PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET MALMGÅRD

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET MALMGÅRD

1 Grunderna för planen för småbarnsfostran... 4 2 Småbarnsfostran... 5 2.1 Vad är småbarnsfostran?... 5 2.2 Värdegrund... 5 2.3 Principer... 5 3 Egenvårdarmodellen... 6 3.1 Initialfas... 6 3.2 Hembesöket... 6 3:3 Mjuklandningen... 7 3:4 Daglig verksamhet... 7 4 Genomförandet av småbarnsfostran... 7 4.3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran... 8 4.4 Inlärningsmiljö... 8 4.5 Barnet gläds åt att lära sig... 9 4.6 Språkets betydelse inom småbarnsfostran... 9 4.7 Daglig verksamhet... 10 4.7.1 Barnets lek... 11 4.7.2 Fysisk aktivitet... 12 4.7.3 Barnets konstupplevelser och förmåga att uttrycka sig... 12 4.7.4 Barnet utforskar... 13 4.8 Innehållsmässiga inriktningar... 14 4.8.1 Matematisk inriktning... 14 4.8.2 Naturvetenskaplig inriktning... 15 4.8.3 Historisk-samhällelig inriktning... 15 4.8.4 Estetiska inriktningar... 15 4.8.5 Etiska inriktningar... 16 4.8.6 Religions- och åskådningsanknuten inriktning... 16 5 Föräldrarnas roll i småbarnsfostran... 16 5.1 Fostringsgemenskap... 16 5.2 Föräldrarnas roll i planering och utvärderingen av verksamheten... 17 5.3 Barnets individuella plan för småbarnsfostran och planens utvärdering... 17 6 Småbarnsfostran beaktar barn med behov av särskilt stöd... 18 6.1 Barnets behov av stöd och hur behovet bedöms... 18 6.2 Principerna för erbjudandet av stöd och stödåtgärder inom småbarnsfostran... 19 6.3 Individualiserad småbarnsfostran... 19 7 Att beakta i verkställandet av småbarnsfostran... 20 7.1 Samarbete inom olika nätverk... 20 6.2 Barn med olika språk- och kulturbakgrund inom småbarnsfostran... 20 1 Centrala begrepp för förskoleundervisningen... 24 2 Grundläggande värden... 24 3 Verksamhetsidé för förskoleundervisning... 24 4 Allmänna mål för förskoleundervisningen... 25 5 Inlärningsmiljön... 25 6 Eventuella prioriteringar vid anordnande av förskoleundervisning... 26 7 Inlärningsmetoder och arbetssätt... 26 8 Innehåll för förskoleundervisning... 27 8.1 Språk och växelverkan... 27 8.2 Matematik... 27 8.3 Etik och livsåskådning... 28 8.4 Miljö- och naturkunskap... 28 2

8.5 Hälsa... 29 8.6 Motion och Rörelse... 29 8.7 Konst och kultur... 29 9 Samarbete... 30 10 Stödformer i förskoleundervisningen... 32 10.1 Elevvård... 32 10.2 Stöd för uppväxt och inlärning... 32 10.3 Allmänt stöd... 32 10.4 Intensifierat stöd... 33 10.5 Särskilt stöd... 33 11 Utvärdering... 34 3

1 Grunderna för planen för småbarnsfostran Syftet med att göra en plan för småbarnsfostran är att skapa förutsättningar för att utveckla småbarnsfostrans kvalitet. Genom att göra upp en egen plan för småbarnsfostran som ett gemensamt arbete i personalgruppen och tillsammans med föräldrar och andra viktiga samarbetspartners vill vi öka de yrkesinriktade kunskaperna hos de som arbetar inom området. Grunderna för småbarnsfostran tillsammans med förskoleundervisningsplanen och den grundläggande undervisningen bildar en helhet på nationell nivå som främjar barnens tillväxt, välbefinnande och inlärning. Eftersom samhället hela tiden förändras och fostran är kulturellt bunden är det viktigt att man hela tiden uppdaterar och ställer upp nya mål och nya sätt att verkställa småbarnsfostran på. Grunderna för småbarnsfostran är ramar som ger utrymme till vidare diskussioner och som småningom blir gemensamt överenskomna verksamhetsprinciper. Ramarna för småbarnsfostran har gjorts upp både på nationell nivå och på kommunal nivå. På nationell nivå kan nämnas lagar och förordningar som omfattar barnens dagvård och förskoleundervisning, riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamhet samt riktlinjer för kommunernas uppläggning av småbarnsfostran. Den kommunala styrningen igen innehåller bl.a. kommunernas barnpolitiska riktlinjer och strategier inom småbarnsfostran. Kommunernas läroplan för förskoleundervisning och planen för småbarnsfostran länkas samman till livslånt lärande. Från 1.1.2011 sammanslogs den svenska dagvården och utbildningsverkets svenska linje till Linje för svensk dagvård och skola. Enhetens planering bildar en mera djupgående och detaljerad plan än kommunens och den görs upp på så sätt att den beskriver enhetens egna speciella drag och tyngdpunktsområden. Varje enhet gör upp en småbarnsplan och förskoleundervisningsplan som omfattar det enskilda barnet i samråd med föräldrarna. 4

2 Småbarnsfostran 2.1 Vad är småbarnsfostran? Småbarnsfostran är växelverkan mellan barn och vuxna, både i hemmet och på den plats som barnet befinner sig på. Småbarnsfostran handlar om att barnet växer upp till en trygg individ genom växelverkan barn och vuxna emellan samt samarbete enligt egenvårdarmodellen, som är ett verktyg till en trygg och trivsam dagvård. Det handlar om en planlagd och målinriktad växelverkan och en gemensam verksamhet där barnet och dess trygga uppväxt är i centrum. Det är viktigt att det finns yrkeskunniga vuxna med i småbarnsfostran när det gäller fostrans kvalitet 2.2 Värdegrund Trygghet. Genom att ha rutiner och vara konsekventa, kan vi ge barnen en trygg och trivsam dagvård. Säkerhet. Vi på Daghemmet Malmgård strävar efter att garantera inre och yttre säkerhet. Glädje. Personalens arbetsglädje smittar av sig på barnen och vice versa. Vi gläds med barnen. Rätten att bli hörd. Varje barn har rätt att bli uppmärksammade. Ärlighet - förmedlar tillförlitlighet mellan barn och vuxna. 2.3 Principer Viktiga principer när det gäller barnets utveckling och uppläggning av småbarnsfostran är: att främja personligt välbefinnande att stärka socialt och empatiskt beteende att öka barnets självständighet 5

