Väg 796 bro över Indalsälven i Lit

SAMRÅDSUNDERLAG Väg 796 bro över Indalsälven i Lit Östersund kommun, Jämtlands län Samrådsunderlag vägplan, 2015-01-21 Objekt: 143961

Titel: Samrådsunderlag, Väg 796 bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum: 2015-01-21 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Anders Olofsson, 010-124 16 29, E-post: anders.c.olofsson@trafikverket.se Uppdragsansvarig: Fredrik Andersson, Sweco. Författare: Cristine Waessman, Sweco. Distributör: Trafikverket Kyrkgatan 43b 831 25 Östersund, Telefon 0771-921 921. 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 5 2. BAKGRUND OCH OMFATTNING... 6 3. TIDIGARE UTREDNINGAR OCH STUDIER... 7 Förstudie... 7 Arbetsplan... 8 4. PLANLÄGGNINGSPROCESS... 8 En sammanhållen planeringsprocess... 8 Funktionsmål och funktionsmål... 9 5. FÖRUTSÄTTNINGAR... 10 Väg och bro... 10 Trafik och trafiksäkerhet... 11 Kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter... 12 Byggnadstekniska förutsättningar... 13 Bebyggelse, befolkning och målpunkter... 15 Kommunala planer... 15 Landskapets karaktär... 15 Kulturmiljö... 16 Rekreation, friluftsliv och naturmiljö... 16 Hushållning med naturresurser... 16 Luftmiljö... 17 Riksintressen och Natura 2000... 17 Buller och vibrationer... 17 Barriäreffekter... 17 Rennäring... 17 3

6. DEN PLANERADE VÄGEN- OCH BRONS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV.... 18 Förstudie... 18 Val av lokalisering... 18 Val av utformning... 18 Gestaltningsåtgärder... 20 7. TÄNKBARA EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET. 21 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 22 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning... 23 Påverkan under byggnadstiden... 23 4

1. Sammanfattning Detta samrådsunderlag utgör första delen av en samordnad planläggning för vägplan för projektet väg 796 bro över Indalsälven i Lit. Samrådsunderlaget utgör underlag för Länsstyrelsens beslut om projektets miljöpåverkan. Projektet omfattar utbyte av bro Z-23-260-1 över Indalsälven mellan Lit och Södra Söre. Litsbron är en viktig länk mellan Lit och Södra Söre. Bron är en del av väg 796 och är belägen ca 20 km norr om Östersund. Anledningen till att Litsbron ska bytas ut är att dess konstruktion och grundläggning har tjänat ut. Den kalkylerade livslängden är förbrukad och bron är i så dåligt skick att faktorer som t ex islossning eller ett extremt högt flöde kan hota brons existens. Endast begränsad trafik och trafikslag tillåts idag att passera över bron. Till följd av ovan nämnda brister behöver därför den befintliga bron rivas och ersättas med en ny bro i befintligt läge. Då ny bro bör byggas innan den gamla rivs ut, föreslås ny bro anläggas några meter uppströms den befintliga och på sådant avstånd att den inte påverkar befintliga grundläggningskonstruktioner. Ny bro föreslås få samma fria brobredd om 5,0 m som befintlig bro och ska innehålla ett signalreglerat körfält för motortrafik samt en gångyta. Ny bro föreslås bli en kontinuerlig balkbro med brolängden ca 400 m. Tre alternativ på broutformning presenteras i detta samrådsunderlag, där ett av alternativen kommer att väljas ut inför nästa steg i planprocessen som är samrådshandling. En kostnadsbedömning för de olika broalternativen ger att alternativ 1 & 2 kostar ca 70-80 miljoner kronor och alternativ 3 ca 75-90 miljoner kronor. Utrivning av befintlig bro bedöms till ca 8-12 miljoner kronor. Anslutande vägar och vägutrustningar såsom belysning, signalsystem samt gestaltning och återställning av vägområde som återlämnas samt områden som nyttjats under byggtiden bedöms kosta ca 5 miljoner kronor. Totalt bedöms ombyggnaden kosta mellan 83-107 miljoner kronor beroende på alternativ. 5

2. Bakgrund och omfattning Tätorten Lit är ett mindre samhälle ca 20 km norr om Östersund, vackert belägen där älven Hårkan möter Indalsälven. Geografiskt är Lit samhälle bebyggelsen som finns på Indalsälvens norra sida, till skillnad från bebyggelsen söder om Indalsälven kallad Södra Söre. Men ur ett historiskt perspektiv är Lit och Södra Söre en enhetlig by/tätort (i denna rapport kommer ortsnamnen användas ur ett geografiskt perspektiv). Dessa båda samhällen har i många år förbundits med en bro över Indalsälven, Litsbron, vilken har verkat som en viktig nod mellan samhällena. Utöver Litsbron finns ytterligare två broar på väg E 45 strax öster om Lit. Figur 2.1 Översiktskarta Lit samhälle ligger på Indalsälvens norra sida. Samhällets västra delar består till stor del av kultiverad mark, medan den östra delen av samhället gränsar till skogsmark, där väg E 45 och älven Hårkan bildar en naturlig barriär mot samhället. Sedimentation från Hårkans inflöde i Indalsälven har bildat ett naturligt delta, direkt öster om Lit (Hårkmon), som utnyttjas som ett rekreations- och sportområde. Södra Söre vid Litbrons södra landfäste, har inte en lika tydlig tätortskaraktär som Lit, utan här är bebyggelsen mer utspridd. Terrängen på den södra sidan är också mer kuperad än den norra, med kraftiga höjdskillnader. 6

