NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!

Relevanta dokument
Uppdragsplan för näringslivskontoret

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Handling för tillväxt... 2

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Näringslivsprogram

1.1 Vad är en översiktsplan?

Lokalt företagsklimat Hylte

Näringslivsprogram fö r Ljusnarsbergs kommun

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strategi för handelns utveckling

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Näringslivsprogram för Ljusnarsbergs kommun

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

1. Känner du sedan tidigare till att Nässjö har en vision 2014?

Lokalt företagsklimat Helsingborg

Lokalt företagsklimat Grums

Lokalt företagsklimat Arvidsjaur

Svensk Turism AB. Verksamhetsområden. Forum för besöksnäringens strategiska utveckling. Delägare i kommunikationsbolaget VisitSweden

KRAFTSAMLING

VARUMÄRKET UDDEVALLA

Internationell strategi

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

BoPM Boendeplanering

Internationell policy för Tranemo kommun

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

Lokalt företagsklimat Piteå

Redaktören har ordet REFLEKTIONER. Nr

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige , 183

Företagsklimatet i Oskarshamn

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ

turism handlingsprogram för örebroregionen

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun

Jobben är vår viktigaste fråga

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

Smart Specialisering en möjlighet för landsbygden! Lasse Lindqvist

Plattform för den politiska majoriteten på Orust Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Enhetsplan Biblioteket

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

Datum Kommunfullmäktiges mål Livskvaliteten för medborgarna i Bengtsfors kommun ska förbättras.

Näringslivspolicy för Nykvarns kommun

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Socialdemokraterna i Mora

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby

YTTRANDE ÖVER TRAFIKVERKETS FÖRSLAG TILL UPPHÖRANDE AV UNDERHÅLL PÅ LYSEKILSBANAN, DELEN SMEDBERG-LYSEKIL

1(8) Verksamhetsplan Förslag till styrelsen januari 2016

Riktlinjer för marknadsföring av Linköpings kommun som arbetsgivare

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål

Alliansen o Miljöpartiets förslag till Budget 2016 samt Utblick Värnamo, den mänskliga tillväxtkommunen invånare år 2035

Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN Sundsvall behöver ett grönt styre

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

En plats att växa på. Närhet människor möjligheter. Etablera företag i Säffle kommun, Värmland

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Verksamhetsstrategi 2015

Preliminär budget 2015

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

Internbudget 2013 och verksamhetsplan för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Rösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar

Bredbandsstrategi - remissvar

FRAMTIDENS NÄRINGSLIV I LYSEKILS KOMMUN

- Fortsatta studier. Studentarbeten

Transkript:

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST! ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30 Del 1: Näringslivsvision Del 2: Mål

Innehållsförteckning INLEDNING DEL 1 - NÄRINGSLIVSVISION VAD? NÄRINGSLIVSVISION VARFÖR? UTVECKLINGSPOTENTIAL HUR? UTVECKLINGSOMRÅDEN Infrastruktur Attityder Entreprenörskap och innovationer Attraktiva närmiljöer Del 2 MÅL Utvecklingsområde Infrastruktur Utvecklingsområde Attityder Utvecklingsområde Entreprenörskap och innovationer Utvecklingsområde Attraktiva närmiljöer Del 3 Handlingsplan (Bilaga)

1 INLEDNING Lysekils näringslivsstrategi för perioden 2013-2020 är indelad i tre delar: 1. Näringslivsvision Visionsdokumentet sträcker sig fram till år 2020. Det har förankrats genom ett remissförfarande där alla företag i Lysekils kommun med e-postadress i ForRegs företagsregister getts möjlighet att komma med synpunkter. Samma möjlighet har getts lokala företag under näringslivsdialoger hösten 2012 i Brastad, Lysekil och på Skaftö. Utöver detta har följande organisationer fått remissen: Företagarna, Näringslivscentrum i Lysekil, Skaftö Öråd, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och Västsvenska Handelskammaren. Lysekils kommunstyrelse har löpande informerats och konsulterats under arbetets gång. 2. Mål Måldokumentet upprättades efter att visionsdelen accepterats av såväl näringslivet som Lysekils kommunstyrelse. Måldokumentet är upprättat i nära samarbete med stryrelsen i Näringslivscentrum i Lysekil och Lysekils kommunstyrelse. Fyra utvecklingsområden har identifierats och mål inom dessa upprättats. Målen är av olika karaktär och har därför olika löptider (1-7 år). 3. Handlingsplan Baserat på de identifierade utvecklingsområdena och målen har en handlingsplan tagits fram. Den har upprättats i samråd med styrelsen i Näringslivscentrum i Lysekil samt Lysekils kommunstyrelse. Handlingsplanen beskriver de aktiviter som behöver genomföras för att nå målen. Planen löper över 1-2 år och både denna och måldokumentet revideras löpande och vid behov.

