Nacka kommun april juni 2008 Ulrika Isaksson
2 Publiciteten i nyckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Genomslag Räckvidd i miljoner 56 53 46 36 34 51 Antal artiklar/inslag 155 157 191 137 121 173 Medievinkling Andel neutral/positiv publ 87% 83% 94% 97% 92% 89% Ämnen Två största områdena Kultur Utbildning Nackamodellen Bostadspolitik Bostadspol Kommunalstrejk Kommunikationer Företag/näringsliv Bostadspolitik Utbildning Kultur/fritid Bostadspolitik Aktörer Största aktörsgrupp Skolelever Privatperson Privatperson Privatperson Företag/näringsliv Privatperson Nacka uttalar sig (antal artiklar) 14% 11% 19% 23% 22% 25% Främsta politiska företrädare Erik Langby Erik Langby Mats Gerdau Mats Gerdau Erik Langby Erik Langby Image Andel imagebärande publ 21% 37% 24% 16% 23% 13% Vanligaste image Ifrågasatt Ifrågasatt Ifrågasatt Framåt/drivande Förebild Framåt/drivande Om inget annat anges baseras siffrorna på bruttoräckvidd
Sammanfattning 3 Ett Nacka som sticker ut hakan intresserar! Nacka kommuns mediala närvaro har två huvudspår genomslaget beror antingen på att kommunen är först ut med något och därigenom sticker ut hakan eller på uppmärksamhet för vissa grundläggande kommunala angelägenheter som boende & byggande, utbildning och i viss mån kultur & fritid. En betydande del av Nackas synlighet hänger under många analysperioder samman med att kommunen leder utvecklingen inom något område. Sådana satsningar intresserar medierna, men också vissa externa aktörer som i sin tur hänvisar till kommunen på ett negativt eller positivt sätt. Denna typ av rapportering finns även i viss mån under nuvarande analysperiod och berör exempelvis äldreomsorgen, vårdnadsbidraget och kulturpengen. Nackas synlighet i samband med boende minskar för varje år! Under perioder utan särskilda aktiviteter eller satsningar som är speciella för Nacka är vissa ämnesområden viktigare än andra för det mediala genomslaget. Boende & byggande och utbildning är två sådana områden. Medan rapporteringen om utbildning är stabil över åren eller till och med ökande gäller motsatsen för boende & byggande. Från att tidigare ofta utgjort det ämnesområde som synts mest i rapporteringen (exempelvis nya byggprojekt och planer) har nu denna rapportering stadigt minskat sedan 2002. Mediebilden av kommunen i samband med boendenyheter är också betydligt mer negativ under nuvarande kvartal än tidigare. Undersökningar bidrar till positiv mediebild! En positiv mediebild av Nacka kommun är i ganska stor utsträckning beroende av undersökningar genomförda av externa aktörer. Undersökningar står under analysperioden för hälften av det positiva genomslaget. Att externa aktörer kommunicerar fördelaktig information och önskvärda budskap är givetvis värdefullt eftersom inte bara genomslaget ökar utan även trovärdigheten. En risk med ett beroende av externa aktörer är att möjligheten för kommunen själv att påverka och styra den mediala agendan minskar. En kombination av aktiv egen närvaro och mediala bundsförvanter är givetvis att föredra.
