En dominerande fråga i den fortlöpande diskussionen om effekten av nya medieteknologier,

Makten över tekniken eller teknikens makt? Makten över tekniken eller teknikens makt? Mönster i mobilanvändning 2005 Göran Bolin En dominerande fråga i den fortlöpande diskussionen om effekten av nya medieteknologier, och förvisso även andra teknologiska innovationer, är huruvida den historiska utvecklingen styrs av tekniken eller om det är andra kulturella eller samhälleliga faktorer som befrämjar viss teknikutveckling. Diskussionen brukar ofta spaltas upp i dikotomin kulturdeterminism kontra teknikdeterminism. Ett teknikdeterministiskt perspektiv framhåller samhällets beroende av teknologiska landvinningar som uppkommer genom innovationer av enskilda män (mer sällan kvinnor). Samhället blir i detta perspektiv en effekt av tekniken (Williams 1974/1979, s. 9ff). Ett kulturdeterministiskt perspektiv framhåller tekniken som en återspegling av samhälleliga behov eller förändringar. Marshall McLuhan (1964/1967) och hans tankar om mediet som sitt eget budskap brukar framhållas som företrädare för det teknikdeterministiska perspektivet. Lika tydliga företrädare för renodlade kulturdeterministiska perspektiv tycks vara vanskligare att enas om, men Fernand Braudel (1979) har t.ex. framhållits av mediehistorikern Brian Winston (1996, s. 1ff), och ett annat och modifierat kulturperspektiv står Winston (1995) själv för. Som Raymond Williams påpekar (1974/1979, s. 13f) är båda perspektiven problematiska genom att de isolerar teknologin från det omliggande samhället, i stället för att se teknologin som en del av samhället. Icke desto mindre förekommer de båda perspektiven i olika föreställningar om medieteknologiernas plats i samhället, t.ex. i frågor om hur medierna påverkar olika företeelser (politiken, ekonomin, kulturella hierarkier, vårt sociala liv, etc.). Så gäller också för medieteknologier som mobiltelefonen. Därför kan man också fråga sig hur mobiltekniken förhåller sig till mobilanvändningen, och i artikelns avslutning ska jag återvända till denna fråga, mot bakgrund av de mönster som framträder i statistiken. Mobila mönster Rubriken till 2004 års SOM-undersökning om mobiltelefoni var Stabila mobila trender. Den rubriken skulle ha kunnat upprepas i år. Ur ett övergripande perspektiv har inte mycket hänt. Den dramatiska uppgången i innehav bland de äldre har avstannat. Visserligen har det totala innehavet ökat något från 89 till 91 procent och visst har denna ökning skett bland de äldre, men dessa skillnader kan ses som marginella. På område efter området är statistiken anmärkningsvärt lik 403

Göran Bolin förra årets: vad det gäller innehav och antal mobiler, antal mobilabonnemang (13 procent har två, två procent har tre eller fler) och deras fördelning på kontantkort (50%), privat- (34%) och tjänsteabonnemang (21%), och på hur ofta olika grupper ringer och SMSar. Andelen tjänstemobiler är fortfarande tre gånger högre bland männen, ungdomar SMSar fortfarande mer än vuxna, och kvinnor mer än män. De som ringer ofta är fortfarande medelålders män i grupperna 20-59 år, stor-smsarna de yngsta flickorna, lågutbildade äldre kvinnor de i störst avsaknad av mobil (tabell 1), etc. Tabell 1 Andel kvinnor och män i olika utbildnings- och åldersgrupper som har mobil (procent) Låg Medellåg Medelhög Hög Kv M Kv M Kv M Kv M 15-29 år (100) (100) 97 99 (95) (100) (100) (94) 30-49 år (94) (86) 96 97 91 98 100 97 50-64 år 81 95 88 96 94 (100) 94 (98) 65-85 år 55 82 (76) 90 (74) (86) (88) (91) Kommentar: Gruppstorlekar varierar mellan 13 till 109. Grupper under 50 personer inom parantes. I Sverige har 96 procent av invånarna mellan 15 och 85 år tillgång till fast telefon i hushållet. Fyra och en halv procent av dem som har mobiltelefon saknar dock fast telefoni i hushållet. Ungdomar mellan 20-24 år är de som i störst utsträckning omfattar detta mönster ungefär en fjärdedel (24%) av denna ungdomsgrupp har enbart mobilabonnemang, och i gruppen 25-29 år är siffran 8 procent. Övriga grupper pendlar mellan 3 och 5 procent, utom de över 60 år, där detta mönster knappt återfinns alls. Även detta mönster känns igen från föregående år, och det finner även sin motsvarighet i t.ex. Norge (Ling 2004, s. 115f). Illustrativt för de små förändringarna i övergripande mönster är fördelningen vad gäller hur ofta man byter mobil (tabell 2). Som framgår är skillnaderna marginella. Detta trots att mobilerna de senaste åren begåvats med en rad nya funktioner som skulle kunna locka användarna till att uppgradera sin mobiltekniska kapacitet: MMS, fotografering, videoanvändning, nyhetstjänster. Vad det gäller att använda sig av MMS för att skicka bilder, så har detta mycket riktigt också ökat något i grupperna upp till 49 år, men det avsätter inga spår i den takt med vilket svenska folket byter ut sina mobiler. Enligt Post- och telestyrelsen (PTS) ökade användningen av MMS med hela 360 procent mellan första halvåret 2004 och motsvarande period 2005 (Öst 2005 s. 37). Ökningen består dock i SOM-statistiken 404