2 DEL 1 - NÄRINGSLIVSVISION VAD? NÄRINGSLIVSVISION Näringslivsvisionen är att Lysekils kommun ska ha ett hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förutsättningar att utvecklas och växa. VARFÖR? UTVECKLINGSPOTENTIAL I Lysekils kommun finns nästan 1900 registrerade företag, cirka 900 av dessa har anställd personal. Ungefär 100 av företagen har 6 eller fler anställda. Näringslivet är diversifierat och de flesta branscher finns representerade. Med tanke på bland annat befintlig infrastruktur, redan etablerade företag, samverkansorganisationer, bra skolor, en allt högre planberedskap från kommunens sida och kommunens geografiska läge så är utvecklingspotentialen god. Ett företag verksamt i Lysekils kommun har inom relativt kort avstånd tillgång till över 7 miljoner konsumenter och med tanke på de möjligheter som i dag finns till platsoberoende arbetsplatser väljer allt fler att bo och jobba i en miljö som skänker livskvalitet. Näringslivet utgör grunden för den ekonomiska och befolkningsmässiga tillväxten i Lysekils kommun. En ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt kan i samspel med varandra leda till en positiv utvecklingsspiral för kommunens näringsliv. Genom att skapa förutsättningar för en ekonomisk tillväxt i näringslivet (till exempel genom bättre infrastruktur) kan ökad omsättning/lönsamhet uppnås. Detta leder till ett ökat behov av kompetent arbetskraft. Om behovet av kompetent arbetskraft kan tillgodoses skapas förutsättningar för ytterligare ekonomisk tillväxt. På detta sätt kan de två tillväxtfaktorerna stödja näringslivet i en positiv utvecklingsspiral. Kommunens roll i utvecklingsarbetet är att säkerställa att ovanstående förutsättningarna är de bästa tänkbara och att stödja näringslivet på det sätt som efterfrågas. För kommunens del innebär ett växande näringsliv ett större befolkningsunderlag och därmed ökade skatteintäkter. Det betyder att kommunen får förutsättningar för fortsatt stöd till näringslivets utveckling men också kommunal utvecklingspotential inom områden som t ex skolan vilket gör Lysekil till en än mer attraktiv kommun att leva och verka i.

3 HUR? UTVECKLINGSOMRÅDEN Att säkerställa ett hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förutsättningar att utvecklas och växa är en mycket komplex uppgift där många olika komponenter och aktörer måste samverka. Nedanstående bild är inte komplett men visar ändå på helheten som måste till för att lyckas: Ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt Utveckling av Lysekils kommuns näringsliv - Nyföretagande - Tillväxt till befintliga företag - Få företag verksamma på annan ort att etablera sig i Lysekils kommun Direkt stödjande aktiviteter Investeringsstöd - Lobbying Företagsbesök - Lots - Infrastruktur Plattform for samverkan - Utvecklingsprojekt Stöda/Främja entreprenörskap - Utbildning (starta eget) Kommunikation/Dialog - Omvärdsanalys - Inflyttningslots Förutsättningar som krävs Mångkulturellt samhälle - Kompetent arbetskraft - Nöjesutbud Färdiga/rullande detaljplaner - Mark (bostad/industri) - Värdskap Riskkapital - Fritid - Banker - Kultur - Miljö - Turism - Jämnlikhet - Kultur - Skolor Kundfokus - Shopping - Skolor - Trygghet (inför ålderdom) - Evenemang - Barnomsorg - Förskola Begreppet Till er tjänst ska utvecklas och vara ledorden för hur näringslivet bemöts från kommunens sida. Vidare vill Lysekils kommun tillsammans med näringslivet skapa förutsättningar för tillväxt genom att fokusera på ett antal utvecklingsområden.