Sammanfattning 4 Få uttalanden av kommunen! Nacka kommuns eget aktörskap i medierna är fortsatt mycket lågt i jämförelse med åren innan 2007. Företrädare för Nacka är under perioden främst aktiva i rapporteringen om tv-programmet Körslaget där ett aktivt agerande kan vara orsaken till att rapporteringen blir informativ snarare än ifrågasättande. Kommunen uttalar sig också i samband med kritiken mot oseriösa hemtjänstföretag. Däremot har kommunen en passiv roll inom flera andra ämnesområden som kommunikationer & infrastruktur, boende & byggande samt företag & näringsliv. Många mediala budbärare! Nacka kommun har under perioden ett större antal bundsförvanter än fiender i medierna. Aktörer som tydligt stöttar kommunen i medierna och av denna anledning är viktiga för det positiva genomslaget är andra kommuner (som ofta använder Nacka som ett positivt exempel), aktörer som genomför undersökningar som visar på en positiv utveckling i kommunen (som Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting), men också för första gången skolelever. Dessa gruppers spridning av en fördelaktig bild av Nacka väger upp både kritiska aktörers synlighet (exempelvis journalister och facket) och kommunens egen mindre aktiva närvaro i rapporteringen. Det finns inga ständigt återkommande mediala fiender utan vilka aktörer som är kritiska varierar från år till år. Ett breddat innehåll av Nackamodellen! Nackamodellens synlighet i medierna har under ett par år begränsat sig till att handla om vårdnadsbidraget till föräldrar. Nu sker rapportering även om hemtjänst, kulturpeng, skolpeng och karriärcheckar. Själva begreppet Nackamodellen används aldrig i den mediala rapporteringen. Miljöarbete står inte i fokus i medierna! Nacka syns sällan på miljöområdet. Den mediala bilden av Nacka tyder på att kommunen inte profilerar sig eller leder utvecklingen inom detta område.
5 Total publicitet Nacka kommun Jämförelse 1999-2008 april - juni Räckvidd i miljoner 100 Positivt 75 50 Neutralt 25 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Negativt Bruttoäckvidd Medievinkling
6 Total publicitet Nacka kommun Rapporteringen om Nacka kommun under perioden april juni 2008 uppgår till 56 miljoner möjliga lästillfällen (bruttoräckvidd). Det har skrivits och sänts 155 artiklar och inslag. Publiciteten ligger i linje med hur stor den genomsnittliga rapporteringen varit under perioden april juni sedan 1999. En viss gradvis ökning kan urskiljas sedan 2004 och framåt. Det bör dock noteras att rapporteringen totalt sett under första halvåret under 2005 var rekordstor som ett resultat av rapportering i januari om flodvågskatastrofen (som drabbade Nacka kommuns invånare hårt) och samarbetet mellan Dramatiska Institutet och Nacka kommun. Orsakerna till ett jämförelsevis stort genomslag under april juni 1999 och 2000 är omfattande publicitet om skriftliga omdömen i Nackaskolor och hemsida där frigivna fångar namnges (1999) samt varierande utbildningsnyheter som slopad timplan och ny internationell skola (2000). Nacka kommun uppmärksammas under nuvarande tre-månadersperiod i första hand i samband med nyheter kopplade till kultur/evenemang/fritid. Även ämnesområdena kommunikationer/infrastruktur och utbildning genererar jämförelsevis stor publicitet.
7 Positivt och negativt genomslag Nacka kommun Jämförelse 2005-2008 2008 2007 2006 2005 72% 13% 64% 17% 73% 5% 86% 3% 15% 19% 21% 11% Negativt Neutralt Positivt Baserad på bruttoräckvidd
8 Positivt och negativt genomslag Nacka kommun Den värderande publiciteten ökar något efter att den gradvis minskat under de två senaste åren. Den positiva och den negativa rapporteringen är lika stor. Neutral rapportering står i sin tur för tre fjärdedelar av genomslaget. Det ges en positiv mediebild av Nacka kommun i 15 procent av rapporteringen. Det är en viss minskning sedan de två senaste åren. Minskningen beror främst på att Nacka mer sällan syns i rapporteringen om Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat. Kommunen beskrivs i första hand på ett fördelaktigt sätt i samband med ämnesområdena utbildning (bland annat SKL-undersökning om betygsnivåer), företag/näringsliv (Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat) och vård/omsorg (ofta andra kommuner som använder Nacka som positivt exempel). Det negativa genomslaget hänger i stor utsträckning samman med uppmärksammandet av en dokumentärfilm om Ryssviken. Området framställs som ett sista andningshål och det konstateras att de boende tvingas bort som ett resultat av byggandet av exklusiva bostadsrätter. När det gäller vård/omsorg beskrivs visserligen kommunen totalt sett oftare på ett fördelaktigt än ett kritiskt sätt men ämnesområdet står ändå för en betydande del av den negativa rapporteringen. Att kommunen godkänner oseriösa vårdföretag konstateras. Det hävdas att facket avslöjar oseriösa hemtjänstföretag och att Nacka kommun saknar kontroll.
