MÄNNISKANS LIVSCYKEL



Relevanta dokument
Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den

Hur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

Kris och Trauma hos barn och unga

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Några övningar att göra

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Arbetsplan

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

sex Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

5 vanliga misstag som chefer gör

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Grankulla svenska pensionärer Villa Junghans Leagränden 4 Grankulla MÄNNISKAN ÄR EN BERÄTTELSE och livet ett äventyr Jag läste i

Forts. Hellre EQ än IQ

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Styrdokument SSK-innebandy

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Examinationsarbete. Etu Special

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Verktyg för Achievers

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

Det naturliga åldrandet

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SAMHÄLLET BEHANDLADE INTE FLICKOR SÄRSKILT BRA

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Bild 1. Bild 2. Prov på kapitlen Att utvecklas i samspel med andra och Kommunikation i grupp torsdagen den 7 november. Bild 3

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Våga Visa kultur- och musikskolor

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Ungdomars psykiska mående

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.

EXAMENSARBETE. Självförtroendet bland elever i ämnet idrott och hälsa

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Borgviks förskola och fritidshem

B R I S - R A P P O R T E N

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan. För förskolan. Lasarettsgatan

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

POLICY - Umeå City IBF -

Bengts seminariemeny 2016

GRUNDUTBILDNING: ATT HELA SIG SJÄLV ATT ÄLSKA DIG SJÄLV ÄR DET MEST BETYDELSEFULLA DU KAN GÖRA.

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

Välkommen! Mikael Widerdal

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Ett barns interaktion på två språk

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Barn som upplevt våld i sin familj

Engelska skolan, Järfälla

Likabehandlingsplanen

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

Hur är det att vara lärare i svenska som andraspråk med utländsk bakgrund?

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Flickafadder ÅTERRAPPORT

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Transkript:

MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av delarna - söker röda tråden i människans liv - människans utveckling är en livslång process - varje människas liv är unikt - trots individuella skillnader finns lagbundenheter i människans livscykler - människans tillväxt kan bäst förstås i relation till utvecklingens lagbundenheter

Utvecklingsuppgifter i olika åldersstadier enligt Robert Havighurst (1948-1982) (Kuusinen, J. 1995) - utvecklingen framskrider i enlighet med kronologisk ålder -> grunden för utvecklingsstadierna är att den biologiska och sociala utvecklingen genomgåtts på positivt sätt utvecklingsuppgift i varje stadie är utvecklingen knuten till vissa krav och förväntningar, som uppställs av omgivningen och av individens biologiska ålder Havighurst indelar livscykeln i sex delar: 1. Tidig barndom (0-6 år) 2. Barndomens mellanskede (6-12 år) 3. Ungdomstiden (12-18 år) 4. Tidig vuxenålder (18-35 år) 5. Medelåldern (35-60 år) 6. Sen vuxenålder (60 år -) Exempel på olika åldersstadiers utvecklingsuppgifter; Tidig barndom 1. Lära sig gå 2. Lära sig tala 3. Lära sig kontrollera tarm och blåsa 4. Könsidentiteten 5. Lära sig begrepp och kommunikationsmönster gällande den fysiska och sociala verkligheten 6. Vissa moralregler - kunna skilja på rätt och fel 7. Lära sig grunderna för att läsa och skriva

Barndomens mellanskede 1. Lära sig grunderna för gruppaktiviteter (lekregler, spel) - både fysiskt och socialt 2. Lära sig allmänt accepterade könsroller 3. Läsa, skriva, räkna 4. Utveckling av rättsuppfattning och moralregler 5. Utveckla självständigheten 6. Lära sig förhållningssätt som speglar en demokratisk grundsyn Ungdomstiden 1. Identitetsutveckling 2. Tillägna sig en maskulin eller feminin roll 3. Lära sig acceptera det egna utseendet och kroppen 4. Utveckla en emotionell självständighet i förhållande till föräldrar och kamrater 5. Förberedelse för utbildning och arbetsliv 6. Tillägna sig värden som styr beteende, verksamhet och framtidsplaner 7. Förberedelse för eget familjeliv 8. Utveckla värden och attityder i anslutning till socialt ansvar Tidig vuxenålder 1. Ägna sig åt utbildnings- eller yrkeskarriär 2. Val av livspartner 3. Kunna omfatta familjelivets värderingar 4. Grunda en egen familj 5. Fostra och sköta barn 6. Omfatta samhällslivets krav 7. Skapa tillfredsställande sociala förhållanden och verksamheter Medelåldern 1. Acceptera de egna föräldrarnas åldrande 2. Acceptera den egen kroppens åldrande 3. Acceptera livskamratens åldrande 4. Få tillfredställelse genom yrke och arbete 5. Fostra de efterkommande till lyckliga och ansvarsfulla medborgare 6. Delta i samhällslivet Sen vuxenålder 1. Acceptera det fysiska åldrandet 2. Acceptera pensionering och förändringar i den ekonomiska situationen 3. Kunna förlika sig med förlust av livspartner 4. Förändrade sociala roller (familj, närsamhälle, intressen); möjlig minskning av olika aktiviteter 5. Skapa en tillfredsställande boende- och livsmiljö; acceptera dess förändring

