Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Relevanta dokument
Uppdrag till Västtrafik

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland

Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram - årlig avstämning, 2014 (KS/2015:184)

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Hållbart resande. Lisa Ström GR, GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Presidium nämnd för trafik, infrastruktur och miljö

Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok. Kl Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson

Information om trafikförvaltningens kundservicestrategi

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035

Policy för en trygg och säker kollektivtrafik

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

Bilaga 1 Dnr KTN

Vad innebär den nya kollektivtrafiklagen i praktiken? Mårten Levin vd MÄLAB

Synpunkter på och kommentarer till remiss avseende SOU 2009:39, En ny kollektivtrafiklag

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Remissvar Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige

Strategisk trafikplanering. Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik

Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Färdtjänstens organisation i Västmanlands län

Kommunledningskontoret Datum: Christian Nilsson D.nr:

BILAGA. Tillgänglighetsanalys till kulturmål

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen

Budget 2013 Länstrafiken

Core Values vår värdegrund

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Överenskommelse om behörighet för Stockholms läns landsting att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande regional tågtrafik i östra Sverige

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Remissutgåva

Antingen är du byråkrat eller så jobbar du med kunder. Försäljningsverksamhet inom offentlig verksamhet - affärsdrivande förvaltning

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

HSO:s program för trafik

Gemensamma krafter för en attraktivare kollektivtrafik

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Resultat av genomförda samråd

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remiss om komplettering av Stockholms läns regionala t rafi kfö rs ö r j n i ngs p rogram

Jernbaneforum Öst, 12 juni 2013

Regionala utvecklingsnämnden

REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2014

Samrådsredogörelse inom ramen för revideringen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län

Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Presentation 24 September 2008 Stenerik Ringqvist, projektledare K2020 K2020

Regionala trafikförsörjningsprogram för hållbar utveckling av kollektivtrafiken. En vägledning och ett verktyg

REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2015

Årsmöteskonferens Svensk Kollektivtrafik

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST. Antagen av kommunfullmäktige (KF) , 79.

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan Stockholm

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Sammanfattning. Uppdraget

Så fungerar FLEXLINJEN. i Mölndal

SiCFARTSVERKET

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik

VÄLKOMMEN till Kick-Off för FARA

Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län

Regler servicetrafik/färdtjänst

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag

Region Gotland - Regionalt trafikförsörjningsprogram

Västsvenska paketet och kollektivtrafiken

3j SJÖFARTSVERKET J

RAPPORT FRÅN ETT:

Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Nytt trafikutbud i Borlange kommun

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Satsa på kollektivtrafiken

Policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden


RESEPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUNS ANSTÄLLDA OCH POLITIKER

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Syftet med. affärsplanen

Transkript:

Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan minskas Strategier Sänk restidskvoten Öka resmöjligheterna Utveckla biljettsortiment Underlätta kommersiella tillträdet Planera för hela resan Inför incitament Öka pålitlighet och punktlighet Utveckla ett minsta utbud Utveckla biljettsortiment Stärk varumärket Förbättra samverkan Utveckla prioriterat nät Förenkla resandet Öka tryggheten Inför kvalitetsuppföljning Öka jämlikheten Forskning och utveckling Uppföljning av indikatorer Påverka val av färdmedel Följ Västtrafiks miljö- och klimatstrategi Förväntningarna är höga på kollektivtrafikens förmåga att bidra till en positiv sam hällsutveckling. Det handlar om att knyta ihop Västra Götaland, underlätta pendling och att minska trängseln i och till städer na. År 2025 ska var tredje resa i Västra Götaland göras med kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet visar hur vi når målet. Dokumentet du håller i din hand är en sammanfattning av visionen, målen och strategierna i detta program. Blir du intresserad och vill läsa mer? Du hittar programmet på www.vgregion.se/kollektivtrafik. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland En sammanfattning av visionen, målen och strategierna

