Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun

1 Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun Denna plan ska revideras minst en gång under varje mandatperiod.

2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värdegrund... 3 3 Vad är demenssjukdom... 4 4 Behovsbedömning... 6 5 Vårdkedjan... 9 6 Personal och kompetens... 10 7 Arbetsmetoder... 11 8 Kvalitetsregister... 13 9 Anhöriga... 13 Bilaga 1 Demens ABC... 143 Bilaga 2 - Levnadsberättelse... 14

3 1 Inledning Brukare med demenssjukdom, såväl i ordinärt boende som i särskilt boende har rätt till god omsorg och omvårdnad, funktionsbevarande stimulering och tillgång till personal med kunskap om sjukdomen. Syftet med denna handlingsplan är att beskriva viktiga faktorer och metoder för att vården och omsorgen till brukarer med en demenssjukdom ska ha en bra kvalitet. Målet är att all personal inom den kommunala vård- och omsorgen som kommer i kontakt med brukare med demenssjukdom ska känna till och tillämpa kunskapsbaserade metoder samt samverka med varandra utifrån en gemensam värdegrund. Handlingsplanen utarbetades av en styrgrupp utsedd av äldreomsorgschefen efter mål i socialnämndens verksamhetsplan för tiden 2010-2012. I samband med att socialnämnden antog handlingsplanen 2011 bildades ett demensteam och styrgruppen upphörde. I demensteamet ingår olika yrkeskompetenser, tanken med demensteamet är att samla kunskap och spetskompetens för att utveckla demensvården inom hela äldreomsorgen. Demensteamet har som uppdrag att revidera handlingsplanen varje mandatperiod. Vid utformandet av handlingsplanen har underlag hämtats från handlingsplan i Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka i Sörmland (Närvård i Sörmland 2007), Projektredovisning 2006:1 Utveckling av särskilt boende för äldre personer med specifik problematik i sin demenssjukdom och rapport 2007:3 Specifik omvårdnad för personer med beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) - en utvärdering av ett tvåårigt utvecklingsprojekt samt delrapporten av demensomsorgsprojekt (DUS-projektet) och Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning, Socialstyrelsen samt demensplaner från andra sörmländska kommuner. I samband med utarbetandet av handlingsplanen har diskussioner förts med Vingåkers vårdcentral om att se över rutiner och om behov finns, utarbeta rutiner med gemensamt intresse för Landstinget och kommunen inom vård och omsorg till brukare med demenssjukdomar. Dessa samtal har lett fram till att kommunens och vårdcentralens demenssjuksköterskor och arbetsterapeuter träffas för patientanpassat samarbete tillsammans med läkare regelbundet. 2 Värdegrund I den av kommunfullmäktige antagna Äldreomsorgsplanen för 2009-2014 anges att Vingåkers kommuns äldreomsorg ska genomsyras av En helhetssyn på människan är utgångspunkt för individuellt anpassade insatser. Alla äldre bestämmer själv och påverkar sin egen vardag. Alla äldre känner trygghet och blir bemötta med respekt.

