Verksamhetsanalys 2011

Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2012 Reviderad 20120601

Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars 010-4413022 mobil 070 8875661 Beställning av rapporten: Adress och distributionscentrum online via: http://www.vgregion.se/sv/regionservice/tjanster/bestallhamta-broschyrer/. E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se eller telefon 010-441 36 94, 010-441 36 95 Rapporten finns också på www.vgregion.se/verksamhetsanalys Omslagsbild: Marianne Förars S:ta Helena kyrka i Skövde och en byggkran i samband med en nybyggnation Digigrafi Torn och kran. Gammalt möter nytt. Historia parallellt med förnyelse. Tryck: Regiontryckeriet NÄL, maj 2012.

1 Förord Verksamhetsanalys 2011 är den åttonde årsrapporten som följer upp hälso- och sjukvården ur ett regionalt perspektiv. Rapporten riktar sig till flera olika målgrupper. Den ska vara ett underlag för det politiska beslutsfattandet. Uppföljningen ska visa medborgare och patienter vad vården åstadkommer med sina resurser. Uppföljningen riktar sig också till hälso- och sjukvården genom att visa på goda exempel och förbättringsområden som kan stimulera till förbättringar. Ambitionen är att varje ny rapport ska innehålla nya avsnitt. Årets rapport innehåller nya kvalitetsregister och fler analyser av vårdkonsumtion och undvikbar slutenvård. Vissa områden återkommer i varje rapport och därigenom kan vi nu visa på trender över flera år. Det gäller till exempel avsnitten om befolkningens uppfattning och upplevelser av hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings arbete med öppna jämförelser är normerande för regionkansliet och arbetet med uppföljning och jämförelser av hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsutskottet har också tagit beslut att varje enskild verksamhet skall nå minst riksgenomsnittet i sina resultat. Förhoppningen är att rapporten kan utgöra underlag för förbättringar. Denna rapport är en sammanställning av uppgifter från en mängd datakällor. Arbetet har i huvudsak utförts av medarbetare vid regionkansliet och samordnats av Marianne Förars. Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Chef för analysenheten

2 Arbetsgruppen för Verksamhetsanalys 2011 Arbetsgrupp och skribenter Marianne Förars, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (projektledare) Staffan Björck, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kristina Narbro, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning kvalitetsregister) Anna Kjellström RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning folkhälsa, epidemiologi, enkäter) Anneth Lundahl, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning ekonomi, resurser) Annika Karlqvist, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning basala uppgifter) Jarl Torgerson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ulf Angerås, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mona-Lis Dalbrekt, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lars Björkman, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Lindgren, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lena Gustafsson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (läkemedel) John Karlsson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (läkemedel) Gunnar Numeus, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning tillgänglighet) Mikael Kjerfve, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Claes-Håkan Björklund RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (patientsäkerhet) Ann-Marie Olhede, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (tandvård) Anders Öhman, RK Personalstrategiska avdelningen (personalavsnitt) Nils Conradi, RK Regionalt cancercentrum väst (samordning cancer, för övriga skribenter cancer se avsnittet) RK Ekonomiavdelningen Hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli Informationsgrupp Marianne Förars, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maria Borg, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Webb Marianne Förars, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maria Borg, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anna Kjellström RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anette Ohlin-Johansson, Hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli i Mariestad Epost: fornamn.efternamn@vgregion.se

3 Innehållsförteckning Arbetsgruppen för Verksamhetsanalys 2011... 2 Inledning... 5 Regionens befolkning... 8 Demografi och prognos... 8 Folkhälsa i Västra Götaland... 12 Perspektiv på resurser och resursförbrukning... 17 ACG i Västra Götaland... 20 VG Primärvård vårdval och ersättning... 22 Sjukhusens akutmottagningar... 26 Tillgänglighet... 32 Konsumtion av hälso- och sjukvård... 39 Kontaktgrad... 39 Öppenvårdskonsumtion... 41 Slutenvårdskonsumtion... 44 Undvikbar slutenvård... 46 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning... 55 Nationella Diabetesregistret, NDR.... 56 Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS... 61 Svenskt Bråckregister... 64 Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP - GallRiks... 66 RIKSHÖFT... 71 Svenska Höftprotesregistret... 74 Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg)... 77 Svensk Reumatologis Kvalitetsregister... 80 Psykiatri... 84 Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke... 86 Cancer... 94 Hudmelanom... 98 Huvud- och halscancer... 100 Lungcancer... 102 Bröstcancer... 107 Äggstockscancer... 112 Njurcancer... 116 Urinblåsecancer... 119 Prostatacancer... 122 Tjocktarmscancer... 124 Ändtarmscancer... 128 Patientsäkerhet... 132 Patientnämndernas uppföljning... 138 Befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården... 141 Nationella jämförelser 2011... 141 Utvecklingen 2002-2011... 142 Nya frågor 2010 resultat för 2011... 143 Patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök... 145 Läkemedel... 147 Läkemedelsanvändning i VGR... 147 Nyckeltal för läkemedel... 147 Öppna jämförelser... 152

4 Regionens läkemedelskostnader... 152 Ordnat införande av nya metoder och läkemedel... 153 Tandvård... 154 Barn och ungdomstandvård... 154 Unga Vuxna... 156 Vuxna... 157 Sjuka och äldre... 158 Övergripande... 159 Regionens patientnämnd respektive Privattandvårdens förtroendenämnd... 159 Hälso- och sjukvårdens personal... 160 Del 2 Basala uppgifter... 163