3 Egenvårdarmodellen Egenvårdarmodellen riktar sig till alla barn som börjar på daghem. Den står för ett gemensamt fostringsansvar som förverkligas genom samarbetet mellan föräldrar och daghemspersonal. Egenvårdarmodellen består av fyra delar: första kontakten (initialfasen) hembesök mjuklandning daglig verksamhet. 3.1 Initialfas Under initialfasen skapas den första kontakten mellan Daghemmet Malmgård och föräldrarna. Daghemmets föreståndare ger en ingående introduktion till daghemmets verksamhet, arbetssätt samt egenvårdarmodellen. Daghemmet Malmgård strävar till att varje vår hålla Öppet hus för nya familjer. Då finns det tillfälle att ställa frågor samt att planera för hembesöket. Barnets egenvårdare och föräldrarna kan även bestämma när starten för mjuklandningen är lämpligast. 3.2 Hembesöket Syftet med hembesöket är att skapa en trygg och bra dagvårdsstart för barnet samt att förbereda mjuklandningen. Avsikten är även att egenvårdaren lär känna barnets egna individuella behov, utvecklingsnivå och vanor samt att se hur barnet beter sig i sin hemmiljö. Förhoppningsvis skapas det en bra kontakt med familjen. 6

Hembesöket sker alltid i par med föreståndaren och egenvårdaren och besöket är frivilligt för familjen. 3:3 Mjuklandningen Ändamålet med mjuklandningen är att barnet lär sig att känna igen daghemmet och egenvårdaren tillsammans med föräldern / föräldrar. Mjuklandningen är även till för föräldrar som får lära sid haghemmets dagliga rutiner och verksamhet. Mjuklandningen varar oftast mellan en till två veckor. 3:4 Daglig verksamhet Se stycke 4:7, daglig verksamhet. 4 Genomförandet av småbarnsfostran 4.1 Barnets välbefinnande är det centrala På Daghemmet Malmgård arbetar enligt arbetsmetoden med barna ögon. Vi uppmärksammar vi det enskilda barnet i alla situationer och sörjer för barnets grundläggande behov. Detta gör vi genom att skapa en trygg miljö och atmosfär. En famn eller hand finns alltid tillhands för de barn som behöver det. Genom den trygghet vi skapar har barnet de bästa förutsättningar att växa, lära sig, utvecklas och må bra. Det enskilda barnet accepteras, respekteras och får känna sig jämlikt trots könsskillnad, social och kulturell bakgrund. På morgonen tar vi emot barnet personligen och hälsar det välkommet till Dagis. När det är dags för att gå hem så tar vi barnen i hand och tackar för dagen. Vi poängterar för barnen hur viktigt det är att ta i hand och se in i den andres ögon, för då vet barnen hur viktiga de är. De varaktiga och trygga förhållandena mellan barn, förälder och personal är av stor betydelse när det gäller barnets välbefinnande. Barnet upplever tillhörighet. 7

4.2 Vård, fostran och undervisning som helhet En god vård utgör grunden för verksamheten inom småbarnsfostran. Vi på Daghemmet Malmgård ger barnen olika upplevelser under dagen i våra samlingar, sagostunder, musikstunder och rörelsestunder. Barnet ges möjligheter till undervisning enligt den utvecklingsnivå som barnet befinner sig på. Därför har vi en gruppindelning som gynnar utvecklingsnivån. Vi har material och böcker tillgängliga för barnen för att på bästa sätt bemöta deras intressen och egna önskningar. Våra dagar på Daghemmet Malmgård innehåller vissa fasta rutiner som bygger upp olika utvecklingssituationer. Barnen är väl införstådda med verksamhetsformen och kan själva hålla sig uppdaterade om vad som händer olika dagar. 4.3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran Fostraren skall vara medveten om sin fostrarroll och de värderingar och etiska principer fostrarrollen bygger på. Fostraren skall vara professionell och upprätthålla sina yrkesmässiga kunskaper. Fostraren skall vara engagerad, empatisk och lyhörd för barnets behov och skapa en miljö som är trygg och harmonisk för barnet. Personalen på daghemmet har avdelningsplanering varannan vecka för att kunna erbjuda barnen nya utmaningar och planera dagliga vardagssituationer. Varje vecka har vi också personalmöte där vi behandlar aktuella saker som gäller verksamheten. 4.4 Inlärningsmiljö Inlärningsmiljön skall vara trygg och positiv. Omgivningen skall tas till vara och utnyttjas mångsidigt. Barnen behöver en miljö och material som väcker deras intresse och experimentlusta. Vi vill betona viktigheten i smågruppsverksamhet och har därför en gruppindelning som gynnar just smågrupper ex. samlingsgrupper och rytmikgrupper. Våra utrymmen 8

är planerade så att vi kan använda de olika rummen i huset på ett ändamålsenligt sätt. Material, spel och böcker finns tillgängliga på barnens nivå. 4.5 Barnet gläds åt att lära sig Barnet är till sin natur nyfiket och gläds åt att lära sig, något som fostraren bör uppmuntra. Vi har valt att ge barnen själv möjlighet att stilla sin nyfikenhet. På vår enhet finns böcker, spel, pussel och pysselmaterial tillgängliga för barnet. Vi tar promenader i närområdet för att ge variation i vardagen och öka intresset för omgivningen. Barnet inhämtar kunskap i växelverkan mellan omgivningen och människorna. Barnet lär sig bäst när det är aktivt och intresserat. Varje dag har vi mathjälpare i gruppen. Det känns meningsfullt för barnen att få vara den som hjälper. Glädjen över att få hälla i mjölk till alla sina vänner och stoltheten över att behärska det lyser i ögonen på barnen. Fostraren bör vara engagerad och motiverad i sitt arbete för att skapa en god inlärningssituation. Fostraren bör beakta barnets känsloläge och emotionella välbefinnande. Vi anser att det är viktigt att ett barn får visa sina känslor, både positiva och negativa. 4.6 Språkets betydelse inom småbarnsfostran En av tyngdpunkterna inom svens dagvård i Helsingfors är just språket och dess betydelse för barnet. Vi satsar naturligtvis på det svenska språket och för några år sedan tog vi i bruk boken Språkstrategi för dagvården av Lillemor Gammelgård. Den har på olika sätt uppföljts och vi har inom dagvården satsat på de olika blocken. Förmågan att bemästra språk är en förutsättning för inlärning. Språket är av central betydelse när det gäller barnets intresse för omgivningen och sin egen plats i den. Språket är viktigt i barnets tankefunktions- och kommunikationsutveckling. Lek och sagor är mycket betydelsefulla för barnets språkutveckling. På daghemmet läser vi dagligen sagor för barnen, både enskilt och i grupp. Daghemmet äger mycket böcker och skaffar nya efter hand, därtill besöker vi biblioteken i närheten i mindre och stötte grupper. Ibland är vi ut efter något speciellt tema eller så lånar vi olika böcker som intresserar barnen. Besöken varierar från en till flera gånger i månaden. 9

