Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till nya behovsgrupper. Samordningsförbundet skall pröva nya vägar att arbeta genom t.ex. metodutveckling och kompetensutveckling. Genom samordningsförbundets finansiering kan parterna tillsammans göra det som ingen enskild part har ansvar för att göra. GRUND Lagen om finansiell samordning (2003:1210) och förbundsordningen reglerar vad som görs. 1
Målgrupp: * Individer 16-64 år som är i behov av samordnade arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Individerna i målgruppen har ofta sammansatta och komplicerade problem (kombinationer av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade), eller diffusa problem i gråzonen mellan parternas olika ansvarsområden. Insatserna koncentreras till dem som kan stå till arbetsmarknadens förfogande inom upp till 18 månader samt unga vuxna/ungdomar. Prioriteringar inom målgruppen pågår kontinuerligt. Avsikt: Individens behov och egna förutsättningar är i fokus när förbundet bär samverkanstanken. Samverkande professioner och organisationer skapar ett gemensamt synsätt på individens behov och ett gemensamt sammanhållet arbetssätt kring individens behov. Begreppet arbetsförmåga används så att parterna har samsyn av betydelsen. Fördela resurserna till insatser som främjar samarbete mellan myndigheterna och så att alla kommuner har någon verksamhet lokalt, även om det kan vara olika sorters aktiviteter. Arbetslinjen är tydlig i alla insatser som förbundet beställer och finansierar. Verksamhet: Samordningsförbundet hel- eller delfinansierar ett flertal olika insatser. Deltagare kan med fördel remitteras från många olika kommuner till gemensamma platser för att främja rörlighet och öka möjligheter till specialiserade, gränsöverskridande metoder/arbetsformer. Vissa insatser kan göras mobila och komma till deltagaren i stället för att deltagaren ska förflytta sig till verksamheten. Förbundet finansierar ett brett utbud av tydligt behovsstyrda insatser Parterna bedriver verksamheten, myndighetsutövandet och har ansvar för individärendena. Implementering: Samordningsförbundet är en gemensam arena för att finna och pröva nya samverkansformer som gynnar både den enskilde individen och parternas långsiktiga målmedvetna arbete. Förbundet ska bidra till samverkan som fungerar bättre över tid - inte enbart tillfälliga projekt. Verksamheter eller arbetssätt som prövats, utformats och visat sig framgångsrika ska därför implementeras hos berörda parter och inkluderas som ordinarie arbetssätt. Därmed kan utveckling av nya verksamheter och metoder finansieras genom samordningsförbundet i takt med att behoven förändras. Redan i samband med utformning av nya idéer ska vikt läggas vid framgångsfaktorer (kriterier för övergång till ordinarie verksamhet), finansiering samt plan för genomförande av en eventuell framtida implementering. Behovsinventering Sjuktal, arbetsmarknadsstatistik eller andra lokala förhållanden ligger till grund för behovsstyrning. Behovsinventering kan även ske genom kartläggning av specifika grupper, tex kvinnors ohälsa, eller kopplat till vårdens multimodala team. Likaså tillvaratas de behov som uppmärksammas under avsnittet styrning, ledning och administration. Sammantaget gäller att en särskild plan för gemensam mätning av effektmått kopplat till insats per kommun skall arbetas fram. 2