Geografisk avgränsning Samrådsunderlaget omfattar vägförslag- och broförslag för utbyte av bro 23-260-1 över Indalsälven mellan Lit och Södra Söre längs väg 796, se figur 2.2. Figur 2.2 Utredningsområde för vägplan 3. Tidigare utredningar och studier Förstudie I augusti år 2012 upprättades en Förstudie - Samhällsanalys väg 796, Litsbron. Med den som underlag har Trafikverket beslutat att gå vidare och ta fram en vägplan för att byta ut Litsbron på väg 796. I det beslutsunderlag som togs fram i juni 2008 Beslutsunderlag Väg 796, bro över Indalsälven i Lit redovisas ett antal tidigare projekt och analyser. Bl.a. ett uttalande från Knut Svedjetun, VM 19981023, som i en skriftlig bedömning av bron, sade att: Stödens stenmursverk har stora brister i fogarna och en del stöd uppvisar även rörelser. Stålbalkarna och räcket har korrosionsskador och även lager och övergångskonstruktioner har skador. Broplattan och kantbalkarna har en mängd skador med bortspjälkad betong och rostig synlig armering på grund av karbonatisering1. I april år 2000 upprättades en förstudie, där ett förslag till en ny bro parallellt med den befintliga skulle projekteras, med en brobredd på minst sju meter. Kostnaden estimerades till ca 30 miljoner kronor. I förstudien belystes även alternativet att inte ersätta dagens Litsbro, med en ny, utan istället leda om en ny gång- & cykelväg via väg E45. Ett alternativ 7

som innefattade ca 600 meter ny gång- & cykelväg (inkl. tillbyggnad på väg E 45), där kostnaden uppskattades till ca 15 miljoner kronor. En förstudie har upprättats av Vägverket Region Mitt med beslutshandling från april 2000. Under förstudiearbetet har samråd hållits med Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersunds kommun, handelskammaren, intresseföreningar och allmänhet. En samrådsredogörelse har redovisats för länsstyrelsen, som sedan beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Arbetsplan En arbetsplan utarbetades i juni 2003, men har legat vilande en längre tid och Trafikverket har beslutat att bortse från de analyser som kom fram där. Projektledare för Arbetsplanen var Bo Nilsson, Vägverket Region Mitt. 4. Planläggningsprocess En sammanhållen planeringsprocess Planeringen för byggandet av en väg eller en järnväg följer en process där Trafikverket, olika organisationer och myndigheter samt allmänhet medverkar. Processen regleras i väglagen (1971:948) och lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och syftar till att den aktuella vägen eller järnvägen skall inkluderas i övrig samhällsplanering. Under de olika skedena i planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väg- eller järnvägsanläggningens lokalisering och effekter på omgivningen. Planeringsprocessen för väg och järnväg syftar till att lokalisering och detaljutformningen succesivt läggs fast. Planeringen av en väg- eller järnvägsanläggning är indelad i fyra steg, vilka beskrivs i figuren nedan. För varje steg i processen blir planen mer och mer detaljerad. Figur 4.1 Trafikverkets planprocess Nuvarande steg i planläggningen är samrådsunderlag. Länsstyrelsen beslutar om projektets miljöpåverkan med samrådsunderlaget och redogörelsen från samrådet som underlag. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 8

Funktionsmål och funktionsmål Övergripande mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. För att uppfylla funktions- och hänsynsmålet föreslås följande preciseringar: Funktionsmål Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Hänsynsmål Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområde minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 9

Analys enligt fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningsätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningsätt i åtgärdsanalyser och inte som en modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. I förstudien som togs fram 2012 gjordes bedömningen att åtgärder för att påverka transportbehov och val av färdsätt kan inte kan lösa behovet av åtgärder på Litsbron enligt steg 1. Problemet med Litsbrons bärighetsbrister kan härledas till grundläggningen, där brons stödpelare börjat ruttnat sönder. Bron är i behov av en grundförstärkning, vilket innebär att åtgärderna är så kostsamma att det inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till en ny bro. De brister och problem som konstaterats i det aktuella projektet har bedömts vara av sådan karaktär att endast åtgärder enligt steg 3 och steg 4 är aktuella. 5. Förutsättningar Väg och bro Väg 796 Väg 796 är ca 6,6 meter bred och belagd med asfalt och räknas som en BK 1 väg. Enda undantaget är partiet över Indalsälven (Litsbron), som har BK 3 och är endast 5 m bred (brutto). Nettobredden på bron är endast 4 meter då körbanan avgränsas med slirstockar. Bruttovikten är 4 ton med en fri höjd av maximalt 3 m. Bron kan endast passeras av fordon i en riktning, vilket regleras av ljussignaler från respektive sida. Staten står som väghållare och gällande hastighet över bron är idag max 30 km/tim. 10

