Fyllan är bara ett sms bort! Insatser mot langning av alkohol och tobak

Fyllan är bara ett sms bort! Insatser mot langning av alkohol och tobak

Fyllan är bara ett sms bort! Insatser mot langning av alkohol och tobak

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-647-6 OMSLAGSFOTO: Simon Jarratt/Corbis FOTO INLAGA: s 4, 16 Tullverket, s 18, 19 Kalmar mot droger GRAFISK PRODUKTION: typoform ab TRYCK: ELANDERS, vällingby, 2009

Innehåll 5 Fyllan är bara ett sms bort! Åsa Domeij, strategiansvarig för länssamordningen av ANDT-frågor, Statens folkhälsoinstitut 6 En samlad kampanj mot langning efterlyses Per-Olof Olsson, Mediegruppen 12 Sammanställning av forskning och projekt om hur minderåriga skaffar alkohol och tobak Håkan Källmén, Statens folkhälsoinstitut 23 Källor till alkohol och tobak bland elever i årskurs 9, 2008 Thomas Hvitfeldt, CAN

4

Fyllan är bara ett sms bort! Att begränsa tillgängligheten är en stor utmaning men också den mest effektiva insatsen för att förebygga ungas användning av alkohol och tobak. Vi behöver därför sprida kunskap om hur vi kan göra detta på bästa sätt. Vi har en alkohol- och tobakslag som anger vilka regler som gäller för försäljning och överlåtelse. När ålderskontrollen inte fungerar så kan de unga handla själva. Därför är det viktigt med kommunernas tillsyn av försäljningsställen. Vi vet att unga får tillgång till alkohol och tobak via kompisar, föräldrar och andra vuxna som köper ut från Systembolaget, livsmedelaffärer och kiosker. Men de får också tag i alkohol och tobak som köpts in från utlandet legalt och illegalt och säljs vidare. Då existerar inga ålderskontroller över huvud taget. Polis och tull arbetar med insatser mot den alkohol och tobak som kommer in över gränsen olagligt. Men det räcker inte. För att få befolkningens stöd och skapa engagemang måste vi därför arbeta med opinionsbildning nationellt, regionalt och lokalt mot langning. Vi behöver öka insatserna då vi vet att unga får tag i alkohol och tobak i allt för stor omfattning. I juni 2009 genomfördes ett seminarium där företrädare från olika verksamheter bjöds in för att delge sina erfarenheter av att arbeta mot langning främst mot alkohol. Seminariet dokumenterades och finns med i denna skrift. Dessutom finns en sammanställning av på vilket sätt minderåriga skaffar alkohol och tobak. Jag hoppas att denna skrift ska inspirera till fortsatt arbete mot langning av alkohol och tobak! Åsa Domeij Strategiansvarig för länssamordningen av ANDT-frågor Statens folkhälsoinstitut 5

En samlad kampanj mot langning efterlyses Stoppa langningen! En schysst vuxen! Stör langningen! Det är några av de slogans man kan hitta runt om i Sverige. Många myndigheter och organisationer försöker genom olika kampanjer och insatser minska langningen av alkohol till ungdomar under 18 år. Nu är tiden mogen att samordna verksamheten och få alla att arbeta tillsammans mot ett huvudmål. Nio av tio vuxna tycker att langning är ett allvarligt brott. Men att köpa ut till sin egen tonåring är en helt annan sak tycker många föräldrar, som säger att det är bra att få kontroll på vad ungdomarna dricker, berättade Fredrik Thor från Systembolaget när Statens folkhälsoinstitut hade bjudit in till ett arbetsseminarium om insatser mot langning av alkohol och tobak. Det var den illegala försäljningen av alkohol till underåriga som stod i fokus under seminariet. Olovlig försäljning till ungdomar räknas som ett grovt brott som kan ge böter eller fängelse i upp till sex år. Allt fler talar om tillgänglighet som ett tema till skillnad från efterfrågesidan, som det tidigare varit mer fokus på. Det finns mer forskning och kunskap nu och Norden har historiskt sett ett försprång gentemot övriga EU, förklarade Sven Andréasson, chef för avdelningen för drogprevention vid Folkhälsoinstitutet. Vi ser en slags harmonisering inom EU när det gäller konsumtion av alkohol. Vi svenskar dricker exempelvis lika mycket som italienarna. EU-kommissionen har nu tagit fram en strategi för alkoholkonsumtionen som ett folkhälsoområde, berättade Sven. 6

