Unionens branschbarometer



Relevanta dokument
Småföretagsbarometern

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

HÖSTEN 2006 VÅREN 2007

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Arbetsmarknadsläget Skaraborg

Handelsbarometern. December Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren

Konjunkturbarometer. Norrland. Hösten 2002

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Småföretagsbarometern

Utred ekonomiorons effekter på Stockholms arbetsmarknad, svar på skrivelse från Carin Jämtin (s) m.fl.

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län

Arbetsmarknad Värmlands län

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Konjunkturbarometer Norrland

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Perspektiv på den låga inflationen

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

Utgångspunkter för AVTAL16

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Månadskommentar januari 2016

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Månadskommentar oktober 2015

TJÄNSTEINDIKATORN, 7 DECEMBER 2009, RAPPORT: SPLIT VISION

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom

Småföretagsbarometern

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Konjunkturrapport Mars 2012

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Vår syn på lönebildning

Riksbankens Företagsundersökning STARK INHEMSK EFTERFRÅGAN MEN SVÅRT ATT HÖJA PRISERNA

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Sammanfattning 2015:3

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

Hushållsbarometern våren 2007

STOCKHOLMSBAROMETERN. 1:a kvartalet 2010

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

Sätta dagordningen Fokus

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

Osäkerheten påverkar företagen mindre nu än 2009 Verkstadsbarometern Q3 2011

Arbetsmarknad Stockholms län

Ljusning i alla regioner

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

STOCKHOLMSBAROMETERN. Andra kvartalet 2010

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL Mars Elteknikmarknad

Transkript:

Unionens branschbarometer Juni 2009

2

Unionens branschbarometer Juni 2009

Den svaga arbetsmarknaden sprider sig, men det finns ljus i tunneln Som ett litet och mot omvärlden öppet land har Sverige drabbats hårdare av den finansiella krisen och den efterföljande, djupa lågkonjunkturen än många andra länder. Men det finns tecken som tyder på att den globala finanskrisen har stabiliserats och att framtidsutsikterna pekar i positiv riktning. Men för de anställda i näringslivet väntar en fortsatt period av svaga sysselsättningsutsikter. Unionens branschbarometer bekräftar och förstärker denna bild. Våra klubbar rapporterar att under det kommande halvåret kommer sysselsättningen att minska i samtliga branscher förutom inom life science och konsultverksamhet. I förhållande till första halvåret 2009 kommer också fler att drabbas under det kommande halvåret. Nedgången gäller både kollektivanställda och tjänstemän, men är något lindrigare i det senare fallet. Inom industrin är det främst de kollektivanställda som berörs. Inom dagligvaru- och partihandeln är situationen den omvända. Den svaga arbetsmarknaden kommer att påverka många hårdare än tidigare, inte minst i ljuset av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. 500 000 personer har lämnat försäkringen och de som är kvar har ett sämre inkomstbaserat skydd. Detta är mycket olyckligt för den enskilde, men bidrar också till att hålla tillbaka efterfrågan i ekonomin. Ett höjt tak och lägre avgifter skulle i dag både ge ett förbättrat skydd vid arbetslöshet och bidra till att stärka ekonomin. Den urholkade a-kassan och nedrustningen av den utbildningsorienterade arbetsmarknadspolitiken har inneburit att de lokala klubbarnas drivkrafter att gå med på lokala krisavtal har ökat. Detta är olyckligt. Försämrade villkor och sänkta löner är inte vägen att gå för att få fart på konjunkturen. Den snabba order- och produktionsnedgången inom industrin har stannat upp på många håll, om än på en låg nivå. I stället ser vi i barometern att fler tjänstebranscher i detta avseende signalerar ett svagare kommande halvår. Riktningen är fortfarande negativ i tjänstesektorn, men inom industrin tycks det som om botten är nådd och att 4