Barnen tillåts leka ostörda och uppmuntras till gemensam lek. Genom språket lär sig barnet kulturbundna och sociala vanor samt kommunikationsmodeller. Dessutom skapar barnet sig en egen världsbild genom språket. Genom att läsa sagor, sjunga, läsa ramsor stärker vi barnens språk samt uppmuntrar dem till att leka med språket. Yngre barn använder gester och kroppsspråk för att uttrycka sig och behöver vuxna som förstår det även då. Det stärker barnets jag-bild när fostraren lever sig in i och uppmuntrar barnets vilja till växelverkan. Barn lär sig av att fråga och behöver tålmodiga fostrare som orkar svara. Det är viktigt att fostraren använder språket och pratar med barnet vid vardagliga situationer som t.ex. blöjbytessituationer, eftersom barnet lär sig använda språket i kontaktsyfte då. Barn leker med språk och övar upp sin språkkognition på ett naturligt sätt genom ramsor och nonsensord, sång och musik, rytmer, berättelser och sagor. Barnets egna samt vuxnas egna sagor ökar barnets tillit till egna färdigheter. Fostrare kan använda olika typer av litteratur, handdockor och dockteater som stöda för språkutvecklingen. På vårt daghem har vi handdockor och fingerdockor i olika storlekar som vi då och då tar fram och leker med. Vi har dessutom en trevlig tradition där vi som vuxna bjuder på oss själva och spelar teater för barnen. Varje vändag har vi en överraskningsteater som barnen sedan länge kommer ihåg. Ibland jobbar vi med sagotering och sagopåse. Det är en trevlig arbetsmetod som kan tas fram när som helst och var som helst. Barnen är alltid med på noterna. Fostraren bör använda språk som barn förstår och kan ta till sig. Fostraren är modell för barnets språkutveckling. Barnet behöver en miljö med både talspråk och skriftspråk. På Malmgård har vi språkbarnträdgårdslärare Johanna Karlsson till vår hjälp hon kommer regelbundet på besök och inspirerar både barnen och personalen. Av henne får vi många tips och idéer hur vi kan jobba med språket. Hon är också med i föräldrasamarbetet. 4.7 Daglig verksamhet Genom barnets naturliga sätt att leka, röra på sig, utforska, undersöka och uttrycka sig inom alla konstens sätt ökar barnets välbefinnande och barnets uppfattning om sig själv. I planeringen och verkställandet av verksamheten tas barnets naturliga sätt att fungera i beaktande. Genom att planera verksamheten väl har vi som vuxna alla möj- 10

ligheter att på ett mångsidigt sätt leda och uppmuntra varje enskilt barn genom dess vardag. 4.7.1 Barnets lek Barn tycker om att leka och det är deras sätt att lära sig och att bearbeta vardagen. Leken ger barnet möjlighet att lära sig sociala färdigheter. Barn har olika uppfattning om vad som är lek men nästan alla njuter av att leka. Små barn leker gärna med vuxna eller också ensamma, medan de äldre gärna leker regel- och rollekar. Barnen leker vardagsliv och familjeliv och bearbetar därigenom det de upplevt i verkligheten. Vi har valt att hålla en förmiddag i veckan som en inneförmiddag, där barnen ges möjlighet att leka ostörda för en lite längre tid. Fostrarens förhållningssätt inverkar på hur tillfredställd barnet är i sin lek. En intresserad fostrare som förstår barnets lek-behov kan ge direkt eller indirekt vägledning men samtidigt ge barnet frihet att själv bestämma sin lek. Barn uppskattar ibland att fostraren direkt deltar i leken eller indirekt deltar genom att t.ex. tillföra redskap. Glädjen är stor i barnens ögon när vuxna går ner på deras nivå och intresserar sig för vad de gör. När vuxna bjuder på sig själva är vi allra närmast barnet. Fostraren bör följa med barns populärkultur för att kunna förstå deras lek. När den vuxne lyssnar samt visar intresse och uppskattning för barnets lek visar den betydelsen av att leka. Genom att planera inlärningsmiljön bra skapas ramar för barnens lek. Inlärningsmiljön kan ibland med fördel förnyas och formas enligt lekens kulturella aspekter. Man behöver också både upprätthålla inlärningsmiljön och variera teman i miljön. Barnen och även föräldrar kan med fördel delta i planeringen i viss mån. Barnens ålder är av betydelse när man planerar inlärningsmiljön. Redskapen behöver vara tillräckliga, mångsidiga och vid behov även formbara. Leken är en av de dalar som svensk dagvård vill betona i sin verksamhet. Vi använder oss också i vissmån av lekstationer. De traditionella lekarna hör också med i vardagen både ute och inne. 11