Bro Dagens bro mellan Lit och Södra Söre har bärighetsklass 3 (BK 3) och klarar av motorfordon på högst 4 ton (bruttovikt). Det är en s.k. balkbro i 12 spann med spännvidderna 31,3 m. Den totala brolängden uppgår till ca 385 m och har en fri brohöjd på 3 m. Den befintliga bredden på 5 meter har begränsats till endast 4 meter genom utlagda slirstockar längs brobanan för att förhindra fordonstrafik närmast räckena. Bron har elva brostöd placerade i vattnet och brostöden har huggna granitstenar i ytan runt en inre kärna av betong samt två stenklädda landfästen i betong. Brostöden i vattnet är träpålade och fyra av stöden liksom landfästen och överbyggnad är uppförda år 1932. Resterande sju brostöd i vattnet är uppförda under 1890-talet och har en osäker träpålsgrundläggning. Trafik och trafiksäkerhet Trafik Bron har en skyltad hastighet på 30 km/h. Vägen trafikeras med en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på 960 fordon varav 5 % tung (enl. Trafikverkets trafikmätning 2013). Bron har sedan många år varit avstängd för tung trafik med undantag för bussar i linjetrafik. Våren 1999 stängdes bron av även för bussarna. Foto: Litbrons norra landfäste, vilket visar bron och att endast fordon under 4 ton är tillåtna och att bron är ljussignalreglerad. Övrig fordonstrafik Gamla Litsbron fungerar i dag som skoterled för att passera Indalsälven. Östersund Snöskoter Klubb (ÖSSK) uppskattar antalet snöskotrar i Östersund kommun till ca 9000. På skoterleden mellan Östersund och Södra Söre (fram till Litbrons södra landfäste) har inte någon mätning/beräkning av snöskotertrafik genomförts. 11

Litsbron är viktig för snöskotertrafiken då bron fungerar som en länk mellan Indalsälvens södra sida och den norra sidan där leden fortsätter mot bl.a. Hammerdal och Strömsund. Försvinner Litsbron betyder det att närmaste passage för skoterfordon att passera älven blir via väg 745 och Kattstrupeforsens kraftstation, ca 15 km väster om Lit, alternativt ca 25 km öster om Lit vid Näveredeforsen. Att korsa älven på isen är inte ett alternativ, då isen oftast kan vara mycket svag vid huvudström fåran. Här krävs en bro för att säker passage över älven. Skolskjuts Tre skolskjutsturer passerar Litsbron varje dag och antal elever med skolskjutsrätt som tillhör Treälvsskolan uppgår till totalt 176 st (2014-12-08). Utöver det är det 8 st som har dispens av olika anledningar, så totalt 184 st är skolskjutsberättigade. Av dessa går 68 st (ca 37 %) i årskurs F-3, 47 st (ca 25,5 %) i årskurs 4-6 och 69 st (ca 37,5 %) i årskurs 7-9. För läsåret 2014/2015 är det ca: 63 st (ca 34 %) som åker skolskjuts från den södra sidan av Indalsälven. De resterande barnen ca: 121 st (ca 66 %) har sitt geografiska område på den norra sidan av älven. Olyckor Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att under åren 2003-2013 har det inträffat tre olyckor på väg 796 i närheten av Litsbron. Alla dessa olyckor är av lindrig art och singelolyckor. Två av dem skedde på södra sidan av landfästet till bron (en mcolycka 2003 och personbilsolycka 2008) och den tredje (mopedolycka 2004) skedde på den norra sidan av bron intill järnvägsövergången. Kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter Kollektivtrafik Totalt finns det 7 olika linjer, inräknat både lokalbussar (stadsbussarna) och fjärrbussar (länstrafiken), som på ett eller annat sätt berör Lit och Södra Söre. Dessa är linje 140, 141, 142, 143, 144, 145 och linje 92 (nattbussen). Kollektivtrafiken mellan Lit, Södra Söre och Östersund är väl fungerande, med flertalet turer per vardagsdygn samt lördagar och söndagar. Litsbron är en BK3 bro och är endast upplåten för trafik med ett axeltryck om 4 ton eller mindre. Detta medför att inga bussar kan passera Litsbron idag. Oskyddade trafikanter Den enda möjligheten som oskyddade trafikanter (gående, cyklister, mopedister etc) idag har för att ta sig över Indalsälven är via Litsbron (väg 796), eller via den tungt trafikerade E45. Ingen av dessa passager är idag anpassade för oskyddade trafikanter. I övrigt finns inga bra separerade gång- & cykelvägar finns inom tätorten, det som finns är smala gångbanor utmed Väg 796 på båda sidor om bron. Oskyddade trafikanter passerar och rör sig längs bron med omnejd och skolan ligger i samhället på norra sidan älven och har sitt upptagningsområde även på södra sidan av älven. Uppgifter om hur många oskyddade trafikanter som passerar bron saknas. 12

Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska och geotekniska förhållanden Figur 5.1 och 5.2 visar vilka jord- och bergarter som finns i området. Jordartskartan visar att inom området för Litsbro består jorden av lerig morän och moränlera. Enligt bergartskartan består bergarterna i området till största delen av kalksten och karbonatbergart, där Dolomit är den dominerande bergarten. Dolomit är en bergart i vilket mineralet dolomit är det dominanta inslaget. Till skillnad från t.ex. mineralet kvarts, är Dolomit ett relativt mjukt mineral. Dolomit innehåller mycket magnesium och används bl.a. vid framställning av tegel. Figur 5.1, 5.2 Bergartskarta, samt jordartskarta över Lit och Södra Söre med omnejd. SGU Bakgrund Copyright Lantmäteriet Enligt utförda undersökningar längs planerad bro består älvbotten i huvudsak av sediment. Sediment som främst består av silt och sand. Från mitten av älven och norrut består älvbotten bitvis av organiskt material i form av dy och växtdelar ovan sedimenten. Det har även påträffats en del trärester i det övre skiktet vid provtagning. Sedimenten underlagras av siltmorän, lermorän och grusmorän. Områden vid sidan av älven utgörs av fast moränmark. Vid den geotekniska undersökningen har höga halter av As, Cu, Cr påträffats. Det måste utredas om det är naturliga förutsättningar eller om botten i Indalsälven vid nya broläget är förorenad. Denna utredning kommer att ske inom det fortsatta arbetet i projektet. Djupet till berg varierar längs planerad bro mellan 2,5 till 34,0 m med djup angivna från älvbotten. Största djupet återfinns i den södra delen av älven. Hydrologiska förhållanden, översvämningskartering (Indalsälven) Indalsälven räknas till en av de större norrlänska älvarna. En prognostiserad beräkning av 100-årsflöde är utförd vid en mätpunkt strax nedströms älven Långans utflöde i Indalsälven (nära Lit). Flödet beräknades till 1330 m3/s (www.msb.se) vilket kan jämföras med medelvattenföringen nedan Kattstrupeforsen, ca 14 km väster om Lit, på 238 m3/s (www.kuhlins.com). 13

Lägsta tillåtna nivå vid pegeln (SG) vid Litsbron är 249,00 m.ö.h. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har tillsammans med Statens Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), beräknat att vattenståndet vid ett 100-årsflöde vid Litsbron, kommer att uppgå till 253,8 m.ö.h. (Björn Norell, Vattenregleringsföretagen). Det dimensionerade flödet, framtaget enligt Flödeskommitténs riktlinjer beräknades till 255,0 m.ö.h. Ett dimensionerat flöde åsyftar den mest extrema avrinningen i ett område, beräknat utifrån klass 1 dammar. Figur 5.3 nedan, är ett utdrag ur MSB:s översvämningskartering, som visar vilka områden vid Lit och Södra Söre, som berörs vid ett 100-årsflöde, samt vid ett dimensionerat flöde. Vattenregleringsföretagen har låtit upprätta en hydraulisk modell för en specifik punkt nära Litsbron, där Vattennivån, flöde och hastighet mättes upp för normalvattenföring, samt för 100-års- flöde (se tabell 5.1). Tabell 5.1. Hydrauliska beräkningar för specifik punkt nära Litsbron Vattennivå (möh RH70) Flöde (m3/s) Hastighet (m/s) Qnormal 251,4 278 0,1 Q100 252,2 1240 0,5 På broritningen har vi redovisat vattenstånd för Indalsälven jämte dämningsgräns + 251,8 samt vattenflöden från SMHI yttrande från år 2006. 14

Ledningar En tryckvattenledning ligger uppströms Litsbron på Indalsälvens botten. Längs med den västra sidan av väg 796 i södra Söre går en dagvattenledning som går ut vid södra landfästet för Litsbron. En dagvattenledning går också längs med västra sidan av väg 796 och ut i vattnet vid norra landfästet. Dag- och spillvattenledning ligger uppströms Litsbron. Vid södra landfästet går den längs med en enskild väg vid Södra Söre och korsar väg 796. Vid norra landfästet går den längs med väg och korsar väg 796. El- och teleledning går längs med väg 796 och följer bron över. Bebyggelse, befolkning och målpunkter Bebyggelse Samhället Lit är uppbyggt kring vattendraget och bron betraktas som en del av samhället. Den gynnar sambandet mellan boendemiljöerna i Lit och Söre. Norr om bron ligger några bostadshus tätt intill vägen. På södra sidan finns också några bostadshus på tomter som gränsar till vägen. Befolkning Folkmängden uppgick 2014-01-01 till 4 208 personer i Häggenås Lit Kyrkås församling. Av dessa var 2 206 män och 2 002 kvinnor (www.scb.se). Befolkningsstatistik från Östersund kommun visade att i oktober 2014 fanns 1 087 personer i Lit och 224 personer i södra Söre. Målpunkter Viktiga målpunkter i området är Treälvskolan, sporthall, butiker, pizzeria och bensinstation. Centralt i Lit ligger också Häradsgården, som fungerar som servicehus, med bl.a. hälsocentral och apotek. Bilverkstad i Södra söre. Camping och idrottsanläggning ligger vid E45. Vi Södra Söre ligger också en slalombacke. I Lit finns Treälvsskolan vilken tillhandahåller både undervisning och barnomsorg. I Treälvsskolans förskola finns idag totalt cirka 99 barn i åldrarna 0-5 år och i skolans fritidshem går totalt cirka 84 barn i åldrarna 6-12 år. Treälvsskolan undervisar även barn på grundskolenivå, årskurs 1 9 d.v.s. barn och ungdomar i åldrarna 7 15 år. Det totala antalet grundskoleelever vid Treälvsskolan uppgår idag till cirka 350 elever. Kommunala planer Den senaste kommunala översiktsplanen (ÖP), som upprättats för Lit är antagen så sent som 20 mars 2014. ÖP berör hela Östersund kommun och är mycket övergripande. Förutom ovan nämnda ÖP, finns detaljplaner (DP) upprättade för Lits stationssamhälle samt Söre 5:27 m.fl. Landskapets karaktär Bron korsar den breda Indalsälven mellan en brant sluttning i söder och ett flackare landskap på den norra sidan. Landskapet är ett älvdalslandskap präglat av öppna småskaliga jordbruksmarker ned mot älven omgivna av skogsmark. Norr om bron ligger huvuddelen av Lits samhälle. Söder om bron finns spridd bebyggelse längs väg 796 som ansluter till väg 45. 15