5 Inledning Hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen publicerar för åttonde året en övergripande beskrivning av hälso- och sjukvården i regionen. Rapporten är ett komplement till övrig regional rapportering. Målgrupp för rapporten är i första hand politiska nämnder och styrelser men även andra intressenter. Rapporten är framtagen för att ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen och skall bygga på enhetligt framtagen statistik ur befintliga datakällor och övriga underlag, ge möjlighet till olika typer av jämförelser: över tid, mellan områden och mellan regionen och riket/andra delar av riket och mellan kön, innehålla analyserande kommentarer, utgöra ett komplement till övrig regional rapportering, i tillämpliga delar samordnas med årsredovisning och budgetunderlagsarbete, på sikt utvecklas med allt större fokus på analys och uppföljning av effektivitet och kvalitet. Rapporten skall således ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket Kraven på regionalt enhetlig och jämförbar information har varit vägledande för urval av redovisade data. En andra mycket viktig utgångspunkt har varit att ta tillvara och använda redan insamlade data. Statistik och andra verksamhetsuppgifter som redan samlats in för regionala och nationella syften har använts så långt som möjligt. I handlingsprogrammet för God vård anges 14 mätbara mål som skall vara en drivkraft och stöd för systematiskt förbättringsarbete inom aktuella områden. Indikatorerna som ingår i regionens uppföljning av God Vård är rödmarkerade i figurer/tabelltext och markerade med RÖD stjärna. Läkemedel följs upp i avsnittet läkemedel. Men läkemedelsindikatorer finns även i andra avsnitt. För att lättare hitta avsnitt om läkemedel är dessa utmärkta med BLÅ stjärna Vi har, där det är relevant, strävat efter att redovisa data uppdelat på hälso- och sjukvårdsnämndernas områden. Data från 2011 har använts där det varit möjligt. Inom området kvalitet och resultat inom hälso- och sjukvård har SKL och Socialstyrelsen fortsatt utvecklat arbetet med öppna jämförelser och har nu publicerat en sjätte årsrapport. Det nationella arbetet ger möjligheter till utveckling av den regionala uppföljningen. För jämförelser mellan regionen, riket och andra landsting är Öppna Jämförelsedata till god hjälp. Skribenterna har där så är möjligt redovisat tidsserier. Likaså har särskild fokus lagts på gruppen äldre. Bland annat innehåller avsnitten om befolkningens hälsa och befolkningens vårdkonsumtion sådan information. I Verksamhetsanalys 2011 presenteras uppföljande data ur några kvalitetsregister. Uppföljningen är ett komplement till annan kvalitetsuppföljning och syftar främst till att ge en samlad bild av redovisade resultat ur de kvalitetsregister som omfattar stora volymer. Målet kvarstår att successivt utveckla rapporten till en uppföljning med allt större fokus på effektivitet och kvalitet. I årets rapport återkommer några register och några utgår. De cancerregister som följdes upp i förra årets rapport återkommer med delvis annan områdesindelning. I årets rapport ingår två nya kvalitetsregister Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP - GallRiks och Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg). Vissa under tidigare år återkommande avsnitt har dock måst utgå i år delvis på grund av svårigheter att få data men också beroende på kapacitetsbrist. Ett annat avsnitt som utgår ur årets rapport är Kostnader ur ett nämndsperspektiv. Arbetsgrupper I arbetet med framtagandet av data till rapporten har ingått medarbetare från regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning och personalavdelning samt medarbetare från nämndernas hälso- och sjukvårdskanslier och verksamhetsföreträdare. Cancercentrum Väst ansvarar för avsnitten om cancersjukvård. Arbetsgruppen redovisas efter förord. Projektledare har varit Marianne Förars, analysenheten, hälso- och sjukvårdsavdelningen. Rapporten Rapporten innehåller fakta men även analyserande kommentarer som kan vara till hjälp vid tolkningen samt belyser trender och avvikelser. Innehållet är uppdelat i tre delar: Rapporten är indelad i två huvudavsnitt. En första textdel med ett urval av sammanställningar och med analyserande kommentarer. I denna del återfinns såväl jämförelser av vårdkonsumtion som uppgifter om demografi och personal. En andra beskrivande del om regionens vårdproduktion med basala uppgifter om utbudet.

6 Som komplement till rapporten finns en tabellbilaga som kan användas som källa i andra analyser och jämförelser. Rapporten på webben Rapporten finns också publicerad på regionens hemsida www.vgregion.se. Alla diagram finns i bildspel och är nerladdningsbara. Särskilda utdrag och kompletterande material med hälso- och sjukvårdsnämndsjämförelser publiceras också på webben. Från och med hösten 2010 finns ett prioriterat urval av resultaten ur rapporten Verksamhetsanalys 2009 redovisade på webben per hälso- och sjukvårdsnämnd Detta för att förenkla för användaren att göra jämförelser inom just sitt område. Efter publicering av Verksamhetsanalys 2011 kommer hälsooch sjukvårdsnämndernas webprofiler att uppdateras. Arbete pågår också med att utveckla publiceringen av data per sjukhus. På sikt kommer det också att finnas presentationer för andra områden. Mer information och de nya presentationerna hittar du på www.vgregion.se

7 Hälso- och sjukvårdsnämndområden i Västra Götalandsregionen 1 2 1 3 9 10 Västra Hisingen Hisingen 11 5 Västra Göteborg Norra Lundby Östra Göteborg Centrum Majorna- Linné Askim- Frölunda- Högsbo 12 Angered Örgryte- Härlanda Mölndal Partille 4 Härryda 7 7 Alingsås 6 8 Hälso- och sjukvårdsnämndområden 2011 Andel av länets Antal i befolkningen Andel i befolkningen (%) befolkning (%) Totalt Kvinnor Män 65 år+ 80 år+ 1 Norra Bohuslän 5 73 087 36 235 36 852 24,6 6,9 2 Dalsland 3 42 259 20 806 21 453 25,5 7,7 3 Trestad 10 157 157 78 665 78 492 19,7 5,7 4 Mellersta Bohuslän* 8 121 162 60 161 61 001 18,9 4,5 5 Göteborg, centrum-väster 14 227 156 115 801 111 355 16,3 5,0 6 Mittenälvsborg 6 97 119 48 677 48 442 18,7 4,9 7 Södra Bohuslän* 8 131 709 66 062 65 647 15,4 4,2 8 Sjuhärad 12 191 137 95 854 95 283 19,8 5,8 9 Västra Skaraborg 8 128 087 63 945 64 142 21,2 6,2 10 Östra Skaraborg 8 128 513 63 945 64 568 21,6 6,0 11 Göteborg, Hisingen 9 141 199 70 344 70 855 15,4 4,3 12 Nordöstra Göteborg 9 150 820 75 805 75 015 12,6 4,1 Västra Götaland 100 1 590 588 796 620 793 968 18,3 5,2 Riket 9 482 855 4 756 021 4 726 834 18,8 5,3 I Göteborgs kommun finns 1 183 personer (320 kvinnor och 863 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad *Nämndsnamn för HSN 4 är Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och för HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal, men av utrymmesskäl använd de gamla beteckningarna genomgående i rapporten