Var tredje resa är en kollektivtrafikresa 2025! År 2025 görs var tredje resa med kollektivtrafiken. Det är målet för kollektivtrafiken i Västra Götaland, så som det beskrivs i detta första trafikförsörjningsprogram. Idag görs var fjärde motoriserad resa med kollektivtrafik i vårt län. Det övergripande målet 2025 är att var tredje resa ska vara en kollektivtrafikresa. Det motsvarar en marknadsandel för kollektivtrafiken på 33 procent. Målet är ambitiöst men nödvändigt om Västra Götaland ska utvecklas på ett sätt som gagnar invånare, företag och miljö. Vägen dit går via en flerstegsprincip som innebär att vi i första hand vårdar och förädlar dagens trafik. Med hjälp av de fem F:en, Fyll på, Fördela, Förstärk, Förtäta och Förnya, når vi målet på ett kostnadseffektivt sätt. Nedan följer en sammanfattning av de delar av trafikförsörjningsprogrammet som beskriver hur vi når målet. Är du intresserad av att läsa om vår nulägesanalys, avvägningen mellan allmän och kommersiell trafik, ekonomi eller behovet av regional kollektivtrafik läs hela programmet. Ett mål, fyra delmål I trafikförsörjningsprogrammet delas det övergripande målet upp i fyra delmål. För varje delmål beskrivs strategier för hur just detta delmål ska uppnås. Fyll på Fördela Förstärk Förtäta Flerstegsprincipen visar hur vi fördubblar resandet på ett kostnadseffektivt sätt. Förnya 1

Antalet kollektivtrafikresor ska nästan fördubblas år 2025 jämfört med år 2006. Under tiden 2010 2025 ska resandet öka med 65 procent eller 3,4 procent per år. Delmål 1: Fördubbla resandet Om antalet kollektivtrafikresor ska fördubblas måste allt fler av dagens bilister ställa bilen och istället välja att resa kollektivt. En sådan övergång förutsätter att kollektivtrafiken är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver sex olika strategier som ska leda till att resandet fördubblas: 1 Sänk restidskvoten gentemot bil. Restidskvoten visar hur lång tid det tar att resa en sträcka med kollektivtrafik jämfört att göra samma resa med bil. I stråk med tågförbindelser finns bra förutsättningar att sänka restidskvoten men även i stråk med expressbusstrafik kan kollektivtrafiken konkurrera med bilen när det gäller restiden. Strategiskt placerade knutpunkter och andra bytespunkter är viktiga pusselbitar för att skapa enkla och snabba byten som i sin tur bidrar till korta restider. 2 Öka resmöjligheterna. I stråk där det finns goda förutsättningar för ett ökat resande ska utbudet ökas och anpassas efter resenärernas behov. Effektiva linjer och smidiga, snabba byten på bytespunkterna ska erbjudas. Allt eftersom resandet växer ökas kapaciteten i trafiknät och fordon. 3 Skapa ett attraktivt biljettsortiment. En viktig förutsättning för att fördubbla resandet är ett enkelt, rättvist och begripligt biljettsystem som gör det lätt att resa med kollektivtrafiken. Arbetet pågår med att utveckla ett nytt system som är bättre anpassat till resenärernas behov. Det ska också vara enkelt att resa över länsgränsen. Resenären ska kunna köpa sin biljett via många olika kanaler och det ska finnas minst ett försäljningsställe i varje kommun. 2

4 Underlätta det kommersiella tillträdet. Genom att underlätta för trafikföretagen att bedriva kommersiell trafik kan det totala utbudet av linjer öka. Då ökar också sannolikheten att kollektivtrafiken attraherar resenärer som tidigare inte rest med kollektivtrafiken. 5 Planera för hela resan. Med bil är det enkelt att resa från dörr till dörr. För att fler ska välja att resa kollektivt måste kollektivtrafiken kunna erbjuda resor som i resenärens ögon fungerar från start till mål. En attraktiv utformning av bytespunkterna är en prioriterad fråga liksom att det finns bra gång- och cykelvägar och parkeringsplats för bil och cykel i anslutning till knutpunkter och terminaler. Det ska vara enkelt att ta reda på lämpliga resmöjligheter och vad resan kommer att kosta. Det ska också vara enkelt att byta mellan kollektivtrafikens olika fordon liksom mellan anropsstyrd och linjelagd kollektivtrafik. 6 Arbeta med incitament och attitydpåverkan. Genom att påverka resenärernas attityder och beteenden kan vi uppmuntra till flexibilitet och medvetenhet så att resenärerna gör rationella val av färdmedel i stället för slentrianmässiga inför varje resa. Det handlar om så kallad mobility management som syftar till att påverka trafikanternas attityder och beteenden för att främja hållbara transporter. 3