4 Den värdegrund som uttrycks i det Länsgemensamma programmet för vård- och omsorg av demenssjuka i Sörmland gäller även i Vingåkers kommun. Värdegrunden bygger på en humanistisk människosyn och ett professionellt socialt synsätt. Varje person som drabbas av demens har enligt denna värdegrund rätt: Att veta vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen. Att få en adekvat medicinsk vård för sin sjukdom. Att så länge som möjligt bevara sin funktionsduglighet med stöd av planenlig och individuell vård. Att bemötas som en fullvuxen människa. Att känna att han eller hon tas på allvar. Att vara utan lugnande läkemedel om det är möjligt. Att bo i en välkänd och trygg miljö där hans eller hennes särskilda behov beaktas. Att vara med människor som känner hans eller hennes levnadshistoria och vanor. Att regelbundet få röra sig utanför det egna hemmet. Att varje dag under handledning få delta i meningsfull verksamhet som stöder den vuxna människans jagbild. Att få beröring: kramar, ömhet och en annan människas närhet. Att få vård som förverkligas av yrkesskicklig personal, som är insatt i vården av personer med demens (Virginia Bell och David Troxel, Alzheimer s Desease International 21 september 1994) 3 Vad är demenssjukdom En demenssjukdom tillhör inte det normala åldrandet. Hur demenssjukdomen visar sig beror i stor utsträckning på de sociala och kulturella omständigheter under vilka personen lever. Med demens avses en fortskridande och bestående nedbrytning av hjärnans funktioner på grund av att en sjukdom eller skada drabbat hjärnan. De flesta demenssjukdomarna är progredierande (fortskridande) och leder till svåra intellektuella och sociala handikapp och även till en för tidig död. Förloppet påverkas också av andra sjukdomar. Demens är ett syndrom ett samlingsnamn för ett antal symtom. Det är ett sjukdomstillstånd som drabbar de kognitiva funktionerna (intellektuella), det vill säga de funktioner som hjärnan använder när den bearbetar information. Demenssjukdom kan kännetecknas av att det förekommer störningar och nedsatta funktioner vilket påverkar minne, tänkande, orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme. Detta får konsekvenser för den enskildes förmåga att sköta sin personliga omvårdnad och sitt hem, exempelvis hygien, klä sig, toalettbesök, sköta mathållning och ekonomi.

5 Förekomst av demenssjukdom Det finns ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna i demens ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. I Sverige uppskattas antalet yngre personer med demenssjukdom till ca 8000-9000 varav merparten är 60-65 år. Varje år insjuknar cirka 24 000 personer på nytt i en demenssjukdom och ungefär lika många med demenssjukdom dör. Det finns ingenting som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demenssjukdom att öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. Två grupper av demenssjukdomar Det finns två huvudgrupper av demenssjukdomar primärdegenerativa och sekundära. Primärdegenerativ sjukdom betyder att nedbrytningen av nervceller i hjärnan börjar utan att det finns någon känd utlösande faktor. Vid sekundära demenssjukdomar finns känd orsak, såsom störningar av blodflödet till hjärnan som kan orsaka nervcellsdöd och leda till vaskulär demens. Till de primärdegenerativa demenssjukdomarna räknas Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens. Alzheimers är den allra vanligaste sjukdomen och orsakar cirka 60 procent av alla demensfall. Orsaken till sjukdomen är att nervcellerna i hjärnan dör onormalt fort. Alzheimers börjar vanligtvis med tilltagande glömska och koncentrationssvårigheter. Sedan blir minnesstörningarna svårare och känslolivet avtrubbat, tidsbegreppet försvinner och i vissa fall även talförmågan. Slutligen blir många alldeles hjälplösa. Frontallobsdemens debuterar ofta redan i 65-årsåldern. Sjukdomen leder till nedbrytning av nervceller i hjärnas pann- och tinninglober. Denna form av demens har inget samband med Alzheimers sjukdom eller demens orsakad av Parkinsons sjukdom. Till sekundära demenssjukdomar räknas vaskulär demens, som beror på sjukdomar och störningar i hjärnas blodkärl. Typiska symtom är psykisk långsamhet, man tänker och reagerar långsammare än tidigare. Andra symtom är nedsatt initiativförmåga, personlighetsförändringar och gångsvårigheter. Demenssjukdomens olika stadier Det finns olika sätt att beskriva en demenssjukdoms olika stadier. Socialstyrelsen har valt att dela in demenssjukdomens olika stadier i mild, måttlig och svår demenssjukdom. Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede då personen kan klara sig utan stora åtgärder från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor. Svår demenssjukdom betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. Symtom på demenssjukdom Glömska och många av de andra sjukdomssymtomen ställer till problem både för den sjuka personen och för den som ska hjälpa henne eller honom. Vilka symtom