Vuxenårens stadier och faser enligt Daniel Levinson (Kuusinen, J. 1995) Livsmönstret design över individens liv => summan av individens alla relationer - livsmönstret bygger ofta på en-två huvudkomponenter (yrkesliv, familjeliv) - livsmönstret utvecklas i en serie sekventiellt ordnade perioder (strukturbyggande o. strukturförändrande perioder) - vid strukturbyggande formas ett livsmönster -> människan gör då väsentliga val - strukturförändrande perioder inträder mot slutet av en strukturbyggande period o. syftar till att skapa förutsättning för en ny Att bli sin egen fasen Novis fasen 22 45 40 33 28 Övergången i livets mitt Etableringsperioden Trettioårsövergången Att bli medlem i vuxenvärlden 65 60 55 50 Övergången till tidig vuxenålder Övergången till sen vu xenålder Mellersta vuxenålderns kulmen Femtioårsövergången Att bli medelålders 17 Barn och ungdom 70 Tidig vuxenålder Mellersta vuxenålder Sen vuxenålder Figur. Levinsons teori om vuxenårens stadier och faser (Kuusinen, J., 1995)

Livsmönstret består enligt Levinson av fyra (ålders)stadier; 1. Barn- och ungdom (0-17 år) 2. Tidig vuxenålder (17-40 år) 3. Mellersta vuxenålder (40-60 år) 4. Sen vuxenålder (60- ) Varje åldersstadie består av ett antal faser (perioder). Den tidiga vuxenåldern består av följande faser; Övergång till tidig vuxenålder - många psykiska och fysiska separationsprocesser - förutse och planera framtida värden - vilken är min plats i vuxenvärlden? - hur ser jag på mig själv som vuxen? Att bli medlem i vuxenvärlden - det egna jaget och vuxenvärlden förenas - tyngdpunkten i livet förskjuts; barn -> vuxen - många nya val görs Trettioårsövergången - möjlighet att analysera gjorda val och lösningar - fortsätta sitt liv på den inslagna vägen eller bryta upp Etableringsperioden - här kulminerar individens liv - investerar nu allt på att förverkliga sina livsmål - inriktning på att bli sin egen - slutligt överge barnet i sig och utv. som vuxen Övergången i livets mitt - begrundar sin tillfredsställelse med livet - fortsätta självständighetsprocessen - upprätta klarare gränser för individen - omvärlden - förändrat tidsperspektiv; tid som gått -> tid som är kvar Levinsons modell koncentrerar sig på den vuxna människan hur kan man utgående ifrån denna förstå den tidiga barndomen och den sena ålderdomen? Eller med Levinsons terminologi; beskriv de faser som ingår i åldersstadierna barn- och ungdom, mellersta vuxenåldern samt i den sena vuxenåldern!

Personlighetsutvecklingen enligt Erik Homburger Erikson (1902-1994) (Imsen, G. 1992) E.H. Erikson delar in livscykeln i åtta karakteristiska perioder, även kallade människans åtta åldrar. I varje period blir det i sin yttersta konsekvens två möjliga resultat av personlighetsaspektens utveckling. Det ena är positivt, det andra negativt. Var och en av de åtta utvecklingsperioderna präglas av sitt personlighetsproblem och sin speciella kris. Mogenhet Personlig integritet Förtvivlan, bitterhet Tidig vuxenålder Produktivitet Stillastående, stagnation Ungdomsålder Vänskap, intimitet Isolering Pubertet Identitetsförvirring Skolålder Framgång, flit Mindervärde Småbarnsålder Initiativ Passivitet, skuld Tidig barndom Självständighet, autonomi Osjälvständighet, skam, tvivel Spädbarnsålder Grundläggande tillit Misstro Figur. Skiss av den psykosociala utvecklingsprocessen enligt Eriksons teori (modifierad efter Imsen, G. 1992).

