Performance som metod i Västra Götalandsregionen En rapport av Marie Bergdahl, Maria Carlgren, Anita Larsson Modin 2008-10-30 1
Inledning Den 17 september 2008 lämnar vi ett kyligt Göteborg, på väg till vår första internationella performancefestival, i Sète i södra Frankrike. Vi hade blivit inbjudna av bröderna Stampe från Göteborg, initiativtagare till festivalerna Infr action i Sète och Live Action i Göteborg. Förväntningarna var höga. Vi vill alla tre hitta nya internationella kontakter, nya sätt att arbeta med konst och nya kunskaper om hur man bemöter en publik. Vi hade också tankar om att vi kunde göra något spännande i Västra Götalandsregionen. Men vad skulle det kunna vara? Vi hade en känsla av att just performance, som många inte känner till, ändå skulle kunna vara grunden i en metod för utveckling; eventuellt den egna identiteten, eller för att skapa ett socialt hållbart samhälle. På vilket sätt visste vi inte då och det vet vi inte nu heller, men vi är en bit på väg. Denna första rapport är en start i vårt gemensamma framtida utvecklingsarbete med performance som metod. Vad skulle vi egentligen möta? Först möttes vi av solen. Det var närmare 25 grader och vinden var ljum. Det hade vi ingenting emot, inte heller den gemenskap som vi omedelbart blev del av; ett femtiotal internationella konstnärer och representanter från städer och regioner runt om i världen. I tre dagar åt vi alla lunch och middag (lagade av en för tillfället anställd och duktig kock) tillsammans, vilket beredde mark för många fina och viktiga möten och samtal. I rapporten beskriver vi vad performance är, hur vi tänker oss performance som metod, om eventuella samarbetspartners, idéer i framtiden och lite kort om de olika festivalerna Infr action och Live Action. 2
Det här är performance Performance är en konstruerad handling eller händelse som utförs live av en konstnär inför en publik, som en föreställning, eller mitt i vardagen på gator, marknader etc. och då ibland även med ambitionen att få publiken att delta och interagera med konstnären. Många performancekonstnärer intresserar sig just för detta, att utforska gränsen mellan konsten och det vardagliga livet - att rucka något lite på det vardagliga, skruva till det - och på så sätt vända och vrida på företeelser på ett sätt så att till synes omärkliga vardagligheter blir tydliga och synliggjorda. Golfspelande man från Sète. Golfbollen fick han välja själv. Han valde en boll med George Bush som motiv, lämnade Nicolas Sarkozy kvar på bordet. Bollen hamnade i vattnet vid hamnen. Konstnär: Joakim Stampe. Den sociala interaktionen, att vilja mötas och att vilja interagera, innebär att det sociala rummet är viktigt inom performancekonsten. Det finns en medvetenhet om hur man skapar det sociala rummet. Att frambringa tillit är ett sätt, men naturligtvis finns det också konstnärer som medvetet i sina verk arbetar för att skapa oro eller en känsla av utanförskap. Performance är ofta gränsöverskridandet mellan olika uttryck och konstinriktningar, men tar avstamp i olika konstformer, vilket innebär att performance som utförs av konstnärer som kommer från det bildkonstnärliga fältet, ofta har andra uttryck än de som utförs av dansare eller musiker. Performance har inte haft en självklar plats i konstrummet, d.v.s. den vita kuben (gallerier, konsthallar etc.). Den har istället varit en konstform som ofta har valt andra arenor såsom gator, torg och allmänna platser, för att kunna möta publiken i vardagliga situationer, mitt i livet. Performance skapar en direkthet mellan konsten och publiken utan omvägar. Samtidigt så finns den sceniskt gestaltade performancekonsten som platsar på scener och på institutioner, också för att verket kräver avancerad teknik för att framföras. Performance kan beskrivas som en immateriell konst då den framförs live och är knuten till tid och rum. Därför är dokumentationen väldigt viktig för konstnärerna. Dokumentationen blir metaverk. Youtube är idag en viktig arena för performance. (Att det fotas och filmas både högt och lågt blev vi varse i Sète och till och med konstnärerna 3