8 Regionens befolkning I Västra Götaland bor drygt 1,6 miljoner människor, cirka en sjättedel (17 procent) av Sveriges befolkning. Länet är fördelat på 49 kommuner. Befolkningen i Göteborgs stad omfattar grovt sett en tredjedel av länets invånare. Göteborgs stad bestod fram till år 2010 av 21 stadsdelar som sedan 2011 slagitshop till 10 stadsdelar. Västra Götalandsregionen är indelad i 12 hälso- och sjukvårdsnämndsområden (HSN). Hälso- och sjukvårdsnämnderna är beställare av hälso- och sjukvård. Nämnderna företräder medborgarperspektivet och har ett samlat ansvar för att främja befolkningens hälsa och tillse att det finns tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser samt insatser för funktionshindrade/handikappade. Hälso- och sjukvårdsnämnderna gör därmed en samlad beställning av insatser för befolkningen. Indelningen av nämndsområdena visas på kartan på sidan 7. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som påverkar är ålder, kön, livsvillkor, levnadsvanor och sjukdomsbörda. Befolkningens ålderssammansättning är av störst betydelse för behovet av hälso- och sjukvård. Kostnaderna för slutenvård per individ ökar brant från 65 års ålder och äldre används ofta som mått på resursbehov för vård. Hur skillnaderna mellan social position och status utvecklas inom befolkningen är annan faktor som i hög grad har betydelse för invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Enligt en beräkning inom EU bedöms unionens kostnader för ojämlikheter i hälsa idag uppgå till omkring 1 000 miljarder Euro, vilket motsvarar 9,5% procent av EU s samlade BNP. 1 Ojämlikheter i hälsa definieras som olikheter i hälsa mellan grupper med olika utbildningsnivå. Däremot är det inte lika självklart hur det påverkar den efterfrågestyrda vården. Samhällets utveckling spelar en avgörande roll för hälso- och sjukvårdens framtid. Den avgör dels sjukvårdens resursbehov givet ambitionen att ge alla vård på lika villkor, dels förutsättningarna att finansiera detta resursbehov med i huvudsak skattemedel en grundpelare för svensk hälso- och sjukvård. Avsnittet om regionens befolkning beskriver åldersfördelning och befolkningsprognos, samt resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 i Västra Götaland. Demografi och prognos Ålder Befolkningens ålderssammansättning i Västra Götaland liknar den i Sverige som helhet. Figur A-1 visar antalet personer per ettårsklass och kön. Det finns fler kvinnor än män som är 70 år eller äldre. Antal personer i befolkningen 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100 år kvinnor män Figur A-1. Antal kvinnor och män per ettårsklass i Västra Götaland 2011. Källa: SCB Individer 0 6 år utgör 8 procent av befolkningen, 7 17 åringar utgör 12 procent, 18 64 åringar utgör 62 procent, 65 79 åringar utgör 13 procent och 80 år och äldre utgör 5 procent av befolkningen i Västra Götaland. Andelen över 65 år ökar och andelen i arbetsför ålder minskar över tid. Inom länet varierar befolkningssammansättningen påtagligt. Figur A-2 visar att den äldsta befolkningen finns i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) samt Skaraborg (HSN 9, 10). Göteborgsområdet, och framförallt nordöstra Göteborg (HSN 12) har den lägsta andelen över 65 år. Göteborg, Centrum-väster (HSN 5) har den största andelen 18-44-åringar och den lägsta andelen barn och ungdomar 0-17 år. Störst andel barn- och ungdomar finns i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Partille, Härryda, Mölndal (HSN 4 och 7) samt i Mittenälvsborg (HSN 6). 1 Mackenbach JP et al. Economic implications of socioeconomic inequalities in health in the European Union. July 2007. European Commission. ISBN-13: 978-92-79-06727-3

9 0% HSN 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 VG VGkv VGmä Riket 8% 12% 36% 25% 13% 5% 0-6 år 7-17 år 18-44 år 45-64 år 65-79 år 80 och äldre Figur A-2. Andel i befolkningen (%) fördelat på åldersklasser och hälso- och sjukvårdsnämndsområden 2011. Källa SCB. 18 procent av befolkningen är äldre än 65 år. Det är väsentligt fler kvinnor än män i åldrarna 65 år och äldre i alla nämndsområden (tabell A-1). Tabell A-1. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år respektive 80 år, fördelat på och hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön 2011.Källa SCB. Andel 65+ Andel 80+ Kvinnor Män Kvinnor Män HSN 1 25,7% 23,6% 8,2% 5,5% HSN 2 27,5% 23,6% 9,3% 6,0% HSN 3 21,5% 17,9% 6,9% 4,4% HSN 4 20,1% 17,8% 5,4% 3,7% HSN 5 18,4% 14,1% 6,4% 3,5% HSN 6 19,8% 17,5% 5,8% 3,9% HSN 7 16,8% 14,0% 5,2% 3,2% HSN 8 21,7% 18,0% 7,2% 4,4% HSN 9 23,0% 19,4% 7,6% 4,8% HSN 10 23,5% 19,6% 7,4% 4,7% HSN 11 17,0% 13,8% 5,5% 3,2% HSN 12 14,3% 10,9% 5,4% 2,7% VG 20,0% 16,6% 6,5% 4,0% Riket 20,0% 16,6% 6,5% 4,0% Andelen äldre än 65 år varierar mellan länets kommuner och stadsdelar (figur A-3). Minst andel äldre finns i Göteborgsområdet. Störst andel äldre i länet finns i Sotenäs i Norra Bohuslän, där 28 procent av befolkningen är äldre än 65 år, följt av Bengtsfors, Gullspång, Karlsborg och Mellerud, 27 procent. I 29 av 58 kommuner/stadsdelar var mer än 21 procent av befolkningen äldre än 65 år. År 2007 var det bara i elva 2 kommuner/stadsdelar andelen äldre var över 21 procent. I Angered, Majorna-Linné och Östra Göteborg var mindre än 13 procent av befolkningen äldre än 65 år. Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta 2011. Källa SCB och Göteborgs stad. Befolkningsprognos nationellt Hur kommer Västra Götalands folkmängd att utvecklas fram till 2050? Enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos, ökar antalet i befolkningen med 13 procent fram till 2050. För Västra Götalands del skulle det innebära en ökning med drygt 200 000 personer. Diagram A-4 visar förväntat antal personer i olika åldersgrupper mellan 2011 och 2050 i Västra Götaland. Diagrammet visar att antalet personer ökar i alla åldersgrupper, men i olika grad och i olika tidsperioder. Förväntat antal personer 650 000 600 000 550 000 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2015 2020 2025 2030 Figur A-4. Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland mellan år 2011 och 2050. Källa: SCB s nationella befolkningsprognos. Sverigeantal omräknade till Västra Götalandsantal genom att ta andelen Västra Götaland/Sverige per ettårsklass 2011 och anta att fördelningen består till och med 2050. 2035 2040 2045 2050 18-44 år 45-64 år 65-79 år 7-17 år 80-w år 0-6 år 2 Omräknat till 2011 års stadsdelsindelning i Göteborg Fram till 2020 sker ökningen framförallt i åldersgruppen 65-79 år. Anledningen till detta är att 40- talisterna som utgör en stor årskull, nu utgör stora delar av åldersgruppen 65-79 år. Denna befolkningsökning bland äldre kommer sannolikt att på-