1. Tillit misstro, 0-1,5 år - förutsättning för mental hälsa = grundläggande tillit till andra - spädbarnets första sociala prestation är att det vågar släppa sin vårdare utom synhåll - miljön har stor betydelse för utvecklingen av tillit - olämpligt utvecklingsförlopp i spädbarnsåldern => social grundinställning präglad av tillbakadragenhet och misstänksamhet - viss mängd misstro ska alltid finnas (proportionen viktig) 2. Autonomi skam, tvivel, 1,5-3 år - behovet av självkontroll vaknar - barnet visar tecken på både egensinnighet och trots - självständighetsfasen är den period då egot vaknar - viktigt att barnet får självständiga uppgifter inom gränserna för barnets mognad - viktigt att inte dominera och befalla över barnet för mycket - autonomi, lusten att vilja kommer inifrån - skam, tvivel, sociala förväntningar och tryck kommer utifrån, väcks via samhället och föräldrarna - negativt resultat av självständighetsfasen => grundinställning av skamkänsla, tvivel och osäkerhet 3. Initiativ skuld, 3-5,5 år - den motoriska och språkliga utvecklingen har utvecklats långt och barnet är nyfiket och ivrigt att utforska - ett ökande aktivitetsbehov (springa, klättra ) - pojkar och flickor börjar företa sig olika aktiviteter => könsrollerna börjar utformas - aktiviteter och initiativ kommer även att stöta på hinder och förbud - de yttre förbuden blir till en inre röst => moralfostran, dvs. internalisering av normer och värden - viktigt att omgivningen sätter gränser och markerar dessa med rimliga påföljder - följden av denna utveckling är dåligt samvete, när man gjort något som är fel - i värsta fall kan skuldkänslan förlama barnet, vilket kan yttra sig i passivitet 4. Kompetens underlägsenhet, 5,5-12 år - barnet inhämtar nu kunskaper som skall användas som verktyg i framtiden - socialt sett viktigt stadium nu kopplas känslan av uppskattning till om man kan klara av en viss sak - kompetensaspekten inom personligheten utvecklas, barnet lär sig skillnaden mellan att lyckas och misslyckas - faran är att barnet utvecklar en känsla av underlägsenhet - arbetsförmåga och flit är det positiva resultatet av perioden, om barnet uppmuntras för framgång leder det till kompetens

5. Identitet identitetsförvirring, Tonåren - den mest omfattande av de åtta perioderna - problemet blir att finna sig själv, känna igen sig själv - tillit, självständighet, initiativ och arbetsförmåga som man tillågnat sig tidigare måste prövas på nytt - vem är jag?, var är min plats i ett större socialt sammanhang? - positivt resultat => identitet uppnås när den från barndomen lagrade inre enheten svarar mot den bild man upplever att andra har av en - negativt resultat => identitetsförvirring problem med att definiera sig själv och finna sin plats i den sociala omvärlden - många löser sin förvirring genom att gå in i grupper, innegäng 6. Intimitet isolering, Tidig vuxenålder - hos alla finns en önskan att knyta nära, personliga förbindelser - intimitet förutsätter en personlig styrka - en trygg identitet är en förutsättning för att kunna gå in i situationer som kräver självuppoffring - negativ utveckling => isolering och social distansering - hård, osund konkurrens kan också leda till isolering 7. Generativitet stagnation, Vuxenåldern - den mogna människan behöver vara nödvändig för någon (vårda, ge omsorg, uppfostra kommande generationer) - även kreativitet på det materiella eller andliga planet, dvs. förverkligande av inre krafter (jfr. Maslows självförverkligande) - handlar ej om en kris med möjlighet till destruktivt resultat den negativa polen innebär nolltillväxt, stagnation - stagnation blir resultatet om individen inte hittar något sätt för generativitet 8. Integritet förtvivlan och leda, Mogen ålder - ur de föregående sju stadierna växer en mogen livserfarenhet fram => integritet - att kunna se ordning och mening i tillvaron och godta livet som det är samt acceptera den närmaste omgivningen - se sig själv som en del av historiens förlopp och acceptera att man bär ansvar för sitt eget liv - brist på integritet => frustration och förtvivlan, en känsla av att livet har gått förbi - tiden ses nu som något nedåtgående, något som har ett slut - förluster (av t.ex. hälsa, arbete, närstående personer, status) => förtvivlan och leda - tittar tillbaka och ser vad man gjort i livet kan man integrera detta i sitt jag, leder det till en inre visdom och integritet

Hittar du någon teori eller modell som Du tycker att på ett bra sätt kan belysa just Din livscykel? Varför? Ifall att ingen teori känns motsvara Dina erfarenheter, vilka brister har teorierna eller på vilket sätt beaktar de förhållanden ur en annan synvinkel än Du?