Makten över tekniken eller teknikens makt? nästan uteslutande av sällananvändning, dvs. någon eller några gånger i månaden. Någon ökning i frekvent användning kan inte märkas. Trots att de tekniska möjligheterna att skicka bilder finns i de nya modellerna så är det alltså få som utnyttjar möjligheterna i någon större utsträckning. Det är t.ex. mycket få som skickar bilder mer än någon gång per vecka. Man kan därmed konstatera att MMS inte blivit en lika snabb succé som SMS (jfr. Ling 2004, s. 145ff). Möjligen kan det också förklaras av att de kameramobiler som kan ta bilder med hög kvalitet är dyra, vilket gör att ungdomar, som är de flitigaste utforskarna av ny teknologi, inte har råd att skaffa dem. Flera av de nya mobilerna kan också ta rörliga bilder, men än så länge är spridning och användning begränsad. Tabell 2 Antal mobiltelefoner de senaste tre åren av mobilinnehavare 2004 och 2005 (procent) 2004 2005 1 30 29 2 44 44 3 18 19 4 5 5 5 eller fler 3 3 Total 100 100 1620 1609 Jämfört med andra nordiska länder sänder inte svenskar textmeddelanden särskilt ofta. Enligt PTS SMSar den genomsnittlige svenske/a mobilinnehavaren 19 meddelanden per månad. I Norge är siffran 76 och i Danmark 127 SMS per månad (Öst 2005, s. 36). Men så kostar också ett SMS i Danmark endast en femtedel av det svenska, och det norska drygt hälften av det svenska. 1 Trots att priserna i Sverige gått ner ökar användningen endast marginellt. Den förklaring som ligger närmast till hands till detta förhållande är att skillnaderna inte enbart har med pris att göra, utan kan tillskrivas kulturella faktorer: I Norge var t.ex. SMSande inledningsvis gratis. Avgifter började tas ut när SMS-trafiken hotade att överbelasta telefonnätet (Ling 2004, s. 214, n. 10). Sålunda introduceras SMS som ett avsevärt billigare alternativ till ringande i Norge, något som inte skett i Sverige på samma sätt. Nya tekniska möjligheter Vad gäller den användning som gäller utnyttjande av nya tekniska möjligheter med mobilen finns det många områden som varken täcks av årets SOM-undersökning eller av statistik från PTS. Det gäller framför allt den användning av mobilen som 405