10 verka resursbehovet för hälso- och sjukvård. Även antalet 7-17 åringar förväntas öka. Mellan 2020 och 2030 passerar fyrtiotalisterna 80- årsåldern och stora vårdbehov förväntas uppkomma efter 2020. Detta kan även beskrivas med hjälp av den demografiska försörjningskvoten. Den beräknas som summan av antal personer 0 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20 64 år därefter multiplicerat med 100. Idag har vi en nivå på försörjningskvoten på 70 personer per 100 i yrkesaktiv ålder. Detta kan förenklat uttryckas som att 100 personer skulle behöva försörja 70 unga och gamla. Denna nivå antas öka till drygt 80 personer per 100 i yrkesaktiv ålder i slutet av 2020-talet (figur A-5). Försörjningskvoten som härrör från unga antas vara konstant under prognosperioden. Det är försörjningskvoten som härrör från de äldre som ökar och någon gång kring 2030 kostar de äldre mer än de yngre. Det står i stark kontrast till situationen på 1960-talet, då unga kostade avsevärt mer än äldre, enligt Statistiska centralbyrån. Försörjningskvot 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2015 2020 2025 Figur A-5. Prognostiserad förändring av försörjningskvot 2011-2050 i Västra Götaland, baserad på prognos av folkmängden. Källa: SCB s nationella befolkningsprognos. Sverigeantal omräknade till Västra Götalandsantal genom att ta andelen Västra Götaland/Sverige per ettårsklass 2011 och anta att fördelningen består till och med 2050. Medellivslängden förväntas öka med 2,6 år för en 65-åring fram till 2050. Det finns ännu ingen konsensus huruvida den ökade levnadslängden kommer innebära fler friska eller sjuka år. Socialdepartementet har simulerat vilken roll äldres hälsa spelar för framtida behov av hälso- och sjukvård och äldreomsorg 3. Den ökande medellivslängden beskrivs med hjälp av tre olika hälsoscenarierna; utökad sjuklighet, uppskjuten sjuklighet och komprimerad sjuklighet. Skillnaderna mellan scenarierna är befolkningens hälsa i livets slutskede och när sjuklighet inträder. Möjligheten finns också att utveckl- 2030 2035 2040 2045 2050 ingen går mot en kombination av dessa. Mycket tyder på att äldre ofta kan lägga friska år till sina, d.v.s. uppskjuten sjuklighet eller komprimerad sjuklighet. När då sjuklighet uppträder, kan många åkommor oftare botas, lindras eller behandlas, vilket kan innebära en ökande andel äldre med stora behov av hälso- och sjukvård. Enligt rapporten förväntas kostnaderna för den åldrande befolkningen stiga med närmare 30 procent till 2050. Kostnader för äldreomsorg förväntas stiga med 70 procent. Men det är inte bara befolkningsändringar som påverkar kostnadsutvecklingen. Historiskt sett har andra faktorer haft större betydelse: landets välstånd och inkomstutveckling, den medicinskteknologiska utvecklingen, ändrade behandlingsmönster, ökade förväntningar och krav på tjänsternas innehåll och kvalitet samt tillgången till personal med olika kvalifikationer 4. Det har visats att hälsofrämjande satsningar i tidig ålder är mycket effektiva både för att skapa en god hälsa för individen och för att minska behovet av hälso- och sjukvård. Konsumtionen av besök i primärvård i Västra Götaland skulle till följd av en högre andel äldre öka med 8 procent fram till 2020, med antagandet att vårdkonsumtionsnivån fortsätter som idag 5. På liknande sätt skulle besök i specialiserad öppen vård öka med 9 procent och antalet vårdtillfällen med 10 procent. Västra Götalandsregionens befolkningsprognos Västra Götalandsregionen har gjort en egen befolkningsprognos per kommun till år 2020, med basåret 2010. Enligt denna prognos kommer befolkningen under dessa år att öka med drygt 82 000 individer, en ökning med fem procent. Merparten av befolkningsökningen förväntas bestå av inflyttning. Stigande fruktsamhetstal bidrar även till ett ökat födelseöverskott. Men det finns skillnader inom länet. Figur A-6 visar att den största befolkningsökningen förväntas i Göteborgsområdet. Befolkningsutvecklingen är svagast i Fyrbodal och Skaraborg. Dalsland förväntas minska antalet i befolkningen år 2020 med åtta procent och Norra Bohuslän och Västra Skaraborg med en (1) procent. 4 Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Regeringskansliet 2010. 5 Befolknings- och vårdkonsumtionsutveckling fram till år 2020. Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg, Västra Götalandsregionen 2011. 3 Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Regeringskansliet 2010.

11 Förändring (%) 2020-10% -5% 0% 5% 10% 15% HSN -8% -1% 1 2 3 4 5+11+12 6 7 8-1% 9 10 VG Riket VG kv VG ma 0% Figur A-6. Prognostiserad förändring av folkmängden (%) mellan år 2011 och 2020, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. Åldergruppen 65-79 år förväntas som tidigare nämnts öka mest fram till 2020, med 19 procent, vilket motsvarar en ökning med cirka 40 000 individer (figur A-7). Halva befolkningsökningen kommer därmed att ske i den åldersgruppen. Under samma period förväntas antalet personer i arbetsför ålder, 18-64 år, öka med cirka 1 procent. Andelen 65 år och äldre förväntas öka från 18 procent av befolkningen år 2011 till 20 procent av befolkningen år 2020. Däremot kommer andelen över 80 år vara relativt stabil, drygt 5 procent av befolkningen. 7-17 år 18-44 år 45-64 år 65-79 år 80 år och äldre Figur A-7. Prognostiserad förändring av folkmängden (antal och procent) i Västra Götaland mellan år 2011 och 2020, fördelat på sex åldersklasser. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. Befolkningstillväxten bland 65 år och äldre beräknas bli större bland män (19%) än bland kvinnor (13%), men antalet kvinnor över 65 år kommer fortfarande att vara större än antalet män, nästan 181 000 kvinnor och drygt 156 000 män år 2020. 3% 3% 3% 5% 5% 5% 5% 9% 9% 12% 0-6 år Förändring mellan 2011 och 2020 +3% -0,3% +8% +3% +11% +19% -10 000 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 även 2020 ha högst andel personer 65 år eller äldre i befolkningen (30 procent respektive 29 procent). 1 2 3 4 5+11+12 6 7 8 9 10 VG Riket VG kv VG ma HSN Förändring (%) 2020 får åldergruppen 65-79 år 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 21% 12% 15% 21% 24% 19% 18% 16% 16% 16% 19% 20% 18% 20% Figur A-8. Prognostiserad förändring av folkmängden (%) mellan år 2011 och 2020 för åldersgruppen 65-79 år, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. Procentuell förändring av antal personer 80 år och äldre per nämndsområde redovisas i figur A-9. Den största ökningen av personer 80 år och äldre fram till 2020 förväntas i Mellersta Bohuslän (HSN 4) med 33 procent, följt av Mittenälvsborg (HSN 6) och Södra Bohuslän (HSN 7). I Göteborg ses däremot en minskning av antalet individer 80 år och äldre, den närmaste tioårsperioden. Förändring (%) 2020 får åldergruppen 80 år och äldre -5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% HSN 1 2 3 4 5+11+12 6 7 8 9 10 VG Riket VG kv VG ma -2% 3% 4% 7% 6% 7% 9% 8% 8% 11% 16% 20% 33% 14% Figur A-9. Prognostiserad förändring av folkmängden (%) mellan år 2011 och 2020 för åldergruppen 80 år och äldre, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. Gemensamt för alla områden i länet är att andelen 65 år eller äldre i befolkningen förväntas vara större år 2020 jämfört med 2011 (figur A-10). Figur A-8 visar prognostiserad förändring av antalet personer 65-79 år fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Den procentuella ökningen kommer att vara störst i Göteborg, men andelen 65 år och äldre i området kommer fortfarande vara lägst i länet år 2020, 16 procent (figur A-10). Norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2) förväntas