9 Ämnen i publiciteten Nacka kommun 10 största ämnesområdena april - juni kultur/evenemang/fritid kommunikationer/infrastruktur utbildning vård/omsorg boende/bostadspolitik ekonomi företag/näringsliv miljö barnomsorg socialpolitik 0 2 4 6 8 10 12 14 Räckvidd i miljoner Positivt Neutralt Negativt Notera att nyheter om Nacka-modellen har sorterats in under andra ämnesområden. Ex kundval inom hemtjänsten under vård & omsorg och vårdnadsbidraget under kategorin barnomsorg.
10 Ämnen i publiciteten Nacka kommun Förändringar 2007-2008 april - juni Positivt Neutralt miljö barnomsorg företag/näringsliv vård/omsorg kommunikationer/infrastruktur boende/bostadspolitik utbildning kultur/evenemang/fritid Negativt socialpolitik 0 5 10 15 Räckvidd i miljoner april juni 2007 april juni 2008 Notera att nyheter om Nacka-modellen har sorterats in under andra ämnesområden. Ex kundval inom hemtjänsten under vård & omsorg och vårdnadsbidraget under kategorin barnomsorg.
11 Ämnen i publiciteten Nacka kommun Nacka kommun uppmärksammas ovanligt ofta i samband med nyheter om kultur/evenmang/fritid. Anledningen är främst ett stort medialt intresse för tv-programmet Körslaget. Fokus ligger på huruvida olika kommuner betalat för att få komma med i programmet eller ej. En majoritet av rapporteringen är informativ och utan värdeomdömen. Det konstateras att Nacka är en av de kommuner som betalat pengar, men det förs sällan fram några åsikter om detta. Den efterföljande debatten är med andra ord mycket begränsad även om kommunen ifrågasätts på Expressens ledarsida när frågan ställs om sponsring av en tv-kanal verkligen är en kommunal angelägenhet. Även uppmärksammande av kulturpengen bidrar till en negativ mediebild av Nacka. Att kommersiell kultur gynnas i Nacka och att systemet resulterat i att den kommunala kulturverksamheten drivits i botten konstateras. Även branden i Folkets Hus i Boo ligger bakom delar av genomslaget om kultur, evenemang och fritid. Kommunikationer och infrastruktur är ett annat ämnesområde som genererar omfattande publicitet för kommunen. Rapporteringen ökar betydligt sedan motsvarande period förra året. Det hänger samman med medialt intresse för diskussionerna om planerna beträffande en framtida spårtrafik eller tunnelbana till Nacka. I vissa delar av denna rapportering beskrivs Nacka som en attraktiv tillväxtkommun. Mängden publicitet om utbildningsfrågor ligger kvar på en hög nivå även om den minskar jämfört med förra året. Rapporteringen om utbildning sker ofta i räckviddsstark press under 2008 vilket givetvis påverkar genomslaget positivt. Undersökningen om skolresultat genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting ligger bakom en stor del av både genomslaget och den positiva mediebilden. I den övriga utbildningspubliciteten uppmärksammas bland annat systemet med karriärcheckar, Designgymnasiet och Nacka gymnasium. Rapporteringen om socialpolitik minskar efter flera år av negativ medial uppmärksamhet. Undersökningen av Länsstyrelsen som hävdar att Nacka kommun sällan utreder anmälningar om utsatta barn är begränsad.