själva reagerade på det, och att det kunde förta mötet och därmed performanceverket självt.) Föregångare till performance kan man finna från 1910-talet inom dadaismen men också vidare i futurismen och surrealismen. Begreppet performance började användas i slutet av 1950-talet och etablerades under 1960-talet. Ett synonymt begrepp är happening, som utvecklades samtidigt i USA. Performance har alltid vara nära kopplat till det kroppsliga (självklart möjligen med tanke på att det är konstnären som framför performanceverket och därmed är verket). Under 1960- och 1970-talet, när frågor kring genus, kropp och politik var centrala inom konsten var det framförallt kvinnliga konstnärer som utforskade det kroppsliga genom performance. Performance som metod Konstkonsulenterna har erfarenheter ifrån att arbeta med performance som metod genom projektet S.O.S, skolan och samtidskonsten. Vi anordnade en kurs på Konsthögskolan Valand, med konstnären Staffan Hjalmarsson, för lärare och konstpedagoger. I delprojektet Give me 5 arbetade konstnären Malin Bogholt med ett lärarlag på Jonseredsskolan. Under en skoldag ruckade lärarna en aning på skolans rutiner och normer. En av lärarna hade lite för mycket smink och för kort kjol, en annan kom in och åt frukost i ett klassrum där undervisning pågick. Under lunchen satt rektorn i bamba och åt en beställd pizza direkt ur kartongen och talade om för de som frågade att han inte tyckte om fisksoppan som serverades i bamban. Från förmiddagen då eleverna mest var tysta, förundrade och förvirrade så skapade lärarnas performance en plattform för livliga och innehållsrika diskussioner under eftermiddagen. Vi ser möjligheter att utgå från performance som metod i det publika och konstpedagogiska arbetet, utifrån det förhållningssätt som utmärker performancekonsten. Det gäller inte minst performance i lärandet, som metod både för lärare och elever, för att närma sig och diskutera väsentliga frågor i samhället och livet. Jonas Stampe och Joakim Stampe utvecklar ett pedagogiskt performancespel för skolan som vi tror kan bli en användbar ingång till performance både som metod och upplevelse. Sannolikt kommer spelet att tas fram i samarbete med skolor och konstpedagoger från Frankrike, Finland och i Sverige, i samarbete med Västra Götalandsregionen. Detta kan också komma att utvecklas till ett ungdomsutbytesprojekt mellan dessa länder. Vi har inlett en dialog och bröderna Stampe har påbörjat ett samarbete med ungdomar under Live Action i Göteborg. Då gjorde en klass från Mediagymnasiet sin praktik på festivalen och bistod i allt arbete som behövdes. Ungdomarna åker till Sète under nästa års festival. Ett sätt att kunna tillgängliggöra och distribuera performance till skolor i Västra Götaland är att presentera performance i Scenkonstkatalogen. Vi planerar också turnerande Performancepaket. Det kan både vara sceniskt gestaltade performanceverk som kan turnéläggas precis som andra scenkonstarter och det kan vara performanceverk tänkta för allmänna platser. Kommuner erbjuds då att köpa in dessa performancepaket, låt säga under en vecka, för att låta kommunens invånare ta del av performance på gator och torg men också på företag, inom äldreomsorgen och i föreningsverksamhet. 4