4 Infrastruktur En förbättrad infrastruktur (både traditionell och digital) leder till att näringslivet i Lysekil, får tillgång till både en större arbetskrafts- och avsättningsmarknad. För att kunna rekrytera och behålla kompetent arbetskraft är detta av största vikt. Utöver detta leder satsningar på infrastuktur till snabbare och säkrare transporter vilket ökar konkurrenskraften och ökar avsättningsmarknaden. Attityder Genom att förbättra attityder hos och mellan kommunala tjänster, politiker, näringsidkare, kommuninnevånare och media, kan flera positiva effekter uppnås, några av dessa är: Förbättrat samarbete Bättre företagsklimat Lysekil upplevs som en mer attraktiv kommun att både bo och verka i Fler som startar och driver företag Entreprenörskap och innovationer En förutsättning för att skapa ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt är ett dynamiskt näringsliv som frodas. Satsningar på entreprenörskap och innovationer är därför av största vikt. Det skall vara enkelt att starta och driva företag i kommunen. Särskilt viktigt är det att utveckla entreprenörskapet hos unga då dessa utgör Lysekils framtid. En fortsatt utveckling av samverkan mellan skola och näringsliv är viktigt ur flera aspekter: Det kan skapa nya entreprenörer och innovatörer Helt nya affärsidéer kan uppstå när student och näringsidkare möts Kontaktskapande som kan vara viktigt ur ett framtida kund-/leverantörs förhållande men också ur ett rekryteringsperspektiv. Attraktiva närmiljöer I dagens samhälle är såväl människor som företag mer lättrörliga än tidigare. Det blir allt vanligare att man väljer bostads- och etableringsort utifrån attraktiva närmiljöer. Detta innebär att kommunen måste fokusera på att säkerställa att det finns tillgång till såväl industrimark som mark för boende och att denna upplevs som attraktiv. Utöver detta finns det många andra faktorer att ta hänsyn till när man pratar attraktiva närmiljöer till exempel: kulturutbud, rekreations- och fritidsmöjligheter, shopping, nöjesliv med mera.

5 Del 2 MÅL För att nå näringslivsvisionen att Lysekils kommun ska ha ett hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förutsättningar att utvecklas och växa har ett antal mål upprättats inom vart och ett av utvecklingsområdena som identifierats i del 1 NÄ- RINGSLIVSVISION. Målen skall vara SMART:a (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta). Målen kompletteras i bilagan HANDLINGSPLAN med mer detaljerade och tidsatta aktiviteter som syftar till att målen nås. Utvecklingsområde Infrastruktur Nå/överträffa nationella och regionala mål angående fiberutbyggnad. Bevaka och bedriva lobbying så att väg 161 behåller sin plats som den högst prioriterade vägen i den regionala trafikförsörjningsplanen samt att den byggs som en 2+1 väg Upprätta en markförsörjningsplan för att underlätta företagsetablering. Bevaka och bedriva lobbying så att väg 162 sträckan Hallinden - Gläborg förbättras Bevaka och bedriva lobbying för att bevara Lysekilsbanan Utvecklingsområde Attityder Nå plats 20 eller bättre i Svenskt näringslivs ranking över företagsklimatet i kommunerna (till år 2020) Nå plats 20 eller bättre i SKLs servicemätning INSIKT (till år 2020) Medborgarnas bedömning av Lysekils kommun som plats att bo och leva på skall öka (NRI > 60, 2011=54) Foto: Anki Sandinge

6 Foto: Anki Sandinge Utvecklingsområde Attraktiva närmiljöer Nå plats 50 i tidningen Fokus ranking Här är bäst att bo till år 2020 (plats 221 år 2012) Lysekil ska ha en positiv befolkningsutveckling (14 396 personer, 31/12 2012) Goda möjligheter till egenförsörjning, andelen sysselsatta i åldersgruppen 20-64 år skall öka (76,9 %, 2010) Utvecklingsområde Entreprenörskap och innovationer Andel (%) UF-företag på gymnasiet skall öka Nyföretagsamheten skall förbättras. Målsättning: klättra med 20 platser per år i Svenskt näringslivs ranking (2013, plats 166) Företagandet skall förbättras. Målsättning: klättra med 15 platser per år i Svenskt näringslivs ranking (2013, plats 127)

7