Göran Bolin inte fångas av nättrafiken utan sker mellan mobil till mobil, t.ex. överföring av bilder och ljud eller ringsignaler mellan mobiler via IR. Här handlar det inte om nättrafik, utan om dator-till-dator-kommunikation. Bland ungdomar är experimenterandet med ringsignaler och skärmbilder utbrett, men hur mycket är svårt att veta. Uppgifter från 2003 anger att nedladdning av ringsignaler genererade en ekonomisk omsättning av 5 miljarder USD år 2003 för Europa och Japan (May & Hearn 2005 s. 197). 2 Oberoende av nättrafiken är också användandet av mobilens kamera, om man inte sedan skickar vidare bilderna. Här finns dock tillgängliga data. En femtedel av mobilinnehavarna tar bilder åtminstone någon gång i månaden, några lite oftare. Föga förvånande är det oerhört få som tar mer än 4 bilder per dag (tabell 3). Att spela spel är heller ingen vanlig sysselsättning, och det är få som spelar regelbundet. Några riktiga storspelare finns egentligen inte heller vad det gäller mobilen. Tabell 3 Utnyttjande av olika funktioner bland dem som har egen mobil 2005 (procent) Ta bilder E-post Nyhetstjänst Spel Aldrig 67 92 92 82 Ngn/några ggr/månad 20 3 4 13 Ngn gång/vecka 6 2 2 3 Några ggr/vecka 5 1 1 2 1-3 ggr/dag 1 1 1 1 4-8 ggr/dag 0 1 0 0 9-20 ggr/dag 0 0 0 0 Mer än 20 ggr/dag 0 0 0 0 Totalt 100 100 100 100 Antal svar 1585 1581 1586 1591 Ser man till utnyttjande av funktioner som e-post och nyhetstjänster, vilka till skillnad från kamera- och spelfunktionerna rör nättrafiken, är detta funktioner som ytterst få använder, och den användningen sker så pass sällan att det kan förklaras med ren nyfikenhet att utforska den nyinköpta mobilens möjligheter. En ganska liten grupp motsvarande ungefär fem procent av mobilinnehavarna e-postar dock någon gång i veckan eller oftare, vilket får betraktas som ett vanemässigt användande av funktionen. Ungefär lika stor andel mobilanvändare utnyttjar nyhetstjänster med någorlunda regelbundenhet. Alla de fyra funktioner som anges i tabell 3 är könsneutrala sysslor: andelen män som utnyttjar dessa funktioner är lika stor som andelen kvinnor. Möjligen finns det en viss övervikt för män när det gäller att utnyttja e-post och nyhetsinformation, 406

Makten över tekniken eller teknikens makt? men grupperna av användare är så små att man svårligen kan dra några entydiga slutsatser av materialet. Huruvida skickande av e-post och utnyttjande av nyhetstjänster via mobilen kommer att öka är oklart, och står skrivet i kommande studier. Klart är dock att förutsättningarna för nätsurfande och e-postande via mobilen förbättras, och tillgängligheten för sådana tjänster ökar. SVT har under våren 2006 startat en mobilanpassad nyhetsplats (mobil.svt.se) med korta texter anpassad för små bildskärmar. Den går givetvis lika bra att ta sig in på via en vanlig dator, och kanske ska man se detta som en ytterligare sammansmältning av teknologier, där mobilen bara blir en ytterligare variant av den mobila datorn eller lap-topen, särskilt som dessa också i ökande grad kan utnyttja trådlösa nätverk. Dagstidningarna anpassar också sina webplatser eller delar därav till mobila nyhetstjänster, liksom filmbolag och andra delar av underhållningsindustrin (se även May & Hearn 2005, s. 196). Könsneutral teknik på könad arbetsmarknad Användningen av MMS ökar alltså jämnt över åldrar upp till 49 år. Ökningen är också jämnt fördelad över utbildningsgrupperna, undantaget de lågutbildade, vilka MMSar minst, och vilka nästan inte ökat något. Det går heller inte att se någon skillnad mellan könen vad det gäller denna form av teknikutnyttjande. Undantaget de lågutbildade äldre kvinnorna, som är de med svagast tillgång till mobil, är det påtagligt hur könsneutral själva tekniken är. Könsskillnader framträder dock i andra användningssammanhang. Av SOM-undersökningen 2004 framgick att mönstren vad gällde ringande och SMSande skilde sig markant mellan könen: männen ringde i betydligt högre grad än de SMSande, och allra mest ringde män i åldern 30-39 år (också en av de manliga grupper som i högst utsträckning hade tjänstemobil). Kvinnor ringde överlag betydligt mer sällan. Däremot utskiljde sig de unga kvinnorna genom att skicka SMS i mycket hög utsträckning. För båda könen gällde att både ringande och SMSande var mycket lågt bland de allra äldsta mellan 76-85 år. Av figur 1 nedan framgår de mönster som framträder i 2005 års undersökning. Vad det gäller männen kvarstår detta mönster, även om den grupp som ringde mest, dvs. fyra gånger per dag eller oftare har ökat från 30 till 35 procent av mobilinnehavarna. Även de som SMSar mycket bland männen (20-29-åringarna) har ökat sitt SMSande med ett par procentenheter. Man kan således tala om ett slags hisseffekt för männens del, åtminstone i den aktiva ringar- och SMSar-gruppen. Detta ligger också i linje med statistik från PTS (Öst 2005). Vad det gäller så kallade trafikminuter i de mobila näten, dvs. antalet talade minuter, har dessa ökat med 31 procent mellan första halvåret 2004 och motsvarande period 2005. PTS förklarar denna ökning i samtalstid med att ringandet blivit billigare, vilket givetvis också torde påverka hur ofta man ringer, vilket är det mått som används i SOMundersökningarna. 407