Kulturmiljö Det finns en hel del kulturhistoriska lämningar i området. Inget av dessa ligger i Litbrons absoluta närhet. Närmaste fornlämning (RAÄ-nummer Lit 176:1) är ett större område inom Södra Söre ca 150 meter söder om Litbrons södra landfäste (Fornsök, www.raa.se). Enligt Länsstyrelsens underlagsmaterial finns omedelbart norr om bron bebyggelse som är viktig för förståelsen av framväxten av Lit som tätort. Bebyggelsen är kommunikationsanknuten, strategiskt placerad vid brofästet och infarten till Lit. Den representerar även de vanliga funktionerna som etablerades i de unga stationssamhällena, som hotell och affärsfastigheter med magasinsbyggnader. Bron innehar bevarandeklass B enligt den Regionala bevarandeplanen över kulturhistoriskt värdefulla broar. Mer om brons historik kan läsas i dokumentet Indalsälven vid Lit, Z 260 Dokumentation av bron inför utrivning. Rekreation, friluftsliv och naturmiljö Lit och Södra Söre med omnejd har både under vinter- och sommarhalvåret, lokaler där individer kan bedriva friluftsaktiveteter så som jakt, fiske, svamp- och bärplockning och skoterkörning. Cirka 2 km väster om Litbrons södra landfäste i Södra Söre, finns en skidbacke, som frekvent utnyttjas av både lokalbefolkningen och av besökande turister. En skyltad skoterled löper parallellt på Indalsälvens norra sida, där skoterförarna utnyttjar Litbron, för vidare färd mot den södra sidan. Området från älven Långans utlopp i Indalsälven fram till kraftverksdammen i Midskog tillhör Lits Fiskevårdsområde. Årliga utsättningar av yngel och fångstfärdig röding bedrivs (www.fiskeportalen-lit. se). Sport- och fritidsfiske är en viktig turistnäring för Lit och Södra Söre, både under sommar- som vinterperioden. Midskogsmagasinet ingår i Litsbygdens fiskevårdsområde. Sommartid förekommer ett relativt omfattande båtfiske i magasinet och vintertid utgör området mellan broarna ett välbesökt pimpelfiskeområde nära Lits tätort. Söder om bron finns Lits skidbacke. Skotertrafiken rekommenderas att använda bron för att passera Indalsälven eftersom bärkraftiga isar saknas efter senaste vattenregleringen. Vägplanen berör del av Midskogsmagasinet i Indalsälven. Vattenhastigheten i magasinet är förhållandevis låg och fiskfaunan domineras av sik, abborre, gädda, lake och vitfiskar. Därutöver finns även öring och harr. I området sker regelbunden utsättning av stor öring. Hushållning med naturresurser En vattentäkt, vilken löper parallellt från E 45:ans norra brofäste och vidare norr ut strax innan korsningen mellan väg E 45:an och väg 763, finns på det som kallas Hårkmon, öster om Lit centrum. Data om privata vattentäkter har inte framkommit. Projektet berör ingen skogs- eller jordbruksmark. 16

Förekomst av enskilda brunnar intill vägen om dessa kommer att påverkas utreds inför byggskedet. Luftmiljö Den marginella trafik som dagligen passerar över Litsbron, bidrar inte till några större utsläpp av ohälsosamma luftpartiklar. Riksintressen och Natura 2000 Hårkan är av riksintresse för naturmiljövård, vilket regleras i miljöbalkens 7 kap, 27. Älven mynnar nedströms Litsbron, strax öster om Lit centrum. Land- och vattenområden med särskilt stort bevarande- eller utnyttjandevärden kan förklaras vara av riksintresse för en viss samhällssektor. Områden av riksintresse har inarbetats i miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel, hushållningsbestämmelserna. Riksintresseområden uppfyller en viktig funktion vid avvägningar inom samhällsplaneringen. Inga Riksintressen och inga Natura 2000-områden berörs av vägprojektet. I förstudien nämns följande om ett riksintresse: Området kring Indalsälven utgör Riksintresse med särskilda bestämmelser för geografiskt utpekade områden enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Med dagens mer detaljerade kartunderlag kan man dock se att detta område inte sträcker sig inte fram till Lits samhälle utan följer Indalsälven och slutar vid Litsnäset väster om Lit. Buller och vibrationer Idag finns inga problem med buller eller vibrationer vid Litsbron. Barriäreffekter Indalsälven mellan Lit och Södra Söre är en naturlig barriär för de boende i och omkring de båda samhällena. Rennäring I enlighet med miljöbalkens 3 kap 5, ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Skyddet av rennäringens intressen syftar till att bibehålla förutsättningarna för näringen genom att ge de viktigaste områdena i varje sameby ett särskilt skydd. I området kring Lit verkar Jovnevaerie, Jiingevaerie och Raedtievaerie sambyar. Samtliga samebyar brukar området som vinterbetesland. Ett antal flyttleder av riksintresse passerar också relativt nära Lit, men berörs ej av tilltänkta åtgärder för Litsbron. För rennäringen finns varken betesområden, strategiska platser eller riksintresse vid Lit. 17