4.7.2 Fysisk aktivitet Den dagliga fysiska aktiviteten är grunden för barnets välbefinnande. Fysisk aktivitet stimulerar tankeverksamheten och barnet upplever glädje och lär sig uttrycka sina känslor. Barnet lär sig sina fysiska gränser genom fart och upplevelser. Fysisk aktivitet är ett naturligt sätt för barnet att lära känna sig själv och stärka sin självkänsla. Barn lär sig hur kroppen fungerar. Vi har planerade rörelsestunder varje vecka i smågrupper för att ge alla möjlighet till att utöva de övningar som de behärskar. Under vår-, sommar- och höstmånaderna går vi ut i skogen för att ge barnen både nya perspektiv på omgivningen och möjlighet till att röra sig i olika terränger. Fostrarens roll när det gäller den fysiska aktiviteten är att sporra till motion, att ge barnet möjlighet att röra på sig. Men miljön behöver vara trygg, fostrarens uppgift är att se till att hinder undanröjs för att undvika olyckor. Den fysiska aktiviteten bör både vara en naturlig del av dagen och regelbunden handledd aktivitet där barnets motoriska utveckling följs upp. Samarbete mellan vuxna som planerar ger möjlighet till hög kvalitet, hälsa och motion för barnet. Barnen uppskattar olika typer av aktiviteter ute och vi ger barnen möjligheter till att spela ishockey, fotboll samt andra spel. Dessutom leker vi traditionella lekar på gården för att ha roligt och för att föra traditioner vidare. Vårt redskapsförråd innehåller både hopprep och andra idrottredskap som barnen uppskattar. Miljön behöver inbjuda barnet till fysisk aktivitet, en god miljö stärker lusten att röra på sig. Barnet behöver sporras till att utvecklas i sin egen takt. Det behöver finnas flexibla lösningar och ordentliga utrymmen. Vi har en fin gård som ger barnen olika utmaningar och inbjuder till lek och aktivitet. Dessutom är det bra att använda sig av naturen och närmiljön i den dagliga fysiska utmaningen. Men även inomhus behöver det finnas möjlighet till fartfyllda aktiviteter och rörelser. 4.7.3 Barnets konstupplevelser och förmåga att uttrycka sig En miljö som gynnar musik, bildkonst, dans, drama och barnlitteratur ger barnet en grundläggande erfarenhet av konst. Miljön bör tillvarata barnets vilja att framställa sa- 12

ker, barnets sinnesupplevelser gynnas av att det framställer och upplever konst. Olika kombinationer av impulser stimulerar sinnena. Konst ger barnen en möjlighet att skapa och uppleva fantasivärldar. Barn njuter av konstupplevelser och det utvecklas som en individ i en grupp. Dessutom grundläggs sociala färdigheter och de kulturella grundvärderingarna till hela livet. Fostraren behöver respektera barnets egna val och observationer, då stimuleras barnets konstnärliga uttrycksförmåga. Barnet behöver få både tid, utrymme och arbetsglädje, samt ges möjlighet att mångsidigt fungera i olika miljöer. Barnet behöver få mångsidiga möjligheter att fungera på olika områden och den konstnärliga inriktningen behöver vara med i en helhetsbetonad verksamhet. Vi har material tillgängligt för barnen så att de kan välja själva när och var de vill jobba. Vi uppmuntrar barnen till att göra egna alster och hitta på egna modeller. Visst har vi också färdiga modeller tillgängliga men uppmuntrar barnen till att jobba självständigt. Barnet behöver vägledas enligt egna mål och ges möjlighet att improvisera. Barnets konstnärliga arbeten dokumenteras och ställs ut både på daghemmets väggar och bord. Inlärningsmiljön bör innehålla estetiska element som sporrar barnet till att utrycka sig konstnärligt, även atmosfären bör vara inbjudande till konstupplevelser. Barnet bör ges möjlighet att undersöka material och miljön. Dessutom behöver barn en fostrare som gläds och njuter av konst och kan förhålla sig positiv till det som barnet gör. Barn behöver få lära sig olika sätt att ta till sig konst. 4.7.4 Barnet utforskar Barn är av naturen nyfikna, de har en utforskande nyfikenhet som präglar ända från födseln. Därför behöver barn få tillfredställa sin nyfikenhet genom att det ges möjlighet till att undersöka sin omgivning. Barnet behöver känna sig delaktig i den omgivande världen och gemenskapen. Barn lär sig genom att försök och misstag, Ahaupplevelser uppmuntrar barn att fortsätta utforska. Det är viktigt med en fostrare som inspirerar barnet till att utforska och som gör det möjligt för barnet att ta till sig erfarenhet. Fostraren behöver alltså tänka på sin attityd när det gäller barnets utforskande nyfikenhet samt stimulera och vägleda barnet när de är tillsammans. Fostraren har alla 13

möjligheter att vidga barnets intryck, och vägleda barnet i dess utforskning av omvärlden. Genom att planera en positiv och inspirerande inlärningsmiljö möjliggör fostraren att barnets utforskariver både håller i sig och leder dem vidare i sin vardag. Miljön bör vara både mångsidig och innehålla tillräckligt med material. Närhet till naturen är också en väsentlig del av barnets inlärningsmiljö, likaså möjlighet till att utforska miljön. En flexibel miljö som gynnar barnet på bästa sätt är det som vi strävar efter. Vi går ut på skogspromenader och tittar oss omkring i närmiljön. Vi har dessutom en mycket fin gårdsplan med många vrår som barnet kan utforska och skyddade ställen där det finns plats för att leka ifred. 4.8 Innehållsmässiga inriktningar De innehållsmässiga inriktningarna som vår verksamhet utgår ifrån är: matematisk inriktning naturvetenskaplig inriktning historisk-samhällelig inriktning estetisk inriktning etisk inriktning religions- och åskådningsanknuten inriktning 4.8.1 Matematisk inriktning I våra dagliga aktiviteter, såväl planerade som naturliga, ingår matematik i olika former, där vi jämför storlek, färg, form och dylikt. Matematik förekommer i så gott som alla delmoment under dagen. I bords-spel räknar vi steg eller letar efter rätt form och färg. Barnet ritar dagligen och använder både färg och form. I gruppsamlingarna diskuterar vi bl.a. veckodagar, datum, månad. Barnet får öva sin slutledningsförmåga i olika situationer under dagen och de äldsta får öva sig i olika räkneuppgifter och också lära sig att skriva dagens datum på sin teckning. 14