12 Ämnen i publiciteten Nacka kommun Nacka kommuns synlighet i samband med vård- och omsorgsfrågor har klart ökat under de två senaste åren. Medan rapporteringen under förra året främst handlade om vårdföretaget Curanda är den nu mer varierad. Publiciteten är i stor utsträckning värderande det ges ofta en antingen positiv eller en negativ bild av kommunen. Publiciteten handlar ofta om kommunens system med kundval som beskrivs i positiva ordalag av exempelvis andra kommuner, men också om fusk i hemtjänstbolag som beskrivs som oseriösa. Rapporteringen om boende/bostadspolitik minskar. Från att kommunen tidigare uppmärksammats i diskussioner om prisfrågor, utförsäljning av allmännyttan och nya bostadsprojekt handlar nu rapporteringen nästan uteslutande om dokumentärfilmen Ryssviken. I reklamen inför tv-sändningen av filmen hävdas att de boende tvingas bort när området ska exploateras. Svenskt Näringsliv fortsätter att påverka mediebilden av Nacka positivt. Kommunen syns i undersökningen om vilka kommuner som har bäst företagsklimat. Även om det är andra kommuner som står i fokus framkommer det att Nacka har gott företagsklimat. Genomslaget är bara hälften så stort för motsvarande nyhet under förra året. Det finns varken någon rapportering i radio, tv eller Metro-editionerna detta år. Spridningen till landsortspressen är dessutom nästan obefintlig. Rapporteringen om Nackamodellen ökar och förändras i viss mån. Från att under de senaste åren helt och hållet handlat om vårdnadsbidraget är nu rapporteringen återigen mer varierad. Främsta fokus ligger på valfriheten inom äldreomsorgen/hemtjänsten (där andra kommuner bidrar till att måla upp en klart positiv bild av Nacka), men märks gör även rapportering om införandet av vårdnadsbidrag (där det framkommer att Nacka redan har ett eget system), kulturpeng (ett system som får kritik), karriärcheckar (studievägledning) och skolpeng. Noteras bör att nyheter om Nacka-modellen i nuvarande analysrapport splittrats upp och sorterats in under andra ämnesområden. Kundval inom hemtjänsten ligger exempelvis under vård & omsorg och vårdnadsbidraget under kategorin barnomsorg.
13 Vem pratar i Nacka kommuns publicitet? Nacka kommun som aktör april - juni 2008 2007 86% 89% 14% 11% 2006 2005 81% 77% 19% 23% Övrig publicitet Nacka kommun uttalar sig Baserad på antal artiklar
14 Vem pratar i Nacka kommuns publicitet? Nacka kommun som aktör april - juni Vem uttalar sig från Nacka kommun? Politiska företrädare 86% Erik Langby 2% Mattias Qvarsell 6% 6% Tobias Nässén Anders Selin Publicitet utan citat Tjänstemän Moderater Socialdemokrater 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Antal artiklar Baserad på antal artiklar
15 Vem pratar i Nacka kommuns publicitet? Nacka kommun uttalar sig i 14 procent av antalet artiklar och inslag under perioden. Även om det är en marginell ökning sedan motsvarande period förra året (11 procent) är det en klart lägre nivå än samtliga år dessförinnan. Från 1999 fram till 2005 uttalade sig Nacka kommun i ungefär en fjärdedel av rapporteringen. En mindre aktiv närvaro i medierna för kommunen kan urskiljas sedan två år tillbaka. Företrädare för Nacka kommun uttalar sig främst i samband med kultur/evenemang/fritid (Erik Langby om sponsorbidraget till Körslaget). Uttalanden finns även i viss mån om vård & omsorg (äldreomsorgschef Greger Bengtsson om oseriösa hemtjänstföretag ) och utbildning (musikskolan, studievägledning och SKLundersökningen). Nacka kommun uttalar sig däremot sällan eller aldrig i samband med nyheter om kommunikation & infrastruktur, boende & bostadspolitik samt företag & näringsliv. I rapporteringen om kommunikation & infrastruktur är istället Värmdö kommun förhållandevis aktiva, medan det är de boende och den aktuella filmaren som uttalar sig om Ryssviken (boende och bostadspolitik). Svenskt Näringsliv och enskilda företag står i sin tur för citaten i rapportering om företag & näringsliv. Kommunens tjänstemän och politiker uttalar sig i lika stor utsträckning. Politiker från moderaterna citeras vid tre gånger så många tillfällen som socialdemokrater. Övriga partier syns överhuvudtaget inte.