Delmål 2: Nöjdhet 85 90 procent år 2025 För att öka kollektivtrafikens marknadsandel är det viktigt att så många som möjligt är nöjda med kollektivtrafiken. Minst 85 90 procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken år 2025. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver fyra strategier för att öka nöjdheten: 1 Förbättra pålitlighet och punktlighet. Om kollektivtrafiken ska vara ett fullgott alternativ måste resenären kunna lita på att resan kan genomföras som planerats. Det betyder att fordonet kommer och går i tid. Antalet inställda turer måste minimeras och punktligheten förbättras. 2 Erbjud ett grundutbud i områden där få reser. Det ska finnas ett grundläggande utbud i områden med litet resande, vilket innebär att kollektivtrafiken har ett ansvar för att invånare som bor utanför de etablerade kollektivtrafikstråken kan ta sig till närmsta större tätort. Där det inte finns underlag för linjelagd trafik ska resan kunna göras med till exempel anropsstyrd trafik. 3 Skapa ett attraktivt biljettsystem. Resenärens uppfattning om hur lätt det är att köpa och betala sin biljett och vad resan kostar påverkar i hög grad hur nöjd man är med kollektivtrafiken. Därför är arbetet med att skapa ett attraktivt biljettsystem särskilt viktigt. 4 Arbeta med att stärka Västtrafiks varumärke. Varumärket Västtrafik är väl känt av invånarna i regionen. Ett starkt varumärke som förknippas med positiva värden ger fördelar för kollektivtrafiken. Ett bra sätt att utveckla varumärket i positiv riktning är att utveckla bemötandet och servicen till resenärerna. 4

Delmål 3: Förbättra för alla resenärsgrupper Det ska vara enkelt och tryggt för alla att resa med kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska vara anpassad för personer med funktionsnedsättning; en anpassning som gagnar alla resenärer. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver sex strategier för att förbättra för alla resenärsgrupper: 1 Förbättra samverkan mellan olika aktörer. Ansvaret för god kvalitet i det kollektiva resandet vilar på flera olika aktörer. För att kollektivtrafikresan ska vara enkel och trygg för alla krävs ett bra samarbete och en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunerna, Trafikverket, Västtrafik, trafikföretagen och Västra Götalandsregionen. De samarbetsforum som redan finns är viktiga att vårda och utveckla. 2 Utveckla ett prioriterat, anpassat kollektivtrafiknät. Alla fordon, samtliga strategiska knutpunkter och alla hållplatser med fler än hundra påstigande ska vara anpassade för resenärer med funktionsnedsättning. På så sätt kommer dessa resenärer att kunna resa i de viktigaste stråken i Västra Götaland. Det ska också vara lätt att via reseplaneraren få information om hur tillgänglighetsanpassad en hållplats eller knutpunkt är. 3 Gör det enklare att resa. Tjänster som underlättar betalning, information före och under resan och ledsagning på hållplatsen underlättar för personer med funktionsnedsättning att resa med kollektivtrafiken. 4 Öka tryggheten i resandet. Graden av upplevd trygghet kan vara helt avgörande för valet av färdmedel. En resa med kollektivtrafiken består av många olika delar som på- och avstigning och byten och det är viktigt att alla dessa delar fungerar på ett tryggt och säkert sätt. Lika viktigt är bemötandet, där förare och kundservicepersonal har en nyckelroll. 5