4.8.2 Naturvetenskaplig inriktning Barn har en inbyggd nyfikenhet och utforskarglädje som ofta kommer till uttryck. Vi diskuterar med barnen om djur, tittar på ekorrar och fåglar, ser på regnet osv. Barn är frågvisa och ställer många frågor dagligen, som t.ex. Varför regnar det? Varifrån kommer snön? I våra gruppsamlingar följer vi med årstiderna och diskuterar vädret. Genom våra skogsutfärder följer vi med naturen på nära håll, både djurriket och växtriket. Vi tar tillvara vår närmiljö och lär oss känna igen de vanligaste djuren och växterna i vår omgivning. Genom olika teman tar vi upp frågor som inte är så självklara och vi är också mycket hörsamma till barnens frågor och tar reda på vad som händer och varför. 4.8.3 Historisk-samhällelig inriktning I vår vardag diskuterar vi även vad som hände förr. Barn är nyfikna och intresserade på hur man levde förr. Vi pratar om hur vårt samhälle ser ut idag och hur det var förr. Under de nationella flaggdagarna kommer bl.a. historiska händelser upp i våra diskussioner. Vi tar med barnen på museer av olika slag och dessutom har vi litteratur, vilka barnen har tillgång till när de vill. 4.8.4 Estetiska inriktningar Genom estetiken bildar sig barnen en uppfattning om harmoni och skönhet. Vi vill lära barnen att se det vackra i de olika omgivningar vi vistas i, när vi t.ex. går till Mulleskogen eller på skogsutfärd. Vi stannar upp för att dofta på blommor eller lyssna till fågelsång. Genom att uppleva olika omgivningar skapas en uppfattning om miljön och genom att se det fina och mindre fina formas värderingar och synsätt. Estetiken ger också utrymme åt fantasin. På daghemmet har vi traditioner, vilka vi vill föra vidare till barnen och vilka ryms inom ramen för det estetiska. Vid festliga tillfällen dukar vi borden vackert och vid jul och påsk äter vi alla tillsammans vid dukat långbord med bordsplaceringar. 15

4.8.5 Etiska inriktningar Genom att visa och lära barnen hur vi fungerar tillsammans ger vi dem en inriktning i livet. Barn behöver lära sig vad som är tillåtet och vad som är bra. De behöver lära sig vad som är rätt och vad som är fel och lära sig skillnad mellan sanning, fantasi och lögn. Inom de etiska inriktningarna ryms också känslor såsom ångest och olika rädslor. Vi lär barnen att det är accepterat att vara rädd och att också visa sin rädsla. Förutom våra egna värderingar, vilka vi förmedlar till barnen, har vi olika metoder till hjälp. En metod som vi använder oss av ibland är Stegvis metoden, där vi tillsammans med barnen går igenom olika känslor och jobbar med problemlösning. 4.8.6 Religions- och åskådningsanknuten inriktning Vi vill föra traditioner och seder vidare till barnen. Vårt samhälle bygger på den kristna tron och det medför endel traditioner. Traditioner som jul med Julkrubban om Jesu födelse och påsk med Påskvandringen är viktiga på vårt daghem. Även inom dessa områden ställer barnen många frågor och vi svarar enligt de förutsättningar och erfarenheter vi har. Vi försöker vara opartiska och ge barnen förståelse för grunderna och olikheterna i fostran gällande religion och livsåskådning. 5 Föräldrarnas roll i småbarnsfostran 5.1 Fostringsgemenskap Fostringsgemenskap handlar om att föräldrar och personal på daghemmet gemensamt fostrar barnet. Föräldrarna är de som är experterna på sitt barn, de känner barnet bäst 16

och har ansvaret för dess fostran. Personalen har den yrkesmässiga kunskapen, och ansvarar för fostringsgemenskapen och samarbetet med föräldrarna. Daghemmet ser barnet en stor del av dess vakna tid. När ett nytt barn kommer förs diskussion med föräldrarna för att få reda på vem barnet är. Det är viktigt att det finns ordentligt med tid vid mjuklandning av nya barn, eftersom det är då den första kontakten byggs upp i fostringsgemenskapen. Under de år som barnet är i dagvård fostras det hemma av föräldrarna och av personalen på daghemmet. Därför är återkommande föräldrasamtal viktiga, så att fostringsgemenskapen håller samma linjer i fostringen. Daghemsfostrarna ser barnen i annorlunda situationer än föräldrarna, och kan lägga märke till eventuella problem som inte föräldrarna ser. Det innebär att speciella behov kan upptäckas på ett tidigt stadium. I fostringsgemenskapen finns olika åsikter och önskemål, och målet är att hitta metoder och mönster där allas behov tas i beaktande. 5.2 Föräldrarnas roll i planering och utvärderingen av verksamheten Personalen har ansvar för planeringen av småbarnsfostran, både för hela barngruppen och för det individuella barnet. Föräldrarna har möjlighet att påverka i båda fallen. Personalen gör tillsammans med föräldrarna upp det enskilda barnets utvecklingsplan. Under årliga utvecklingssamtal gås barnets utveckling och behov igenom. Dagliga diskussioner förs med föräldrarna och regelbundna föräldramöten hålls årligen. Där berättas om planeringen och föräldrarna ges möjlighet att påverka. Det finns en föräldraförening som söker och ger ekonomiska bidrag till barngruppen för att möjliggöra mer kostsamma aktiviteter. 5.3 Barnets individuella plan för småbarnsfostran och planens utvärdering När ett barn börjar på daghemmet gås dess individuella behov och utveckling igenom. Vi gör upp en planering och hittar former för samarbete. Barnet kommer in i en grupp 17

där det finns en övergripande planering som tar varje barns individualitet i beaktande. Årligen hålls föräldrasamtal där utvecklingsplanen och barnets utveckling diskuteras. Under de årliga utvecklingssamtalen följs barnets individuella plan upp och utökas med nya uppgifter. Vårdavtalet förnyas varje år. 6 Småbarnsfostran beaktar barn med behov av särskilt stöd 6.1 Barnets behov av stöd och hur behovet bedöms Alla barn har rätt till en individuell småbarnsfostran, också barn med behov av extra stöd. Om personalen observerar att ett barn kan behöva stöd för dess utveckling tar de kontakt med föräldrarna för att delge oro och observationer. Likaså har föräldrarna möjlighet att delge sina behov och sin oro med personalen. Extra föräldrasamtal sätts in där åtgärder för barnet diskuteras. Med föräldrarnas samtycke kan specialbarnträdgårdsläraren närvara i diskussionen. Inom dagvården finns specialdagvård som instans och som stöder barn med behov av extra stöd. Den svenska specialdagvården styrs av utbildningsverkets linjer samt dagvårdscheferna. Specialdagvårdens personal består av ambulerande specialbarnträdgårdslärare som med jämna mellanrum kommer ut till daghemmen. Vår specialbarnträdgårdslärare Carita Hjelt observerar barnen och föräldrarna hålls informerade om diskussioner som förs. Arbetet med barnet handlar om att reda ut problem samt att fokusera på barnets styrkor för att motivera det. Med föräldrarnas tillåtelse kontaktas de instanser som bäst kan stöda barnet. För att ett barn skall få specialdagvårdsplats behöver en framställan göras. Den görs på daghemmet i samråd med föräldrarna och specialbarntrådgårdsläraren. Ett barn med en medfödd skada som kräver speciellt stöd ansöker vid dagvårdsansökan om en specialdagvårdsplats, medan en framställan kan göras då personalen finner att ett barn i dagvård har behov av särskilt stöd. Framställan skickas via specialbarnträdgårdsläraren till dagvårdschefen, som beslutar om eventuella åtgärder. 18