6 som uppträder beror på vilken typ av demenssjukdom det handlar om och hur långt framskriden den är. Personer med lindrig demens får problem i pressade situationer, medan personer med svår demenssjukdom har stora problem i de flesta situationer. Alla demenssjukdomar leder till att minnet blir sämre, men även en del andra symtom ingår som sämre tankeförmåga, sämre kommunikationsförmåga, svårigheter att orientera sig samt minskad praktisk förmåga. En demenssjukdom med frontallobsskador leder till beteendeförändringar. Symtom kan vara personlighetsförändring, dålig eller ingen sjukdomskänsla, mental rigiditet, omdömeslöshet, irritation och aggressivitet. Andra kännetecken kan också vara känslomässig avtrubbning, dålig ansiktsmimik, oro och depression. Man kan även få språkstörningar som minskat spontant tal, härma andra och upprepa fraser. När man märker att man inte minns och tänker som förr, är det vanligt att personen drabbas av ångest, depression, vanföreställningar och misstänksamhet mot omgivningen. Man känner att något är fel men vet inte vad det är. Vanliga symtom vid demenssjukdom är svårigheter att tolka det man ser (agnosi). Personen känner plötsligt inte igen välkända ansikten, föremål eller miljöer. Personen kan ha svårt att använda språket och förstå vad som sägs (afasi). Det kan också bli svårt att styra sina rörelser och handlingar med viljan (apraxi). Oro och ångesten över sjukdomen kan påverka beteendet och även själva hjärnskadan kan orsaka beteenden som andra tycker är störande. Personen kan exempelvis bli väldigt orolig, tvångsmässigt vandra fram och tillbaka, skrika okontrollerat eller vända på dygnet. 4 Behovsbedömning Tidig social utredning och regelbunden strukturerad uppföljning En tidig social utredning syftar till att öka den demenssjuke brukarens möjlighet att påverka sin kommande omsorg och omvårdnad. Det kan vara svårt att förstå och tolka den demenssjuke brukarens behov och samtidigt kan demenssjukdom i sig medföra att personen inte alltid på ett adekvat sätt kan ge uttryck för sin vilja, sina behov och önskemål. Den demenssjuke brukaren kan också ha svårt att ta till sig information. En förutsättning är därför att handläggaren har tillräckliga kunskaper om olika demenssjukdomar och dess konsekvenser. Men även hur man bemöter och samtalar med den demenssjuke brukaren i olika skeenden av sjukdomen samt i olika situationer. En regelbunden medicinsk och social uppföljning syftar till att bedöma sjukdomen och dess konsekvenser, personens behov av medicinska och sociala åtgärder samt att se till att dessa tillgodoses. Socialstyrelsen anger i riktlinjerna att det är en fördel om hälso- och sjukvården och socialtjänsten gör en gemensam bedömning av personens behov och tillsammans planerar för hur behoven skall tillgodoses. En sådan gemensam bedömning är ofta förutsättningen för att personen skall få sina samtliga behov tillgodosedda. Rekommendationen avser både personer i ordinärt och särskilt boende. Hembesök görs av kommunens handläggare för att utreda hjälpbehovet. Någon från demensteamet tillkallas som stöd för hembesök och utredning i förekommande fall.