6. Den planerade vägen- och brons lokalisering och utformning med motiv. Förstudie I förstudien som togs fram 2012 gjordes bedömningen att åtgärder för att påverka transportbehov och val av färdsätt kan inte kan lösa behovet av åtgärder på Litsbron enligt steg 1. Problemet med Litsbrons bärighetsbrister kan härledas till grundläggningen, där brons stödpelare börjat ruttnat sönder. Bron är i behov av en grundförstärkning, vilket innebär att åtgärderna är så kostsamma att det inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till en ny bro. De brister och problem som konstaterats i det aktuella projektet har bedömts vara av sådan karaktär att endast åtgärder enligt steg 3 och steg 4 är aktuella. Val av lokalisering Den nya bron över Indalsälven vid Lit förläggs strax väster om och parallellt med befintligt broläge. Placeringen av bron möjliggör en god anpassning av linjeföringen mot väg 796 vid det södra brofästet. Anslutningen på norra sidan görs med så stor horisontalradie som möjligt i syfte att skapa en naturlig övergång till väg 796. Val av utformning Ny bro över älven föreslås utformad som en kontinuerlig balkbro i 7 alternativt 14 spann med spännvidderna 51+56+3x62,6+56+51 m alternativt 20+25+10x31,3+25+20 m. Brolängden uppgår till drygt 400 m. Den fria brobredden föreslås bli 5 m för motorfordon och GC-trafik. Brons alternativa utformningar redovisas på broritning nr 141K2001. För samrådsunderlaget har förslag på tre alternativa utformningar av bron framtagits. Den nya bron får en total längd på mellan 402-403 m beroende på vilket alternativ som väljs. Fria höjden över vattenytan för samtliga alternativ motsvarar minst fria höjden 2,95 m över vattenytan vid dämningsgränsen. Alternativ 1: Bro med välvd profil och rak balk. Alternativet har brolängd 402m och totalt 7 spann med spännvidder mellan 51-62,6m mellan brostöden. Konstruktionshöjden är 3,05m. Alternativet innebär en höjning av marken med 1,6m vid det norra landfästet i sektion 0/560. Genom den välvda profilen uppnås en något bättre anpassning av brons landfästen till befintlig mark genom att brobankarna inte blir lika höga som med alternativet med en rak broprofil. Den välvda profilen innebär också att bron blir högre på mitten samtidigt som brobalkarna är avsevärt tjockare än för befintlig bro med rak profil som håller en låg höjd 18

med lågt bärverk. Detta innebär att bron kommer att upplevas som ett visuellt mer framträdande inslag på platsen som i högre grad förändrar landskapsbilden. Det dominerande intrycket mildras något av de större spännvidderna mellan brostöden och att antalet brostöd reducerats. Alternativ 2: Bro med välvd profil och votad balk Alternativet har brolängd 402m och totalt 7 spann med spännvidder mellan 51-62,6m mellan brostöden. Konstruktionshöjden är mellan 2,30 m- 3,40 m. Alternativet innebär en höjning av marken med ca 1,3m vid det norra landfästet i sektion 0/560. I likhet med Alternativ 1 så möjliggör den välvda profilen en bättre anpassning av brons landfästen genom att brobankarna kan göras något lägre. Genom att balkarna är votade har tjockleken på balkarna kunnat minskas i mitten av spannen. Detta ger ett smäckrare och mindre kompakt intryck än en rak balk. Därigenom minskar det dominerande intrycket och bron upplevs inte på samma sätt som en bärriär i landskapet som alternativet med rak balk. Alternativet har i likhet med Alternativ 1 större spännvidder och färre antal brostöd än befintlig bro, vilket också bidrar till att skapa ett lättare och mindre kompakt intryck. Alternativ 3: Bro med rak profil och rak balk Alternativet har brolängden 403 m och totalt 14 spann med spännvidder mellan 20-31,3m mellan brostöden. Konstruktionshöjden är 1,65 m. Alternativet innebär en höjning av marken med ca 1,9m vid det norra landfästet i sektion 0/560. Den raka profilen medför att brobankarna vid landfästena blir högre än i alternativen med välvd profil. Höjdskillnaden är 60cm jämfört med Alternativ 2 som har den minsta höjningen av marken i anslutning till landfästena. Detta innebär emellertid ingen större skillnad i hur landfästena upplevs visuellt jämfört med övriga alternativ. Höjdskilladen innebär inte heller någon väsentlig skillnad beträffande brobankarnas utbredning i sidled. Alternativ 3 har 13st brostöd till skillnad mot alternativ 1 och alternativ 2 som har 6st brostöd. Det korta avståndet mellan brostöden i alternativ 3 innebär att bron betraktad snett från sidan i vissa vinklar upplevs som en tät ogenomsiktlig mur. 19