6.2 Principerna för erbjudandet av stöd och stödåtgärder inom småbarnsfostran I mån av möjlighet erbjuds stöd som tillåter barnet att fortsätta vara en del av sin barngrupp. Stödåtgärder bör sättas in så tidigt som möjligt för att trygga barnets utveckling. De samarbetsinstanser som erbjuds föräldrarna och barnen är: Talterapi. För att komma i kontakt med talterapeuten krävs remiss från 1) hälsovårdare, vilket är den snabbaste vägen, eller 2) familjerådgivningen. Svensk familjerådgivning. Här finns bl.a. pyskolog som undersöker och vid behov kan ge lekterapi. Psykologen kan skicka remiss till Folkhälsan för grundligare undersökning av barnet och dess behov. Rådgivningen. Varje barn går till rådgivningen på årliga granskningar. Daghemmet samarbetar med rådgivningen i samband med 4-årsgranskningen. Folkhälsan. En undersökningsenhet dit barnet kan få remiss via rådgivningshälsovårdaren eller familjerådgivningen. Ergoterapi. HUCS, Samarbete med HUCS startar redan från födseln i familjer med ex. utvecklingsstörda barn. Här finns bl.a. läkare, ergoterapeuter och neuropsykologer. Barnskyddet. Daghemspersonalen har skyldighet att anmäla till barnskyddet upplevelser av att något barn far illa i sin omgivning. Det är också möjligt att anonymt rådfråga barnskyddet vid svåra situationer. Familjelinjen. Hör under barnavårdsföreningen och ordnar tillsammansverksamhet för barn och föräldrar. Erbjuder dessutom samtalsgrupper för föräldrar. 6.3 Individualiserad småbarnsfostran När ett barn har fått specialplats på daghemmet gör daghemmet i samråd med föräldrar och specialbarnträdgårdslärare upp en habiliteringsplan för barnet. Där rådfrågas 19

de samarbetsinstanser man varit i kontakt med och således fås en planering som stöder barnet. Habiliteringsplanen uppdateras med jämna mellanrum för att följa med barnets utveckling samt diskutera fortsatta åtgärder. Innan barnet skickas vidare till skola eller annat daghem hålls ett överföringsmöte för att trygga dess fortsatta utveckling. 7 Att beakta i verkställandet av småbarnsfostran 7.1 Samarbete inom olika nätverk Hela barnets uppväxt kantas av ett gediget samarbete mellan föräldrar, rådgivning, dagvård och skola. Dagvården samarbetar med flera olika instanser, såsom familjerådgivningen, barnskyddet, specialdagvården, talterapeuter, församlingen samt olika kultur- och idrottsinstanser. Vi går på teatrar, museum och andra evenemang. Vi använder även stadens skridskobanor. Samarbetet utgör ett nätverk som ger barnen en mångsidig och trygg uppväxt. 6.2 Barn med olika språk- och kulturbakgrund inom småbarnsfostran Barn i barngruppen med annan språk- och kulturbakgrund än majoritetsbefolkningen tas i beaktande. Vi sätter oss in i den aktuella kulturen och tar reda på vilka speciella behov familjen har. Familjen ansvarar själv för att upprätthålla den språkliga bakgrunden och bör tala sitt modersmål med barnet för att undvika förvirring. 20

Läroplan för förskoleundervisning i daghemmet Malmgårds förskola 21

22

1 Centrala begrepp för förskoleundervisningen... 24 2 Grundläggande värden... 24 3 Verksamhetsidé för förskoleundervisning... 24 4 Allmänna mål för förskoleundervisningen... 25 5 Inlärningsmiljön... 25 6 Eventuella prioriteringar vid anordnande av förskoleundervisning... 26 7 Inlärningsmetoder och arbetssätt... 26 8 Innehåll för förskoleundervisning... 27 8.1 Språk och växelverkan... 27 8.2 Matematik... 27 8.3 Etik och livsåskådning... 28 8.4 Miljö- och naturkunskap... 28 8.5 Hälsa... 29 8.6 Motion och Rörelse... 29 8.7 Konst och kultur... 29 9 Samarbete... 30 10 Stödformer i förskoleundervisning..30 11Utvärdering..34 23

1 Centrala begrepp för förskoleundervisningen Vår avgiftsfria förskoleundervisning är avsedd för barn som påföljande år börjar sin nybörjarundervisning. Förskoleundervisningen är en del av småbarnspedagogiken och belägen intill Kårböle skola. Förskoleundervisningens planering och genomförande strävar till att se de olika kunskapsområdena som delar av en helhet. Verksamheten utgår från barnets egen utvecklingsnivå där dess nyfikenhet, fantasi och lek tas tillvara. Förskolan hålls 4 timmar per dag 5 dagar i veckan. Verksamheten sker mellan kl. 9-13. Barnet har rätt till dagvård utöver förskolan och den kompletterande dagvården sköts av daghemmets personal. Vi följer i stort skolans lov och verksamhetsdagar. 2 Grundläggande värden Daghemmet Malmgårds förskola vill skapa en trygg tillvaro där barnet är i centrum. Verksamheten bygger på en positiv människosyn där varje barn är olikt men värdefullt i sig. Barnet och deras familjers erfarenheter och önskningar tas i beaktande. I samspelet mellan barn och vuxna lär vi oss ansvarstagande samt att ta hänsyn. Genom att respektera varandra och vår omgivning skapar vi en grund för tanken att vad vi gör påverkar vår omvärld. 3 Verksamhetsidé för förskoleundervisning Förskolans uppgift är att i samverkan med hemmet och den övriga småbarnspedagogiken stödja 6-åringen i dess livslånga lärande utifrån barnets egna erfarenheter och upplevelser samt att stödja den finlandssvenska identiteten. 24