7 Exempel på insatser som kan beviljas är hemtjänst, dagvård, ledsagning, trygghetslarm, matdistribution och demensplats i särskilt boende. Efter att insatser beviljas ska den demenssjuke brukaren få en genomförandeplan upprättad, i först hand tillsammans med kontaktpersonal. Om den demenssjuke brukaren själv önskar kan hjälp tas av anhörig. I genomförandeplanen ska det framgå tydligt på vilket sätt den demenssjuke brukaren behöver få stöd för att kompensera konsekvenserna av sjukdomen och hur kvarvarande förmågor kan bibehållas. I planen ska även planering av individuella och gemensamma aktiviteter ingå. En nedtecknad levnadsberättelse är ett viktigt hjälpmedel för att planera en personcentrerad vård och omsorg. Både den biståndsbedömda delen och genomförandeplanen ska regelbundet följas upp och omprövas. Målet med den vård och omsorg som ges är att den demenssjuke brukaren får bibehålla sin självständighet och skapa en meningsfull tillvaro i dennes invanda miljö så långt det är möjligt. Dagverksamhet Syftet med dagverksamheten är att kunna erbjuda brukare med demenssjukdom omsorg och samvaro med andra, men även att kunna avlasta anhöriga. Genom att beviljas dagverksamhet kan den demenssjuke brukarens möjligheter att kunna bo kvar i det egna hemmet öka. Detta genom att brukaren med demenssjukdom får stimulans, en struktur på vardagen och möjlighet till aktivitet. Detta leder i sin tur till att brukaren med demenssjukdom kan upprätthålla funktioner som annars skulle gå förlorade. Socialstyrelsen bedömer att dagverksamhet specifikt riktade till personer med demenssjukdom är en kostnadseffektiv verksamhet och en dag på dagverksamhet beräknas motsvara kostnaden för en till två timmars hemtjänst. Hemtjänsten Då alltfler äldre bor kvar i den egna bostaden allt längre, bedöms antalet demenssjuka brukare öka även i eget boende. Därför finns nu ett arbetslag där målsättningen är att det ska finns personal i arbete som är specialutbildade inom demensområdet under veckans alla dagar. Demenshemtjänst ska tillsammans med demensdagvården ansvara för ett antal personer med demenssjukdom och deras anhöriga som bor i ordinärt boende. Syftet är att möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. För att fler brukare med demenssjuka ska kunna bo kvar i sitt hem, är det av stor vikt att personalen har kunskap om demenssjukdomar, vad som är ett bra bemötande och förhållningssätt till dessa personer. Det är därför viktigt att personalen i hemtjänsten får stöd av demensteamet genom handledning och fortbildning. Särskilt boende Särskilt boende beviljas då det inte kan anses skäligt att kunna bo kvar i det egna hemmet på grund av att brukaren med demenssjukdom försämrats i sin sjukdom. På ett särskilt boende finns tillgång till omvårdnad och tillsyn dygnet runt. Småskaliga enheter med anpassad miljö bidrar till ökad livskvalitet för brukare med demenssjukdom.

Meningsfulla aktiviteter syftar både till att berika det sociala innehållet i vardagen och till att förebygga och vara en del av behandlingen av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. 8

9 5 Vårdkedjan Vingåkers vårdcentral ansvarar för minnesutredning Demensdiagnos Vårdcentralens samordningssköterska ansvarar för att kommunens demensteam får information, efter samtycke. När någon personal i kommunen får kunskap om brukare med minnesproblem kontaktas kommunens demensteam, efter den enskildes samtycke. Demensteamet tar kontakt med brukaren och inhämtar samtycke för att kunna förmedla en kontakt med vårdcentralens samordningsköterska. Vid behov görs ett hembesök av demensteamet. Kommunens demensteam Biståndshandläggaren utreder behovet av bistånd efter ansökan från brukaren och föreslår insatser Anhörigstöd skall erbjudas så tidigt som möjligt i vårdkedjan. SIP Samordnad individuell plan. En samordnad planering mellan landstinget och kommen för brukarens hälso- och sjukvård samt kommunens socialtjänst. Kommun eller landsting kallar till en SIP när behov finns, efter samtycke av den enskilde. Genomförandeplan och levnadsberättelse upprättas av kontaktpersonal tillsammans med brukaren. Enhetschefen ansvarar för verkställigheten Årlig individuell uppföljning och vårdplanering av brukarens behov av insatser. Berörd personal deltar tillsammans med brukare och/eller anhörig.