Tillgängligheten kan delas upp i tre olika huvudkategorier: 1. Kommersiell tillgänglighet. Man kan köpa och beställa trots att man inte har åldern inne. 2. Social tillgänglighet. Ungdomar skaffar alkohol från kompisar eller familjemedlemmar. En fokusgrupp bland 20-åringar visade att dessa tyckte det var fel att langa till 13 14-åringar, men att det var okej att göra det till 16 17-åringar. 3. Illegal tillgänglighet. Det är vuxna som tillhandahåller alkohol systematiskt eller mer informellt. Förutom opinionsbildning behövs det vassa verktyg såsom Kronobergsmodellen (se faktaruta). I andra länder tycker man att vi i Sverige går väldigt långt. Själva tycker vi att det fungerar men att vi kan göra ännu mera, konstaterade Sven Andreasson. Kronobergsmodellen En metod för att minska tillgången på alkohol för ungdomar genom insatser mot illegal alkoholförsäljning och ungdomars alkoholdrickande i offentlig miljö. Polis och socialtjänstpersonal men även föräldrar är viktiga aktörer i metoden. Över 90 procent av alkoholinförseln till Sverige sker via färjelinjen Helsingör Helsingborg och Öresundsbron. Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverket, berättade att de som håller på med illegal försäljning av alkohol kan tjäna 10 000 15 000 kronor netto per vecka. Många kommer med över tusen liter alkohol och hävdar att det är för privat bruk, till en 50-årsfest eller liknande. Öl är vanligast, därefter sprit. Vin är inte lika vanligt. Samma personer återkommer. Vi tipsar polisen lokalt. Själva kan vi göra punktskattekontroller och omhänderta alkohol för punktskatteutredning och polisen kan göra beslag enligt alkohollagen, sade Jonas Karlsson. Tullverket har begärt extra resurser för att hinna med alla punkskatteutredningar som är resultatet av införsel av alkohol. Vi stoppar fem sex lastbilar per dag som har så kallade internetbeställningar. Några har sina papper i ordning, andra inte. Men flödet av alkohol över sundet har gått ned något, förmodligen beroende på att det har blivit lite dyrare, förklarade Jonas Karlsson. Ändå är det inga problem för underåriga ute i kommunerna att få tag i alkohol via garageförsäljning, bakluckeförsäljning och andra former för langning. Fyllan är ofta bara ett sms borta. 7

Gunnar Nord på Rikspolisstyrelsen har ett förflutet inom närpolisen. Där får man ofta tips om langning eller att föräldrar på ett ganska naivt sätt köper ut alkohol på Systemet åt sina barn. En mamma hade köpt ut en hel kundvagn med vin och öl till sin 16-åriga dotter. Vi grep henne på parkeringen, men hon förstod inte att hon hade begått ett brott, berättade Gunnar Nord och fortsatte: Närbutiker och tobaksaffärer drygar ut sin omsättning genom att sälja smuggelsprit. Vi får tips genom föräldrar och skolan. Det är lättare att driva en rättsprocess mot en butik än mot bakluckeförsäljarna. Om polisen ska nå målsättningen att få bort försäljarna är samverkan med föräldrar och det övriga samhället jätteviktig. Särskilda insatser görs vid skolavslutningar. Jag tror att informationskampanjerna har haft effekt när det gäller föräldrar som köper ut. Då är det svårare att hantera när äldre kamrater gör det, sade Gunnar Nord. Han påminde om att alkohol är en tydlig trigger när det gäller våld och rån. Därför är det bra att jobba efter helhetssynen i form av Kronobergsmodellen. Den är effektiv i sin enkelhet när det gäller samverkan. Marie Montin, länssamordnare i Örebro län, höll med om att det finns en stor kunskap bland närpoliserna om de här frågorna. Att samma personer som säljer illegal alkohol också håller på med prostitution och narkotikabrott är inget ovanligt, hävdade hon. Men frustrationen är stor. Resurserna räcker inte till när det kommer till mer avancerad spaning och utredning. Problemet är att straffvärdet inte räcker till för att man ska få resurser. Jag tror det är en förändring på gång, att se resultatet som det viktiga. Det finns ett större fokus på ungdomen, att förebygga framtida problem. Vi ska inte behöva ställa brott mot brott, svarade Gunnar Nord. Magnus Ahlstrand på avdelningen för tillsyn på Folkhälsoinstitutet berättade om alkohollagen och tog upp några dilemman som föräldrar med tonåringar kan ställas inför: Man får bjuda sina egna barn på alkohol, men inte andras barn. Alkoholförtäring i hemmet i vårdnadshavares närvaro kan vara okej. Får man släppa in sin 18-årings kompisar om dessa har alkohol med sig? Även om det är uppenbart att de har fått tag i alkoholen illegalt! 8