Alternativet med rak profil är emellertid det som bäst ansluter till den befintliga brons utformning. Den lägre brohöjden och tunnare balkarna bidrar till att bron upplevs som mindre visuellt framträdande när den ses på håll från de flesta betraktelsevinklar, även om brobankarna vid brofästena blir något mer framträdande. En kostnadsbedömning för de olika broalternativen ger att alternativ 1 & 2 kostar ca 70-80 miljoner kronor och alternativ 3 ca 75-90 miljoner kronor. Utrivning av befintlig bro bedöms till ca 8-12 miljoner kronor. Anslutande vägar och vägutrustningar såsom belysning, signalsystem samt gestaltning och återställning av vägområde som återlämnas samt områden som nyttjats under byggtiden bedöms kosta ca 5 miljoner kronor. Totalt bedöms ombyggnaden kosta mellan 83-107 miljoner kronor beroende på alternativ. Gestaltningsåtgärder Den befintliga bron och dess föregångare har varit ett identitetsskapande element i landskapet vid Lit under mycket lång tid. Den befintliga bron är visuellt framträdande på platsen, men dominansen reduceras av den låga höjden, och det låga bärverket. Den övergripande målsättningen för gestaltningen av bron och dess sidoområden är att uppnå en hög grad av anpassning till landskapsbilden och det omgivande natur- och kulturlandskapet så att en sammanhållen helhet bildas. Mot bakgrund av Litsbrons historiska kontinuitet som identitetsskapande element i landskapet bör utformningen av den nya bron i så stor utsträckning som möjligt utgå ifrån den befintliga bron beträffande linjeföringar, materialval samt utformning av vägbankar och sidoområden. Då den nya brons profil ligger betydligt högre än den befintliga så kommer brobankarna att bli mer framträdande element i landskapet. Särskild vikt ska läggas på gestaltningen av brons brobankar och landfästen så att de upplevs som ett naturligt inslag i landskapet. Utformning av brobankar och landfästen Befintliga brobankar på den östra sidan av den nya bron modelleras så att den nya brons landfästen blir delvis synliga och så att det är möjligt att passera under bron. Befintliga brobankar modelleras så att de ansluter väl mot de nya brobankarna. Lutningen varieras mellan 1:2-1:4, så att en mjukt ondulerande form skapas. Vegetation Strategiskt placerade grupper med träd- och buskvegetation i anslutning till brobankarna föreslås i syfte att förankra dessa i landskapet och minska det dominerande intrycket. Vegetationen koncentreras till de östra bankarna som till stora delar består av de gamla brobankarna, men några mindre dungar med företrädesvis buskvegetation placeras även på de västra bankarna. Markbehandling vid brofästen utförs med gräs av typen torr- frisk äng som ytskikt. Gräsfröblandningen ska vara anpassad till Norra Sverige. 20

Räcken Broräcken föreslås vara högkapacitetsräcken av rörräckestyp med överliggare och två följare. Räcken ska vara varmförzinkade. Anslutande vägräcken ska vara av samma typ som broräckena. Belysning Belysning föreslås vara av samma typ som befintlig belysning. Alternativt föreslås belysningsarmaturer som fästs i broräcke. 7. Tänkbara effekter och konsekvenser av förslaget Hälsa och säkerhet En bullerutredning kommer att genomföras för att ge svar på om åtgärder måste vidtas. En ökad trafikmängd genom Lit kan tolkas både positivt och negativt. Enligt remissvar från privatperson i Lit skulle boende i Lit se en ökad trafikmängd som positivt för samhället då man vill ha ett levande och tillgängligt samhälle på båda sidor av älven. En ny Litsbro med bättre standard än idag kommer att öka tillgängligheten och överbygga framtida barriäreffekter. Natur- och kulturmiljö Under byggtiden kommer det trots skyddsåtgärder att ske små störningar avseende vattenmiljön i form av grumling och stötljud vid rivning av den gamla bron och byggande av den nya. Utformning av skyddsåtgärder och bedömning av kvarvarande störning efter vidtagna skyddsåtgärder utreds inför byggskedet. Området kring Hårkans mynning som har betydelse som vandringsväg för harr och öring och kan periodvis var vara mer känsligt för störningar. Efter att projektet färdigställts bedöms förutsättningarna för naturmiljön då främst för fisk och andra vattenlevande djur att vara liknande som idag. Konsekvenserna bedöms som måttliga men om hänsyn tas till lekperioder och vattenföring bedöms konsekvenserna som små. Den nya bron kommer inte att medföra någon dämning i Indalsälven. Bebyggelsen kommer inte att påverkas. Den nya broanslutningen och vägen kommer att placeras längre från bebyggelsen än i dagsläget. Vid kommande broåtgärder för gamla Litsbron bedöms inga tidigare nämnda fornminnen utgöra ett hinder vid tillståndsanmälan/miljöprövning (undantaget utredningsalternativ 1 på väg E 45). Hushållning med naturresurser Enskilda brunnar intill vägen kan komma att påverkas. 21

