DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens Hanna Falk, fil.dr, leg.ssk Sahlgrenska akademin vid GÖTEBORGS UNIVERSITET
FORSKARE Eva Billstedt Anne Börjesson-Hanson Hanna Falk Kerstin Frändin Pia Gudmundsson Deborah Gustafson Xinxin Guo Tore Hällström Helena Hörder Lena Johansson Björn Karlsson Jürgen Kern Silke Kern Sigurdur Pálsson Simona Sacuíu Nils Sjöström Margda Waern Stefan Wiktorsson Svante Östling DOKTORANDER Mats Andersson Nils Beckman Cecilia Brain Thorsteinn Gislasson Daniel Jaraj Isak Fredén Klenfeldt Madeleine M Fässberg Johan Nilsson Therese Rydberg Robert Sigström Johan Skoog KOORDINATORER Tina Jacobsson Pia Gudmundsson Hanna Falk Cecilia Mellqvist STATISTIKER Kristoffer Bäckman Erik Joas Thomas Marlow Valter Sundh FORSKNINGSSKÖTERSKOR Margareta Lewander Helén Lidén Birgitta Tengelin Widepalm Fredrika Jönsson Carina Alklid Malin Thorell Rebecca Ibstedt Bo Svenningsson Research Group Leader : Professor Ingmar Skoog www.epinep.gu.se
H70 STUDIEN I GÖTEBORG ÅLDER 70 75 79 81 83 85 88 90 92 95 97 100 101 1901-1902 X X X X X X X X X X X X X 1906-1907 X X X 1911-1912 X X 1922 X X X X 1930 X X X X 1944 X
H85 STUDIEN I GÖTEBORG ÅLDER 85 88 90 92 95 97 99 1901-1902 X X X X X X X 1922-1924 X X 1930 X
95+ STUDIEN I GÖTEBORG ÅLDER 70 75 79 81 83 85 88 90 92 95 97 99 100 101-107 1901-1902 X X X X X X X X X X X X X X 1903 X X X X X 1904 X X X 1905-1906 X X X X X X X 1907-1909 X X X X 1910-1912 X X
KVINNOUNDERSÖKNINGEN År för undersökningen och åldrar Födelseår 1968 1974 1981 1992 2000 2005 2010 1908 60 66 73 84 92 97 101 1914 54 60 67 78 86 91 95 1918 50 56 63 74 82 87 91 1922 46 52 59 70 78 83 87 1930 38 44 51 62 70 75 79 N 1462 661 580 450
PSYKIATRI Psykiatriska symtom Demenssymtom Självmordstankar Sömn Sexualitet Negativa livshändelser Anhörigintervju Sömn SOCIALT Arbete och fritid Socialt nätverk Familjeliv SOMATIK Medicinsk anamnes Sjukdomsbörda Sexualitet Funktionsförmåga Hörsel Syn Blod och serum Genetiska analyser EKG Lungfunktion Datortomografi av hjärnan Magnetröntgen Bentäthet Neurokemi Sjugymnastik PSYKOLOGI Personlighetstester Kognition Minnesfunktion SJÄLVSKATTNING Kostvanor Socioekonomisk status Alkohol och droger Rökning
Varför är det viktigt att studera åldrandet?
Överlevnaden ökar Befolkningen (millioner) i olika världsdelar Över 65 år Över 80 år 2005 2050 2005 2050 Europa 116 180 26 63 Asien 251 911 38 235 Afrika 31 129 4 20 Nord Amerika 41 93 12 33 Latinamerika 34 144 7 40 Världen 473 1457 87 391
Vad betyder ökad överlevnad? Medellivslängden i Europa år 2100 blir 100 år Är den första 200-åringen redan född? För första gången fler 65+ än under 5 Fler personer med sjukdomar, funktionsnedsättning och riskfaktorer överlever till hög ålder Blir vi friskare med våra sjukdomar?
Vad har vi funnit hittills?
Förekomsten av demens bland 85 åringar minskar; Skoog et al., Neurology 2012
Gruppskillnader mellan 85-åringar födda 1901-02 och 1923-24; Skoog et al., Neurobiology of Aging (2012).
Kognitiv funktion Förmågan att tänka, känna och lära när vi blir äldre; Långsammare, både intellektuellt och fysiskt. Sämre minne, mer selektivt, oviktiga saker glöms bort lättare. Livserfarenhet förbättrar förmågan att lösa problem. Större risk för demens.