en viss ljusning är i sikte. Sammantaget innebär detta att företagen är mer negativa än tidigare om vinstutvecklingen, men fortfarande är det en inte obetydlig andel av företagen som genererar vinst. De tidigare rekordhöga vinsterna riktades i alldeles för liten utsträckning mot långsiktiga investeringar och i dag ser vi att många företag fortsätter att dela ut vinstmedel till aktieägarna, trots de växande behoven internt i företagen och lagda besparingsprogram. Fortfarande vinstrika företag passar också på att säga upp personal. Företagen måste ta sitt ansvar för att skapa långsiktig konkurrenskraft. Unionens branschbarometer visar att företagen inte kommer att öka sina investeringar i kompetens under kommande halvår. Detta är olyckligt, inte minst i ljuset av att en tidigare rapport från Unionen visat att företagen under kommande år avsåg att framför allt öka sina investeringar på kompetensområdet. En förbättrad kompetens hos de anställda inom näringslivet är en absolut nyckelfråga för svensk ekonomis framtida konkurrenskraft och för våra medlemmars ställning på arbetsmarknaden. I det läge många företag nu befinner sig vore det ansvarsfullt att kompetensutveckla sin personal och därigenom rusta företagen för den uppgång som kommer. Unionen avser att vara en ledande aktör i den diskussion om framtidens kompetensutvecklingssystem som måste ta fart under kommande år. Detta pekar på behovet av att diskutera långsiktig utveckling även i det läge som råder i dag. Mot bakgrund av detta har Unionen tagit fram en politik för fler och bättre jobb. Grunden för detta är att den svenska partsmodellen är en allt viktigare konkurrensfördel i en allt mer globaliserad värld. Systemet skapar långsiktighet och ger en god balans mellan företagens krav på flexibilitet och löntagarnas krav på trygghet och utveckling. Men den svenska partsmodellen bygger också på att det politiska systemet skapar gynnsamma förutsättningar för ökad konkurrenskraft, för omställning, för kompetensutveckling, för trygghet och för en väl fungerande arbetsmarknad. Företagens agerande spelar här en helt 5

avgörande roll. Det i grunden goda näringsklimatet tas inte tillvara. Turordningsreglerna i LAS utgör inget hinder för sysselsättningsskapandet i näringslivet. Trygghet ger flexibilitet. De politikområden som Unionen har identifierat är: (1) förbättrad innovationsförmåga och förstärkt entreprenörskap, (2) kompetensförsörjning för trygghet och konkurrenskraft, (3) företagens agerande för fler och bättre jobb, (4) ta vara på det moderna arbetslivets möjligheter bättre jobb ger bättre företag och (5) en förbättrad arbetslöshetsförsäkring för trygghet och konkurrenskraft. Två gånger om året genomför Unionen en enkätundersökning bland medlemsklubbarna för att känna av konjunkturen och klubbarnas bedömning av utvecklingen under det kommande halvåret. Den här barometern baseras på bedömningar från cirka 350 klubbar på lika många företag i 17 branscher inom det privata näringslivet. De klubbar som har svarat på enkäten representerar 60-70 procent av det totala antalet sysselsatta i de företag som ingår i undersökningen. Unionens branschbarometer har tagits fram av Åsa Johansson, Daniel Lind, Jon Tillegård, Emma Tjärnback och Elisabeth Åberg på den Samhällspolitiska enheten. Stockholm i juni 2009 Daniel Lind Chefsekonom 6

Konjunkturutvecklingen under det andra halvåret 2009 För ett år sedan framgick det av Unionens branschbarometer att lågkonjunkturen inte förväntades bli särskilt djup. Höstens barometer visade i stället på rekordlåga förväntningar om det kommande halvåret. Orderingång och försäljning väntades främst inom de exportorienterade industribranscherna minska snabbt och sysselsättningen hade också börjat peka nedåt. I den här branschbarometern är förväntningarna fortsatt låga, men inom stora delar av industrin har bilden ljusnat i så måtto att omdömena om framtiden är något mindre pessimistiska än tidigare. Förklaringen till detta är inte någon snabb uppgång, utan snarare att nivåerna i dag är så låga att det är svårt att falla ytterligare under kommande halvår. Om industrin är på väg att stabiliseras på en låg nivå, visar branschbarometern att förväntningarna i tjänstesektorn har försvagats på bred front. Till detta kommer att även byggbranschen har blivit mer pessimistisk om framtiden. Av de branscher som tidigare varit mest positiva livsmedel, life science, telekom, dagligvaror och callcenter är bilden i dag mer negativ i samtliga fall förutom för livsmedel. Utsikterna ser dock fortfarande bättre ut än i många andra branscher. De negativa förväntningarna har förstärkts för vinstutvecklingen, investeringarna i kapacitet och sysselsättningen i förhållande till för ett halvår sedan. Omdömena kring orderingång och försäljning är i detta sammanhang något mindre negativa. Detta är ett klassiskt förlopp: när anpassningen av en tidigare nedgång genomförs i företagen ökar förväntningarna på en förbättrad framtida efterfrågan. Unionens branschbarometer består av 17 branscher och tolv indikatorer. I nedanstående diagram har dessa indikatorer vägts samman per bransch, vilket ger en bra sammanfattning av huvudtendenserna i undersökningen. Ett positivt tal innebär att förväntningarna indikerar en sammantagen förbättring i branschen och vice versa. Diagrammet visar att de mest positiva framtidsutsikterna finns i dagligvaruhandeln. Det är den enda bransch i vilken en sammantagen förbättring förväntas ske. Orderingången, försäljningen, priserna och vinsterna förbättras under kommande halvår, men samtidigt kommer tjänstemän att sägas upp. 7