12 1 2 3 4 5+11+12 6 7 8 9 10 VG Riket VG kv VG ma Andel (%) av befolkningen 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 2011 2020 prognos Figur A-10. Andel (%) i befolkningen som är 65 år eller äldre år 2011 och prognos för 2020, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. fortfarande anger var fjärde kvinna 16-29 år ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Fortsatt ökning av övervikt och fetma Andelen med övervikt eller fetma bland de svarande i Västra Götaland är 48 procent (35 procent övervikt och 13 procent fetma). Det är en ökning med mer än två procentenheter sedan år 2007. Ökningen gäller både män och kvinnor, i åldrarna 45-84 år och avser främst fetma. Övervikt är vanligare hos män än hos kvinnor medan fetma är lika vanligt. Andelen med övervikt eller fetma är högst i Fyrbodal och Skaraborg. Om Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Antalet 0-6 åringar kommer att öka stadigt under perioden. År 2020 kommer det finnas 3 procent fler 0-6 åringar än 2011, vilket motsvarar cirka 3 500 fler barn. Antalet 7-17 åringar kommer att minska fram till 2012 för att sedan öka igen, tack vare större barnkullar i början av 2000-talet. År 2020 kommer det finnas 11 procent fler 7-17 åringar än 2011 Folkhälsa i Västra Götaland Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011 Här redovisas sammanfattning av resultat från folkhälsoenkätundersökningen Hälsa på lika villkor vilken genomfördes 2011 bland befolkningen 16-84 år i Västra Götaland. För mer resultat hänvisas till rapport 2011 6 och webbsida 7. Undersökningen beskrivs i korthet i rutan. Tre av fyra mår bra Tre av fyra uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Andelen har ökat med två procentenheter sedan 2007. Men, hälsotillståndet varierar inom länet och har starkt samband med ålder och socioekonomiska förhållanden. Personer med lång utbildning och hög inkomst mår bäst. Sämst mår personer födda utanför Sverige och personer med svag ekonomi, där dubbelt så hög andel uppger dålig hälsa. I nordöstra Göteborg rapporteras högst andel i länet med dålig hälsa. Trenden av ökande psykisk ohälsa bruten Totalt har sexton procent av de svarande angett nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket är en svag förbättring jämfört med 2007 då undersökningen genomfördes senast. Undersökningen antyder också att de senaste årtiondenas trend av ökande psykisk ohälsa bland unga kvinnor nu kan ha brutits. Men, 6 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011. Västra Götalandsregionen jan 2012. 7 www.vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor är en nationell enkätundersökning med frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor, läkemedelskonsumtion, vårdutnyttjande, tandhälsa, trygghet och sociala relationer samt arbetsmiljö. Den sänds sedan 2004 ut till ett slumpmässigt urval av 20 000 personer i Sverige i åldrarna 16-84 år Undersökningen genomförs årligen av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting/regioner och Statistiska centralbyrån (SCB) Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om människors hälsa och livsvillkor och följa förändringar över tid Västra Götalandsregionen gör vart fjärde år ett tilläggsurval för att få underlag för planering av folkhälsoinsatser i länet för att främja hälsa och förebygga ohälsa År 2011 (april-juni) skickades totalt 96 000 enkäter ut i Västra Götaland. 51 930 personer deltog, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 54 procent Undersökningen genomförs som postenkät med möjlighet att svara via webb Resultatet för Västra Götaland 2011 jämfört med 2007 redovisas dels i rapporten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011, dels på webbplats i excel-filer fördelade på ämnsområden www.vgregion.se/folkhalsoenkaten Resultaten redovisas på Västra Götalandsnivå, fördelat på bakgrundsvariabler och per hälso- och sjukvårdsnämndsområde. På webbplatsen redovisas även tidsserier 2005-2008 och 2011, samt per kommun och stadsdel i Göteborg och Borås För beskrivning av frågor och bakgrundsvariabler (kön, ålder, utbildning, socioekonomisk indelning, ekonomi och födelseland, familjeförhållanden och funktionsnedsättning) hänvisas till webben Färre kvinnor röker I årets undersökning uppger 13 procent av kvinnorna och 12 procent av männen att de röker dagligen. För kvinnor är det en minskning med 3 procentenheter sedan 2007. Tydligast är minskningen bland medelålders kvinnor. Rökning är vanligast bland personer med kort utbildning och bland utlandsfödda.