Var ska man lägga fokus? Det finns en dubbelmoral exempelvis vid studenten, hävdade Magnus Ahlstrand. Thomas Hvitfeldt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) hänvisade till en undersökning som hade gjorts 2008 bland elever i årskurs nio: De flesta (33 procent) köper alkohol av kompisar eller deras syskon. 17 procent köper genom sina föräldrar och 16 procent av en annan vuxen. Han berättade också att inställningen bland föräldrar är mer tillåtande i södra Sverige än i mellersta och norra delarna av landet. Magnus Wallgren, samordnare från Karlstads kommun, berättade om kampanjen Stoppa langningen som var en del i projektet Små kommuner mot alkohol- och narkotikaskador som startade 2006 och där Karlstad och Örebro kom med 2009. Använd media, var ett av hans viktigaste råd och han fick stöd av samordnaren Kjell Lindberg i Kalmar, där man genomfört en liknande kampanj med stor framgång. Det vore fantastiskt om vi kunde få samma budskap i hela Sverige! Hos oss resulterade kampanjen i många fler tips till polisen om langning, förklarade Magnus Wallgren. Det handlade om att göra en medieplan för 28 kommuner samtidigt, men med en enda tydlig avsändare. Bland annat gjorde man en film med You Tube-touch som kostade 70 000 kronor att ta fram. Affischer på storbildstavlor kostade 20 000 kronor på 20 olika ställen i två veckor. Dessutom byggde man en hemsidesportal som ledde vidare till varje kommuns hemsida, vilket också det kostade pengar. Finansieringen klarades genom att var och en av de 28 kommunerna gick in med 10 000 kronor var plus att man fick 400 000 från Folkhälsoinstitutet. I Kalmar hade man en mer småländsk lösning på finansieringen. Tidningarna i Kalmar ställde upp med gratisannonser. Vi fick även gratis reklam i TV4 och reklamradion genom att tolv olika företag gick in och sponsrade. Vi är ju smålänningar, konstaterade Kjell Lindberg. Även Helena Bergkvist från IOGT-NTO med 46 000 medlemmar efterlyste ett bredare samarbete och utvärdering på just antilangningsområdet: 9

Vi har samma budskap och vill samma sak. Då är det bra om vi kan samarbeta, tyckte Helena utifrån sina erfarenheter med kampanjen En schysst vuxen. Fredrik Thor berättade om Systembolagets argumentkampanj i radio, tv, dagspress och på nätet. Nu laddar man för en ny kampanj som riktar sig mot föräldrar som köper ut. En undersökning som Systembolaget har gjort visar att sex av tio ungdomar ljuger för sina föräldrar om hur mycket de dricker. Sju av tio dricker mer än vad föräldrarna köper ut. Oavsett hur mycket man dricker svarar 64% av alla som uppgett att de brukar dricka alkohol att deras föräldrar inte vet hur mycket de dricker. I Stockholm har Carina Cannertoft på Preventionscentrum och hennes kollegor arbetat i 22 kommuner och 14 stadsdelar i Stockholm. Vi hade med oss polisen, STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem), Systembolaget, Länsstyrelsen och frivilligorganisationerna. Men vi hade nästan inga pengar och fick trolla med knäna när vi tog fram hemsidan www.stoppalangningen.se, berättade hon. I fjol sköt man in sig på Valborg och fick ett väldigt bra genomslag i medierna. I år har man haft fler lokala aktiviteter. Hon konstaterade att polisen är en enormt viktig aktör, inte minst de cirka 600 polisvolontärer som finns i Stockholm. Hon underströk också vikten av att arbeta långsiktigt: Ett tomtebloss värmer dåligt. Det är bättre med många små brasor som brinner länge. Apropå Valborg tog Lunds kommun, en av landets största studentstäder, i samverkan med polisen ett samlat grepp och beslöt att stänga Systembolagets butiker i Lund på Valborgsmässoafton. Skärpta regler på studentnationerna med förbud av champagnegalopperna bidrog också till en betydligt lugnare Valborg än tidigare. Håkan Johansson, folkhälsokonsulent på Länsstyrelsen i Skåne, berättade vidare om den häftiga debatt som uppstod kring studenternas firande i Ängelholm. Studenterna hade själva tagit kontakt med några krogar efter att polisen hade förbjudit champagnefrukosten i stadsparken. Socialnämnden beviljade först en krog utökat tillstånd till alkoholservering redan från klockan sju på morgonen trots tjänstemännens och poli- 10

sens avstyrkan. Detta föranledde ytterligare en krog att söka om samma rättighet men denna gång rådde stor enighet i nämnden om att sådant utökat tillstånd inte skulle ges. Antilangningskampanjer har nyligen startat i Hässleholm, Kristianstad och Osby. Dessutom har det inletts samverkan med dansk polis när det gäller svenska ungdomar som åker till Köpenhamn i samband med skolavslutningen. Lennart Rådenmark, länssamordnare i Västra Götaland, välkomnade att man äntligen gemensamt diskuterar de här frågorna. I Västra Götaland har man under två veckor genomfört kampanjen Störa langningen i 33 av 49 kommuner. Kommunerna betalar en mindre summa för att få affischer på temat Tipsa polisen, vilket har lett till betydligt fler tips. Länsstyrelsen köper reklamplats på spårvagnar och bussar. Dessutom har det gått ut ett gemensamt pressmeddelande från Länsstyrelsen och polisen. Allt till en nettokostnad för Länsstyrelsen på en halv miljon kronor. Vi välkomnar ett nationellt grepp och är beredda att ändra på vårt material, sade Lennart Rådenmark. 11