Göran Bolin Figur 1 Frekvent användning av mobil för att ringa samtal och skicka SMS, efter ålder och kön (procent) 40 35 30 25 20 Ringer 4 ggr/dag eller oftare SMSar 4 ggr/dag eller oftare 15 10 5 0 15-19 år (82/82) 20-24 år (60/59) 25-29 år (52/52) 30-39 år (145/143) 40-49 år (150/145) 50-59 år (145/143) 60-75 år (170/156) 76-85 år (31/24) 15-19 år (43/44) 20-24 år (48/48) 25-29 år (50/49) 30-39 år (133/133) 40-49 år (122/121) 50-59 år 163/162) 60-75 år (197/193) 76-85 år (47/40) Kvinna Man Kommentar: Inom parantes anges antal svarspersoner, där första siffran anger ringande, och andra SMSande. För de yngsta och de äldsta åldersgrupperna är antalet personer i varje kategori litet, särskilt bör man uppmärksamma det för de unga männen. För kvinnorna har det dock skett en del förändringar i det övergripande mönstret för ringande och SMSande, framför allt vad gäller de yngre åldersgrupperna. För ett år sedan var det en tydlig skillnad mellan ringande och SMSande bland 15-19 och 20-24-åriga kvinnor på så sätt att de SMSade betydligt mer än vad de ringde. För de allra yngsta var det endast fyra procent som ringde mer än fyra gånger per dag, medan närmare 30 procent skickade SMS fyra gånger per dag eller oftare. I år har som framgår av figur 1 denna skillnad i ringande och textande försvunnit. Kurvorna för ringande och textande följer varandra någotsånär väl. Förra året kunde man genom en faktoranalys skönja två typer av användning av mobilen: en talbaserad användning som innefattade ringande och mottagande av samtal, och en textbaserad användning, som innefattade SMSande och MMSande. De som ringer mycket använder inte i så hög grad mobilens andra möjligheter till kommunikation, medan de som skickar bilder och text i väldigt låg grad använder mobilen för att prata genom. Dessa mönster kvarstår i år, men det talbaserade för 408

Makten över tekniken eller teknikens makt? hållningssättet laddar även med textande, om än relativt svagt (tabell 4). Det textbaserade användningssättet utesluter däremot i hög grad pratande. Tabell 4 Dimensioner i användningen av mobil kommunikation 2005 (faktorladdningar) Tal-baserad Text -baserad Ringa samtal 0,941 0,184 Ta emot samtal 0,934 0,223 Skicka SMS 0,385 0,838 Ta emot SMS 0,429 0,828 Skicka bilder med MMS-teknik -0,007 0,767 Förklarad varians 42% 41% Kommentar: Faktorlösning enligt Kaisers kriterium. Varimaxrotering En möjlig förklaring till att det talbaserade mönstret inte är lika starkt i år är att kvinnorna använder mobilen mer för att tala med, vilket har gjort att deras talvanor sammanfaller med deras textvanor: de som talar mycket, textar också mycket. Männen däremot, kännetecknas av att de hellre talar än textar. Eftersom textande och MMSande är vanligt bland de yngsta, är det förmodligen inte heller alltför vågat att anta att de som omfattar det textbaserade mönstret är de unga. Den viktigaste förklaringen till de könsmässiga skillnaderna i ringande utgörs av det faktum att män i tre gånger så hög grad har tillgång till tjänstemobil, sett över alla åldrar inklusive de åldrar som står utanför arbetsmarknaden och således helt saknar möjlighet att inneha tjänstemobil. Denna siffra har visat sig vara i stort sätt oförändrad över de tre år som mobilinnehav och -användning studerats (Figur 2). I de tjänstemobilfrekventa åldrarna är skillnaden något mindre endast 2,5 gånger så hög. Relationen är dock otvetydig, och även om medelålders kvinnor i något högre grad ökat sin tjänstemobiltillgång är diskrepansen slående. Att i stort sett hälften av alla män i åldrarna 30 till 60 år har tjänstemobil är uppseendeväckande högt. En fråga som då uppstår är om detta kan förklaras med att de i högre grad har yrken som medför tillgång till tjänstemobiler. Materialet i SOM-undersökningen medger inga detaljerade analyser av detta med någon större statistisk säkerhet, men om man ser till tillgången till tjänstemobil inom olika yrkesgrupper bland dem som är relativt väl representerade i materialet kan man notera att det bland vissa grupper är få som har tjänstemobil: kontors- och läkarsekreterare, övrig kontorspersonal, kockar och kokerskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden, vårdbiträden och personliga assistenter (de två största enskilda grupperna i materialet) och försäljare av dagligvaror. Gemensamt för alla dessa grupper är att 409