5 Öka jämlikhet, jämställdhet och integration samt underlätta barns resande. Kollektivtrafiken är viktig för en jämställd regionförstoring och ska vara användbar för alla människor och resbehov. Invånarna ska kunna åka kollektivt till utbildning och arbete. Den ska också underlätta barns resande och anpassas till barns speciella behov av en trygg och säker resa. 6 Inför kvalitetsuppföljning. Graden av tillgänglighet och användbarhet ska säkerställas genom kvalitetssystem och följas upp. Tillgänglighet och användbarhet i kollektivtrafiken ska säkerställas och följas upp. Prioriterade områden är fordonens tillgänglighet, ledsagning samt bemötandeutbildning av förarna. 6

Delmål 4: Minska miljöpåverkan Genom att allt fler människor väljer att resa med kollektivtrafiken kommer transportsektorns totala miljöpåverkan successivt minska. Till följd av den miljö- och klimatstrategi som kollektivtrafikbranschen driver kommer även miljöpåverkan från kollektivtrafiken att minska. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver två strategier som ska minska såväl transportsektorns som kollektivtrafikens miljöpåverkan: 1 Arbeta med mobility management. Genom att påverka människors val av färdmedel till fördel för fler resor med kollektivtrafik, gång eller cykel kommer persontrafikens negativa miljöpåverkan att minska. 2 Fortsätt att följa miljö- och klimatstrategin. År 2025 ska kollektivtrafiken drivas av förnybar energi till 95 procent samtidigt som energianvändning, buller och avgasutsläpp har minskat. 7

Roller och ansvar Västra Götalandsregionen är sedan januari 2012 kollektivtrafikmyndighet i Västra Götalands län. Frågor som rör till exempel kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, strategier för biljettsystemet samt miljö och tillgänglighet hanteras av politikerna i kollektivtrafiknämnden. Västra Götalandsregionen är beställare och Västtrafik är utförare. Som ett av Västra Götalandsregionens bolag gör Västtrafik verklighet av kollektivtrafiknämndens övergripande mål, visioner och strategier. All trafik upphandlas av Västtrafik i konkurrens. Utöver den kollektivtrafik som bedrivs av Västtrafik kan kommersiella aktörer komplettera linjeutbudet. En viktig förutsättning för att nå det övergripande målet med en ökad marknadsandel för kollektivtrafiken är att alla aktörer strävar mot samma mål. Samhällsbyggnad och kollektivtrafikens utveckling måste gå hand i hand. Här har kommunerna en nyckelroll. För att göra kommunerna delaktiga och ge möjlighet till påverkan av kollektivtrafikens inriktning har ett regionalt samt fyra delregionala kollektivtrafikråd etablerats. Det regionala kollektivtrafikrådet är en mötesplats för kommun- och regionpolitiker, och de delregionala råden ett forum kring kollektivtrafikfrågor för kommunpolitiker i respektive delregion. Ett styrdokument Trafikförsörjningsprogrammet ska beskriva kollektivtrafikens strategiska inriktning och vara vägledande för kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik. Programmet upprättas var fjärde år och däremellan görs årliga uppföljningar. 8

Kollektivtrafiklagens krav på trafikförsörjningsprogrammet Trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland är framtaget i samråd med de politiska forum som fastställdes när Västra Götalandsregionen tog över ägandet av Västtrafik. Programmet är utformat i samverkan med det regionala och de fyra delregionala kollektivtrafikråden. Samråd har också skett med trafikföretagen, Trafikverket, Västsvenska handelskammaren, Västsvenska turistrådet, Resenärsforum samt pensionärsföreningar och handikapporganisationer, för att nämna några. Dessutom har synpunkter inhämtats från de interna nämnder i Västra Götalandsregionen vars verksamhet har kopplingar till kollektivtrafiken. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafik försörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. i de fall ett landsting ensamt är regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kommunerna i länet. Trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste dokumentet i utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det beskriver hur kollektivtrafiken ska utvecklas och var fokus på kollektivtrafiksatsningarna ska ligga. Du hittar trafikförsörjningsprogrammet på www.vgregion.se/kollektivtrafik [Omslag 3] Foto: thomas harrysson, JEanEttE Larsson, Göran assner, stina olsson, allan karlsson. tryck: cela GraFiska, vänersborg 2013.