10 6 Personal och kompetens Medarbetare som arbetar med demenssjuka i Vingåkers kommun ska ha särskild utbildning för detta. Lämplig utbildning är exempelvis Närvårdsskolans kurs om demensvård och Demens ABC se bilaga 1 (svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom). Alla medarbetare ska även ha fått en introduktion om anhörigstöd av anhörigsamordnaren. Medarbetare i demensvården ska årligen erbjudas kompetensutveckling inom området, samt olika slag av handledning: Vardagshandledning av arbetsledare och legitimerad personal. Regelbunden handledning med demensteamet för att reflektera, medvetandegöra och hålla vårdfilosofi, mål och metoder levande. Demensteam Den kommunala verksamheten för demenssjuka förutsätter en adekvat utredning (primärvården), fortlöpande vårdplanering, anhörigstöd samt handledning av personal. För att tillgodose detta finns ett demensteam bestående av: Enhetschef för demensenheten (sammankallande) Demenssjuksköterska Demensarbetsterapeut Anhörigsamordnare Biståndshandläggare från äldreomsorgen Sjukgymnast Vid behov tas övriga resurspersoner in i teamet, det kan vara undersköterska, dietist, läkare, kurator med flera. Mål för demensteamet Att säkerställa kvaliteten på demensvården. Att vara en resurs för att förmedla kunskap och ge ökad medvetenhet hos personal i kommun och anhöriga. Medverka till en fungerande vårdkedja mellan kommunen, primärvården och slutenvården. Teamets uppdrag är att leda utveckling och kvalitetssäkring av kommunens demensvård genom att; 1. Utarbeta rutiner för arbetsmetoder för vården av demenssjuka. 2. Regelbundet följa upp och utvärdera arbetet. 3. Omvärldsbevaka och uppdatera nyheter i verksamheten. 4. Vid behov medverka vid vårdplanering, ge vård och behandling. 5. Informera om olika stödinsatser till brukare och till anhöriga. 6. Utbilda och handleda personal, kontinuerligt och då problem uppstår. 7. Att se till att det finns en fungerande vårdkedja samt utveckla samarbetet på lokal nivå och tillsammans med landstingets minnesmottagning, samt utveckla samarbete med andra sörmländska kommuner. 8. Att ansvara för att hålla regelbundna teamkonferenser. 9. Revidera demensplanen under varje mandatperiod.

11 7 Arbetsmetoder Arbetsmetoderna inom demensvården ska vara evidensbaserade. Metoderna ska leda till att personer med demenssjukdom får en meningsfull och stimulerande vardag och att eventuell oro, ångest och aggressivitet minskar så att den demenssjuke får en lugn och trygg miljö att vistas i. Metoderna syftar även till att förbättra förmågan till kommunikation, aktivitet och livskvalitet hos personer med en demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad Alla människor är unika och därför måste vården och omsorgen vara unik och individanpassad. Med tillräcklig stimulans och aktivering kan vissa symtom hållas tillbaka och ge brukare med en demenssjukdom en bra tillvaro. En brukare med demenssjukdom som har nedsatt språkförståelse och svårigheter att uttrycka sig har behov av att uppleva ett positivt kroppsspråk i mötet med andra. Olika beteenden som brukare med demenssjukdom uppvisar kan vara svåra att handskas med för dem som vårdar personen. Ibland finns ögonblick av psykisk klarhet även hos svårt demenssjuka personer. Under kortare perioder kan det verka som personen inte är demenssjuk utan reagerar normalt och kanske kan kommunicera som före sjukdomen. Vårdarens syn på brukaren med demenssjukdom påverkar kommunikationen och vilken relation de två får till varandra. En nära och positiv relation mellan vårdaren och brukaren kan få en demenssjuke person att fungera mycket bättre än annars. Det kan vara en förklaring till att två vårdare kan utföra exakt samma omvårdnadsuppgift, men bara den ena lyckas. Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär att personen sätts i fokus istället för demenssjukdomen. Utgångspunkten för den personcentrerade omvårdnaden ligger i den demenssjukes upplevelse av sin verklighet och information om den demenssjukes livsmönster, värderingar och preferenser. Personcentrerad omvårdnad syftar till att göra vårdmiljön mer personlig och att förstå beteenden och psykiska symtom ur den demenssjukes perspektiv. Den personcentrerade omvårdnaden innebär att personalen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten: Bemöter brukaren med demenssjukdom som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner. Strävar efter att förstå vad som är bäst för den demenssjuke utifrån dennes perspektiv. Värnar den demenssjukes självbestämmande och möjlighet till medbestämmande. Ser den demenssjuke som en aktiv samarbetspartner. Bekräftar den demenssjuke i dennes upplevelse av världen. Strävar efter att involvera den demenssjukes sociala nätverk i vården och omsorgen. Försöker upprätta en relation till den demenssjuke.