13 Riskabel alkoholkonsumtion oförändrad Sjutton procent av männen och 10 procent av kvinnorna bedöms ha riskabla alkoholvanor, vilket är oförändrat jämfört med 2007. Riskabla alkoholvanor är enligt undersökningen betydligt vanligare bland yngre. Många unga avstår tandvård på grund av ekonomin Knappt 16 procent av de svarande uppger att de avstått från att söka tandvård trots upplevt behov. Bland unga 25-29 år har var fjärde avstått. Även här finns ett tydligt samband med socioekonomiska faktorer. Nästan två av tre uppger ekonomi som skäl för att inte söka tandvård vid behov. Köns- och åldersskillnader Kvinnor rapporterar i högre grad än män psykiska besvär, att de saknar kontantmarginal, att de haft kontakt med vården framförallt vårdcentralsbesök, att de avstått att söka vård trots behov, användning av följande läkemedel magsår/magkatarr, allergi, antidepressiv, lugnande/ångestdämpande, sömnmedel/insomning, värkmedicin. Män rapporterar i högre grad än kvinnor ohälsosamma levnadsvanor, övervikt, lågt socialt deltagande, att de inte får stöd i arbetet, användning av diabetesmedicin och blodfettsänkande medicin. Vad gäller ålder så har unga (16-29 år) i högre grad än övriga rapporterat psykiska besvär, allergi, att de ej sökt vård/tandvård trots behov, dåliga kostvanor, riskabla alkoholvanor, snusning, cannabis, riskabla spelvanor, att de har svårt att lita på andra människor, respektive saknar kontantmarginal. Personer i 30-64 års ålder har i högre grad än övriga rapporterat sömnsvårigheter, att de röker dagligen, och att de vill sluta röka. Det finns ett positivt samband mellan ökande ålder och andel med självskattad dålig hälsa, värk, funktionsnedsättning, diabetes, högt blodtryck, stillasittande fritid, övervikt/fetma, lågt socialt deltagande, låg arbetsförmåga, vårdkontakter, läkemedel (ej allergi, antidepressiv, receptfri värkmedicin). Stora sociala skillnader Utfallet i Hälsa på lika villkor är avsevärt sämre bland personer med sjuk-/aktivitetsersättning (20-64 år) och självrapporterad dålig hälsa för nästan samtliga frågor i undersökningen och i viss mån även bland personer med funktionsnedsättning och arbetslöshet (20-64 år). Personer med kort utbildning (25-74 år) rapporterar i högre grad än personer med längre utbildning dåligt hälsotillstånd, svår värk, funktionsnedsättning, högt blodtryck, stillasittande fritid, dåliga kostvanor, övervikt och fetma, rökning, snusning, lågt socialt deltagande, användning av blodtryckssänkande medicin. Figur A-11 visar andel som röker dagligen fördelat på socioekonomiska bakgrundsvariabler. Total 2011 Total 2007 Kvinnor Män 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Yrkesarbetande Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Sjuk-/aktivitetsersättning Studerar Arbetare Lägre tjänstemän Mellan o högre tjänstemän Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Låg inkomst Hög inkomst Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Ensamstående utan barn 0-17 Ensamstående med barn 0-17 Samboende utan barn 0-17 Samboende med barn 0-17 Funktionsnedsättning Nej Bra eller mycket bra hälsa Varken eller Dålig eller mycket dålig hälsa Inga ohälsosamma levnadsvanor 1 2 eller fler Två eller fler vårdbesök Ett eller färre Minst 2 sociala aktiviteter En eller inga Andel dagligrökare (Procent) 0 10 20 30 40 50 Figur A-11. Andel (%) av de svarande som röker dagligen år 2011 fördelat på bakgrundsvariabler. 95% konfidensintervall. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland. Personer födda utanför Sverige rapporterar i högre grad än personer födda i Sverige dåligt hälsotillstånd, svår värk, funktionsnedsättning, psykiska besvär, stillasittande fritid, övervikt, rökning, riskabla spelvanor, lågt socialt deltagande, stöd och tillit, avsaknad av kontantmarginal, saknar stöd i sitt arbete, användning av receptbelagd värkmedicin, samt avstått från att köpa medicin på recept. Det finns inomregionala skillnader Det finns geografiska skillnader inom länet i hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och vårdkontakter. Skillnaderna beror till stor del på åldersprofil och socioekonomisk sammansättning som beskrivits ovan. Här ges några exempel. I nordöstra Göteborg rapporteras högst andel med bl.a. självskattad dålig hälsa, psykiska besvär, dagligrökare och stillasittande fritid. En relativt högre andel har här avstått från att söka vård trots behov. Andelen med socialt deltagande och stöd är lägre i 13 14

14 detta område. Utfallet kan till stor del förklaras av att andelen utlandsfödda personer, och personer med sjuk-/aktivitetsersättning eller i arbetslöshet är högre i nordöstra Göteborg än i länet som helhet. I samtliga åldersgrupper är andelen med riskabla alkoholvanor högst i Göteborg, centrum-väster, cirka 20 procent jämfört med 13 procent i länet som helhet. Den höga andelen unga och studenter i området är således inte den enda förklaringen till det högre värdet. Andelen med övervikt och fetma är högst i Fyrbodal och Skaraborg, vilket skulle kunna förklaras av en äldre befolkning. Men andelen med övervikt och fetma är framförallt högre i åldrarna 16-64 år i områdena (figur A-12). Övervikt och fetma är vanligare på landsbygden än i större tätorter. Procent (%) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 OBS! Skala 0-40 Fetma 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Figur A-12. Andel (%) av de svarande med fetma (BMI>30) år 2011 fördelat på åldersgrupper och hälso- och sjukvårdsnämndsområden. 95% konfidensintervall. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland. Beskrivning av resultaten för varje hälso- och sjukvårdsnämndsområde finns sammanställda på websidan: www.vgregion.se/folkhalsoenkaten. Hälsa på lika villkor 2004-2009, 2011 Tabell A-2 visar utvecklingen i Västra Götaland av några levnadsvanor och hälsoeffekter i befolkningen under perioden 2004-2009 och 2011 baserat på folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Mönstret är liknande det i riket. Resultat för riket år 2011 har i april 2012 endast publicerats för ett fåtal frågor, se www.fhi.se. Hälsa på lika villkor bland äldre Tabell A-3 visar utfallet bland personer 65-84 år. Andelen personer som skattar sin hälsa som bra är lägre bland äldre 65-84 år, än bland 16-64 åringar. Även andelen dagligrökare och personer med riskabla alkoholvanor är lägre bland äldre. Andelen med övervikt och fetma är högre bland 65-84-åringar, än bland yngre och andelen har ökat över tid. Tabell A-2. Tidsserier för levnadsvanor och hälsoeffekter, 2004-2009, 2011. Andel (%) av befolkningen 16-84 år i Västra Götaland, fördelat på kön. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2011 Antal* 5027 16253 21060 28919 18838 1750 51930 Svarsfrekv% 61 62 59 58 53 52 54 LEVNADSVANOR Andel dagligrökare (%) Kvi 17 17 16 16 14 15 13 Män 15 13 13 12 12 12 12 Andel med riskabla alkoholvanor (%) Kvi 8 10 10 10 10 10 10 Män 18 20 16 18 18 16 17 HÄLSOEFFEKTER Andel med bra självskattat allmänt hälsotillstånd (%) Kvi 63 65 66 67 69 66 70 Män 70 71 71 73 74 74 74 Andel med dåligt självskattat allmänt hälsotillstånd (%) Kvi 10 9 8 8 7 10 6 Män 6 7 6 6 6 6 5 Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, GHQ12 (%) Kvi 24 21 22 20 20 22 19 Män 14 16 15 14 14 16 13 Andel med övervikt inkl fetma (%) Kvi 39 38 38 39 39 41 41 Män 54 53 53 52 53 51 55 Andel med fetma (%) Kvi 11 11 11 12 11 13 13 Män 11 11 12 11 12 12 13 *Antal besvarade enkäter Tabell A-3. Tidsserier för levnadsvanor och hälsoeffekter, 2005-2008, 2011. Andel (%) av befolkningen 65-84 år i Västra Götaland, fördelat på kön. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2005 2006 2007 2008 2011 Antal* 3 685 4 925 7 050 4 738 15552 Svarsfrekv% 71 73 LEVNADSVANOR Andel dagligrökare (%) Kvi 10 10 10 12 10 Män 10 11 10 10 11 Andel med riskabla alkoholvanor (%) Kvi 1 2 1 2 2 Män 4 4 4 4 6** HÄLSOEFFEKTER Andel med bra självskattat allmänt hälsotillstånd (%) Kvi 47 49 51 53 51 Män 53 55 56 57 55 Andel med dåligt självskattat allmänt hälsotillstånd (%) Kvi 12 10 10 9 9 Män 10 9 8 8 9 Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, GHQ12 (%) Kvi 14 15 13 12 14 Män 11 11 10 11 10 Andel med övervikt inkl fetma (%) Kvi 52 55 54 52 56** Män 60 59 60 63 64** Andel med fetma (%) Kvi 15 18 16 14 18** Män 12 13 14 13 16** *Antal besvarade enkäter ** Statistisk signifikant skillnad jämfört med 2007