Performance i framtiden och våra eventuella samarbetspartners Under 2009 vill konstkonsulenterna utveckla ett samarbete med Joakim och Jonas Stampe. De båda är internationellt verksamma, som projektledare och som konstnär respektive konstvetare och de har ett brett internationellt kontaktnät inte minst i Frankrike, men också i Kina. Vi har, efter besöket i Sète, haft ett möte med representanter från ett konstmuseum och utbildningsförvaltningen i Toulouse samt med en konstkonsulent från Finland. Mötet hade som mål att ta reda på vad vi olika aktörer har för tankar om performance och ett eventuellt samarbete. Vi kan se möjligheter i ett gemensamt EU-projekt kring pedagogik och performance. Nästa möte är inbokat i december 2008. Vi har också som mål att under 2009 genomföra en performancefestival i miniformat, i två kommuner i Västra Götalandsregionen. Det har fått namnet Live Action+, och utgår från Live Action i Göteborg i maj 2009. Några av de internationella konstnärerna som då besöker Göteborg, kommer att bjudas in till de två kommunerna. Syftet är att genom konstformen skapa en intresseväckande dialog med medborgarna i de berörda kommunerna. Minifestivalen Live Action+ går främst av stapeln ute bland gator och torg. Utifrån de möjligheter som vi ser i performance, inte minst ur ett publikt hänseende, att det är en konst som gör sig bäst utanför institutionerna och söker upp människor där de befinner sig, skulle vi vilja utveckla residens för performance på någon eller några orter i Västra Götalandsregionen. Dessa performanceresidens skulle både kunna bidra till att ge performancekonsten möjlighet att utvecklas i regionen, och då bidra till att skapa attraktivitet på en ort, samt att skapa förutsättningar för att utveckla metoder för att arbeta för ett socialt hållbart samhälle. Kultur i Väst och Västarvet utgör tillsammans två tunga regionala aktörer på kulturområdet med ett gemensamt uppdrag att hitta samverkansformer som stödjer och utvecklar kulturens och kulturarvets roll i samhällsutvecklingen. Vi ser att våra båda förvaltningar just genom lite olika uppdrag och roller har stor anledning att samverka på rätt nivå och i rätt fas av arbetet. Vi kan också se värdet av gemensam kompetensutveckling, exempelvis för att gemensamt utveckla performance som medborgarkommunikation och arbetsmetod och för att bygga nätverk och kontakter. Kulturarvets koppling till kommunala och lokala utvecklings- och framtidsfrågor hamnar alltmer i fokus. Varje kommun i Västra Götaland är unik på sitt sätt, både historiskt och i nutid, vilket uttrycks och visas i lokal identitet och självbild. För många mindre samhällen av idag handlar framtiden om att vidareutveckla eller förändra ett traditionellt näringsliv i nya riktningar och att hitta sitt attraktionsvärde. Attraktion kan byggas utifrån människorna, platsen och i dess förändring över tid, d.v.s. lokal historia. Men varje plats behöver också hitta sin roll i de större sammanhangen i samhällsförändring, i värderingar och kulturella mönster, i människors möten. Vi vet att hemmablindheten kan vara stor när det gäller att se och värdera lokal kultur. Detta gäller också kulturarvet och naturen. Performance är en metod att upptäcka, att se det invanda med lite andra ögon genom att tillföra det något nytt eller ändra lite inom ramen. Performance kan därmed fungera som pedagogisk metod för att socialt och emotionellt involvera människor, synliggöra och kanske omvärdera det invanda. I detta finns ett starkt lärande som lägger grund för att förstå kulturarvet som en kraftfull del i samhällsutvecklingen. Museernas ganska komplicerade och lite udda verksamhet kan vara svår att ta till sig. Performance kan vara verktyget för att förtydliga kärnan i museernas verksamhet genom 5