12 En del i den personcentrerade omvårdnaden är att brukaren med demenssjukdom uppmuntras att berätta om sig själv och sitt liv, bekräftas och accepteras samt får hjälp att orientera sig till person, tid och rum om brukaren med demenssjukdom så önskar. Personcentrerad omvårdnad innebär också att man särskilt beaktar behov relaterade till personer med annan kulturell eller språklig bakgrund. Att ta kulturell hänsyn handlar exempelvis om att ge brukare med demenssjukdom möjlighet till att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat, bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor samt att få tillgång till personal som talar samma språk som brukaren med demenssjukdom. Enligt de Nationella Riktlinjerna avser denna rekommendation brukare med demenssjukdom i både ordinärt boende och särskilt boende. Levnadsberättelse Levnadsberättelsen är ett redskap som ger personalen stöd i den personcentrerade omvårdnaden. Den ger en förståelse för brukaren med demenssjukdom och möjliggör för personalen att hjälpa den demenssjuke brukaren att minnas viktiga händelser ur sitt liv. Levnadsberättelsen inhämtas av den kontaktpersonal som träffar brukaren först. Det kan vara personal inom hemtjänst, demensdagvård eller särskilt boende. Berättelsen fylls sedan på fortlöpande av den personal som får mer information. Levnadsberättelsen är ett levande dokument som växer ju mer man lär känna en person. Informationen inhämtas i första hand genom intervju med den sjuke själv och vid behov tar man hjälp av anhöriga. (se Bilaga 2) Genomförandeplan För att kunna arbeta med personcentrerad omvårdnad upprättas en genomförandeplan. Brukaren med demenssjukdom och kontaktpersonlen upprättar planen tillsammans. I planen ska det framgå hur demenssjuke brukaren vill att biståndsinsatserna ska utföras. Syftet är att all personal ska arbeta mot samma mål och ha ett gemensamt förhållningssätt och bemötande. Validation (Bekräftelse) Validation är en teknik som syftar till att bekräfta känslor utan att värdera dessa, till exempel Jag vill åka hem! besvaras med Längtar du hem?. Målet med validation är att skapa kontakt, kommunicera, bygga en tillitsfull relation och att utforska den demenssjuke brukarens värld. Reminiscens (Hågkomst) Reminiscens syftar till att väcka den demenssjuke brukarens minne genom att stimulera det. Metoden går ut på att leda den enskilda till att känna igen centrala delar i sin livshistoria. En generell påminnelse om det dagliga livet och kulturen i gamla dagar kan vara viktig för att öka den demenssjuke brukares självförtroende och kontroll samt minska oro och rastlöshet. En brukare med demenssjukdom kan ha lättare att känna igen händelser från förr än att själv sätta ord på dem. Kanske kommer brukaren med demenssjukdom inte ihåg hur många barn han/hon har, men om han/hon får höra deras namn finns minnet där. Musik, dofter, bilder och beröring väcker också minnen från förr. Vårdarsånger (Sång och musik) Att som personal använda sång kan vara ett framgångsrikt sätt att kommunicera. Sång och musik kan också minska aggressivitet och öka samarbetsförmågan. Ett bra komplement till musiken är att använda sig av en Ming-gitarr (bygelgitarr).