2 1 0-1 -2-3 Dagligvaror Life science Konsulter Partihandel Skog/papper Energi Livsmedel Callcenter Kemi Telekom Fordon IT Övriga företagstjänster Verkstad Stål/gruvor Transport Bygg -4-5 -6 Sammantagen bedömning av läget i branschen. Högre tal innebär högre förväntningar om kommande halvår. 0 Byggbranschen är den bransch där förväntningarna är som lägst. Där kommer förändringarna under kommande halvår att markant peka i -1 negativ riktning. Orderingång, produktion, priser och vinster kommer att minska med mellan 5-10 procent och sysselsättningen kom- att minska betydligt. I transportbranschen är bilden nästan lika -2mer negativ, men nivån på försämringarna är något lägre. Sysselsättningsnedgången i branschen kommer att fortsätta i en accelererande takt. -3 På motsvarande sätt kan branschernas förväntningar vägas samman till en sammantagen bedömning per indikator. Av diagrammet nedan -4 framgår att förväntningarna på samtliga indikatorer pekar i negativ riktning under det kommande halvåret kommer förändringstakten -5att vara ogynnsam. Trots att den sammanfattande piltabellen indikerar att nedgången uppgår till högst 5 procent (en nedåtriktad pil) för samtliga indikatorer, visar diagrammet att det finns betydande variationer mellan indikatorerna. Minst negativa förväntningar har man -6 kring investeringarna i kompetens, nya marknader och FoU. I mitten av diagrammet finner vi indikatorer kring order, produktion och försäljning. Störst pessimism om det kommande halvåret uttrycks när det gäller sysselsättningen och vinstutvecklingen, med en särskilt stor pessimism när det gäller sysselsättningen för de kollektivanställda. Inv i kompetens Inv i nya marknader Inv i FoU Export Förs.priser Inv i kapacitet Försäljning Orderingång Produktion Syss: tjänstemän Vinstutv Syss: arbetare 8

2 1 0 Att sysselsättningen förväntas minska mer än produktion/försäljning är -1 ett uttryck för att företagen försöker förbättra konkurrenskraften (produktivitetsnivån) i rådande konjunkturläge. När det gäller vinstutvecklingen är riktningen negativ under kommande halvår, men -2 detta säger ingenting om företagen går med vinst eller förlust. En inte -3 obetydlig del av företagen fortsätter att generera vinst, om än på en lägre nivå än tidigare. -4 Trots att framtidsutsikterna inom industrin har ljusnat något fortsätter företagen att minska personalen. Samtidigt har nu stora delar av -5 tjänstesektorn tvingats gå i samma riktning. Sammantaget innebär -6 detta att sysselsättningsminskningen sker på bred front i så gott som samtliga branscher i undersökningen. Endast i konsultbranschen förväntas en positiv sysselsättningsutveckling under kommande halvår. 0 Dagligvaror Life science Konsulter Partihandel Skog/papper Energi Livsmedel Callcenter Kemi Telekom Fordon IT Övriga företagstjänster Verkstad Stål/gruvor Transport Bygg -1-2 Inv i kompetens Inv i nya marknader Inv i FoU Export Förs.priser Inv i kapacitet Försäljning Orderingång Produktion Syss: tjänstemän Vinstutv Syss: arbetare -3-4 -5-6 Förväntningar på de olika indikatorerna. Högre tal innebär högre förväntningar om kommande halvår. När det gäller investeringarna i kompetens kan det tolkas som positivt att de inte förväntas krympa särskilt mycket under kommande halvår. Men i den lågkonjunktur som råder, med förväntningar om betydande personalneddragningar, är det bekymmersamt att företagen inte ökar sina satsningar på kompetensutveckling. Genom att i dag stärka medarbetarnas kompetens står företagen bättre rustade när det väl vänder. 9