VERKSAMHETSSTRUKTUR Nationellt görs samlade uppföljningar av alla aktiviteter som utförs i de olika samordningsförbundens regi. För detta används en gemensam kategorisering (i SUS, system för uppföljning av samverkan). De insatser som Sjuhärads samordningsförbund planerar att finansiera indelas därför under nedanstående kategorier. Olika aktiviteter kan kombineras och tillsammans forma ett individuellt anpassat flöde för deltagande individer. Verksamheten kommer på sikt att indelas i moduler under respektive kategori. Individinriktade insatser: Merparten av förbundets verksamhet riktas direkt till målgruppen, och förutsätter individens aktiva deltagande. Syftet är att nå och kunna mäta ett resultat för den enskilda individen efter insatsen. Kartläggning: tex att kartlägga individer som uppbär en viss form av ersättning från sjukförsäkringen och/eller utreda vilka rehabiliteringsinsatser som framöver är behövliga för grupper av individer. Syftet är att identifiera individens behov av stöd Förberedande: syftar till att förbereda individen för nästa steg i återgång mot arbete. Det kortsiktiga målet med insatsen behöver alltså inte vara att individen nödvändigtvis behöver gå ut i arbete, utan att individen på sikt ska ut i ett arbete, men individen behöver först förberedas eller rustas inför detta. Rehabilitering till arbete eller utbildning: Insatser som syftar till att föra individen åter till arbete eller till utbildning eller motsvarande och/eller i övrigt minska uttaget av försörjningsmedel från de offentliga systemen Förebyggande: Insatser som syftar till att förhindra att individer hamnar i utanförskap, arbetslöshet ohälsa etc. Strukturövergripande insatser: För att öka kunskapen om och bättre kunna stödja olika gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering riktas viss verksamhet till personal inom de samverkande parterna (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommun och Landsting). Insatser kan riktas även till andra myndigheter/organisationer eller samhället i övrigt. Kartläggning: Exempelvis kartläggning av sjukskrivningsmönster, kartläggning av personalens behov av utbildning/kompetensutveckling. Syftet är att identifiera organisationernas/personalens behov av ev. kommande insatser. Utbildning: Insatser av gruppkaraktär som exempelvis konferenser, utbildningar och information om nya sjukförsäkringsregler. Dialog och kommunikation: Mer fördjupade insatser oftast i relation/i lag med vården där syftet är att sprida information, förenkla processerna, gemensam kompetenshöjning, underlätta det gemensamma arbetet 3
UTVECKLING Tre förbund har under 2011 förts samman med två kommuner som saknat tillhörighet. Med förbundets bildande efterfrågas ett nyskapande bland aktiviteter. Tidigare har ett antal separata insatser finansierats utan bryggor mellan sig. 2012 ska tidigare fristående insatser förenas i stark samverkan och skapa nya gemensamma strukturer som effektiviserar och skapar mervärden för både samhälle och individer. Det är ett arbete som kräver gemensamma genomarbetade planer som tar hänsyn till alla parters perspektiv, men det har också en tröskelkostnad i form av insatta processresurser. Styrelsen har 2011 tagit initiativ till en arbetsgrupp som fört fram respektive parts behov, och en process kring att ansöka om ESF-medel för att utveckla nya aktiviteter och metoder att samarbeta kring aktiviteter riktade till målgruppen. I detta arbete har det framkommit stora behov och många nya idéer kopplade till sättet att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering. Projektet kommer att erbjuda aktiviteter som omfattar hela rehabiliteringsprocessen, från förebyggande till kartläggning, förberedande och arbetslivsinriktat. Ansökan inlämnas inom ESF programområde 2, med särskild inriktning för personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar av olika slag, i den utlysning som stänger 2011-09-15. STYRNING, LEDNING OCH ADMINISTRATION Styrelsen beslutar om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt om hur de medel som står till förfogande skall användas. Förbundschef bereder ärenden till styrelsen, verkställer dess beslut och företräder samordningsförbundet på tjänstemannanivå samt verkar över hela området. Kansli och referensgrupp, på