13 Taktil stimulering (Beröring) Beröring är ett bra sätt att kommunicera med brukare som har en demenssjukdom. Brukaren känner trygghet, blir sedd och känner att någon finns nära. Beröringen leder till kontakt och stillar oron samt ger ett högt välbefinnande. Pedagogiskt måltidsstöd Pedagogiskt måltidsstöd är en behandlingsform för de demenssjuka brukare som kommit så långt i sin demenssjukdom att de har fått svårigheter med att förstå hur man äter själv. Personalen sitter med vid måltiden och sprider lugn omkring sig. Den demenssjuke brukaren får en förebild att spegla sig i vid pedagogiskt måltidsstöd och kan på så sätt fortsätta att äta själv. Matsituationen blir då en positiv stund som stimulerar god samvaro, väcker minnen och ger lust att äta. Behovet av pedagogiskt måltidstöd bedöms individuellt av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal/ biståndshandläggare. Målet kan vara att bevara individens aktivitetsförmågan/självständighet och/eller förebygga risken för undernäring. 8 Kvalitetsregister Kvalitetsregister som kommunen använder sig av är: BPSD-registret, svenskt register för Beteendemässiga och psykiska Symtom vid Demens. Senior Alert, ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Palliativa registret, för fortsatt utveckling av vården i livets slutskede. 9 Anhöriga En demenssjukdoms konsekvenser påverkar inte bara den som är sjuk utan även familj och vänner. Anhöriga kan vara i behov av stödsamtal, råd och avlastning med kort varsel. Anhöriga kan också behöva knyta kontakt med kommunens anhörigsamordnare. Detta stöd kan exempelvis bestå av samtal, anhöriggrupp, information eller utbildning. All personal har en skyldighet att erbjuda kontakt med anhörigstöd. Se Plan för Anhörigstöd på kommunens hemsida.

14 Bilaga 1 Demens ABC Demens ABC är Svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC vill motivera dig till att tänka och arbeta personcentrerat, det vill säga se människan bakom sjukdomen och låta denna bild påverka den vård och omsorg du ger. I riktlinjerna kallas detta för personcentrerad omvårdnad och lyfts fram som den kanske viktigaste förutsättningen för en god demensvård Innan du börjar utbildningen För att genomgå utbildningen behöver du registrera dig. Registrera dig gör du på hemsidan http://www.demenscentrum.se/demensabc. Från att du registrerat dig har du fyra månader på dig att genomföra tio kapitel samt kunskapstestet. Varje kapitel tar ungefär 20-30 minuter. Räkna med ytterligare en och en halv timme för att diskutera reflektionsfrågor. Den sammanlagda utbildningstiden är ungefär 20 timmar som kan fördelas över max fyra månader. Kan man gå Demens ABC i grupp? En del av utbildningen reflektionsfrågorna är lämpligast att tas upp i grupp, t.ex. på din arbetsplats. För att gruppdiskussionerna ska bli strukturerade är det bra att utse en handledare. Välj en person som ni tycker är lämplig. Till stöd för handledaren har vi tagit fram en särskild manual. För att få diplom måste du självständigt genomgå utbildningen och klara kunskapstestet. Glöm därför inte att registrera dig. Tips för dig som går utbildningen på egen hand Reflektionsfrågorna är en central del av utbildningen. Saknar du möjlighet att diskutera med andra försök då i stället att skriva ner dina tankar och funderingar.