Det är viktigt att en positiv, lugn, trygg, utmanande och upplevelserik inlärningsmiljö skapas tillsammans med barn, personal och övriga vuxna. Barnet lär sig respektera och vara rädd om naturen genom regelbunden Skogsmulleverksamhet i en närbelägna skog. Verksamheten utgår vanligtvis från helhetsbetonade tema-arbeten som varierar från korta till längre och mer omfattande teman. Tillsammans med daghemmet ordnas ibland gemensamma aktiviteter såsom fester och utfärder. Förskolan har FLEX-samarbete (Flexibel nybörjarundervisning) med nybörjarundervisningen i Kårböle skola samt deltar i skolans olika projekt, fester och utfärder. 4 Allmänna mål för förskoleundervisningen Vid föräldrasamtal, som hålls två gånger årligen, diskuteras barnets utveckling och görs barnets individuella läroplan upp. Den dagliga kontakten med föräldrarna är viktig. Information till hemmet fås delvis hem skriftligen och delvis via förskolans infotavla. Föräldramöten ordnas ett par gånger per år. Verksamheten byggs upp av olika delar som tillsammans bildar en helhet. Delarna består av barnets egna erfarenheter, upplevelser och kunskaper. Leken är en viktig del av förskoleundervisningen eftersom barnen där praktiserar sina färdigheter och sin sociala förmåga. Lärarens roll är att väcka barnets nyfikenhet och intresse för att tänka och reflektera själv samt tillsammans med andra barn. 5 Inlärningsmiljön Förskolan har 4 rum som är avsatta till förskoleundervisningen. Den pedagogiska miljön bör präglas av en glad, öppen, uppmuntrande och stressfri atmosfär. Arbetsredskap 25

och material bör väcka nyfikenhet, reflektion, interaktion, intresse för att lära samt stödja och stimulera det svenska språket. De bör finnas inom räckhåll för barnen. Den pedagogiska miljön påverkas mycket av relationerna mellan barnen och de vuxna. Skolans utrymmen finns till vårt förfogande, bl.a. äter barnen tillsammans med skoleleverna i skolans matsal och använder gymnastiksalen. Naturområdena i närheten nyttjar vi till naturfostran såsom Mulleverksamhet och övriga utflykter. 6 Eventuella prioriteringar vid anordnande av förskoleundervisning De år det inte finns 6-åringar i daghemmet inväntar vi riktlinjer från Svenska Socialbyrån i Helsingfors. Varje år räknas antalet 6-åringar för kommande år. Det blivande förskolebarnets föräldrar får information på våren om när och hur anmälningen till förskolan sker. 7 Inlärningsmetoder och arbetssätt Förskoleundervisningen bygger på en helhetssyn som formas av olika delar som anknyter till barnets erfarenheter och utveckling samt ger stimulans som väcker nyfikenhet och reflektion. Det är viktigt att barnet blir medveten om hur det lär sig. Känslan av att jag kan eller jag har lärt mig höjer självförtroendet hos barnet. Interaktion med andra barn och vuxna ger möjlighet att bygga vidare på uppfattningen om omvärlden. 26

Lärarens uppgift är att ge barnet möjlighet till varierande erfarenheter och färdigheter från olika kunskapsområden genom att använda sig av olika arbetsmetoder. Läraren strävar till att ha en roll som handledare i stället för en central ledargestalt. 8 Innehåll för förskoleundervisning 8.1 Språk och växelverkan Målet är att med språkets hjälp uppmuntra samt utveckla barnets tänkande, sociala förmåga, känslor och interaktiva färdigheter samt att lägga en grund för läs- och skrivinlärningen. Användningen av finlandssvenska prioriteras. Det här sker genom: - Arbetsmaterialet Språklust - Kommunikation och växelverkan - Rim och ramsor - Sagoläsning och återberättande - Hörförståelse - Lek - Sång och musik - Rörelse - Svenska kulturevenemang 8.2 Matematik Målet är att lägga grunden samt förstärka barnens lärande i matematik. Barnen görs uppmärksamma på matematiska fenomen som förekommer i vardagliga situationer. Arbetsmetoderna är: - Att jobba med matematisk material som t.ex. multilinkar, lego och olika geometriska former - Logiskt tänkande - Berättelser och sagor 27

- Sång och rörelse - Diverse arbetsuppgifter - Samtal och kommunikation - Spel och lek 8.3 Etik och livsåskådning Den etiska fostran som ingår i förundervisningen genomsyrar all verksamhet och är gemensam för hela gruppen. Den börjar med att utveckla barnets självkänsla och utvidgas sedan till att omfatta sociala färdigheter som behövs i sociala umgängen. Varje familj har sin egen uppfattning om livet och religiösa frågor och det respekteras. Den religiösa fostran sker genom överensstämmelse med vårdnadshavaren. Målet för religiös fostran är att ge barnen möjlighet att reflektera över och möta frågor som hör samman med religion. Det är viktigt att känna till vårt kulturarv och traditioner som gäller våra religiösa högtider samt hur och varför de firas. Vår önskan är att skapa en stadig grund som barnet kan bygga vidare på. Att kunna uppskatta stillhet och tystnad inom sig är en fördel i livet. Fostran sker genom: - Samlingar och kommunikation - Berättelser - Sånger, musik och tablåer - Samarbete med Petrus församling 8.4 Miljö- och naturkunskap Målet är att barnen lär sig förstå och uppskatta naturen och den av människan skapade miljön samt olika slags människor och kulturer. Barnen ges möjlighet att uppleva naturens mångfald samt njuta och glädjas över den. Det är viktigt att förstå hur egna handlingar påverkar vår omvärld. Arbetsmetoderna är: - Skogsmulleverksamhet och utflykter till parker och skogar - Sång och musik 28

- Sagor - Kulturbesök - Leken - Återvinning 8.5 Hälsa Hälsofostran finns naturligt med i förskolans vardagssituationer. Barnen uppmuntras till att bli medvetna om sitt eget välmående och hur de själva kan påverka sin hälsa. Skolans kostvanor ger barnen ett bra exempel av hälsosam mat och tand- och handhygien är en naturlig del av vardagen. Balansen mellan aktivitet och vila hjälper barnen att få en sund dagsrytm. Utevistelsen är en mycket viktig del av barnets dag. 8.6 Motion och Rörelse Daglig varierande motion är nödvändig för ett växande barns harmoniska utveckling och hälsa. Barnet får bekanta sig med olika motionsformer, känna glädje över sin egen kropp samt uppleva gemenskap med andra barn och vuxna. Barnen tränar dagligen både grov- och finmotoriken i olika situationer och aktiviteter. Rörelse underlättar barnets lärande, eftersom det du lär med kroppen förankrar du i knoppen. Rörelse finns med i: - Leken - Självständiga fysiska aktiviteter - Ledd rörelse och gymnastik 8.7 Konst och kultur Målet är att utveckla barnets kreativitet, fantasi och uttrycksförmåga genom att rita, måla och skapa i olika material samt genom drama och musicerande. Konsten utformar barnets personlighet och stärker självkänslan. 29