Sammanställning av forskning och projekt om hur minderåriga skaffar alkohol och tobak Lätt att skaffa alkohol Minderåriga har stora möjligheter att köpa alkohol. Från nedanstående studier framgår att ungdomar lyckas köpa alkohol utan att behöva identifiera sig i 50 75 procent av fallen, trots att de ser yngre ut än den lagstadgade åldern för inköp. Konkurrensutsatta butiker langar mest Flera studier visar att konkurrensutsatta butiker oftare säljer alkohol till minderåriga. I en norsk och finsk studie frågade säljare vid systembolaget (spritbutiker) oftare efter legitimation och sålde alkohol i färre försök än säljare vid partihandlare (snabbköp) (Rossow m.fl. 2008). En nederländsk studie har kommit fram till samma resultat. I en engelsk studie lyckades ungdomarna köpa alkohol oftare i butiker med en ensam säljare jämfört med om det fanns flera säljare, vilket kan tolkas som att försäljarna var medvetna om det olämpliga i att sälja alkohol till minderåriga (Willner m.fl. 2000). Speciellt om butiken är utsatt för konkurrens säljs alkohol oftare till potentiellt minderåriga utan att säljaren först gör en ålderskontroll (Rossow m.fl. 2008). I en annan studie visar Gosselt m.fl. (2007) att ålderskontrollen var bättre i spritbutiker än i snabbköp. Wolfson m.fl. (1996) rapporterar även att barer mer sällan säljer alkohol utan att kontrollera åldern jämfört med spritbutiker. 12

Säljer mest till flickor Flickor tillfrågades mer sällan efter leg och fick köpa alkohol oftare än pojkar, speciellt om säljaren var man och under 25 år (Rossow m.fl. 2008). Flera undersökningar visar att flickor har lättare att köpa alkohol bland annat beroende på att de är fysiskt tidigare utvecklade (Willner m.fl. 2000, Gosselt m.fl. 2007). Vänner langar mer om det är lättare att köpa ut En amerikansk studie visade att fler minderåriga fick alkohol genom vänner om minderåriga samtidigt generellt hade lättare att köpa ut i butiker i området. I områden där det var lättast att köpa ut för minderåriga fick hela 87 procent av ungdomarna alkoholen från sina vänner eller på fester. Vännerna var både över och under 21 år. Det fanns också en allmän förväntan om att alkohol var lättillgängligt. I områden där det var mindre lätt att köpa ut fick färre ungdomar alkohol från vänner. I stället kom alkoholen från livsmedelsaffärer, kvartersbutiker, bensinstationer och spritbutiker (Paschall m.fl. 2007). Yngre i städer langar oftare I en studie av Toomey m.fl. (2007) studerade man vuxna som, efter att ha tillfrågats om att köpa alkohol åt en minderårig utanför en butik, faktiskt genomför köpet och ger alkoholen till den minderårige. Resultatet visade att personer som såg ut att vara yngre än 30 år oftare köpte ut än äldre, och att försök som gjordes i staden lyckades oftare än de som gjordes i förorten. Outbildad ensam yngre säljare langar oftare Flera studier visar att yngre försäljare som inte är övervakade och inte har fått utbildning oftare säljer alkohol till minderåriga. Många gör det trots att de vet att köparen är minderårig. En förklaring kan vara att det är viktigare att sälja än att tänka på konsekvenserna för ungdomarna Det visades även att ensamma säljare som inte var övervakade oftare sålde alkohol till potentiellt minderåriga. Träning av säljarna att inte sälja alkohol till minderåriga påverkade inte heller ungdomarnas möjlighet att köpa alkohol (Willner m.fl. 2000). Flera studier visar att försäljare har sålt alkohol till minderåriga, trots att de förstått att köparen var minderårig (t.ex. Willner m.fl. 2000). En amerikansk studie visar att barer som alltid hade en chef närvarande sålde 13