Sammanfattning av Unionens konjunkturbedöm Verkstad Fordon Skog/ papper Stål/ Gruvor Energi Kemi Life science Livsmedel Orderingång Försäljning Produktion Export Försäljningspriser Vinstutveckling Investeringar I kapacitet I nya marknader I FoU I kompetens Sysselsättning Arbetare Tjänstemän Bransch totalt Ökning med mer än 10% Ökning med 5 10% Ökning medhögst 5% Oförändrat 10

ömning för andra halvåret 2009 Bygg IT Telekom Konsulter Transport Dagligvaruhandel Partihandel Callcenter Företagstjänster Totalt i.u.. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. Minskning med högst 5% Minskning med 5 10% Minskning med mer än 10% ingen uppgift 11

Branschutveckling Verkstad Verkstadsföretagen är beroende av att företagen runt om i världen gör investeringar. Det är främst då verkstadsprodukter efterfrågas. Det osäkra läget, bristen på investeringskapital i kombination med lågt kapacitetsutnyttjande på den globala marknaden gör att efterfrågan på verkstadsföretagens produkter sjunker. Nedgången i fordons- och byggindustrin leder till problem för de många underleverantörer som tillhör verkstadsbranschen. Fortsatta produktionsneddragningar är därför att vänta. Personalminskningarna kommer att fortsätta under hösten. Det är i högre grad arbetare som drabbas. Fordon Fordonsbranschen är en av de branscher som drabbats hårdast av krisen. Den kraftiga nedgången som företagen upplevde under vintern och våren har dock planat ut. Försäljning, orderingång och export väntas således bli oförändrad, men ligger på en betydligt lägre nivå än för ett år sedan. Produktionen kommer att fortsätta anpassas efter den lägre efterfrågan under kommande halvår. Företagen i branschen genomför omfattande besparingsprogram, vilket bland annat leder till minskade investeringar. Trots avtal om förkortad arbetstid i utbyte mot lägre lön i några företag fortsätter sysselsättningen att minska i branschen som helhet under hösten. Skog och papper Det närmaste halvåret kommer branschen att plana ut efter att produktion och priser fallit under en period. Orderingången minskar och försäljningspriser är oförändrade. Branschen påverkas av den globala nedgången då mycket av produktionen går på export. Sågverken påverkas av minskad efterfrågan från byggbranschen. Den svaga kronkursen stärker de svenska företagen tillfälligt, vilket märks i en viss hoppfullhet på massa- och papperssidan. Vinstutvecklingen förväntas ligga kvar på samma nivåer som tidigare. Investeringar i nya marknader, kompetens, FoU, och kapacitet förblir oförändrade. Sys- 12

selsättningen förväntas minska bland de kollektivanställda, men förbli oförändrad på tjänstemannasidan. Stål och gruvor Det efterfrågefall som förutspåddes i förra branschbarometern innebär att företagens vinster nu faller kraftigt, dock från en mycket hög nivå. Den minskade efterfrågan sätter också press på priserna. Produktionen och den viktiga exporten väntas fortsätta minska under hösten. Trots det tuffa läget fortsätter många företag att investera i kompetens vilket är ett smart sätt att använda resurserna under en tid med lågt kapacitetsutnyttjande. På så sätt står företagen starkare när konjunkturen vänder. Sysselsättningen i branschen fortsätter att minska. Energi När aktiviteten sjunker i näringslivet minskar också efterfrågan på energi. Den låga efterfrågan pressar priserna och ger lägre vinster för energibolagen. Investeringarna i forskning, utveckling och kompetens kommer att öka, medan kapacitetsinvesteringarna hålls tillbaka när kapacitetsutnyttjandet är lågt. Sysselsättningen väntas bli oförändrad bland tjänstemännen medan antalet arbetare kommer att minska något. Kemi Ett starkt beroende av fordonsindustrin och övrig verkstadsindustri gör att kemiindustrin de närmsta sex månaderna gör en inbromsning. Orderingång och försäljning väntas minska. Produktionsvolymerna minskar och exporten förblir oförändrad. Försäljningspriserna förväntas bli oförändrade och vinstutvecklingen minskar. Satsningar i kapacitet, nya marknader, FoU och kompetensutveckling förblir oförändrad. De uteblivna investeringarna avspeglar sig på sysselsättningen, med en minskning av både arbetare och tjänstemän. Life science Företagen inom life science-området ger en splittrad bild av utvecklingen. De mer etablerade läkemedelsföretagen har en mer positiv bild av framtiden än de mer nyetablerade aktörerna. Skillnaden kan 13