Barnet blir delaktig i den finlandssvenska kulturen och genom lek, sång och kulturella evenemang. Vi använder oss av Helsingfors kulturella mångfald som tex. teater, bio och utställningar. 9 Samarbete Samarbetet med hemmet baserar sig på jämbördig växelverkan och öppenhet. I början av höstterminen hålls ett samtal mellan vårdnadshavarna och lärare där barnets individuella förskoleundervisningsplan för det kommande året görs. Utvärdering sker under vårterminen. Vi har föräldramöten några gånger per år. Den dagliga kontakten är en viktig del av samarbetet. Kårböle skoldistrikts enda avgiftsfria förskola finns för tillfället på Daghem Malmgård. Skolan är till för elever som bor i Kårböle, d.v.s. i Malmgård, Gamlas, Håkansåker och Magnuskärr. Ett öppet och förtroendefullt samarbete mellan förskoleundervisning - och nybörjarundervisningen skapar en god grund för det livslånga lärandet. För detta samarbete krävs en plan som uppgörs av förskoleläraren och lärarna i nybörjarundervisningen. Planen för samarbetet mellan Daghem Malmgårds förskola och Kårböle skola; - Diskussion och planering av samarbetsformer mellan föreståndare/ förskolelärare och lärare i nybörjarundervisningen. - Gemensamma lektioner för 6-åringarna och eleverna i åk.1-2. - 6-åringarna besöker skolan i maj. - Utvärdering av samarbetet tillsammans med ovannämnda personal och diskussion med 6-åringarna och skoleleverna. 30

För barn med särskilt behov av stöd uppgörs en habiliteringsplan och en förskoleundervisningsplan utifrån barnets behov. De båda planerna görs upp i samverkan med vårdnadshavaren och experter som finns att tillgå inom Helsingfors stad. Vi har regelbunden kontakt med specialbarnträdgårdslärare Carita Hjelt och vid behov talterapeut, svensk familjerådgivning och en viss kontakt med rådgivningen i området. Med föräldrarnas tillåtelse överförs information om barnet vidare till skolan. Detta sker genom diskussion om den individuella läroplanen som ges till den kommande ettans lärare. Om det finns barn med invandrarbakgrund i förskolegruppen beaktar vi barnet och familjens språkliga och kulturella bakgrund i den vardagliga verksamheten. 31

10 Stödformer i förskoleundervisningen 10.1 Elevvård Elevvård handlar om att barnet i förskola skall må bra fysiskt, psykiskt och socialt. Barnet har rätt uppleva att förskolan som trygg och känna att det får omsorg och vägledning samt uppmuntran i vardagen och problemsituationer. Elevvårdsarbetet grundar sig på konfidentiellt samarbete mellan hemmet, personalen på förskolan samt andra som sköter barnet. 10.2 Stöd för uppväxt och inlärning Utgångspunkten för att ordna förskoleundervisning är att barngruppens samt barnens individuella styrkor och inlärnings- och utvecklingsbehov. En inlärningsplan för barnets förskoleundervisning görs upp för varje barn med dess vårdnadshavare på hösten och utvärderas på våren i slutet av förskoleåret. Som en del av barnets förskoleundervisning överförs en beskrivning av barnet till skolan på våren under förskoleåret. Beskrivningen innehåller information som är nödvändig för undervisningen, såsom barnets styrkor som elev, barnets intressen och språkliga färdigheter. 10.3 Allmänt stöd Det är barnträdgårdslärarens som ansvarar för förskoleundervisningen och stöder barnets förutsättning till en fullfärdig uppväxt, utveckling, inlärning och beaktar det enskilda barnets förutsättningar och behov. Samarbete med vårdnadshavare, andra lärare, personal inom övrig småbarnsfostran samt övriga sakkunniga skapar förutsättningar för en lyckad förskoleundervisning. 32

Barnträdgårdsläraren ser till att varje barn får det stöd som det behöver i alla situationer i förskoleundervisningen och hjälpa dem att upptäcka sina styrkor och resurser. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att stärka barnets förutsättningar för inlärning, positiva jagbild och arbetsglädje. Behov av stöd för uppväxt och inlärning bemöts med differentiering av undervisningen med samarbete mellan lärare och med flexibla grupparrangemang. 10.4 Intensifierat stöd Intensifierat stöd ges mera omfattande och systematiskt. Det baserar sig på skriftlig pedagogisk bedömning gjord av barnträdgårdsläraren. Målet är att individualisera förskoleundervisningen bl.a. genom att differentiera, anpassa verksamhetens innehåll, träna basfärdigheter och stärka barnens självkänsla. Vid behov kan en assistent tillföras gruppen eller antalet barn minskas. 10.5 Särskilt stöd Innan beslut om särskilt stöd görs för ett barn hörs vårdnadshavaren samt görs en pedagogisk utredning om barnet. Den pedagogiska utredningen består av en utredning om barnets inlärningsframsteg samt vilket intensifierat stöd barnet fått och hur barnets situation som helhet ser ut. Det speciella stödet kan ordnas genom ex. förlängd läroplikt, göra upp en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (läroplan), tolknings- och assistenttjänster samt specialgrupp eller integrerad specialgrupp. 33

11 Utvärdering Inlärning sker hela tiden och är inte fastställd någon viss tidpunkt. Därför är utvärdering en naturlig del av verksamheten. Utvärderingen av barnets inlärning och utveckling är helhetsbetonad och anknyter till vad barnet kan samt dess starka och svaga sidor. Barnet deltar själv vid utvärderingen av dess inlärning och utveckling. Under förskoleåret utvärderas och uppföljs den individuella läroplanen tillsammans med: - Barnet. - Vårdnadshavarna. - Övrig personal som deltar i förundervisningen. Vi använder oss av portfolio som uppföljningsmaterial samt den dagliga dokumentationen. Vår egen läroplan uppföljs och uppdateras kontinuerligt av den ansvariga förskoleläraren och föreståndaren. Intyg för deltagande i förskoleundervisningen ges på våren i samband med vårfesten. 34