16 Vem pratar i Nacka kommuns publicitet? Externa aktörer april - juni Elever Journalister Privatpersoner SKL Annan kommuner Nacka kommun Facket Artist Svenskt Näringsliv Företag 0 1 2 3 4 5 Räckvidd i miljoner Positivt Neutralt Negativt
17 Vem pratar i Nacka kommuns publicitet? Journalister och fackförbund är de aktörsgrupper som i störst utsträckning bidrar till en negativ mediebild av Nacka kommun. Enstaka journalister i räckviddsstark press reagerar på kommunens bidrag till Körslaget eller hanteringen av situationen med boende i Nackareservatet medan fackförbunden Kommunal ifrågasätter kommunen i samband med rapporteringen om oseriösa hemtjänstföretag och SKTF riktar kritik mot systemet med kulturpeng. De externa aktörer som istället målar upp en positiv bild av Nacka i medierna är fler till antalet. Aktörsgruppen elever är för första gången synliga mer än vid något enstaka tillfälle i mediernas rapportering om kommunen. Skolelever sprider indirekt en positiv bild av kommunen exempelvis i samband med uppmärksammande av demokratiutbildningen och populariteten hos Nacka gymnasium. Undersökningar genomförda av Sveriges Kommuner och Landsting liksom Svenskt Näringsliv påverkar också mediebilden av kommunen. Totalt sett står undersökningar och rankningar för en tredjedel av det positiva genomslaget för Nacka kommun i medierna. Andra kommuner fortsätter både att vara aktiva och vara lojala bundsförvanter till Nacka kommun. Kommuner ute i landet (exempelvis Jönköping, Norrköping och Kalmar) använder vid flera tillfällen hemtjänsten i Nacka som ett positivt exempel och stöd för egen argumentation. Andra kommuner är de som av ovan nämnda aktörsgrupper oftast pratar om Nacka, men når inte samma genomslag på grund av att rapporteringen ofta sker i mindre räckviddsstark press. Bland aktörsgruppen privatpersoner märks de boende i Ryssviken, men också människor som vid enstaka tillfällen uttalar sig om vårdnadsbidraget generellt, fastighetsskatten och valfriheten inom hemtjänsten. Det är ingen enskild fråga som dominerar. Artisten Markoolio uttalar sig i samband med branden på Folkets Hus i Boo.
18 Nacka kommuns image i medierna Förändring 2005-2008 2008 21% april - juni 2007 37% 79% 63% 2006 2005 24% 16% 76% 84% Imagebärande publicitet Övrig publicitet Baserad på bruttoräckvidd
19 Nacka kommuns image i medierna Enskilda imagevärden april - juni 21% 2008 79% 45% 21% 6% 28% Ifrågasatt Framåt/drivande/expansiv Förebild Valfrihet Baserad på bruttoräckvidd
Nacka kommuns image i medierna 20 De imagevärden som Nacka kommun har gett Cision i uppdrag att följa i den mediala rapporteringen kommuniceras i något mindre omfattning nu än motsvarande period förra året. De positiva och de negativa imagevärdena har minskat i lika stor utsträckning. De positiva imagevärdena kommuniceras i något större utsträckning än de negativa. Nacka kommun ifrågasätts i något mindre utsträckning än under förra året. Medan kommunen under april juni 2007 i första hand ifrågasattes i samband med rapportering om socialtjänsten (utredningar om barn som far illa) är det nu en varierande rapportering som ligger bakom denna publicitet. Nacka ifrågasätts indirekt i samband med exploateringsplanerna för Ryssviken, men också exempelvis när rapporteringen handlar om oseriösa hemtjänstföretag och kulturpengen. Nacka beskrivs oftare än tidigare som framåt, drivande och expansiv i rapporteringen. Det sker i samband med varierande nyheter, exempelvis om planerna på en framtida spårväg/tunnelbana till Nacka då det ibland framkommer att kommunen växer och att allt fler väljer att flytta dit men också indirekt när publiciteten handlar om vårdnadsbidraget och att Nacka redan hunnit införa ett liknande system, sommarutbildningen om demokrati och vinterunderhållet som GPS-loggas. Däremot karaktäriseras inte Nacka kommun lika ofta som en förebild som tidigare. En orsak är att Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat då kommunen indirekt framställs som en förebild är hälften så stor som under motsvarande period förra året. Nacka framställs även som en förebild när andra kommuner använder Nacka som ett positivt exempel i samband med rapportering om hemtjänsten. Publicitet som beskriver Nacka som en kommun med stor valfrihet handlar också bland annat om hemtjänsten. Det är ofta andra kommuner som står för denna beskrivning av Nacka. Kommunens möjlighet till valfrihet konstateras exempelvis vara framgångsrikt och en lösning på vardagspusslet.