Massor som uppfyller tekniska och miljömässiga krav återanvänds inom projektet. Massbalans eftersträvas i möjligaste mån vid projekteringen, men i detta fall kan det bli svårt då det är en relativt kort vägsträcka på land som berörs och att anläggandet av brostöden innebär schakt av bottensediment samt fyllning med krossmaterial av olika fraktioner för såväl ny vägbank som nya brostöd och erosionsskydd. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Buller Bullersituationen ses över i nästa skede. Om åtgärder blir aktuella kommer förslag tas fram i bygghandlingsskedet. Eventuellt slutligt val av bullerskyddsåtgärd samt detaljprojektering görs i samråd med fastighetsägarna. Naturmiljö Anpassade skyddsåtgärder med avseende på vattenlevande organismer kommer att tas fram i senare skede av projektet. Kulturmiljö Inga skyddsåtgärder är nödvändiga. Landskap Då den nya bron kommer att ha en högre fri höjd över vattenytan än den befintliga bron så innebär det att den kommer att framstå som ett mer dominerande inslag i landskapet. Den högre frihöjden innebär också att brobankarna kommer att bli högre och mer framträdande. Beroende på vilken alternativ broutformning som väljs så kommer landskapsbilden att påverkas i olika hög grad. Bedömningen är att Alternativ 1 får störst påverkan på landskapsbilden. Dels genom att bron får en annan karaktär än den befintliga bron. Dels genom den högre höjden och de tjockare balkarna som bidrar till att bron upplevs som ett dominerande inslag i landskapet. Alternativ 3 bedöms vara det alternativ som får minst inverkan på landskapsbilden dels eftersom det är det alternativ vars utformning påminner mest om befintlig bro. Dels eftersom den lägre brohöjden och de tunnare balkarna bidrar till att bron upplevs som mindre visuellt framträdande i landskapet. Alternativ 2 har i likhet med Alternativ 1 en annan karaktär än den befintliga bron. Emellertid bidrar de votade balkarna till att minska brons dominerande intryck i landskapet. De längre brospannen och färre antalet brostöd bidrar också till bron upplevs mindre som en barriär i landskapet. Allt sammantaget så bedöms såväl Alternativ 2 som Alternativ 3 som acceptabla ur ett landskapsbildsperspektiv. Utformningsaspekterna ska beaktas även i bygghandlingsskedet. 22

Friluftsliv En ny bro har på sikt positiva effekter på rekreation och friluftsliv i området. Eftersom profilen på den nya bron kommer att höjas förbättras möjligheten för fritidsbåtar att passera under bron. Konsekvenserna för friluftslivet i sin helhet bedöms som små. Mark- och Vattenföroreningar I samband med de geotekniska undersökningarna togs några prover ut för miljöanalys. Provtagning ger en indikation på att älvbottnen (sedimentet) där ny bro ska anläggas kan var förorenat avseende metaller. Vidare provtagning och utredning måste utföras innan det kan avgöras om bottnen är förorenad och i vilken omfattning i så fall. Provtagning kommer även ske av beläggning och de delar av vägkonstruktionen som ska rivas samt vid nya brons anslutningspunkter. Proverna kommer att analyseras och utvärderas med avseende på eventuella restriktioner för masshantering. Inventering av brunnar som kan komma att påverkas görs i bygghandlingsskedet. Detta sker i samband med riskanalys för projektet. Åtgärder för att förebygga skador på vattentillgång eller vattenkvalitet ska utföras enligt Trafikverkets normala procedur. Mark utanför det berörda området ska skyddas under byggtiden, beskrivs vidare under påverkan under byggnadstiden. Trafik Trafiken kommer under byggtiden gå kvar på den befintliga bron. Arbetet planeras för att påverka framkomligheten i så liten utsträckning som möjligt. När den nya bron är klar flyttas trafiken dit och rivningen av den gamla bron påbörjas. När den gamla bron är nedriven grävs vägdelen till den befintliga anslutningen till brofästet bort. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Bron och vägen flyttas cirka 10 meter uppströms. Det får konsekvenser på enskild väg och närliggande fastighet vid södra Söre som måste anpassas till den nya lösningen. På norra sidan är det en grusad yta som används för parkering idag som tas i anspråk under byggtiden och återställs efter avslutad entreprenad. Påverkan under byggnadstiden Vid rivnings- och anläggningsarbetena kan trots vidtagna skyddsåtgärder grumling komma att uppstå. Grumling har en negativ inverkan på fisk och andra vattenlevande organismer. Förslag finns att förlägga byggtiden då den orsakar minst störning i vattenmiljön. Under byggtiden kommer störningar för boende längs vägen och av trafiken på vägen att uppkomma. Störningarna består i trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon samt att bland annat buller t.ex. från pålning och spontning, vibrationer och damm orsakar störningar i boendemiljöerna. 23

Under byggtiden handhas miljöfarliga ämnen i viss utsträckning, främst oljor och bränslen. Under arbetena kommer markytor utan skyddande vegetationstäcke att förekomma. Om öppna markytor, uppläggningsområden och diken förblir otäckta under längre tid ökar risken för markerosion och ökad materialtransport till Indalsälven. Uppstår denna problematik kommer åtgärder att vidtas under byggtiden. Trafikverkets styrande miljökrav för entreprenörerna finns formulerade i: Generella miljökrav vid entreprenadupphandlingar, TDOK 2012:93. I detta dokument finns krav på systematiskt miljöarbete, att miljöplan ska tas fram för entreprenaden samt utbildningskrav för personal, krav vid hantering av kemiska produkter, miljökrav för fordon och arbetsmaskiner samt riktvärden för buller under byggtiden. Byggplatsen organiseras så att all mark och vegetation utanför arbetsområdet skyddas och inte används till etablering, upplag etc. Trafikverket anvisar endast vägområdet som arbetsområde. Ev. tillfällig nyttjanderätt under byggtiden kan komma att behövas, vilket kommer att framgå av arbetsplanen. Särskild vikt bör läggas vid skydd tomtmark och vattendrag. Ytor för hantering av miljöfarliga ämnen ska inte anläggas i anslutning till vattenmiljöerna. Kommande sakprövningar: Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet kommer att lämnas till miljödomstolen. Vägprojekt som innebär att naturmiljön väsentligt kan förändras ska anmälas för 12:6 samråd till tillsynsmyndigheten. Exempel på sådana projekt är tillfälliga transportvägar och uppläggning av massor som inte hanteras i projektets MKB. 24

Trafikverket, Kyrkgatan 43b, 831 25 Östersund Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se