mer sällan till minderåriga och de som sällan hade utbildad personal sålde mer alkohol till minderåriga än övriga. (Wolfson m.fl. 1996). En annan amerikansk studie visar att personal under 30 år oftare säljer alkohol till ungdomar oavsett vilken typ av butik det är fråga om. Andra faktorer som underlättar för minderåriga att köpa alkohol var butiken finns och säljarens kön, speciellt unga män langar ofta. För restauranger och pubar är gynnsamma faktorer däremot förekomsten av bordservering, servitörens ålder och om det fanns en skylt med den legala inköpsåldern i lokalen (Forster m.fl. 1995). Utbildning ger resultat En studie visar att information och utbildning minskar försäljningen till minderåriga. Både i ett stort regionalt område och ett relativt litet stadsområde i Nya Zeeland minskade försäljningen till minderåriga tack vare en så kallad intervention. Interventionen bestod av information till butikerna om hur mycket alkohol de sålt till minderåriga och ett erbjudande om stöd och hjälp med att förbättra ålderskontrollen (Huckle m.fl. 2007). Ungdomars mognad spelar in En viktig faktor bakom hur väl ungdomar lyckas skaffa fram alkohol, trots att de är minderåriga, är hur mogna de är. Studier visar att de ungdomar som ser äldst ut har lättast att köpa ut. Ungdomar som mognat tidigt dricker också mer. En studie visar att det är särskilt från butiker som de ungdomar som ser äldst ut har störst tillgång till alkohol (Storvoll m.fl. 2008). En norsk studie visar att av dem som mognat tidigt var det också en större andel som dels hade varit berusade, dels hade rökt tobak. Uppföljningen fyra år senare visade att flickor som mognat både tidigt eller sent hade mer avancerade alkoholvanor än flickor som mognat genomsnittligt. Bland tidigt mogna flickor var det en större andel som rökte varje dag än bland flickor som mognat genomsnittligt. Pojkar som mognat sent hade mindre avancerade alkoholvanor än andra pojkar. Studien visar att kön och mognad hänger ihop. Till exempel var det ingen skillnad mellan pojkars och flickors alkoholvanor bland dem som mognat tidigt, men bland dem som mognat genomsnittligt hade en större andel pojkar avancerade alkoholvanor än flickorna. Bland ungdomar som mognat sent hade nästan dubbelt så stor andel bland flickorna avancerade 14

alkoholvanor jämfört med pojkarna. Dessutom löpte flickor som mognat antingen tidigt eller sent dubbelt så stor risk att röka cigaretter fyra år senare. En förklaring till ungdomarnas olika konsumtion av alkohol och tobak kan vara att de jämför sig med andra i samma ålder, och dricker mer om de inte följer den genomsnittliga utvecklingen. Detta gäller för flickor i högre grad än för pojkar (Bratberg m.fl. 2005). Illegala alkoholanskaffare har större alkoholproblem Det finns en grupp ungdomar som skaffar alkohol ofta, dricker mycket, och även kan ha ett kriminellt beteende. Det är den gruppen som oftast har en riskfylld konsumtion. En kanadensisk studie visar att de som ofta skaffar alkohol illegalt även dricker mer alkohol, oftare dricker sig berusade och även har större sannolikhet att ha alkoholproblem än andra ungdomar (Smart m.fl. 1996). Lätt skaffa alkohol från kompisar och föräldrar Flera studier visar att det är ganska lätt att skaffa alkohol från vänner och familj (Wechsler m.fl. 2000). En amerikansk undersökning visar att alkohol lätt går att få tag på genom att fråga äldre vänner och bekanta eller köpa genom dem som har falska identitetshandlingar. Däremot är det ovanligt att ungdomar frågar någon äldre okänd utanför en butik om de kan köpa ut (Toomey m.fl. 2007, Fabian m.fl. 2008). Det är framför allt flickor som rapporterar att kamrater och föräldrar bjuder (Wiliams & Mulhall 2005), och yngre minderåriga (Wagenaar m.fl. 1993). Pojkar skaffar däremot oftast både cigaretter och alkohol i butik (Wiliams & Mulhall 2005). Stadsbor med viss inkomst och vana köper oftare Samma studie visar att faktorer som var avgörande för att köpa alkohol i butiker var att bo i stadsmiljö, att arbeta mer än 10 timmar i veckan och ha kompisar som dricker alkohol. Att skaffa alkohol hemifrån med eller utan föräldrarnas tillåtelse var associerat med att vara yngre, att dricka varje vecka och ha druckit alkohol mer än tre år, ha föräldrar med en tillåtande attityd och att ha kompisar som dricker alkohol. Faktorer som var avgörande för att köpa cigaretter från butiker var högre ålder och att bo i större stad, arbeta mer än 10 timmar per vecka, 15