21 Medietyper och enskilda medier Medietyper april - juni Räckvidd Antal artiklar 68% 49% 21% 4% 1% 2% 3% 10% 14% 19% 5% 1% 1% Storstadspress Kvällspress Fackpress Landsortspress Tv Affärspress Förortspress
22 Medietyper och enskilda medier Enskilda medier april - juni Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Stockholm City Expressen Aftonbladet Punkt SE Stockholm Kommunalarbetaren Stockholms Tidningen 0 5 10 15 20 25 30 Antal artiklar Tidningar som publicerar tre eller fler artiklar
23 Medietyper och enskilda medier Närvaron i både kvällspressen och landsortspressen ökar sedan förra året. Medan orsaken till ökningen i kvällspressen är det mediala intresset för Körslaget är det spridningen av nyheten om Ryssviken via TT-Spektra som ligger bakom den större närvaron i landsortspressen. En minskad rapportering finns i sin tur i tv och radio. De två tv-inslag som finns handlar om SKL-undersökningen. Fackpressen målar totalt sett upp den mest negativa bilden av kommunen. Det hänger främst samman med rapportering om oseriösa hemtjänstföretag och kritik mot systemet med kulturpeng. Det kan också konstateras att förra årets stora ökning i fackpressen håller sig kvar på samma nivå. Övriga medietyper ger en totalt sett neutral eller svagt positiv bild av Nacka. Medan storstadspressen främst intresserar sig för kommunikationer/infrastruktur (spårväg/tunnelbana) skriver landsortspressen främst om boende/bostadspolitik (Ryssviken). Fackpressen har en ganska varierad rapportering som bland annat fokuserar på vård & omsorg, företag & näringsliv och kultur. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är viktiga källor eftersom de båda har en benägenhet att publicera många artiklar om Nacka samtidigt som tidningarnas räckvidd är hög. Dessa tidningar har alltid legat högt uppe på topplistan både vad gäller antal artiklar och möjliga lästillfällen. Andra tidningar som tidigare också återfunnits högt upp är Stockholm City och Metro. Under nuvarande analysperiod publicerar dock Metro Stockholm enbart två artiklar vilket kan jämföras med Dagens Nyheters 27 stycken.
24 Geografisk fördelning Antal artiklar per län Nacka kommun i olika län Antal lästillfällen per län Stockholm Dalarna Jönköping Gävleborg Västernorrland Örebro Norrbotten Östergötland Kalmar Västra Götaland Skåne 0 5 10 15 20 25 30 Antal lästillfällen per invånare > 20 artiklar 10-20 artiklar 5-10 artiklar < 5 artiklar 0 artiklar Riksmedier och storstadspress med spridning ute I landet (ex Dagens Nyheter) är fördelade på de olika länen beroende på hur stor spridningen är.
25 Geografisk fördelning Det som skiljer Stockholmsmedierna* från medier kopplade till andra län är för det första att fokus är större på kommunikationer & infrastruktur. Ett större intresse visas också för enskilda kultursatsningar som exempelvis berör Nacka konsthall eller Öppna konsten (att Nackaborna ska få vara delaktiga i beslut kopplade till konst). Rapporteringen om fusket inom hemtjänsten är också nästan helt och hållet begränsad till Stockholmsmedier. I övriga län dominerar rapporteringen om Ryssviken (eftersom TT Spektra sprider information om dokumentären). Andra nyheter som i viss mån intresserar är tv-programmet Körslaget, fastighetsskattens utveckling, kundval inom hemtjänsten och branden i Folkets Hus. Mediebilden som ges i Stockholmsmedierna är totalt sett något mer negativ än den som ges i övriga län. Det hänger samman med att ett större antal positiva artiklar publiceras ute i landet än i Stockholmsmedierna. Dessa handlar om äldreomsorgen samt undersökningarna genomförda av Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting. En annan skillnad är att Nacka kommun i större utsträckning uttalar sig i Stockholmsmedierna. Citaten handlar om Körslaget, oseriösa hemtjänstföretag och musikskolecheckar. *Med Stockholmsmedier avses i detta avsnitt källor som är helt och hållet kopplade till Stockholmsområdet. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har även stor spridning även ute i landet och är därför inte inräknade. Skillnaderna beräknas således enbart på medier helt och hållet kopplade antingen till Stockholm eller till övriga län. Inkluderas samtliga källor (även riks- och storstadspress) blir givetvis skillnaderna klart mindre tydliga mellan Stockholm och övriga län.