ledningsnivå mellan parterna, utformas för att hantera oklarhet som kan uppstå mellan remitterande myndighet och verksamhet. Eventuella svårigheter/problem i finansierade verksamheter tillvaratas som utvecklingsmoment för att utveckla gemensamma frågor och ge impulser till strukturövergripande insatser. Referensgruppen identifierar eventuella behov av utbildningar eller andra strukturövergripande insatser. Demokratiskt arbete med verksamhetsplanering och harmonisering för respektive insatsområde sker kontinuerligt. Ägarna involveras aktivt i utveckling av nya samverkansformer. För kansliet sker samlokalisering och samordning med administration hos Sjuhärads kommunalförbund. Vissa personalresurser för uppföljning och information därutöver delfinansieras tillsammans med övriga förbund i regionen. Avtal och aktivitetsplaner upprättas med aktuella utförare, för att reglera åtaganden och resultatredovisning. Separat utvärdering eller extra uppföljning av specifik verksamhet är inte planerad under året. (vid beviljat ESF-projekt sker utökad extern lärande utvärdering som komplement till SUSuppföljning.) 4
Basverksamhet Deltagande i nationella och regionala konferenser som anordnade av andra förbund bekostas för personal i verksamheter och kansli samt för styrelse och eventuella övriga intressenter. Prioriteringar inom och mellan olika insatser sker för att harmonisera kvalitet, utbud och förutsättningar. Denna balansering av behov och utveckling av nya aktiviteter gör att finansiering upphör eller minskar till av förbundet lägre prioriterad verksamhet, även om den i sig är värdefull och ändamålsenlig. Avsikten är att mot slutet av 2014 ha implementerat en stark samverkansstruktur som bygger på harmoniserat utbud, i relation till befolkningsmängd och behov, där mobila enheter finns tillgängliga för att överbrygga specifika behov. Då skall förbundet vara redo att snabbt, kreativt och effektivt utveckla nya efterfrågade samverkansformer. Posten utveckling kartläggning utbildning enligt budget nedan avsätts för detta ändamål. I övrigt omfattas specifikt följande i budget: Aktivering och Förberedande: o Aktiverande insatser Olika utförare genomför friskvårdaktiviteter av skilda slag som omfattar motion och sociala aktiviteter. Vattengymnastik, promenader, stavgång och träning på gym är exempel. Lokalt utbud varierar. Målgruppen är personer som riskerar att bli passiviserade pga arbetslöshet eller sjukdom eller personer där det bedöms av vikt med träning och stresshantering för att kunna behålla sitt arbete. (Posten x i budgeten innebär att verksamheten finns tillgänglig inom områdesbudget) o Gröna Vägen i Borås Verksamheten bygger på trädgårdsterapi i lugn miljö och utan produktionskrav. Samordningsförbundet finansierar en del av verksamheten som motsvarar 11 årsplatser. Målgrupp är sköra personer, ofta med stressrelaterade besvär eller psykiskt relaterad problematik/ohälsa. o Byggstenen i Tranemo Verksamheten bygger på arbete i olika stationer kopplade till vintagebutik, för att öka individens aktivitetsförmåga och kartlägga individens helhetsbehov. Rehabilitering till arbete eller utbildning: o Lotsen Blandad personalstyrka med tillhörighet i olika myndigheter samlokaliseras och skall samordna arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för deltagande individer hela vägen från kartläggning till coachning, aktivering, praktikanordning och arbetsträning. Målgrupp är unga 18-30 år med sammansatt problematik och lång frånvaro, eller avsaknad debut, i arbetslivet. o Kartläggning och träning samt praktikstöd i Ulricehamn, Mark, Svenljunga, Herrljunga och Vårgårda Samordningsförbundet finansierar del av verksamhet som bygger på kartläggning, motivation, aktivering och praktik i reell arbetsmiljö. Målgrupp är arbetslösa eller sjukskrivna personer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. o Ung Kraft i Bollebygd och Mark Verksamheten ger stöttning och vägledning individuellt och i grupp. Coachning, föreläsningar samt praktik kopplat till olika aktiviteter. Målgrupp är unga18-30 år utan egen försörjning. 5