bero på skillnader i tillgång på kapital efter finanskrisen. Oderingång, försäljning, produktion och export väntas vara oförändrade. Produktpriserna blir också oförändrade, men vinstutvecklingen förväntas öka något. Satsningarna i kapacitet, marknader och FoU förväntas bli oförändrade. Investeringar i kompetens förväntas minska under kommande halvår. Sysselsättningen förväntas vara oförändrad. Livsmedel Livsmedelsföretagen märker fortfarande inte av lågkonjunkturen i någon större omfattning. Konsumtionen av mat och dryck är inte särskilt konjunkturkänslig. Försäljning, produktion och export väntas ligga kvar på samma nivå under kommande halvår som under halvåret som gått. Den svaga kronan gör att importerade insatsvaror blir dyrare, vilket företagen försöker kompensera med höjda priser. Men detta lyckas inte fullt ut, då vinsten väntas minska kommande halvår. Livsmedelsföretagen planerar investeringar i kapacitet, men drar ner på mer långsiktiga satsningar som FoU. Sysselsättningen kommer att minska under hösten. Bygg Byggsektorn går de närmste sex månaderna en tuff framtid tillmötes, där framför allt bostadsbyggandet minskar. Även mer kommersiella projekt kommer att minska i omfattning det kommande halvåret. Följden blir minskad orderingång och produktion samtidigt som en kraftigt minskad försäljning pressar priserna nedåt. Detta gör att vinstutvecklingen kommer att försämras. Byggföretagen kommer att kraftigt minska sina investeringar i kapacitet och nya marknader. Investeringarna i FoU och kompetens blir däremot oförändrade. Detta påverkar sysselsättningen, där stora personalneddragningar är att vänta, framför allt för de kollektivanställda. IT IT-branschens utsikter för det kommande halvåret ser som helhet sämre ut än i branschbarometern för hösten 2008. För samtliga frågeområden förutom exporten och sysselsättningen för arbetare förväntas utvecklingen under andra halvan av 2009 att bli negativ jämfört med årets första sex månader. Orderingången minskar, liksom för- 14

säljningen och försäljningspriserna. Produktionen och investeringarna följer efter. I slutänden förväntar sig branschen en negativ vinstutveckling och en minskad sysselsättning bland tjänstemän. Telekom Överlag förutspår telekomföretagen ett svagt närmaste halvår och detta slår på i stort sett alla delar av verksamheten. Exporten, som väger tungt i denna bransch, förväntas minska i jämförelse med första halvåret 2009. Detta påverkar orderingång, försäljning och vinster. Men det bör påpekas att prognoserna inte talar om kraftiga fall och neddragningar, snarare om en svag inbromsning under vilken såväl produktionen som stora delar av investeringarna ändå förväntas vara oförändrade. Barometern slår dock fast att ingen tydlig vändning av konjunkturläget är att vänta för telekom det kommande halvåret. Konsulter Det senaste årets svaga konjunktur för svensk industri påverkar tydligt konsultföretagen. Som helhet väntas det närmaste halvåret medföra en minskad export, orderingång, försäljning och produktion. Den minskade efterfrågan leder till pressade försäljningspriser och lägre vinster. Men bilden är inte nattsvart. Svagt ökande investeringar i kapacitet, nya marknader och kompetens andas försiktig optimism, vilket även gäller för sysselsättningen som förväntas stiga något för både arbetare och tjänstemän. Transport Sambandet mellan industrins och transportbranschens utveckling är mycket starkt. Om inte industrins produkter efterfrågas behöver varken slutprodukterna eller insatsvarorna transporteras. I branschbarometern blir detta samband tydligt. Industrins fortsatta kräftgång resulterar i att transportbranschen det kommande halvåret förväntar sig minskad orderingång, försäljning och export, vilket i kombination med oförändrade försäljningspriser ger en negativ vinstutveckling. Investeringarna kommer att minska, oavsett om det gäller kapacitet, nya marknader, FoU eller kompetens och kraftiga rationaliseringar inom branschen gör att sysselsättningen förväntas minska kraftigt. 15