15 Folkhälsa i Sverige Statens folkhälsoinstitut redovisar i årsrapport 2012 bland annat utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i Sverige 8. Mönstret är liknande det som redovisats för Västra Götaland. Sammantaget ses ingen enhetlig bild av utvecklingen av de olika bestämningsfaktorerna, en del går i önskvärd riktning och andra inte. Ett sätt att bilda sig en uppfattning om de tänkbara folkhälsokonsekvenserna är att utgå ifrån de största riskfaktorerna för ohälsa mätt i termer av funktionsjusterade levnadsår, DALY. Till de riskfaktorer som enligt detta sätt att mäta orsakar den största sjukdomsbördan i Sverige hör tobak (9,6%), högt BMI (6,6%), fysisk inaktivitet (3,5%) och alkohol (2%), där procentsiffrorna anger de olika riskfaktorernas bidrag till den totala sjukdomsbördan i Sverige. Mot denna bakgrund konstateras i årsrapporten att andelen dagligrökare glädjande har minskat under de senaste åren och att trenden tycks fortsätta. Även för konsumtionen av alkohol ser situationen förhållandevis ljus ut, åtminstone att döma av totalkonsumtionens utveckling. Det oförändrade stillasittandet på fritiden ger däremot viss anledning till oro, särskilt med tanke på att det finns tecken på att fetman ökar bland befolkningen. 8 Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012. Socialstyrelsen och statens Folkhälsoinstitut. Mars 2012. Hälsoläget i Sverige och Västra Götaland är överlag mycket gott. Trots det finns utmaningar. I årsrapporten lyfts de socioekonomiska förhållandenas betydelse för människors levnadsvanor och att detta välkända mönster består. Män och kvinnor med längre utbildning har i högre utsträckning mer hälsosamma levnadsvanor än de med kortare utbildning. Den högre arbetslösheten bland personer med kortare utbildning förstärker den ogynnsamma bilden. I folkhälsopolitisk rapport 2010 9 diskuteras generella och riktade åtgärder för att minska skillnader i hälsa. De socioekonomiska skillnaderna i hälsa är mindre i Sverige än i flera andra höginkomstländer. I Sverige erbjuds en stor del av alla välfärdsinsatser generellt. Detta talar för att generella åtgärder bidrar till att minska sociala skillnader i hälsa, vilket även stöds av bl.a välkända folkhälsoforskaren Geoffrey Rose och i WHO-rapporten Closing the gap in a generation. Det finns dock forskare som hävdar motsatsen, det vill säga att åtgärder främst bör riktas mot de socialt mest utsatta, men det finns exempel som talar mot detta. Storbritannien lyfts som exempel där man sedan 1997 genomfört sådana riktade åtgärder i betydande omfattning, men där hälsoskillnaderna inte minskat. Generella åtgärder kan utformas med utgångspunkt från de grupper som har störst behov och som är svårast att nå och målgruppsanpassas. 9 Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa allas ansvar. Statens folkhälsoinstitut 2010, sid 87

16 Kort om Regionens befolkning Demografi - I Västra Götaland bor närmare 1,6 miljoner invånare. Ungefär en tredjedel är bosatta i Göteborgs stad. - Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder. - Den äldsta befolkningen i Västra Götaland finns i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) och även Skaraborg (HSN 9, 10). Det finns fler äldre kvinnor än män i befolkningen. - Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Västra Götaland att öka med fem procent fram till år 2020, men det finns inomregionala skillnader. Den största befolkningsökningen förväntas i Göteborgsområdet och den svagaste i Dalsland, Norra Bohuslän och Västra Skaraborg. - Andelen över 65 år förväntas öka från 18 procent år 2011 till 20 procent år 2020, vilket motsvarar 46 000 individer. Ökningen sker framförallt i åldersgruppen 65-79 år. Halva befolkningsökningen kommer att ske i denna åldersgrupp. - År 2020 förväntas Dalsland och Norra Bohuslän ha 30 respektive 29 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre, Göteborg cirka 16 procent. Folkhälsa i Västra Götaland Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 i Västra Götaland visar att andelen som skattar sin hälsa som bra har ökat sedan 2007, att andelen dagligrökande kvinnor fortsätter att minska, och att andelen unga kvinnor med psykisk ohälsa inte längre ökar utan möjligen minskar. Andelen personer med fetma har däremot fortsatt att öka. Resultaten visar även att de stora sociala skillnaderna i levnadsvanor och hälsoförhållanden består, samt könsoch åldersskillnaderna. Det finns även inomregionala skillnader. T.ex. är andelen med övervikt och fetma fortsatt högst i Fyrbodal och Skaraborg. Andelen med riskabla alkoholvanor är fortfarande klart högst i Göteborg, centrum-väster. I nordöstra Göteborg är utfallet mindre fördelaktigt för flertalet av frågorna i undersökningen, liksom i tidigare undersökningar, men ingen försämring observeras i området mellan 2007 och 2011. Mer resultat samt rapport finns på www.vgregion.se/folkhalsoenkaten