MÅL Övergripande, långsiktigt Så effektiv rehabilitering som möjligt för så många av Sjuhärads medborgare som möjligt genom finansiering av samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde* ska få, behålla eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Förbundets verksamhet ska vara välkänd externt och inom parternas organisationer För individen Uppnådd eller förbättrad förmåga att förvärvsarbeta. Ökad anställningsbarhet. Ökad grad av egenförsörjning och ökad disponibel inkomst. Utveckling av hälsa och livskvalitet. För verksamheterna Ökad samverkan mellan parterna. Verkningsfulla metoder och rutiner samt effektiv resursanvändning. Varje insats ska ha en tydlig styrning och mätbara mål. (Ekonomiska och kvantitativa) För förbundet God ekonomisk hushållning. Ekonomin skall ge handlingsfrihet och utrymme att hantera oförutsedda händelser. Enkel, transparent organisation med så lite medel som möjligt till administrativ överbyggnad. Parterna får information om och möjlighet att ta ställning till principbeslut eller större beslut. För samhället Effektivare användning av samhällets resurser. Minskade sjuktal. Minskad andel personer i arbetsför ålder beroende av offentlig försörjning. Fler förvärvsarbetar. Uppföljning av måluppfyllelse: Varje part som driver verksamhet finansierad av förbundet, verksamhetsägare, rapporterar kontinuerligt genom det nationella systemet för uppföljning av samverkan, SUS. Genom dessa sammanställningar kommer en stor del av uppföljning att kunna hämtas, även externt. Enkäter utförs i vissa verksamheter med deltagare inledningsvis och avslutningsvis. Utvärdering och följeforskning upphandlas för verksamheter/insatser genom ESF-projekt KRUT. Utvärderingarna ska fokusera på effekter för individ, organisation och samhälle samt vara lärande (formativa). Syftet med utvärderingarna ska vara att finna samband mellan insatser och resultat, samt att värdera betydelsen av samverkan. Erfarenheterna ska kunna spridas till och implementeras i andra verksamheter, förbund eller delar av parternas organisation. Budgetens finansiella och verksamhetsmässiga mål följs upp kvartalsvis, enligt huvudmännens beslut om rapporter och mätningar, samt vid årets slut. 6
Finansieringsbudget, tkr. 2012 2013 2014 Andel 0,25 Försäkringskassa 3 765 3 765 3 765 0,25 Arbetsförmedling 3 765 3 765 3 765 0,25 VG-region 3 765 3 765 3 765 Prel. ca: Kommuner*: 0,01 Bollebygd 149 149 149 0,12 Borås 1 844 1 844 1 844 0,01 Herrljunga 168 168 168 0,04 Mark 607 607 607 0,01 Svenljunga 184 184 184 0,02 Tranemo 208 208 208 0,03 Ulricehamn 409 409 409 0,01 Vårgårda 196 196 196 Summa 15 060 15 060 15 060 * Kommunerna finansierar tillsammans motsvarande andel (0,25) som övriga parter, fördelat i förhållande till befolkningsmängd enligt SCB mätning 30/6 året innan. Kostnadsbudget överbyggande del tkr År 2012 Styrelse arvoden samt övriga omkostnader 280 Kansli personal, lokaler, IT, material 1 500 Ekonomiservice, revision, gemensam SUS-resurs 227 Information,(hemsida,gemensam resurs), trycksaker 50 Summa 2 057 Kostnadsbudget verksamhet tkr Aktivering Förbered Rehab År 2012 Utveckling, kartläggning, utbildning 1 167 Bollebygd, verksamhet 75 600 675 Borås, verksamhet 300 600 2 920 3 820 Herrljunga, verksamhet x x x 568 Mark, verksamhet 220 2 400 2 620 Svenljunga, verksamhet 280 500 780 Tranemo, verksamhet 35 1 100 1 135 Ulricehamn, verksamhet 75 1 500 1 575 Vårgårda, verksamhet x x x 663 Summa 13 003 Totalt Verksamhet/ insatser 13 003 Överbyggande kostnadsdel 2 057 Summa 15 060 7