Beslagtagen alkohol. Över 90 % av all alkoholinförsel kommer till Sverige via färjelinjen Helsingborg Helsingör och Öresundbron. röka mer än ett halvt paket om dagen samt ha rökt i mer än ett år. Att skaffa cigaretter hemifrån utan eller med tillåtelse var associerat med att vara yngre, att vara rökare sedan mer än ett år och att föräldrarna har en tillåtande attityd till rökning. Resultatet visade också att om en ung person har kamrater som röker är risken att skaffa cigaretter och alkohol genom dessa kamrater större (Wiliams & Mulhall 2005). Fler köper illegalt och privatinfört SoRAD gjorde en studie 2006 och 2007 som visade att l,6 miljoner svenskar någon gång det senaste året köpt illegal alkohol. 16

Alkoholkommittén genomförde en enkätstudie år 2006 bland fältassistenter och socialsekreterare i 49 kommuner. Undersökningen kallades Inte snälla Bosse som säljer. Enkätsvaren visade att 80 procent av socialsekreterarna anser att privatinförd alkohol ökat de senaste tre åren bland ungdomar upp till 18 år. 50 procent av både socialsekreterare och fältassistenter anser att den införda alkoholen är den vanligaste bland ungdomarna (Wrede H. 2008). Lyckade informationskampanjer Flera informationskampanjer för att förändra attityder till langning till unga personer har genomförts dels av Alkoholkommittén på ett antal orter, dels i Västra Götaland (USK, 2008) och i Stockholm (Cannertoft, 2008). Metoden som användes var huvudsakligen affischer och foldrar. Resultatet var att många hade uppmärksammat affischerna och budskapen, vilket tolkades som att kampanjerna var lyckade. Men att kampanjarbetarna var nöjda, vilket visades i en processutvärdering i Stockholm, behöver inte betyda att kampanjerna nått sina syften. Inga effektutvärderingar gjordes. Skapade uppmärksamhet hos föräldrar En kampanj som syftade till att minska andelen ungdomar som berusar sig och att skjuta upp åldern för alkoholdebuten samordnades av Preventionscentrum Stockholm (Precens) och de kommunala alkohol- och drogsamordnarna (Cannertoft, 2008). Resultatet visar att aktörerna i huvudsak var nöjda med kampanjen och att arbetet gått bra. Dessutom visades att kampanjen i hög grad uppmärksammats i medierna. Enkätsvaren visar att samordnarna trodde att enbart ett av målen var uppfyllt, nämligen att kampanjen skapat uppmärksamhet om langning hos föräldrar. I slutet av 2006 genomfördes ett pilotprojekt i Störa langningen-kampanjen som utvärderades av Stockholms utrednings- och statistikkontor (USK, 2008). Platsen för pilotprojektet var Kalmar och syftet var att testa kampanjidén med reklaminsatser integrerade med PR-aktiviteter. Målet med kampanjen var att öka kunskapen hos föräldrar och andra vuxna hur lätt det är för unga att få tag på alkohol och uppmana dem att tipsa polisen. 17

18

Affischkampanj som nådde många En annan svensk informationskampanj genomfördes av länsstyrelsen, 31 kommuner och polismyndigheten i Västra Götaland och utvärderades också av USK (2008). Metoden bestod huvudsakligen av affischering på platser där det oftast inte sitter affischer, i några kommuner även på bussar och spårvagnar. Två olika budskap fördes ut: alkohol säljs även till mycket unga personer och tipsa polisen om var unga kan köpa alkohol. I Göteborg hade 33 procent av de intervjuade uppmärksammat budskapet att även unga kan köpa alkohol, 35 procent hade uppmärksammat budskapet att tipsa polisen och 41 procent hade uppmärksammat något av budskapen. I övriga kommuner hade 77 procent av de intervjuade uppmärksammat att även unga kan köpa alkohol, 68 procent hade uppmärksammat budskapet att tipsa polisen och 82 procent hade uppmärksammat något av budskapen. Inga uppgifter om förändringar i antalet tips till polisen redovisas. Det går därför inte att fastställa effekten av informationskampanjen. RESULTATSAMMANFATTNING Alkoholkommittén satsade brett Alkoholkommittén genomförde under perioden 2005 2007 några projekt riktade mot langning (Alkoholkommittén 2008). De startade en kommunikationskampanj i sju län 2005, för att dels öka kunskapen om langningen, dels påverka attityderna till langning och dels få vuxna att tipsa polisen. Kampanjen försökte även involvera drogsamordnare, tull och polis. Samma år annonserade man även i dags- och kvällspress samt via reklamfilmer i TV. Olika opinionsbildande aktiviteter genomfördes för att förstärka kampanjens budskap. 2006 fortsatte informationskampanjen på samma sätt, men nu i 13 län. Dessutom ordnade Alkoholkommittén PR-utbildningar och medieträning för länssamordnarna i fem av länen under 2006 och 2007. Intervjuerna fortsatte, men med andra ungdomar i andra kommuner. Ingen utvärdering av själva kampanjen gjordes dock. Amerikansk belöningskampanj minskade försäljningen Programmet Reward and Reminder genomfördes i Wyoming 1999 och i Wisconsin 2002 för att minska försäljningen av tobak till minderåriga och minska den självrapporterade tobakskonsumtionen. Programmet är ett primärpreventionsprogram som bygger på belöningar till säljare som inte 5 19