Göran Bolin Figur 2 Tjänstemobilinnehav för män och kvinnor 2003-2005 (procent) 60 50 40 30 20 Kvinnor 2003 Män 2003 Kvinnor 2004 Män 2004 Kvinnor 2005 Män 2005 10 0 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-75 år 76-85 år Kommentar: Den yngsta och den äldsta gruppen ingår inte i den arbetande delen av befolkningen och kan rimligen inte förvänta sig ha tjänstemobil i någon nämnvärd utsträckning. de består av övervägande del kvinnor. Om den könsmässiga fördelningen på yrken fortsätter, kan man med andra ord förvänta sig att könsskillnaderna vad gäller tillgång till tjänstemobil kommer att bestå. Teknik eller kultur som drivkraft? Hur kan man då relatera dessa data till den övergripande frågan om det är kulturen eller samhället som är historiens motor? Frågan avgörs knappast av det exempel som lyfts fram i denna artikel (och i linje med Williams bör man nog se på relationen teknik-samhälle i ett mer dialektiskt perspektiv). Sammantaget kan man dock konstatera mot bakgrund av ovanstående redovisning att det är svårt att se att det skulle vara tekniken i sig som verkar åtskiljande mellan könen. Visserligen textar kvinnor något mer än män, men skillnaderna ska inte överdrivas. Forskning kring textande visar dock att kvinnor skriver längre och mer komplexa meddelanden än män (Ling 2004, s. 158ff), men dessa mönster härrör knappast från mobilen, utan återspeglar mönster som troligen är mer allmänna vad gäller könens förhållanden till det skrivna ordet. De skillnader som finns i SOM-undersökningen pekar snarare på att det är andra faktorer som bestämmer könsskillnader i användning, inte 410

Makten över tekniken eller teknikens makt? minst förhållanden på arbetsmarknaden. Det tycks i detta avseende snarare vara samhället som styr teknikanvändningen än tvärtom. Noter 1 Telia Soneras priser är i Sverige 1,25, Danmark 0,24 och Norge 0,74 SEK (Öst 2005, s. 37). 2 Uppgifter om omsättning vad gäller ringsignaler och andra nedladdningsbara varor till mobilen är inte alltid samstämmiga. I en artikel i Dagens Nyheter (Arvidsson 2005) hävdas siffran 4 miljarder USD för 2004 och gällande för hela världen, dock i praktiken Europa och Asien. Referenser Arvidsson, Henrik (2005): Musikbranschen låter mobilen sköta snacket, i Dagens Nyheter (Kultur) 8 december 2005, s. 10-11. Braudel, Fernand (1979): Civilization and Capitalism, 15 th to 18 th Century. Volume 1. The Structures of Everyday Life: The Limits of the Possible, New York: Harper Row. Ling, Rich (2004): The Mobile Connection. The Cell Phone s Impact on Society, Amsterdam: Morgan Kaufmann. May, Harvey & Greg Hearn (2005): The Mobile Phone as Media, i International Journal of Cultural Studies, vol. 8(2): 195-211. McLuhan, Marshall (1964/1967): Media. Människans utbyggnader, Stockholm: Pan/Norstedts. Williams, Raymond (1974/1979): Television. Technology and Cultural Form, London: Fontana. Winston, Brian (1995): How are Media Born and Developed?, i John Downing, Ali Mohammadi & Annabelle Sreberny-Mohammadi (red): Questioning the Media. A Critical Introduction, Thousand Oaks: Sage, s. 54-74. Winston, Brian (1996): Technologies of seeing. Photography, cinematography and television, London: BFI. Öst, Fredrik (2005): Svensk telemarknad första halvåret 2005, Post- och Telestyrelsen. 411