15 Bilaga 2 - Levnadsberättelse Levnadsberättelse formulär Behandlas med sekretess Namn Smeknamn Ev. flicknamn Adress Personnummer Kommer till boendet från Kommer till boendet, år, datum Närmast anhörig Relation Adress Telefon e-postadress God man Adress Telefon e-postadress Kontaktperson 1 Kontaktperson 2

16 Uppväxten (barndom) Födelseort Mammas namn och yrke Bortgång (årtal) Levnadsöden hos mor som känns viktiga att minnas och som betytt mycket för personens barndom och uppväxt Pappas namn och yrke Bortgång (årtal) Levnadsöden hos far som känns viktiga att minnas och som betytt mycket för personens barndom och uppväxt

17 Mina syskon (namn, födelseår ev. bortgång). Namn på syskons make/maka Syskon Resp Syskon Resp Syskon Resp Syskon Resp Namn på syskon samt respektive födelseår Plats i syskonskaran Barndomshem samt andra kända adresser där personens har bott under sitt liv (stad, ort, land och hur länge) Skola / utbildning (namn och ort) Skol- och ungdomskamrater som har betytt mycket

18 Viktiga händelser från barndomen Intressen personen hade som barn och ung (lek, böcker, musik idrott o.s.v.) Viktiga händelser från ungdomsåren Konfirmation (år, kyrka och präst)

19 Körkort? (när och var) Militärtjänst (regemente, försvarsgren och grad) Vuxenliv Utmärkande personlighetsdrag (glad, tungsint, pratsam, tystlåten, öppen, blyg, ekonomisk, generös, snabb, långsam, ordningsam, slarvig, hjälpsam, drivande, analytisk, morgonmänniska, kvällsmänniska o.s.v.) Markera det som Stämmer in. Komplettera med övriga nedan. Arbeten personen har haft i livet (arbetsplatser, hur länge, trivdes personen med arbetet?) Är/har varit gift med Änka/änkeman Skilsmässa? När?

20 Barn, födelsedatum, ev bortgång och namn på respektive Barnbarn (Namn och födelsedatum) Personer som har haft och/eller har stor betydelse Intressen och hobbys Fritidsintressen i vuxen ålder

21 Aktiviteter som nu intresserar personen Artister och skådespelare han/hon uppskattar mycket Favoritblommor, växter och träd Musiksmak, sjunger eller spelar själv, böcker (Vilken sorts litteratur? Favoritförfattare? Tv- och radioprogram?) Vilka favoritlåtar? Om möjligt förklaring till varför. (Ex: Calle Schewens vals med Evert Taube påminner om dans på bryggan när farfar lärde henne dansa) Varit med i föreningar

22 Dagstidning, veckotidskrifter, facklitteratur som har lästs regelbundet Resor (vart?) Husdjur genom åren (namn, hur lång tid?) Vänner som betyder/har betytt mycket Måltidsvanor Höger- eller vänsterhänt Favoritmat (huvudrätter, efterrätter)

23 Dryck (varma, kalla) Användning av socker, grädde eller mjölk i te och kaffe Äter långsamt/snabbt Gillar krydda? Mat som personen inte tycker om eller är allergisk mot Alkohol och rökvanor (tobak/snus) Tandprotes? Hörapparat? Glasögon? Övriga tekniska hjälpmedel Färdtjänst (med eller utan ledsagare)

24 Van att duscha eller bada? När på dygnet föredrar han/hon att duscha/bada? Personlig hygien, speciella önskemål eller behov (rakning, fotvård, hårvård, smink o.s.v.) Rädd för vatten? Om ja varför? Blyg för att klä av sig? Vanor betr. sömn och vila (morgontrött/kvällspigg) Uppgifter som kan vara till hjälp för honom/henne vanor, ovanor m. m. Någon känd återkommande kroppslig smärta i vuxen ålder?

25 Glädjeämnen för personen Saker som gör honom/henne bekymrad Förhållande till religion (kyrkliga traditioner och vanor) Tycker om att delta i gudstjänster, lyssna på gudstjänst, radio eller tv) Någon svår sorg Rädslor

26 Personliga tillhörigheter som är värdefull för personen, t.ex. ett diplom, tavla etc. Klädvanor (favoritfärger, material o.s.v.) Annat (tex speciella önskemål) Uppgifter till levnadsberättelsen lämnad av: Datum Namn Relation Namn och datum för kompletteringar av levnadsberättelsen. Datum Namn Relation Hantering av levnadsberättelsen efter personens bortgång?