Utbildningsnivån påverkar kognitiv funktion; Bland 75 åringar ökade andelen med mer än grundutbildning från 16-43% bland män och från 13-39% bland kvinnor. Beckman et al., Neurology 2008; Sacuiu et al., 2009. Bland 85 åringar ökade andelen från 23-53% mellan 1986 och 2008. Skoog et al., Neurology 2012
Kognitiv funktion och mortalitet; Kognitiv funktion vid 70-års ålder relaterat till demens och död i kohorten född 1901-02. Kognitiv funktion vid 70-års ålder INTE relaterat till demens och död i kohorten född 1930. KORTARE PREKLINISK FAS? STÖRRE KOGNITIV RESERV? Sacuiu et al. Neurology (2010)
Kognitiv reserv hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Större hjärna Bättre nutrition i tidiga småbarnsår. Fler synapser och större hjärnplastisitet Högre utbildning. En ökad reservkapacitet gör oss mindre sårbara vid t.ex. stroke och Alzheimer Större områden måste skadas för att symtom ska synas. När symtomen väl uppkommer blir sjukdomsförloppet mer aggressivt och proregierande. Färre personer med prodromala symtom och mildare former av demenssjukdom jämfört med tidigare. Skoog et al., Neurobiology of Aging (2012).
Sociala faktorer hos 75-åringar Falk et al., (2014) Age & Ageing
Funktionsförmåga (ADL/IADL) hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Falk et al., Age & Ageing (2014). ANPASSADE MILJÖER? NY TEKNIK & BÄTTRE HJÄLPMEDEL?
Fritidsaktiviteter hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Falk et al., Age & Ageing (2014). Bättre funktionsförmåga bland 75 åringar födda 1930 jämfört med de födda 1901-02. Mer fritidsaktiviteter och rörlighet bland 75 åringar födda 1930 jämfört med de födda 1901-02. ÄR DAGENS 75 ÅRINGAR SOM GÅRDAGENS 50 ÅRINGAR?
Aktivitet hos medelålders kvinnor och demensinsjuknande i hög ålder Al-Najjar et al. 2015
Lungfunktion (PEF) hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Lak et al., Age & Ageing (2012). Lungfunktion vid 75 relaterat till död i kohorten född 1901-02. Lung funktion vid 75 EJ relaterat till död i kohorten född 1930. STÖRRE FYSISK RESERV?
Hjärt- kärlssjukdom hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Zhi et al., Aging Clinical and Experimental Research (2013).
Riskkonsumtion av alkohol hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Waern et al., Age & Ageing (2013). Vinkonsumtionen ökar och spritkonsumtionen minskar.
Personlighetsförändringar hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Dagens 75-åringar är mer utåtriktade. Mer tävlingsinriktade (kvinnor närmar sig män). Har ett större behov av nära relationer. Har ett större behov att bli ompysslade. Är mindre ordningssamma. Kvinnor 2005 har mindre skuldkänslor och en mer aggressiv framtoning. Män och kvinnor blir mer lika varandra. Billstedt et al., Acta Psychiatrica Scandinavica (2013).
Skörbarhet hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Index baserat på mer än 70 faktorer Kroppsliga och psykiska sjukdomar Levnadsvillkor Socialt nätverk Funktionsförmåga Sårbarhetsindex vid 70 relaterat till 10-års dödlighet i gruppen född 1901-02 men inte i gruppen född 1930. STÖRRE FYSISK RESERV? Joas, Bäckström et al., (2014).
Andel med mycket låg fysisk aktivitet bland 75-åringar födda 1911-12 och 1930 Hörder et al., (2015) Age & Ageing
Sexualitet hos 70-åringar 1971-72 och 2000-01; Beckman et al., Brit Med J 2008
Tänkbara orsaker till ett aktivare åldrande; Bättre mödra- och barnavård. Mer utbildning (både formell och informell). Bättre diet Kylskåp och frys infördes på 50- talet och ökad medvetenhet. Bättre bostäder med fler tekniska hjälpmedel. Kortare arbetsdagar, mer semester och bättre ekonomi. Större kognitiv, fysisk och psykosocial reserv. Vi är friskare med våra sjukdomar.
TACK! hanna.falk@neuro.gu.se