17 Perspektiv på resurser och resursförbrukning Resurser och resursförbrukning kan studeras ur flera perspektiv. Det enklaste och ofta enda tillgängliga måttet på resursåtgång är kostnaderna. De fokuseras därför i detta avsnitt. Analysen baseras framförallt på tre aspekter, nämligen den nationella uppföljningen av resursförbrukning per landsting eller region, produktivitetsjämförelser inom sjukhusvård respektive primärvård samt den modell för resursfördelning som tillämpas nationellt och från regionfullmäktige till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Jämförelser på nationell nivå På nationell nivå sammanställs och analyseras jämförande statistik över resursförbrukning för hälsooch sjukvård bland annat av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Redovisningen sker med viss fördröjning, varför senast tillgängliga data avser verksamhetsåret 2010. Uppgifterna avser hela landsting och regioner. Hälsooch sjukvårdskostnader fördelade per hälso- och sjukvårdsnämnd redovisas i ett eget avsnitt och avser då verksamhetsåret 2011. Västra Götalandsregionens kostnad för invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård uppgick år 2010 till 20 061 kronor per invånare. Detta innebär att regionens kostnadsnivå fortsatt är lägre än genomsnittet i Sverige (20 895 kronor). I tabellen nedan redovisas kostnad per invånare, i Västra Götaland och i riket, fördelad på olika vårdområden. Med kostnad menas i detta sammanhang landstingens nettokostnad. vilken finansieras med skatter och statsbidrag. Patientavgifter för hälsooch sjukvård ingår alltså inte. Tabell B-1.Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 2010. Källa SKL. Riket VGR Avvikelse (%) Hälso- och sjukvård exkl tandvård 20 895 20 061-3,99% Primärvård 3 661 3 555-2,90% Somatisk vård 11 337 10 564-6,82% Psykiatrisk vård 1 926 1 855-3,69% Tandvård 532 577 8,46% Läkemedel inom förmån 2 239 2 110-5,76% Övrig vård 1 732 1 978 14,20% Kostnaden för hälso- och sjukvård har, räknad per invånare, minskat med 449 kronor i Västra Götalandsregionen och med 152 kronor i riket mellan åren 2009 och 2010. Detta innebär att den tidigare trenden med minskande skillnader i kostnadnivå mellan Västra Götaland och riket är bruten. En viktig förklaring till varierande kostnadsnivå mellan landstingen är befolkningens åldersstruktur, en annan olika fördelning av kostnadsansvar för primärvårdsanknuten hemsjukvård. I figur nedan framgår skillnaden i kronor per invånare mellan Västra Götalandsregionen och genomsnitt i riket. Totalt exkl tandvård Totalt Läkemedel inom förmån Politisk verksamhet Övrig hälso- o sjukvård Tandvård Spec psykiatrisk vård Spec somatisk vård Primärvård -1 000-800 -600-400 -200 0 200 400 Figur B-1. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 2010. Källa SKL. I några stycken är variationen mellan åren påtaglig. I redovisningen för 2009 var kostnaden för primärvård högre i Västra Götalandsregionen än i riket, vilket den inte varit tidigare år och heller inte 2010. Avvikelsen berodde sannolikt på tillfälligt ändrade redovisningsprinciper i delar av Västra Götaland. I de redovisade siffrorna för 2010 är det noterbart att avvikelsen mellan riksgenomsnittet och regionens kostnad för övrig hälso- och sjukvård har ökat. Än mer anmärkningsvärt är att regionens kostnader för specialiserad psykiatrisk vård 2010 är lägre än riksgenomsnittet, när de tidigare har varit högre. Den viktigaste förklaringsfaktorn för skillnader i kostnad för hälso- och sjukvård är befolkningens ålder, men det finns även andra faktorer som har betydelse för befolkningens vårdbehov och därmed landstingens kostnad för vård. Några av dess ingår i det nationella utjämningssystemet för hälso- och sjukvård, vilket beskrivs närmare senare i detta avsnitt. Socialstyrelsen har jämfört den faktiska kostnaden i respektive landsting med förväntad kostnad utifrån utjämningssystemets beräkningsgrunder. Resultatet redovisas i figuren C-2. I denna och figurer där landstingsvärden presenteras senare i avsnittet har Västra Götalandsregionen markerats med en mörkare stapel medan riksgenomsnittet markerats med en ljusare.

18 Blekinge Stockholm Gotland Dalarna Gävleborg Västernorrland Uppsala Jämtland Norrbotten RIKET Kronoberg Västerbotten Örebro Västmanland Värmland Halland Skåne Jönköping Västra Götaland Södermanland Östergötland Kalmar 0 5000 10000 15000 20000 25000 Figur B-2 Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare 2010 (Hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade) Källa Socialstyrelsen Även analyserat på detta sätt har Västra Götalandsregionen, relativt sett, låga kostnader för hälso- och sjukvård. Endast Södermanland, Östergötland och Kalmar hade lägre strukturjusterade kostnader 2010. Avvikelsen mot riksgenomsnittet har minskat över tid. Produktivitet i sjukhusvården Det är svårt att fånga uppgifter om effektivitet inom hälso- och sjukvården på ett övergripande sätt. Produktivitet, som är ett mått på prestationer i förhållande till resurser, är en del av effektiviteten och något enklare att fånga. Däremot är det inte alltid möjligt att mäta prestationer på ett jämförbart sätt. Hänsyn bör också tas till att önskvärd utveckling ur patientperspektiv i vissa mätningar kan innebära minskad produktivitet, Ett försök att beskriva produktivitet inom sjukhusvården är den redovisning av kostnad per DRGpoäng som ingår i SKls och Socialstyrelsens Öppna Jämförelser. Den utgår ifrån konsumerade DRGpoäng. I beräkningen ingår all vård som värderas genom DRG-systemet, både inom sluten och öppen vård. Västra Götalandsregionens kostnad per DRG-poäng var år 2010 cirka 1,4 % högre än riksgenomsnittet. Avvikelsen mot riksgenomsnittet har minskat sedan 2009, vilket förklaras av att den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng i Västra Götaland har minskat medan regionsnittet är tämligen konstant. Vid jämförelse med Stockholms läns landsting och region Skåne, vars kostnad per DRG-poäng är bland de lägsta i Sverige, behöver den betydande mängd specialiserad vård invånarna där konsumerar vägas in i bedömningen. Det är oklart om dessa landsting är fullt jämförbara med övriga med vald metod. Tidigare i detta avsnitt har framgått att Västra Götalandsregionens kostnader för specialiserad somatisk vård är lägre än genomsnittet i riket. Då kostnaden per konsumerad DRG-poäng samtidigt är högre än riksgenomsnittet kan konstateras att detta sannolikt åtminstone till någon del beror på att invånarna i Västra Götaland har en lägre konsumtion av denna vård än invånare i andra delar av landet. Produktivitet i primärvården Ett sätt att beskriva produktivitet inom primärvård är att mäta kostnad per viktad vårdkontakt. Detta är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God Vård. Utfallet per landsting eller region redovisas i den årliga publikationen Öppna Jämförelser. De vårdkontakter som sker inom primärvård viktas enligt ett fastställt regelverk som tar hänsyn till typ av kontakt (till exempel besök eller telefonkontakt), vilken personalkategori som är involverad och i vilken delverksamhet inom primärvården kontakten redovisas. Norrbotten Västernorrland Jämtland Blekinge Västernorrland Värmland Örebro Gävleborg Kronoberg Norrbotten Östergötland Jämtland Uppsala Södermanland Västmanland Västra Götaland Dalarna Jönköping RIKET Västerbotten Halland Stockholm Skåne Gotland Kalmar 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 Figur B-3 Kostnad per (konsumerad) DRG-poäng - öppen och sluten specialiserad vård 2010 Källa Socialstyrelsen Gävleborg Dalarna Södermanland Blekinge Jönköping Värmland Kalmar Skåne RIKET Gotland Västra Götaland Halland Uppsala Västmanland Östergötland Västerbotten Örebro Stockholm Kronoberg 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Figur B-4 Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård 2010 Källa Socialstyrelsen Västra Götalandsregionens kostnad per vårdkontakt i primärvård var 2010 drygt 1,6 % lägre än genomsnittet i riket.