Dagligvaruhandel Låg svarsfrekvens inom sällanköpshandeln gör att det tyvärr inte finns en sammantagen bild över detaljhandeln. Därför redogörs endast för daglig varuhandelns utveckling. Klart är dock att situationen ser dystrare ut inom sällanköps handeln än för dagligvaruhandeln. Dagligvaruhandeln spår en positiv försäljningsutveckling det närmaste halvåret, med ökade försäljningspriser och en positiv vinstutveckling. Ökade försäljningspriser är delvis en effekt av högre importpriser. Investeringarna i kapacitet, genom nya etableringar, väntas öka svagt, medan satsningar på nya marknader och FoU väntas vara oförändrade. Kompetensutveckling av medarbetarna är ett område som förväntas öka. Rationaliseringar och effektiviseringar väntas framför allt påverka sysselsättningen för tjänstemännen negativt. Partihandel Volymerna i partihandeln väntas sjunka det närmaste halvåret. Försäljningspriserna kommer däremot att gå upp för att kompensera för ökade importpriser. Vinst utvecklingen spås vara negativ som en följd av lägre volymer. Detta tvingar fram fortsatta rationaliseringar, vilket slår mot sysselsättningen på tjänste mannasidan. Investeringarna i nya marknader och FoU kommer att vara oförändrade under de kommande sex månaderna samtidigt som satsningar på ny kapacitet och kompetensutveckling beräknas öka. Callcenter Nu har lågkonjunkturen hunnit i fatt även callcenterbranschen. Volymen de närmaste sex månaderna väntas minska för callcentertjänster. Såväl försäljnings priser som vinstutveckling kommer därför att sjunka. Företagens investeringar i kapacitet väntas följdriktigt att sjunka samtidigt som satsningar på nya marknader och kompetensutveckling ökar. Detta kan ses som en effekt av ökad fokusering på kvalitet i branschen. Sysselsättningen beräknas kvarstå på en oförändrad nivå. Bilden i branschen är dock splittrad, där vissa företag varslar samtidigt som andra väntas nyanställa. Övriga företagstjänster Inom beteckningen övriga företagstjänster ryms företag med sinse- 16

mellan mycket olika serviceerbjudanden till sina kunder så som certifiering, säkerhet, administration, informationshantering och fastighetsservice. Konjunkturförändringar slår ofta med viss fördröjning mot denna typ av tjänster, vilket avspeglades i den förra branschbarometern i vilken den allmänna nedgången ännu inte präglade branschen. Nu har bilden dock ändrats och det närmaste halvåret ser mörkt ut. En minskad efterfrågan och fallande försäljningspriser resulterar i en kraftigt försämrad vinstutveckling och sysselsättningen väntas sjunka för både tjänstemän och arbetare. Det som lättar upp läget något i branschen är att exporten samt investeringarna i kapacitet, nya marknader och kompetens väntas vara oförändrade. 17

18

19

Två gånger om året genomför Unionen en enkätundersökning bland medlemsklubbarna för att känna av konjunkturen och klubbarnas bedömning av utvecklingen under det kommande halvåret. Den här barometern baseras på bedömningar från cirka 350 klubbar på lika många företag i 17 branscher inom det privata näringslivet. De klubbar som har svarat på enkäten representerar 60-70 procent av det totala antalet sysselsatta i de företag som ingår i undersökningen. Undersökningen genomfördes i maj 2009. Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata arbetslivet. Tillsammans skapar vi framgång genom utveckling, trygghet och glädje. Tnr: 1165. ISBN: 978-91-7391-103-0 Juni 2009. 1500 ex (tot 1500). Produktion: Unionen. Illustrationer: Klas Fahlén. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se