säljer tobaksprodukter till minderåriga och påminnelser om att det inte är tillåtet till dem som ändå säljer till minderåriga. Resultatet visar att programmet var framgångsrikt och en direkt orsak till att försäljningen och tobakskonsumtionen minskade. Studien genomfördes vid olika tidpunkter i de två staterna. I Wyoming var gjordes förmätningar 1995 1999, besöken i affärerna gjordes 1999 och uppföljningen gjordes 2001 2007. Förmätningarna i Wisconsin var 1995 2001, besöken genomfördes 2002 och uppföljningen under 2003 2007. Andelen minderåriga som rapporterade illegala inköp av tobak före interventionen var 13,3 procent i Wyoming och 11,4 procent i Wisconsin. Efter Reward and Reminder var andelarna 6,4 procent respektive 6,2 procent, vilket innebär en minskning på 52 respektive 46 procent. Andelen minderåriga som rapporterade att de rökt tobak de senaste 30 dagarna minskade med 33,6 respektive 33,8 procent och andelen som rökt varje dag minskade med 36,5 respektive 42,8 procent. Dessutom minskade langningen från vänner och familj samt stölder av tobak från affärer (Embry m.fl. 2009). Studien visar att försäljning av alkohol och tobak kan påverkas av vad som belönas. Referenser Bratberg, G. H., Nilsen, T. I. L., Holmen, T. L., Vatten, L. J. Sexual maturation in early adolescence and alcohol drinking and cigarette smoking in late adolescence: a prospective study of 2, 129 Norwegian girls and boys. European Journal of Pediatrics, 164, 621-625. Cannertoft, C. (2008). Fler kockar ger bättre soppa. - Uppföljning av en länsövergripande kampanj mot langning och illegal alkohol våren 2008. Stockholm: Preventionscentrum, 2008. Embry, D. D., Biglan, T., Hankins, M., Dahl, M., & Galloway, D. (2009). Evaluation Reward and Reminder visits to reduce tobacco sales to, and tobacco use by, young people: A multiple-baseline across two states. Journal of Community Psychology, in press. Fabian, L. E., Toomey, T. L., Lenk, K. M., & Erickson, D. J. (2008). Where do underage college students get alcohol. Journal of Drug Education, 38, 15-26. Fletcher, L. A., Toomey, T. L., Wagenaar, A. C., Short, B., & Willenbring, M. L. (2000). Alcohol home delivery services: A source of alcohol for underage drinkers. Journal of Studies on Alcohol, 61, 81-84. 20

Forster, J. L., Murray, D. M., Wolfson, M., & Wagenaar, A. C. (1995). Commercial availability of alcohol to young people: Results of alcohol purchase attempts. Preventive Medicine, 24, 342-347. Gosselt, J. F., van Hof, J. J., de Jong, M. D. T., Sander Princen. (2007). Mystery shopping and alcohol sales: Do supermarkets and liquor stores sell alcohol to underage customers? Journal of Adolescent Health, 41, 302-308. Huckle, T., Greenaway, S., Broughton, D., & Conway, K. (2007). The use of evidencebased community action intervention to improve age verification practices for alcohol purchase. Substance Use & Misuse, 42, 1899-1914. Paschall, M. J., Grube, J. W., Black, C., & Ringwalt, C. L. (2007). Is commercial alcohol availability related to adolescent alcohol use? Findings from a multi-level study. Journal of Adolescent Health, 41, 168-174. Reboussin, B. A., Song, E. Y., Shrestha, A., Lohman, K.,& Wolfson, M. (2006). A latent class analysis of underage problem drinking.: Evidence from a community sample of 16-20 year olds. Drug and Alcohol Dependence, 83, 199-209. Rossow, I., Karlsson, T., & Raitasalo, K.Old enough for a beer? Compliance with minimum legal age for alcohol purchases in monopololy and other off-premise outlets in Finland and Norway. Addiction, 103, 1468-1473. Smart, R. G., Adlaf, E. M., & Walsh G. W. (1996). Procurement of alcohol and underage drinking among adolescents in Ontario. Journal of Studies on Alcohol, 57, 419-424. Storvoll, E. E., Pape, H., & Rossow, I.(2008). Use of commercial and social sources of alcohol by underage drinkers: The role of pubertal timing. Addictive Behaviors, 33, 161-166. Toomey, T. L., Fabian, L. E. A., Erickson, D. J., & Lenk, K. M. (2007). Propensity for obtaining alcohol through shoulder tapping. Alcholism: Clinical and Experimental Research, 31, 1218-1223. Toomey, T. L., Komro, K. A., Oaks, J. M., & Lenk, K. M. (2008). Propensity for illegal alcohol sales to underage youth in Chicago. Journal of Community Health, 33, 134-138. USK (Stockholms utrednings och statistikkontor AB). Störa langningen- Västra Götaland. En utvärdering av en informationskampanj i 31 kommuner försommaren 2008. Stockholm: www.stockholm.se/usk Wagenaar, A., Finnegan, J. R., Wollfson, M., Anstine, P. S., Williams, C. R., & Perry, C. L. (1993). Where and how adolescents obtain alcoholic beverages. Public Health Reports, 108, 459-464. Wechsler, H., Kuo, M., Lee, H., & Dowdall, G. W. (2000). Environmental correlates of underage alcohol use and related problems of college students. American Journal of preventive medicine, 19, 24-29. 21