att just skala av och ge tydliga bilder och ingångar. Möjligheten att kombinera Västarvets utställningar med performance är särskilt intressant, också som besöksmålsutveckling. Ett exempel: Vi befinner oss framför teaterbyggnaden i Sète. Morgonens handel och marknad är i full gång. Performancekonstnären heter Kurt Johannesen, Norge. HOMO COLLECTUS den samlande människan En bred trappa leder upp till entrén till den klassiska teaterbyggnaden med sin rad av bländvita kolonner. Vid ett bord med en vit duk sitter han samlaren, böjd över sitt arbete. Han är varken ung eller gammal. Han är klädd i en strikt svart kostym. Man märker snart att han är barfota och har rätt smutsiga fötter. Hans naglar är också smutsiga. Han ger ett intryck av att vara djupt koncentrerad och obekymrad, för att inte säga ointresserad av vad som pågår runt omkring. Är han närsynt eftersom han lutar sig ned mot bordet när han med en pincett i handen pillar, flyttar, lyfter och studerar det som ligger på den vita duken? Vad är det som ligger där egentligen? Uppenbarligen något viktigt eftersom han ägnar det så mycket intresse. Han arbetar långsamt och metodiskt och tittar inte upp. Nu lyfter han blicken men utan att ta ögonkontakt med någon runt omkring. Han rullar sakta av stolen, ned för trappan och stannar liggande på det tredje trappsteget nedifrån. Han undersöker den närmaste ytan på trappan minutiöst, så hittar han något och plockar med pincetten upp det i sin hand. Han finner små spår av människor och natur som han mycket försiktigt lägger i sin hand. Sedan ålar han sig tillbaka uppför trappan, upp till bordet och upp på stolen till den upphöjda position han hade tidigare och fortsätter som förut sitt arbete vid bordet med de fragment han har funnit på marken. Bild 1 6
Bild 2/ Bild 1 och 2. HOMO COLLECTUS. Konstnär. Kurt Johannesen, Norge. 7
INFR ACTION SÈTE 2008 17-22 september Infr action, som startade 2005 är Frankrikes största perfomancefestival. Platsen för festivalen är Sète, en liten stad i södra Frankrike. Målet är att etablera en scen för performance, dit konstälskare från hela världen kan mötas, uppleva stora internationella konstnärer samt hitta nya talanger. Man vill också finna nya vägar för en konstovan publik att hitta till samtidskonsten. Varje år bjuds ett land in som the country of honour. I år var det Canada som har en stark tradition av performance och många internationellt verksamma konstnärer. Årets tema utgick från att alla är konstnärer. 35 konstnärer från hela världen var inbjudna. 8
LIVE ACTION GÖTEBORG 2008-9-12 oktober Den 10 oktober 2008 öppnades dörrarna till Göteborgs Konsthall och Sveriges ledande internationella performancekonstfestival, Live Action Göteborg 2008. Joakim Stampe och Jonas Stampe var curatorer. Producenter var Galleri A50 och Göteborgs Konsthall. Live Action blandade klassiker med det allra nyaste inom performance. I år gästades festivalen av 20 konstnärer, bl.a. Tanya Mars en legendarisk amerikansk konstnär som jobbar med roller och spel i det offentliga rummet. En annan betydande konstnär är Nicola Frangione från Italien, som stod för ett mer tanketungt innehåll. Från den yngre generationen märktes bl.a. Christian Messier från Kanada som jobbar nära stunt och brutal nycirkus. Hedersgäster var i år Finland med konstnärer som Pekka Kainulainen och Irma Optimist. Även vad gäller längden på verken bjöds det på stor spännvidd: Gwendoline Robin från Belgien arbetar med snabba performance och explosiva fyrverkerier, medan Brian Connolly från Nordirland ägnar två dagar åt att utföra sitt verk Duration på Göteborgs Konsthall. Live Action Göteborg grundades 2006. Ett av syftena är att ge performance en synlighet på den svenska konstscenen och att presentera svenska performancekonstnärer tillsammans med en internationell elit. Festivalen tog form både i Göteborgs Konsthall samt ute på Kungsportsavenyn (se artikel GP, Magnus Haglund, sept. 08) Marie Bergdahl, konstkonsulent, Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen Maria Carlgren, konstkonsulent, Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen Anita Larsson Modin, processledare lärande, Västarvet 2008-10-30 9