26 Artikeltyper april - juni 92% 1% 1% 3% 3% Nyhetsartikel Debatt Förstasida Inslag Ledare Baserad på antal artiklar
27 Politisk tillhörighet - tidningar Positiv Neutral fp kd m oberoende/opolitisk c s Negativ 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Räckvidd i miljoner
Appendix Definitioner och förklaringar
29 Appendix Bakgrund och syfte Cision har gjort medieanalyser av den mediala rapporteringen om Nacka kommun sedan 1999. Denna medieanalys baseras på rapporteringen om Nacka under perioden april juni 2008. Alla jämförelser som görs bakåt i tiden görs med motsvarande perioder under de aktuella åren. Analysen syftar till att utvärdera publiciteten om Nacka kommun under en period. Den ska ses som ett strategiskt verktyg som kan tjäna som utgångspunkt för att finslipa det vidare kommunikationsarbetet. En annan målsättning med analysen är att tydliggöra skillnader och likheter i mediebilden sedan 1999. Utifrån detta kan trender eller förändringar identifieras. Analysen syftar även till att stärka kunskapen, öka medvetenheten och skapa en gemensam förståelse om hur kommunens mediebild ser ut. Analysen baseras på artiklar och inslag i svenska medier tillhandahållet av Nacka kommun. Nacka-Värmdöposten, Mitt i Nacka och Mitt i Värmdö ingår ej. Polisnotiser, kalendarier och publicitet om mediegymnasiet i Nacka ingår ej.
30 Appendix Frågeställningar Vilket genomslag får Nacka kommun i medierna? Hur ser publiciteten om Nacka kommun ut över tid? På vilket sätt skildras Nacka kommun i medierna positivt, neutralt eller negativt? Vilken image ges av Nacka kommun i medierna? I vilken utsträckning får Nacka kommun och dess företrädare möjligheter att uttala sig i publiciteten? Vilka politiska företrädare får uttala sig i medierna? Vilka externa aktörer förekommer i och påverkar Nacka kommuns publicitet? I vilka medier, medietyper och artikeltyper får Nacka kommun publicitet? Är bilden av Nacka kommun beroende av vilken politisk färg som tidningen har? Hur ser den geografiska fördelningen ut fördelat på antal lästillfällen i de olika länen?
31 Appendix Ämnen Utbildning Kultur/evenemang och fritid Nackamodellen Vård och omsorg Boende och bostadspolitik Företag och näringsliv Kommunikationer och infrastruktur Information Socialpolitik Ekonomi
32 Appendix Definitioner Bruttoräckvidd (möjliga lästillfällen): antal möjliga lästillfällen, det vill säga den potentiella spridningen. Vid mätning av publicitetens omfång har statistik över antalet möjliga läsare per tidning använts. Statistiken hämtas från Research Internationals Orvestoundersökning över läsvanor. Antal lästillfällen (syns i länsbilderna): bruttoräckvidd delat på antal invånare. I dessa siffror tas det även hänsyn till att invånare i de olika länen i olika utsträckning läser riks- och storstadspress (såsom Aftonbladet och Dagens Nyheter). Medievinkling visar i hur hög grad Nacka kommun sammankopplas med ord, formuleringar eller beskrivningar av sakförhållanden som ger ett fördelaktigt/ofördelaktigt intryck. Särskild vikt läggs vid om artikeln på ett entydigt sätt är fördelaktigt/ofördelaktigt för Nacka kommun. Artiklarna adderas utifrån bedömningen av medievinklingen och viktas mot det totala antalet läsare i samband med en specifik mediebild (till exempel ämne och aktör). De klart positiva artiklarna värderas till +1, svagt positiva till 0,5, neutrala till 0, svagt negativa till -0,5 och de klart negativa till -1. Den genomsnittliga medievinklingen visar sedan medelvärdet för den viktade medievinklingen.