Williams, S. S., & Mulhall, P. F. (2005). Where public school students in Illinois get cigarettes and alcohol: Characteristics of minors who use different sources. Prevention Science, 6, 47-57. Willner, P., Hart, K., Binmore, J., Cavendish, M., & Dunphy, E. (2000). Alcohol sales to underage adolescents: an unobtrusive observational field study and evaluation of a police intervention. Addiction, 95, 1373-1388. Wolfson, M., Toomey, T. L., Forster, J. L., Wagenaar, A. C., McGovern, P. G., & Perry, C. L. (1996). Characteristics, Policies and Practices of alcohol outlets and sales to underage persons. Journal of Studies on Alcohol, 57, 670-674. Wrede H. (2008). Alkoholkommittén 200-2007. Slutrapport. Solna: Åtta 45. 22

Källor till alkohol och tobak bland elever i årskurs 9, 2008 Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Regionindelning av Sveriges län i riksundersökningarna. Gävleborg Dalarna Uppsala Västmanland Värmland Örebro Södermanland Östergötland Stockholm Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Västra Götaland Jönköping Kalmar Gotland Halland Kronoberg Skåne Blekinge 23

Alkohol Olika alkoholdryckers andel av den totala alkoholkonsumtion bland pojkar och flickor i årskurs 9, 1989 2008. Procent 100 Pojkar 80 60 40 20 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Procent 100 Flickor 80 60 40 20 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Folköl Starköl Blanddrycker Starköl Sprit 24

Källor till folköl bland elever i årskurs 9, 2008. Procent 20 15 10 5 0 Köper själv Syskon Kompisar/ deras syskon Föräldrar (med lov) Föräldrar (utan lov) Annan vuxen bjuder Annan vuxen köper ut Restaurang Grannland Källor till starköl/blanddrycker, vin eller sprit bland elever i årskurs 9, 2008. Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Systembolaget Syskon Kompisar/ deras syskon Föräldrar (med lov) Föräldrar (utan lov) Annan vuxen bjuder Annan vuxen köper ut Restaurang Grannland 25

Andelen elever i årskurs 9 i olika delar av landet som fått starköl och/eller blanddrycker av sina föräldrar, 2006 2008. Procent 20 15 10 5 0 Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 26

Tobak Hur får du vanligen tag i cigaretter? Bland de elever i årskurs 9 som rökte, 2008. Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Köper själv Kompisar Föräldrar Annan vuxen Försäljare av smuggelcigaretter Var köper du vanligen cigaretter? Bland eleverna i årskurs 9 som själva köpte cigaretter, 2008. Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Varuhus/mataffär Närbutik/jourbutik Kiosk Bensinstation 27

Andelen elever i årskurs 9 i olika delar av landet som köpt cigaretter själva (endast de som röker), 2006 2008. Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige Andelen elever i årskurs 9 i olika delar av landet som köper cigaretter i närbutik/jourbutik (endast de som köper själva), 2006 2008. Procent 50 40 30 20 10 0 Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige Om ni vill läsa mer, gå in på: www.can.se 28

Stoppa langningen! En schysst vuxen! Stör langningen! Det är några av de slogans man kan hitta runt om i Sverige. Många myndigheter och organisationer försöker genom olika kampanjer och insatser minska langningen av alkohol till ungdomar under 18 år. Nu är tiden mogen att samordna verksamheten och att få alla att arbeta tillsammans mot ett huvudmål. Denna idéskrift ger en bild av kunskapsläget från forskning och praktik. Förhoppningen är att skriften ska inspirera till fortsatt arbete mot langning av alkohol och tobak lokal, regionalt och nationellt. Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm fhi@strd.se www.fhi.se ISBN 978-91-7257-647-6