mångfald för att förbättra bevarandestatusen för värdefulla naturtyper och de arter som nyttjar dessa. 20. Skydd för vattenknuten kulturmiljö Skyddsvärda kulturmiljöer i anslutning till vattendrag, sjöar och grundvattenkällor dokumenteras och bevaras. Trafikverket Regionmuseet Skogsstyrelsen Frivillig/Intresseorga nisationer Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region s stiftelser, Markägare, Vägsamfälligheter Hushållningssällska pet, Hembygdsföreningar, Vattenråd, Riksantikvarieämbet et Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Skydd av natur- & kulturvärden sida 13(17)

SKYDD AV NATUR- OCH KULTURVÄRDEN med 21. Utökat bevarande och återställande för kantzoner Funktionella kantzoner bevaras och återställs i anslutning till sjöar och vattendrag i både jordbruks- och skogsbrukslandskapet. Vid all avverkning av träd i kantzon kräva dispens från strandskyddet, även inom jord- och skogsbruket. I större utsträckning utnyttja möjligheten till kantzonsstöd för att skapa skyddszoner längs svackor och stråk där det finns risk för erosion. Erbjuda skogs- och jordbrukare kompetensutveckling för att uppnå frivillig avsättning eller återskapande av funktionella kantzoner, t ex busk- och trädridåer. 22. Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter genomförs. Återintroduktion och förstärkning av arter som har försvunnit eller är på väg att försvinna, t ex mal, ål, flodkräfta, tjockskalig målarmussla, flodpärlmussla. Förstärka och geografiskt utöka livsmiljöer för dessa arter. Genomförande av LIFE+-projektet The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers. kommuner, Skogsstyrelsen Markägare, Skogsstyrelsen, Greppa Näringen, LRF Markägare, skogsoch jordbruksnäringen, vattenråd, dikningsföretag med Markera med och FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER med med Markera med och Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Skydd av natur- & kulturvärden sida 14(17)

Bilaga 2 Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar! Remissinstans: Kommunförbundet HÅLLBAR KONSUMTION med 1. Miljöanpassad offentlig upphandling Miljö- och sociala krav ställs på varor, tjänster och entreprenader i den offentliga upphandlingen. Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling används. Verktyg för uppföljning av ställda miljökrav utvecklas. Statliga Miljösamverkan myndigheter, Region, s Miljö- och Hälsoskyddsförbund med Markera med och En milöanpassning av offentlig upphandling är ett angeläget verksamhetsområde som kan utvecklas ytterligare. 2. Information om en giftfri vardag Informationskampanjer genomförs riktade till näringsliv, allmänhet, offentlig verksamhet och bransch- och intresseorganisationer med tema "Giftfri vardag" (kläder, skor, leksaker, kosmetik, hygienprodukter, elektronik, byggvaror). Miljösamverkan Informationsinsatser bör utvecklas ytterligare. 3. Undervisning för hållbar utveckling En fortbildning om hållbar utveckling tas fram och erbjuds lärare inom för-, grund-, och gymnasieskolan för att öka miljömedvetenheten hos barn och ungdomar. 4. Kompetensutveckling för beslutsfattare Kompetensutvecklingsinsatser genomförs för lokala och regionala beslutsfattare inom de nationellt prioriterade miljöområdena klimat, havsmiljö, giftfri vardag och biologisk mångfald. Klimatsamverkan Region Malmö högskola, Hållbar Utveckling, Region, Kommunförbundet, Miljösamverkan, s Miljöoch Hälsoskyddsförbund Fortbildningsmaterial som ev tas fram kan spridas via kommunernas utbildningsförvaltningar. Medverkan kan ske i kompetensutvecklingsinsatser för beslutsfattare. 5. Kompetenscentrum för miljöanpassad upphandling Regionalt kompetenscentrum för miljöanpassad offentlig upphandling etableras (MILOU2) för att stärka och stimulera offentliga aktörer i den offentliga upphandlingen. Hållbar Utveckling, Kommunförbundet Region, Statliga myndigheter Ett regionalt kompetenscentrum är en angelägen insats för att utveckla den miljöanpassade offentliga upphandlingen. Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hållbar konsumtion sida 15(17)

HÅLLBAR KONSUMTION med 6. Inköp av ekologiska livsmedel och klimatsmart mat Ekologiska livsmedel och mat med låg klimatpåverkan efterfrågas och köps in i större omfattning av offentlig sektor. Detta innebär att grönsaker väljs efter säsong och att det serveras mindre kött (genom mindre andel per portion eller kött- och fiskfri dag). Ambitionen är också att upphandla kött där produktionen bidrar till en bättre miljö. Till 2013 ska konsumtionsmålet för offentlig sektor om minst 25 % ekologiska livsmedel uppnås. 7. Utbildning om offentlig upphandling för lokala producenter/leverantörer Lantbrukare och andra leverantörer utbildas för att om möjligt lämna anbud vid offentlig upphandling. På så sätt kan närproducerade varor öka inom offentlig sektor. Region, Statliga myndigheter med Markera med och Ekocentrum Frågeställningen kan samordnas med föregående åtgärdsförslag. LRF 8. Energikrav i tillsynen En effektivare arbetsmetodik tas fram för att arbeta med energikrav inom tillsynen. Krav ställs på energikartläggning och energibesparande åtgärder för miljöfarliga verksamheter. Det är angeläget att utveckla arbetet med energikrav i miljötillsynen. 9. Minskade utsläpp från biobränsleeldning Utöka tillsynen av småskalig till storskalig biobränsleeldning för att se till att Bästa Möjliga Teknik (BAT) används. Ett mellankommunalt nätverk för kunskapsutbyte om BAT för biobränsleeldning bildas och befintlig information sammanställs som stöd för handläggare. 10. Utbyggnad av fjärrvärme Fortsatt satsning på fjärrvärme genom utbyggnad och ihopkoppling av nät, ökad använding av biobränslen och nyttjande av spillvärme från industriverksamheter. 11. Utfasning av särskilt farliga ämnen inom byggande Offentliga verksamheter ställer krav på "giftfria" byggvaror hos byggleverantörer motsvarande t ex BASTA-kraven (IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier). Energibolag Byggbranschen, Trafikverket Verksamhetsutövare Miljöbyggprogram syd Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hållbar konsumtion sida 16(17)

HÅLLBAR KONSUMTION med 12. Avfallsminimering Kartlägg flöden av material i verksamheten, från kravställande till kvittblivning av avfall. Hitta minst fem förbättringsåtgärder som kan minska onödig resursförbrukning (felbeställningar, skadat material, spill etc.) Näringslivet och offentlig sektor med Markera med och FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER med med Markera med och Förslg till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016, bilaga 2 åtgärdslista för remissvar.xls; Hållbar konsumtion sida 17(17)